INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. N, Jordbruk och boskapsskötsel. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1867-1912. I denna serie utkom följande delserier: 1867-1912: Hushållningssällskapens berättelser för år... / jämte sammandrag, utarb. af Statistiska centralbyrån. Täckningsår: 1865-1911 = 1-47 och 1874-1910: Sammandrag av Kungl. Maj:ts befallningshavandes årsväxtberättelser för åren / utarb. av Statistiska centralbyrån. Täckningsår: 1874-1910 = Årg. 1-37. Utbruten ur Sammandraget i Hushållningssällskapens årsberättelser. Föregångare: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om jordbruk och boskapsskötsel. Efterföljare: Jordbruk och boskapsskötsel / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1916-1964. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1913-1963. Årsväxten / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1963. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1962. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. S. 23: Tab. D 10. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal 1750-1900. Se Diagram Fig. 8. S. 23-25: Tab. D 11. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal länsvis 1750-1900. S. 26: Tab. D 12. Brukningsenheter inom olika storleksgrupper 1885-1910. Se Diagram Fig 9. S. 33: Tab. E 1. Nyodlingar i hektar 1871-1955. S. 33: Tab. E 2. Areal av olika ägoslag 1800-1920. S. 36-38: Tab. E 5. Åkerjordens användning: areal använd för spannmål i 1 000 ha 1865-1955. Se Diagram Fig. 6. S. 38-40: Tab. E 6. Åkerjordens användning: areal använd för andra växtslag än spannmål i 1 000 ha 1865-1955. Se Diagram Fig. 13. S. 41: Tab. E 7. Åkerjordena användning 1866-1955: relativ fördelning, %. S. 44: Tab. E 12. Allmän skördesiffra 1786-1955. S. 45: Tab. E 13. Utsäde i ton 1802-1820. S. 45: Tab. E 14. Utsäde i ton 1818-1860. S. 46: Tab. E 15. Utsäde i ton 1865-1955. S. 46: Tab. E 16. Skörd i 1 000-tal ton 1802-1820. Se Diagram Fig. 15. S. 47: Tab. E 17. Skörd i 1 000-tal ton 1818-1860. Se Diagram Fig. 16 och 17. S. 47-49: Tab. E 18. Skörd av spannmål i 1 000-tal ton 1860-1955. Se Diagram Fig. 16. S. 50-52: Tab. E 19. Skörd av potatis, rotfrukter, hö och halm i 1 000-tal ton 1866-1955. Se Diagram Fig. 17. S. 59: Tab. E 27. Skörd i miljoner skördeenheter 1866-1955. S. 59: Tab. E 28. Skörd i skördeenheter per ha 1866-1955. S. 60: Tab. E 29. Skörd per ha av vissa växtslag i deciton 1866-1955. S. 61: Tab. E 31. Husdjur 1805-1820: översikt. Se Diagram Fig. 18 och 19. S. 61: Tab. E 32. Husdjur 1818-1860. Se Diagram Fig. 18. S. 62: Tab. E 33. Husdjur 1861-1911. Se Diagram Fig. 18. S. 63: Tab. E 34. Husdjur 1913-1955. Se Diagram Fig. 18. S. 67: Tab. E 38. Hästar och kor länsvis 1850-1955: index (1870 = 100). S. 70: Tab. E 41. Nötkreatursenheter 1871-1955. S. 70: Tab. E 42. Den vegetabiliska och animaliska produktionen 1871-1955. S. 71: Tab. E 43. Den animaliska produktionen i 1 000 ton 1871-1913. Se Diagram Fig. 21 och 22. S. 73: Tab. E 47. Renar 1865-1955. S. 77: Tab. E 55. Hushållningssällskapen 1882-1955: översikt. BISOS N digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-n1-8001_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK, N) JORDBRUKOCH BOSKAPSSKÖTSEL. XVI. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAPENS BERÄTTELSER FÖR ÅR 1880. JEMTE SAMMANDRAG, UTARBETADT I STATISTISKA CENTRALBYRÅN. POUR LE RÉSUMÉ EN FRANÇAIS VOIR PAGE 18 DU RAPPORT AU ROI. STOCKHOLM, 1882. KO NGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Tableau comparatif des poids, mesures et monnaies. 1) La longueur du pendule à secondes, mesuré à la latitude de l'observatoire de Stockholm et à la temp. de 15 centigr., est = 3'35064. pieds (fot) suédois. 2) Le poids d'un pied cube suédois d'eau pure à son maximum de densité, mesuré dans l'air à moitié saturé d'humidité et d'une temp. dé 15 centigr., ainsi qu'à la pression barométrique de 2'56 pieds (la temp. du mercure réduite à o ), est = 61'522 livres (skålpund) suédoises. Les relations avec le système métrique sont données d'après les dernières comparaisons faites par l'académie des sciences de Snède. 3 ) Le jaugeage des navires par tons (tonnes) a été introduit en Suède par la loi du 15 mai 1874. l'unité de l'ancien système était le "nyläst", qu'on estimait équivaloir à environ 3^27 tonnes anglaises, mais une loi du 16 oct. 1874 a fixé le nyläst d'un navire a voiles à 3 - i4 tons, et celui d'un bateau à vapeur à 4'5 tons. 1 nyläst était aussi en général considéré équivaloir à 1'54 Commerce-lœst norvégien, et à i'63 Com.-lœst danois. 4) Le poids d'une pièce de io kronor (monnaie à 9 /io d'or et V10 de cn i vre ) est, d'après la loi du 30 mai 1873, fixé à 4'48o3 grammes.
INNEHÅLL. i Sid. Hushållnings-Sällskapens berättelser för år 1880, jemte sammandrag, utarbetadt i Statistiska Centralbyrån.. 1-18. Berättelsen... 1. Tab. Litt. A. Jordförbättringar år 1880. 3. Tab. Litt. B. Arealen af åker och äng i förhållande till hvarje läns hela egovidd år 1880... 3. Tab. Litt. C. Åkerjordens användning i % af områdets hela åkervidd år 1880.. 4. Tab. Litt. D. Utsädesbeloppet 1880 i % af områdets utsäde med afdrag af potatis... 4. Tab. Litt. E. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1880, enligt Hushållningssällskapens uppgifter 5. Tab. Litt. F. Skörden af säd och rotfrukter reducerad till rågvärde (i tunnor) och jemförd med åkervidden år 1880.. 6. Tab. Litt. G. Resultaten af 1880 års skörd, med fäst avseende å inoch utförsel, åtgång för bränvinsbränning samt utsädesbehof... 7. Tab. Litt. H. Skördens beskaffenhet, sädens vigt samt foderskörden år 1880... 8. Tab. Litt. I. Väderleken under sånings- och skördetiden år 1880 9. Tab. Litt. K. Öfverskott (+) eller brist (-) af spanmål och ladugårdsalster 1880 9. Tab. Litt. L. Kreatursstocken reducerad till nötkreatur och i förhållande till folkmängd och egovidd år 1880. 10. Tab. Litt. M. In- och utförsel af ladugårdsalster och dylikt åren 1878-1880 10. Tab. Litt. N. Arbetsprisen (i kronor) år 1880... 11. Tabellbilaga Tab. N:o 1 Öfversigt af 1880 års jordbruks-statistiska uppgifter.. 14-17. Anmärkningar till Tab. N:o 1 18. Résumé de la Statistique Agricole de 1880 18. Tableau comparatif des poids, mesures et monnaies. 1880. Stockholms län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 4.
ii Sid. 1880. Uppsala län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 3-6. 1880. Södermanlands län... 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 4. 1880. Östergötlands län. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 4. 1880. Jönköpings län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 (Gälla endast för Östra härad.).. 6. 1880. Kronobergs län. 1-8. Berättelsen. 1. Tabell. 2-7. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 8. 1880. Kalmar läns Norra Hushållningssällskaps område.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 6. 1880. Kalmar läns Södra Hushållningssällskaps område.. 1-11. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880. (I Statistiska Centralbyrån utarbetadt sammandrag af de häradsvis insända uppgifterna.).. 10-11. 1880. Gotlands län.. 1-3. Berättelsen. 1. Tabell. 2. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 3. 1880. Blekinge län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 6.
iii Sid. 1880. Kristianstads län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 4. 1880. Malmöhus län... 1-20. Berättelsen. 1. Tabell. 2-19. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880. (I Statistiska Centralbyrån upprättadt sammandrag af de häradsvis insända uppgifterna.).. 20. 1880. Hallands län 1-10. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 10. 1880. Göteborgs och Bohus län. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 6. 1880. Elfsborgs läns Södra Hushållningssällskaps område.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 4. 1880. Elfsborgs läns Norra Hushållningssällskaps område.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 6. 1880. Skaraborgs län.. 1-20. Berättelsen. 1. Tabell. 2-19. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 20. 1880. Vermlands län.. 1-10. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880. (Gälla endast för Jösse härad.).. 10.
iv Sid. 1880. Örebro län. 1-12. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruks-statistiken för år 1880... 10-12. 1. Omfattande Örebro läns landslag och derinom belägna 2 städer, tillsammans 49 kommuner... 10. 2. Omfattande de till länet hörande, inom bergslaget belägna delarna af Vestmanland och Vermland jämte 2 städer eller tillsammans 13 kommuner, då Vikers kapell-lag räknas särskildt... 11. Tillägg och ändringar i afseende på de i de föregående årens sammandrag lemnade uppgifterna rörande största och minsta brukningsdelarne.. 12. 1880. Vestmanlands län 1-10. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 10. 1880. Kopparbergs län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 6. 1880. Gefleborgs län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 6. 1880. Vesternorrlands län. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 6. 1880. Jemtlands län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 4. Jemtland. 4. Herjeådalen 4. 1880. Vesterbottens län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 4. 1880. Norrbottens län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-4. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880 2-4.
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK N) Jordbruk och Boskapsskötsel. Sammandrag af Hushållningssällskapens berättelser för året 1880, utarbetadt af Statistiska Centralbyrån. Stormägtigste, Allernådigste Konung! I djupaste underdånighet får Statistiska Centralbyrån härmed öfverlemna det sammandrag af Hushållningssällskapens berättelser angående jordbruk och boskapsskötsel år 1880, som det åligger Centralbyrån att utarbeta. Det i flera föregående sammandrag anmärkta förhållande, att många af berättelserna vid den i Centralbyrån verkstälda granskningen befunnits behäftade med felaktigheter och ofullständigheter, som oaktadt skriftvexling med vederbörande icke alltid kunnat afhjelpas, torde fortfarande beklagligtvis få anses ega rum. För att, i hvad på Statistiska Cen- Sammandrag af Jordbruksstatistik för är 1880. tralbyrån ankommer, söka bättre tillgodose det behof af tillförlitliga statistiska uppgifter om rikets jordbruk och boskapsskötsel, som onekligen förefinnes, har under förlidet år i Centralbyrån utarbetats ett förslag till ny metod för inhemtande af de uppgifter, som af Hushållningssällskapen skola meddelas om dessa näringsgrenar. Sedan detta förslag derefter blifvit i Statistiska Beredningen granskadt, har Statistiska Centralbyrån i skrifvelse den 16 februari innevarande år till samtliga Hushållningssällskapens förvaltningsutskott, med öfversändande af såväl exemplar af för- 1
2 Lokalundersökningar. Mantal, brukningsdelar, egovidd m. m. (tab. n:o 1, koll. 2 7.) slaget som ock utdrag af protokollet, fördt i Statiska Beredningen vid det tillfälle då ifrågavarande förslag der granskades, anhållit det förvaltningsutskotten ville så fort lämpligen ske kunde afgifva yttrande ej mindre om förslaget i dess helhet och dess särskilda detaljer än äfven öfver de vid Beredningens sammanträde uttalade olika meningar i ämnet. Visserligen har Statistiska Centralbyrån ännu icke fått mottaga något af de sålunda begärda yttrandena, men Centralbyrån vågar dock uttala den förhoppning, att derest hushållningssällskapen kunde genomföra den föreslagna metoden, skulle ett bättre resultat än med det hittills följda förfaringssättet vinnas. De lokalundersökningar af större eller smärre områden, hvilka år 1869 påbörjades af Kalmar läns Norra Hushållningssällskap och hvilka sedan dess alltjemnt fortgått, hafva under år 1880 verkstälts af 11 hushållningssällskap och hafva omfattat följande områden: i Stockholms län: öknebo och Färentuna härad; i Uppsala län: Trögds h:d; i Jönköpings län: östra h:d; i Kronobergs län: 6 socknar i Konga h:d, 2 i Allbo h:d och 3 i Sunnerbo h:d; i Kalmar läns södra del: Döderhults socken i Stranda h:d och 3 socknar i Handbörds h:d; i Blekinge län: Listers h:d; i Kristianstads län: Ingelstads samt östra och Vestra Göinge h:d; i Elfsborgs läns norra del: Bjerke och Vedbo h:d; i Vermlands län: Jösse h:d; i Örebro län: Hjulsjö socken; i Vestmanlands län: Salbergs fogdei'i. Bilagda tabell n:o 1 innehåller, i likhet med föregående år, ett af Statistiska Centralbyrån upprättadt rikssammandrag af de olika hushållningssällskapens berättelser. 1 nämnda tabell liksom äfven uti de härnedan i texten befintliga tabeller äro med s. k. engelska siffertyper de uppgifter införda, som antingen måst lånas ur äldre redogörelser eller ock af andra skäl befunnits mindre tillförlitliga. Beträffande kol. 2, nuvarande mantal, äro de för landsbygden meddelade siffror hemtade ur de af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande för åren 1871 1875 afgifna femårsberättelser, och de för städerna ur i Statistiska Centralbyrån förvarade anteckningar, gjorda hos Eders Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium. Rikets hela mantalssumma angifves till 67,539.038, i likhet med föregående år. Uppgifterna i kol. 3, antal brukningsdelar, och i kol. 4, antal jordtorp och andra jordlägenheter, utvisa minskning, för de förra med 616 och för de senare med 1,382, allt i jemförelse med år 1879. Hela egovidden, kol. 5, uppgifves, i likhet med senast föregående år, till 82,389,308 tunnland, i enlighet med de af Generalstabens topografiska afdelning gjorda beräkningarne; med tillägg af frånräknadt vatten blir rikets hela areal enligt samma beräkningar 89,701,490 tunnland eller 3,875'9903 qvadratmil. Enligt de lemnade uppgifterna fördelade sig fastlandet år 1880 på följande sätt: t-.a. %. träd-, humle- och kålgård 65,551 0'08 åker och annan odlad jord 5,910,709 7"17 naturlig äng 3,940,726 4-79 skogbärande mark 34,726,179 42'15 hagmark, impedimenta m. m 37,746,143 45"8i Summa 82,389,308 100-00 Den till träd-, humle- och kålgårdar använda arealen, kol. 6, uppgifves till 65,551 tunnland eller 4,923 tunnland mera än föregående år; större delen af denna tillväxt kommer på Östergötlands län, för hvilket län samtliga arealuppgifter undergått betydlig förändring, beroende på af länets Hushållningssällskaps förvaltningsutskott i dess skrifvelse den 5 november 1881 till Statistiska Centralbyrån angifna förhållanden. För åker och annan odlad jord, kol. 7, uppgifves ytvidden till 5,910,709 tunnland eller 97,165 tunnland mera än år 1879. Äfven härvid inverka de nya och, efter hvad väl är att antaga, bättre uppgifterna för Östergötlands län högst betydligt; förhöjningen för nämnda län uppgår nemligen till 50,135 tunnland, och fråndrages detta från tillväxten för hela riket, återstår ett belopp af 47,030 tunnland, som något så när torde beteckna den nuvunna åkerarealen. I vidstående tabell litt. A upptagas bland under året verkstälda jordförbättringar nyodlingar till
Egoviddens fördelning (tab. n:o 1, koll. 8 o. 9). Tab. litt. A och B. 3 Tab. Litt. A. Jordförbättringar år 1880. 29,032 tunnland, men är dervid att märka, att i nämnda tabell sifferuppgifter uti ifrågavarande hänseende dels helt och hållet saknas för sex områden, dels afse endast delar af fem andra sådana. Äfven i andra afseenden är den nyss åberopade tabellen litt. A, redogörande för de under år 1880 verkstälda jordförbättringar, fortfarande mycket ofullständig, och torde de flesta der förekommande sifferuppgifter ej få betraktas annorlunda än som minima. Enligt uppgiften i kol. 8 af tabell n:o 1 skulle arealen af naturlig äng utgöra 3,940,726 tunnland, utvisande en tillväxt af 136,082 tunnland i jemförelse med år 1879. Denna tillväxt har dock sä-ker- Tab. Litt. B. Arealen af åker och äng i förhållande till hvarje läns hela egovidd år 1880.
4 Egoviddens fördelning (tab. n:o 1, koll. 8 o. 9). Tabb. litt. C och D, ligen ej egt rum i verkligheten, utan kan endast förklaras derigenom att i 1880 års uppgifter områden blifvit inräknade, från hvilka förut uppgifter saknats. Granskar man de särskilda länen, visar sig för Norrbottens län en tillväxt af 82,852 tunnland naturlig äng, för Östergötlands län 43,105, för Skaraborgs Tab. Liyt. C. Åkerjordens användning i % af områdets hela åkervidd år 1880. 20,687 o. s. v., under det att de flesta länen hafva en minskning att uppvisa, h vilket förhållande ju finner sin förklaring i att tillväxten i åkerarealen åtminstone till någon del vinnes på ängsmarkens bekostnad. Under det åker och äng år 1879 tillsammans upptogo 11"C8 % af rikets hela egovidd, utgjorde de nu ifrågavarande år 1 l'oo %. Förestående tabell litt. B angifver, huru olika förhållandena i detta afseende äro inom landets skilda delar. Arealen af den skogbärande marken, kol. 9, är för hela riket uppgifven till 34,726,179 tunnland, utvisande en tillväxt af icke mindre än 747,423 tunnland i jemförelse med år 1879. Otvifvelaktigt torde Tab. Litt. D. Utsädesbeloppet 1880 i % af områdets utsäde med afdrag af potatis. ') Den bristande överensstämmelsen torde åtminstone delvis bero på att uppgifter i koll. 18 27 (tab. n:o 1) saknas från vissa socknar, hvarjemte bör märkas, att kol. 7 (tab. n:o 1) till största delen är direkt hemtad från Ekonomiska kartverkets arealuträkningar. Jfr länstabellen. 2 ) Enär uppgift om hela åkervidden saknas, har den i kol. 7 af tab. n:o 1 införda summan af koll. 18 27 användts vid utförandet af ofvanstående procentberäkning. Samtliga uppgifter, såväl äldre som nyare, om den odlade jordens utsträckning i Jemtlands län äro att anse såsom i hög grad ofullständiga, särskildt hvad angår den till odling af foderväxter använda jorden. 3 ) Fördelningen är gjord endast med afseende på det område, från o hvilket uppgifter i detta hänseende föreligga. För Bjurholms, Nysätra och Åsele socknar samt länets båda städer, med en uppgifven samfäld åkervidd af 7,724 tid, är denna fördelning okänd. 4) Rikssumman i kol. 7 är härvid minskad med 7,724 tid; jfr föreg. anm.
Egare och brukare, odlade egoviddens användning (tab. n:o 1, koll. 10 27). Tab. Litt. E. 5 vara, att större delen af denna tillväxt är beroende af noggrannare uppgifter år 1880, men Statistiska Centralbyrån är dock icke i tillfälle att afgöra i hvad mån detta kan hafva inverkat eller huru stor den verkliga tillväxten kan hafva varit, om ens någon sådan förekommit. För den odlade jordens fördelning mellan olika grupper af égare och brukare redogöres i koll. 10 17, men gälla samma betänkligheter rörande de meddelade uppgifternas tillförlitlighet, som förut yppats. I koll. 18 27 redogöres för den odlade egoviddens användning och framgår att för de olika ändamålen användts: Jemföres ofvanstående summa med den i kol. 7 uppgifna hela åkervidden, uppstår en skilnad af 29,541 Tab. Litt. E. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1880, enligt Hushållningssällskapens uppgifter. ') Till foderväxter använd jord, för hvilken uppgift om skördemängden saknas, är, för sä vidt detta varit möjligt, frånskild. Den i kol. 25 (tab. n:o 1) uppförda jordvidden är sålunda minskad för Hallands län med 21,642 tunnland, för Skaraborgs län med 21,423 tid, för Gefleborgs län med 10,879 tid, samt för Jemtlands län, för hvilket alla uppgifter i kol. 61 saknas, med hela den till skörd af foderväxter använda jorden eller 16,219 tid; tillsammans 70,163 tid. Omvändt har, till följd af bristande nppgifter om motsvarande areal, den angifna skörden för Västerbottens län minskats med 1,842,800 centuer hö och 3,775 centner grönfoder. J ) Utsäde och skörd pr tid äro beräknade för det område, med afseende pä hvilket uppgifter om åkerjordens fördelning förefinnas.
6 Utsädesbelopp (tab. n:o 1, koll. 28 41). Tab. litt. F. tunnland, rörande användningen af hvilken areal uppgift således saknas. Inom vissa län eger det förhållande rum, att i koll. 18 27 redovisas för mera än man i kol. 7 uppgifver sig ega, hvilket förhållande kan vara beroende dera att begreppet om hvad som bör förstås med»naturlig äng» icke torde vara fullt klart. Länsolikheterna i hit hörande hänseenden framgår af tabell litt. C. Med ledning af de utaf hushållningssällskapen lemnade uppgifter, afgaf Statistiska Centralbyrån i sitt sammandrag för år 1877 en framställning rörande brukningssättet i rikets olika delar, och innehålla de nu för år 1880 lemnade uppgifter i detta afseende ingenting nytt, utan torde Centralbyrån få i underdånighet åberopa nämnda framställning. Utsädesbeloppet var enligt koll. 28 41 af tab. n:o 1: Dessa procenttal hafva bibehållit sig i det närmaste oförändrade under hela den tid, för hvilken uppgifter i detta hänseende förefinnas. Såsom af tabell litt. D inhemtas, är förhållandet icke fullt ut lika oföränderligt, om man betraktar de särskilda sädesslagen. Länen emellan råda stora och karakteristiska skiljaktigheter i odlingen af dessa sädesslag, såsom af nyssnämnda tabell närmare framgår. Tabell litt. E upplyser dels om tätheten af utsädet, dels ock om skörden, såväl på besådt tunnland som i korntal af utsädet, allt för de olika växtslagen samt både för de särskilda områdena och för hela riket. Beträffande skörden af spånadsväxter på tunnlandet, torde böra anmärkas, att de skördade qvantiteterna frö och spånadsämne hvar för sig jemförts med hela den till spånadsväxter använda arealen, enär Centralbyrån saknat kännedom om huru stor del af densamma användts för det ena eller andra ändamålet. De lemnade uppgifterna torde följaktligen icke kunna tillerkännas någon synnerligen stor tillförlitlighet. Beräknad efter den i 1877 års sammandrag uppstälda värdeskala för förhållandet de olika växtslagen emellan, skulle 1880 års skörd, enligt uppgifterna i koll. 44 56 af tab. n:o 1, hafva gifvit: Tab. Litt. F. Skörden af säd och rotfrukter reducerad till rågvärde (i tunnor) och jemnförd med åkervidden år 1880.
Skörden reducerad till rågvärde. Korntal. Skördebeloppet (tab. n:o 1, koll. 44 63). Tab. litt. G. 7 de- uppgifter om korntalet, som förefinnas i Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes årsväxtberättelser för åren 1876 1880: För år 1879 utvisade en efter enahanda grunder gjord beräkning af skörden endast en summa af 17,661,636 tunnor. Medeltalet af skörden på detta sätt beräknad utgör för de tio åren 1870 1879 16,902,823 tunnor, och har 1880 års skörd sålunda en öfvervigt af ej mindre än 2,590,604 tunnor. Tab. litt. F innehåller uppgifter för hvarje län dels om hela sades- och rotfruktsskörden reducerad till tunnor råg, dels ock om skörden, likaledes i tunnor råg, på ett tunnland åker såväl af hela åkervidden som ock särskildt af för säd och rotfrukter använd åker. Dessutom innehåller nämnda tabell medeltal för åren 1870 1879 uti ifrågavarande afseenden. De i tabell litt. E lemnade uppgifterna om skördens utfall, räknadt efter korntal af utsädet, äro beräknade med ledning af de i hushållningssällskapens berättelser förekommande uppgifter om utsädes- och skördemängden, och torde, i likhet med hvad i föregående sammandrag skett, härmed få sammanställas Anställes äfven en jeraförelse mellan skördebeloppet år 1880 enligt samma båda källor, utfaller den på följande sätt: Skiljaktigheterna mellan dessa på olika sätt vunna uppgifter gå i samma rigtning som förut och torde äfven finna sin förklaring på samma sätt. I tabell litt. G meddelas de beräknade resultaten af skörden, sådan denna uppgifvits af hushållningssällskapen och efter det behöriga afdrag gjorts för exportöfverskott, åtgången för bränvinsbränning samt reserveradt förråd för följande års utsäde. Det till förbrukning af menniskor och husdjur disponibla qvantum, som på detta sätt vunnits, skulle hafva Tab. Litt. G. Resultaten af 1880 års skörd, med fäst af seende å in- och utförsel, åtgång för bränvinsbränning samt utsädesbehof. ') Häri inräknad målen spanmäl är beräknad såsom omalen enligt N) 1865, sid. 22. Till ofvanstâende införsel tillkommer 1 tunna linser, och utgör alltså hela utförselsöfverskottet 2,047,429 t:r säd. 2 ) För bränvinsbränningen hafva dessutom användts 5,737 ctr hvitbetssirup. Hela utbytet af tillverkadt bränvin utgör 18,141,266"5 leannor af 50 % alkoholhalt vid 15 Cels.
8 Skördens resultat. Tab. litt. H. uppgått till 14,596,545 t:r stråsäd, 466,119 t:r baljväxter och bohvete eller tillsammans 15,062,664 t:r säd i allmänhet, hvarvid icke tagits i beräkning den skenbara brist af 4,987 t:r majs, som uppgifves å tabellen litt. G. Denna i tabellen förekommande brist förklaras derigenom, att uppgift om vid årets början och vid dess slut befintliga förråd nu lika litet som vid afgifvandet af föregående sammandrag funnits att tillgå, hvadan alla hithörande beräkningar måste utgå från den förutsättningen, att ett reservförråd af spanmål och rotfrukter alltid skulle finnas det ena året lika stort som det andra. Med beräkning af samma behof af 3 millioner tunnor säd för kreatursutfordringen som förut antagits, skulle för personalförbrukningen återstå 12,062,664 tunnor; år 1878 återstodo 11 1 /, mill. och år 1879 10 2 / 3 mill. Beräknas sädesbehofvet för hvarje person såsom hittills till 2'45 t:r, skulle för personalförbrukningen hafva erfordrats 11,185,887 t:r. Ett öfverskott skulle således hafva förefunnits, och då skörden af stråsäd och baljväxter enligt Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes- årsväxtberättelser med omkring l 3 / 4 mill. t:r öfverstiger den af hushållningssällskapen angifna skörden, torde således behofvet hafva blifvit mer än väl fyldt, under förutsättning nemligen, att den af Centralbyrån såsom medeltal för sädesbehofvet för Tab. Litt. II. Skördens beskaffenhet, sädens vigt samt foderskörden år 1880.
Skördens resultat. Tabb. litt. I och K. 9 hvarje person angifna qvantiteten af 2'45 t:r är rigtig. Det för hvarje person af rikets folkmängd beräknade disponibla qvantum af potatis och andra rotfrukter uppgifves i tabell litt. G till 2"3i t:r; då emellertid det vanliga behofvet, inberäknadt hvad som användes till kreaturen, antages vara 2.5 t:r, skulle en brist uppstå af närmare 1 mill. t:r. Tager man hänsyn till, att det disponibla qvantum år 1878 ej var mer än l'9i t:r och år 1879 1.51 t:r, torde dock antagligen icke.någon brist på detta födoämne hafva försports, utan snarare tillgången derpå förefallit riklig vid jemförelse med de föregående årens knapphet. Jemföras skördeuppgifterna för åren 1879 och 1880, sådana de af hushållningssällskapen meddelats, visar sig att året 1880 gifvit: Tab. Litt. K. Öfverskott (+) eller brist (+) af spanmål och ladugårdsalster år 1880. Tab. Litt. I. Väderleken under sånings- och skördetiden år 1880. ') Uppgifterna gälla endast Östra härad. a ) Uppgifterna galla endast Jösse härad. Sammandrag af Jordbruksstatistik för är 1880. "') Uppgifterna gälla endast Östra härad. 2 ) Uppgifterna gälla endast Jösse härad. 2
10 Skördens resultat och beskaffenhet. Väderleken. Kreatursantalet (tab. n:o 1, koll. 66 74.) Tab. litt. L och M. För alla växtslagen visar sig sålunda en icke obetydlig förbättring. Allmänna omdömet om 1880 års skörd, sådant detsamma sammanfattats med ledning af länsstyrelsernas årsväxtberättelser, blef ock, att den var öfver medelmåttan, under det att 1879 års gröda icke kunde erhålla högre vitsord än fullt medelmåttig. Omdömena om skördens beskaffenhet och spanmålens vigt, tab. litt. H, äro öfverallt mycket gyn- Tab. Litt. L. Kreatursstocken reducerad till nötkreatur och i förhållande till folkmängd och egovidd år 1880. samma. Halmskörden har, enligt samma tabell, på det hela taget snarare varit öfver än under medelmåttan; höskörden deremot synes hafva utfallit mindre fördelaktigt. De af hushållningssällskapen lemnade uppgifter om väderleken under sånings- och skördetiderna äro sammanstälda i förestående tabell litt. I. Beträffande öfverskott eller brist af spanmål och ladugårdsalster redovisas i tabell litt. K. Kreatursantalet (tab. n:o 1, koll. 66 74) har från år 1879 till år 1880 undergått följande förändringar (ökning +, minskning ): Dessa siffror utvisa en minskning för alla kreatursslagen med undantag för unghästar, tjurar och Tab. Litt. M. In- och utförsel af ladugårdsalster och dylikt åren 1878 1880. ') Med den proportion mellan åker och äng, som inom länet förekommer. 2 ).Reduktionen består deri, att i hvarje län äro åker och äng sammanslagna, dock så att 2 t:d naturlig äng äro satta lika med 1 t:d åker. För några län, t. ex. de nordliga, nr likväl ängen antagligen icke värd så mycket.
Relativa antalet kreatur. Tab. litt. N. 11 svin. Hela kreatursantalet företer en minskning af 57,655 stycken eller V2 % i jemförelse med år 1879, hvilket år också företedde en minskning, uppgående denna till 25,264 stycken eller 0's % i jemförelse med förhållandet år 1878. Då deremot sistnämnda år kunde uppvisa en tillökning af 61,212 stycken eller 1'3 % i förhållande till år 1877, befann sig följaktligen kreatursstocken, räknad efter stycketalet, vid slutet af år 1880 på nästan samma ståndpunkt som år 1877. Beträffande proportionen mellan antalet husdjur och folkmängden visa gjorda beräkningar, att mot 1,000 personer underhöllos i riket: Dessa siffror äro sig temligen lika år från år; det är egentligen endast för får, som man kan iakttaga en fortgående minskning. Under det att år 1877 underhöllos 342 får mot 1,000 personer, år '); Uppgifterna gällaendast Östva härad. 2 ) Uppgifterna gälla endast Jösse härad.
12 Antalet reducerade kreatur. Arbetspris. 1878: 339, år 1879: 328, funnos såsom ofvan synes år 1880 endast 319 får svarande mot 1,000 personer. I afseende å kor är ett motsatt förhållande märkbart men icke i lika hög grad; tillväxten har der endast varit från 302 år 1877 till 309 år 1880. En reduktion af rikets hela kreatursstock till nötkreatur, i öfverensstämmelse med den i 1877 års sammandrag angifna beräkningsgrund, utfaller på följande sätt: kött, fläsk, smör, ister, oberedda och beredda hudar, ben och benmjöl och ull samt vax, hvaremot införseln af 'àgg varit betydligt mindre. I fråga om utförseln visar sig en större tillväxt för hästar, hornboskap, får, svin, ost, smör och ägg, men minskning för vax. Utförseln år 1880 öfverstiger motsvarande införsel af hornboskap, får och svin, smör, honung samt ägg, under det att för alla öfriga i tabellen förekommande artiklar införseln varit större än utförseln. I tab. litt. L angifves den sålunda reducerade kreatursstockens förhållande till folkmängden och egovidden i hela riket och inom de särskilda länen. ïab. litt. M redogör för in- och utförsel af ladugårdsalster åren 1878 1880, och äro de derstädes förekommande uppgifterna hemtade ur Eders Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegii underdåniga berättelser om utrikes handeln och sjöfarten. Beträffande införseln år 1880 visar sig en mera anmärkningsvärd tillväxt i jemförelse med år 1879 för hästar, Storleken af arbetsprisen utgör föremål för tabell litt. N (å föregående sida). I fråga om årslön samt om värdet af stat och lön visa sig något högre siffror än som angåfvos för år 1879; beträffande deremot dagsverksprisen äro förändringarne nästan omärkliga. Medelpriset för ett mansdagsverke under sommaren var 1'40 och om vintern 0'97 eller för hela året l'n kronor, hvilket efter 300 arbetsdagar gifver 363 kronor, eller alldeles samma belopp som år 1879. Medeltalet för ett qvinsdagsverke under sommaren var 0"78 och under vintern 0.5'. eller för hela året 0'C6, hvilket gifver en årsinkomst af 198 kronor mot 195 kr. år 1879. Statistiska Centralbyrån framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kungl. Maj:ts underilånigste och tropligtigstis tjeuare ocli undersåtar ELIS SIDEKBLADH. Stockholm den 13 maj 1882. Otto Printzsköld.
BILAGA.
14 Tab. N:o 1. Öfversigt af 1880 års jordbruks-
statistiska uppgifter. 15
16 Tab. N:o 1. (Forts.) Öfversigt af 1880 års jordbruks-
statistiska uppgifter. 17 Sammandrag af Jordbruksstatistik för år 1880. 3
18 Anmärkningar till Tab. N:o 1. Allmän anmärkning. Kol. 2 är hvad landsbygden beträffar hemtad ur Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser 1871 1875, och i fråga om städerna från uppgifter i Kammarkollegium. Kol. 5 är i enlighet med de af Generalstabens topografiska afdelning gjorda arealberäkningarna. Stockholms stad. Uppgifterna äro hemtade ur Ofverståthållare-Embetets femårsberättelse för 1871 1875, med undantag af kol. 61, som tagits från närmast föregående femårsberättelse. Stockholms län. Koll. 3, 4, 6 27 äro lånade ur 1869 års berättelse. Uppsala län. Kol. 56: skörden af pepparrot och finare rotfrukter augifves af Hushållningssällskapet i centner; vid förvandling till tunnor har en tunna ansetts väga l'/a centner. Södermanlands län. Uppgifterna i koll. 3, 4, 6 40 och 66 74 äro med ett par mindre betydande förändringar samma som de år 1879 lemnade; jfr länstabellen. Östergötlands län. Kol. 60: engelska siffertyper använda till följd af ofullständiga uppgifter. Se vidare länstabellen. Koll. 41 och 62: rapsen är beräknad, väga 2'60 centner pr tunna. Jönköpings län. Uppgifterna i kol. 56 äro mycket ofullständiga. Gotlands län. Samtliga uppgifter med undantag af koll. 44 58 äro hemtade ur 1879 års berättelse. Se vidare länstabellen. I koll. 60 och 61 är i förestående sammandrag rättadt det misstag, som insmugit sig i länstabellen, att mängdenheten angifvits vara centner, i st. f. rätteligen lispund. Blekinge län. Malmöhus län. Koll. 41 och 62: rapsen är beräknad väga 2"60 centner pr tunna. Talen, med undantag af koll. 2 och 5, gälla endast landsbygden. Hallands lån. Koll. 10 17, 56, 59 61: engelska siffertyper använda, emedan flere sockenuppgifter saknas. Kol. 61 afser sålunda endast 26 kommuner af länets 91 här redovisade. Elfsborgs läns södra del. Koll. 3, 4, 6 27 äro hemtade ur 1875 års berättelse. Skaraborgs län. Koll. 40 och 56 61: engelska siffertyper använda, emedan sockenuppgifter saknas på flera ställen. Vermlands län. Uppgifterna i kol. 56 afse endast 30 af länets 91 här redovisade kommuner, och äro äfven för dessa ofullständiga. Vestmanlands lån. Uppgifter saknas i koll. 40 och 56 59. Kopparbergs län. Koll. 4, 10 17 samt 56 äro ofullständiga. Gefleborgs län. Koll. 40, 56 61: engelska siffertyper, emedan flera sockennppgifter saknas. Vesternorrlands län. Koll. 3, 4, 6 8 och 10 27 äro lånade ur 1865 års berättelse. Kol. 9 enligt Skogskomitén. Jemtlands lån. 1 koll. 6, 10 17, 60 och 61 finnas inga uppgifter. Kol. 7 är beräknad ur samman af koll. 18 27; kol. 8 enligt Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelse 1871 1875; kol. 9 enligt Skogskomitén; kol. 25 enligt 1879 års berättelse. Koll. 23 25, 40 och 56 59: engelska typer med anledning af ofullständiga sockenuppgifter. Vesterbottens län. Koll. 3, 4 och 10 17 äro hemtade ur 1873 års berättelse; koll. 6 9 och 18 27 ur 1871 ars berättelse. Norrbottens län. Koll. 3 och 4: engelska typer, emedan uppgifter saknas för städerna. I koll. 10 17 finnas inga uppgifter. Kol. 58 har i länstabellen öfverskriften»centner", som härmed rättas till»kubikfot.» Résumé de la Statistique Agricole de 1880. Le nombre des unités cadastrales était à la campagne 66,639 et dans les villes 900. (Tabl. N 1, col. 2). De l'étendue de la terre ferme (406,721 kilom. c, d'après col. 5) les jardins occupaient env. 32,400 hectares, les champs cultivés 2,917,900, les prairies naturelles 1,945,400 et les forêts 17,142,900 hectares (coll. 6 9). Les propriétaires fonciers à la campagne étaient au nombre de 262,000 au moins (coll. 10 13) et les fermiers d'env. 147,600 (coll. 14 17). Les céréales occupaient 1,424,100 hectares des champs cultivés, les légumineuses 57,200, les pommes de terre 153,800, les autres racines 12,000, le lin (et le chanvre) 12,600, les autres cultures 2,800, les plantes de fourrage 816,500; 424,200 hectares étaient en jachère (coll. 18 27). Les quantités de la semence ont été (d'après les coll. 28 41): 172,200 hectolitres de froment, 1,003,900 de seigle, 776,800 à'orge, 2,867,200 à'avoine, 295,600 de méleil, 177,200 de légumineuses, 2,660,800 de pommes de terre, 26,500 de lin (et de chanvre). Quant à la récolte il y a deux séries de données, l'une fournie depuis 1865 par les Sociétés Agricoles et l'autre (première publication datée le 19 décembre 1874), dont les chiffres ont été calculés par le Bureau central de statistique d'après les rapports des Gouverneurs. En voici les chiffres: Des deux séries des données sur la récolte, on peut s'attendre qu'en général les chiffres les plus élevés sont les plus vraisemblables. La récolte de 1880 a été jugée d'après les rapports des Gouverneurs au-dessus de la moyenne. Les coll. 66 74 du tabl. N 1 donnent le nombre des chevaux (coll. 66 67), des boeufs (col. 68), des taureaux (col. 69), des vaches (col. 70), des bouvillons (col. 71), des moutons (col. 72), des chèvres (col. 73) et des porcs (col. 74). Le sujet des tableaux Litt. A N est: A = Améliorations du terrain. B = Relation des champs cultivés (col. 2) et des prairies naturelles (col. 3) o l'étendue totale de chaque province. C = Emploi relatif des champs cultivés (céréales d'automne col. 2, cér. du printemps col. 3, pommes de terre, lin etc. col. 4, herbes col. 5, jachères col. 6). D = Relation des semences au total des blés ensemencés (froment col. 2, seigle col. 3, orge col. 4, avoine col. 5, méteil col. 6, pois, fèves et vesces col. 7, lin et chanvre col. 8, sarrasin et colza col. 9). E = Relation de la récolte à la semence. F = Récolte des blés et des tuberculeux évaluée en seigle et référée à l'étendue des champs cultivés. G = Résultats de la récolte, déduction faite de l'importation (ligne 2) et de l'exportation (ligne 4), de la consommation pour la fabrication de l'eau de vie (ligne 5) et des ensemencements (ligne 6). H = Qualité de la récolte (coll. 2, 3), pesanteur moyenne de la graine (coll. 4 8), récolte de la paille (coll. 9, 10) et des herbes des prairies naturelles (col. 11). T = Temps qu'il a fait pendant les semailles et les moissons. K Excédant ( + ) ou déficit ( ) des céréales (col. 2) et des produits de la basse-cour (col. 3). L == Bétail réduit aux imités bovines (col. 2) et comparé à la population (col. 3) et à l'étendue du territoire (coll. 4 6). M = Importation (coll. 2 4) et exportation (coll. 5 7) des produits de la basse-cour. N = Salaires des ouvriers, par an (coll. 2 5) et par jour (coll. 6 13).
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel. 1880. STOCKHOLMS LÄN. Uppgifterna inkommo till Statistiska Centralbyrån den 29 november 1881, åtföljda af nedanstående skrifvelse:»då Stockholms läns Hushållningssällskaps Förvaltningsutskott härmed öfverlemnar de jordbruksstatistiska uppgifterna för år 1880, får Förvaltningsutskottet härigenom meddela, att under sistlidna året sådana uppgifter genom särskild insamlare upphemtats från öknebo och Färentuna härader samt att för öfriga delar af länet användts uppgifter,' meddelade af vederbörande kommunalnämnds-ordförande, hvarvid dock äfven för ifrågavarande år ett betydligt antal uppgifter uteblifvit, hvadan äldre sådana i dessas ställe måst användas. Stockholm den 24 november 1881. På Stockholms läns Hushållningssällskaps Förvaltningsutskotts vägnar: W. STRÅLE. Charles Jacobson.)) Jordbruksstatistik 1880. Stockholms län.
2 S t o c k h o l m s
län. 3
4 Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880. A. Brukningssätt: 2 3-skiftes- och vexelbruk. I. Väderlek, sånings- och skördetider: Väderleken under växttiden ganska gynsam, dock utmärkt af torka, som menligt inverkade på höskörden. Vårsådden började under förra hälften af april. Höstsådden företogs, med anledning af jordens torra beskaffenhet, temligen sent och påbörjades i allmänhet i medlet af september. Slåttern tog sin början under de första dagarne af juli. Skörden började med augusti månad och var på de flesta ställen afslutad före början af september. K. Skördens beskaffenhet, vigt m. m. : Höstsädesskörden, synnerligast den af hvete, kan betraktas såsom fullt medelmåttig eller till och med något derutöfver. Vårsäden lemnade i norra delen af länet något under medelskörd och var i södra länsdelen medelmåttig. Höskörden under medelmåttan. Beskaffenheten god. Vigten af hvete ctr 3.io 3'20, råg 2.90 3 - oo, korn 2-so 2.70, hafre 2.oo 2.20, allt pr 6'3 kubikfot. N. Ofverskott till afsalu finnes af alla jordbruksalster. R. Vanlig årslön för dräng: 100 150 kr.; för piga: 50 100 kr., i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 350 450 kr.; för piga: 200 300 kr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-: högsta 1.75 kr., lägsta l.oo; qvins-: högsta l"oo kr., lägsta 0'40. vinter-,»» l'oo»» 0.75»» 0"so»» 0'25. Stockholm, 1881. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK N) Jordbruk och Boskapsskötsel. 1880. UPPSALA LÄN. Arets uppgifter, som inkommo till Statistiska Centralbyrån den 11 januari 1881, beledsagades af en så lydande skrifvelse: "Då Uppsala läns Hushållningssällskap härmed öfverlemnar sammandraget af jordbruksstatistiken öfver länet för år 1880, anser Sällskapet sig böra bifoga den upplysning, att de större förändringar, beträffande icke blott arealförhållandena, utan äfven öfriga jordbruksförhållanden, som här förekomma inom -Trögds härad, hufyudsakligen utgöra en följd af den lokala undersökning och noggrannare utredning af jordbruksförhållandena inom nämnda härad, som blifvit af Förste landtmätaren under året verkstäld. Uppsala den 8 januari 1881. På Uppsala läns Kungl. Hushållningssällskaps vägnar: A. H A M I L T O N. Fr. G. Afzelius." Jordbruksstatistik 1880, Uppsala län. 1
2 Uppsala
1än. 3 Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880. A. Brukningssätt: lika som år 1876. Inom Trögds härad äro af åkerjorden 147,403 qvadratref under tvåskiftesbruk, 3,350 qvadratref under treskiftesbruk och 42,577 qvadratref under vexelbruk; inom "Vaksala härad äro 53,956 qvadratref under tvåskiftesbruk, 623 qvadratref under treskiftesbruk och 19,976 qvadratref under vexelbruk; inom Örbyhus härad äro 124,451 qvadratref under tvåskiftesbruk, 7,136 qvadratref under treskiftesbruk och 30,479 qvadratref under vexelbruk; samt inom Olands härad 158,843 qvadratref under tvåskiftesbruk, 321 qvadratref under treskiftesbruk och 30,523 qvadratref under vexelbruk; tillsammans alltså inom dessa fyra härad 484,653 qvadratref under tvåskiftesbruk, 11,430 qvadratref under treskiftesbruk och återstoden eller 123,555 qvadratref under vexelbruk. B. Vidd af nyodling: 7,056-9 qvadratref inom 12 härad; från 1 härad saknas uppgift. C.»» vattenaftappning: 3,889-2 qvadratref inom 4 härad.
4 U p p s a l a D. Vidd af underdikning: 1,926-4 qvadratref inom 5 härad; för öfriga härad saknas uppgift. E.»» af ängsvattning : 56 qvadratref inom Olands härad. F.»» af mergling: 778.4 qvadratref inom 3 härad. G.»» skogssådd: 1,013-6 qvadratref inom 4 härad. H.»» skogsplantering: 621-6 qvadratref inom 5 härad. I. Väderlek, sånings- och skördetider: höstsådden 1879 och vårsådden 1880 verkstäldes under i allmänhet»gynsamma» väderleksförhållanden inom hela länet, den förra mot slutet af augusti och i början af september, den senare mot slutet af april och i början af maj; bergningen, såväl af hö som af säd, försiggick inom hela länet under en i allmänhet»mycket tjenlig» väderlek, höbergningen under senare hälften af juli och sädesbergningen under augusti månad. K. Skördens beskaffenhet, vigt m. m.: den skördade säden är i allmänhet af ovanligt»god» och»vigtig» beskaffenhet; sädesskörden har i sin helhet utfallit»fullt medelmåttig»,' men potatisskörden, som äfven är af»god» beskaffenhet, kan sägas hafva varit»under
län 5 medelmåttan», under det att»öfriga rotfrukter» lemnat en»mycket knapp», till missväxt sig närmande skörd, samt»foderväxterna» en skörd»vida^under medelmåttan». L. Skörden af hö från naturlig äng:»under medelmåttan». M.» af halm:»medelmåttig», något mera af höstsäds- och något mindre af vårsädshalm. N. Öfverskott till afsalu af säd och andra jordbruksalster uppgifves liafva uppstått inom alla härad till icke obetydligt belopp. P. Öfverskott till afsalu af kreatur och andra ladugårdsalster uppgifves hafva uppstått inom alla härad, ehuru i allmänhet icke uppgående till något betydligare belopp. R. Vanlig årslön för dräng: 80 à 120 kronor; för piga: 40 à 80 kronor, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 300 à 400 kronor; för piga: 150 à 200 kronor. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-: högsta I75 kr., lägsta l'as kr.; qvins-: högsta 1 krona, lägsta 50 öre. vinter-,» :» 1,25 kr.,» 1 kr.;»» 75 öre,» 37 öre. Jordbruksstatistik 1880. Uppsala län. 2
6 U. Skogstillgång: lika som år 1876. V. Afyttring af skogsalster: lika som år 1876. X. Bränntorfsmossar begagnade: lika som år 1876. Y. Antal planterade fruktträn: 1,485 stycken inom 10 härad; från 3 härad saknas bestämda sifferuppgifter i detta afseende. Z. Binäringar: lika som år 1876. Bikupor finnas inom Trögds härad 329, inom Vaksala härad 52 och inom Olands härad 43 stycken, eller tillsammans inom dessa trenne härad 424 stycken. För öfrigt hänvisas, såväl rörande detta som andra jordbruksförhållanden inom länet, till Hushållningssällskapets årsberättelse för år 1880. STOCKHOLM, 1881. KUNGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK D) Jordbruk och Boskapsskötsel. 1880. SÖDERMANLANDS LÄN. Uppgifterna inkommo till Statistiska Centralbyrån den 12 november 1881 och åtföljdes af nedanstående skrifvelse:»sedan, enligt den af Södermanlands läns Hushållningssällskap den 1 december 1876 fastställda plan för jordbruksstatistikens bearbetande, fullständiga dylika primäruppgifter för åren 1876 1879 blifvit från länets städer och fögderin, hvart efter annat, insamlade, men för 1880 åtgärderna uti berörda hänseende inskränkt sig till åstadkommande af uppgifter allenast om skördens utfall i hvarje af länets kommuner; så får Hushållningssällskapet härmed äran öfverlemna sammandrag af jordbruksuppgifterna för sistnämnda år. Nyköping den 11 november 1881. På Hushållningssällskapets vägnar: G. LAGERBJELKE. Gustaf Nordeman.y Jordbruksstatistik 1880. Södermanluims tån.
2 Södermanlands 1) Enligt de af Generalstabens topografiska afdelning gjorda beräkningarna. J ) Villåttinge härads egovidd är 117,189 tld, när den hithörande delen af^gryts (1,780 tunnland) af Gryt. 4 ) Inberäknadt en liten del af Fogdö socken (194 tunnland), som egentligen tillhör Vestmanlands län. Åkers härads areal rätteligen 89,00/
län. 3 socken inräknas, hvilken nu är förd odelad på Daga härad. 3 ) Häradets areal är egentligen 84,735 tunnland; här ofvan ingår emellertid äfven den icke hithörande delen tunnland, Södermanlands läns landsbygds 1,258,171 och hela länets 1,269,798.
4 Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1880. A. Brukningssätt: 2-, 3-skiftesbruk 136,000 tunnland vexel- och koppelbruk 126,000» icke ordnad växtföljd 8,000» Summa 270,000 tunnland. I. Väderlek, sånings- och skörde-tider: Höstsådden försiggick under särdeles gynsamma omständigheter, och sädesbrodden utvecklade sig under hösten till frodig växtlighet; vintern var snöfattig med stark köld; våren inträffade tidigt, och dennas samt sommarens starka solvärme i förening med riklig nederbörd midsommartiden utöfvade ett synnerligen fördelaktigt inflytande på sädesslagens blomning och frösättning; bergningsvädret ovanligt fördelaktigt. Såningstider: för vårsäd, ärter och potatis från den 18 april till den 15 maj och för höstsäd från slutet af augusti till slutet af september. Skördetider: för höstsäd från sista veckan i juli till den 15 aug., för vårsäd från början af augusti till den 1 sept, och för potatis under september. K. Skördens beskaffenhet, vigt m. m.: All säd af utmärkt beskaffenhet. Vigt i medeltal å hvete 3 - io, råg 2.90, korn 2"65, hafre 2 och ärter 3"io, allt centner per tunna. L. Skörden af hö från naturlig äng: knappt medelmåttig till mängden men af utmärkt qvalitet. M.» af halm: god till qvantitet och beskaffenhet. N. Ofverskott till afsalu af säd och andra jordbruksalster: finnes. P. Ofverskott till afsalu af kreatur och andra ladugårdsalster: finnes. R. Vanlig årslön för dräng: 120 150 kronor; för piga: 50 80 kronor, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 350 400 kronor; för piga: 240 250 kronor. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-: högsta 1.75 kr., lägsta 1.25 kr.; qvins-: högsta l - oo kr., lägsta 0-50 kr. vinter-,»» l - oo»» 0-7f>»»» 0.70»» 0-40» U. Skogstiilgång: lemnar ofverskott till afsalu. V. Afyttring af skogsalster: har egt rum till obekant mängd. X. Bränntorfsmossar begagnade: på 4 à 5 ställen, äfven till afsalu. Y. Antal planterade fruktträn: okändt.
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK N) Jordbruk och Boskapsskötsel. ÖSTEEGÖTLANDS LÄN. Uppgifterna inkommo till Statistiska Centralbyrån den 7 november 1881, beledsagade af följande skrifvelse:»sedan Hushållningssällskapet under en följd af år bekostat tryckning af ekonomiska kartor jemte beskrifningar öfver Kinda, Ydre, Vifolka, Valkebo, Göstrings, Dals, Lysings, Aska, Gullbergs, Bobergs, Åkerbo, Hanekinds, Bankekinds, Skärkinds, Memmings och Hammarkinds härad samt Finsponga län, ' omfattande Risinge samt Tjällmo och' Hällestads tingslag och dessa kartor i det närmaste nu blifvit fullbordade, har Förvaltningsutskottet önskat kunna begagna dessa källor för erhållande af mera tillförlitliga uppgifter i vissa delar, der förut mycken brist förevarit. Denna önskan, som icke kunnat första gången utföras utan en grundlig omarbetning af de till Utskottet från resp. hushållningsgillena insända uppgifter, har föranledt ett dröjsmål med sammandragets insändande, ytterligare förlängdt genom inväntandet af kartebeskrifning öfver ett härad, hvaröfver sådan saknats, men som likväl ännu ej erhållits. I det Förvaltningsutskottet nu öfverlemnar det för länet upprättade jordbruksstatistiska sammandraget för sistlidet år, får Utskottet sålunda meddela hvad som uti särskild not i detsamma finnes angifvet, att egoviddsförhållandena (frågorna 5 9) äro angifna efter förutnämnda kartebeskrifningars arealuträkningar med undantag af för Vikbolands hushållningsgille, öfver hvilkets ena del östkinds härad sådana arealuträkningar icke varit för Utskottet tillgängliga; hvarjemte för mera enhets vinnande samtlige förekommande arealer blifvit utförda i qvadratref och rymdförhållanden uti kubikfot. Linköping den 5 november 1881. För Förvaltningsutskottet: C. Adolf Blum.D Jordbruksstatistik 1880. Östergötlands län.