Antaget av kommunfullmäktige 2016-05-17 1
Handlingsprogram för skydd mot olyckor Innehåll Del 1. Inledning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Juridiska förutsättningar... 6 1.3 Allmänt... 8 1.4 Generell riskbild... 10 Del 2. Olycksförebyggande verksamhet... 12 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst... 12 2.2 Vardagsolyckor... 16 2.3 Naturolyckor... 17 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt... 20 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar... 22 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet... 24 Del 3. Operativ räddningstjänst... 25 3.1 Operativ räddningstjänst... 25 3.2 Organisation av räddningstjänsten... 27 3.3 Vatten för brandsläckning i Halmstads kommun... 29 3.4 Räddningstjänstens operativa förmåga... 34 3.5 Lärande av olyckor... 43 KS 2016/0123 Dokumentet har arbetats fram av: Joakim Norström, utredare, avdelningen för ledningsstöd, stadskontoret Styrgrupp: Ann-Mari Mäkikangas, administrativ chef/säkerhetschef, stadskontoret Hans Ekberg, räddningschef Fastställd av kommunstyrelsen 2016-04-26 och kommunfullmäktige 2016-05-17 Detta styrdokument ska revideras för varje ny mandatperiod. 2
Del 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) anger att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar: inledning, olycksförebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst. I den första, inledande delen av handlingsprogrammet beskrivs handlingsprogrammets förutsättningar. Mål, syfte, avgränsningar, juridiska förutsättningar, generell riskbild samt ansvar gällande de områden som handlingsprogrammet adresserar presenteras. Handlingsprogrammets andra del tar upp utmaningar inom olika områden som de kommunala verksamheterna står inför. Varje område presenteras som ett eget kapitel i vilka Halmstads kommuns ambition och inriktning på kommande års arbete inom det specifika området presenteras. Därefter följer förslag på aktiviteter samt indikatorer som preciserar verksamheternas arbete för att nå ambitionerna samt möjliggör uppföljning av ambitionerna. Vid förslag på aktiviteter anges ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse med fetmarkerad text. Till varje kapitel av handlingsprogrammets andra del finns bilagor med relaterat material, statistik och liknande. Handlingsprogrammets tredje del inleds med en presentation av tio utmaningar som definierats genom kommunala utredningar och analyser. Därefter beskrivs ambition och inriktning på Halmstads kommuns räddningstjänsts verksamhet för de åren över vilka handlingsprogrammet är aktuellt, kopplat till utmaningarna. Till ambition och inriktning är kopplat förslag på åtgärder för att uppnå ambitionen, samt indikatorer som möjliggör uppföljning. Därefter presenteras en redogörelse av Halmstads kommuns räddningstjänsts organisation samt operativa förmåga. 1.1.1 Mål Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete enligt LSO samt förslag på åtgärder. Det övergripande målet med handlingsprogrammet är att öka kommuninvånares, besökandes samt anställdas trygghet och säkerhet, sänka antalet skadade och minska skadekostnaderna för människor, egendom och miljö. Genom ambitioner, inriktningar och åtgärder definierade i handlingsprogrammet skapas förutsättningar för de kommunala verksamheterna att skapa robusta system kapabla att stå emot externa påfrestningar. Genom robusta system kan Halmstads kommun leverera samhällstjänster till kommuninvånare och besökande även vid ansträngda situationer. 1.1.2 Syfte Ytterst syftar arbetet för skydd mot olyckor till att uppnå tillfredsställande och likvärdigt skydd för invånarna samt att räddningstjänsten ska kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Därigenom uppnås även de lagkrav som fastställs i LSO. För att uppnå detta syfte krävs samordning av nämnders och bolagsstyrelsers säkerhetsarbete i enlighet med LSO. Handlingsprogrammet har flera syften eller funktioner: 3
1. Styrdokument som ska ange den politiska ambitionsnivån med kommunens arbete med skydd mot olyckor. 2. Utgöra stöd till de kommunala verksamheterna att konkretisera sitt arbete med skydd mot olyckor. 3. Information till invånarna om eget respektive kommunens ansvar för skydd mot olyckor. 1.1.3 Avgränsning En kommuns övergripande arbete med risker, sårbarheter och olyckor styrs i huvudsak av två olika lagar med tillhörande statliga föreskrifter: Lagen om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (LSO), 2003:778. Kommunens arbete enligt LEH beskrivs i två olika kommunala styrdokument; dels Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun, dels Riktlinjer för Halmstads kommuns krisberedskap. I dessa dokument återfinns åtgärder kopplat till krisarbete. I riktlinjerna finns även en beskrivning av kommunens krisledningsorganisation. Kommunens arbete enligt LSO beskrivs i Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. I detta dokument återfinns åtgärder kopplat till skydd mot olyckor samt räddningsinsatser. Delar av risk- och sårbarhetsanalyserna har använts som underlag för arbetet med handlingsprogrammet. Vidare finns andra kommunala styrdokument som reglerar frågor om säkerhet och förebyggande arbete bland annat regleras anställdas arbetssituation i Arbetsmiljölagen, varför till exempel våld mot anställda inte hanteras i detta handlingsprogram. Bilden nedan illustrerar hur dessa lagrum samverkar och hur de tre kommunala styrdokumenten beskriver olika åtgärder vid olika händelsetyper. Skalan illustrerar en intensifierande händelsetypsutvecklingen från ordinarie verksamhet, till störning/olycka/allvarlig händelse, till kris, till extraordinär händelse, till höjd beredskap och slutligen krig. 4
Styrs av Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) Styrdokument: Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor Handlingsprogrammet beskriver målen med arbetet med skydd mot olyckor, risker för olyckor som finns i kommunen, förebyggande åtgärder och kommunens räddningsarbete. Ordinarie verksamhet Störning/olycka/allvarlig händelse Kris Extraordinär händelse Höjd beredskap Krig Styrdokument: Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun Risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) är ett arbete för att: A. dels minska risken för sårbarheter i kommunen, B. dels öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser. Styrdokument: Riktlinje för Halmstads kommuns krisberedskap Riktlinjen som beskriver arbetet med kommunens krisberedskap. Styrs av Lagen om kommuners åtgärder inför och vid Extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Schematisk bild över Halmstads kommuns styrande dokument för förebyggande verksamhet och krishantering. 5
1.2 Juridiska förutsättningar 1.2.1 Kommunens ansvar Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), 1 kap. 1 respektive 3 innehåller två nationella mål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kravet att en kommun ska ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor regleras i Lag om skydd mot olyckor (2003:778), 3 kap. 3 : En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet regleras i 3 kap. 8 LSO: En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Vidare framgår i 3 kap. 1-2, 4 och 7 LSO om kommuners ansvar: För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 6
Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap. 1-6. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. 1.2.2 Den enskildes ansvar En förutsättning för handlingsprogrammet är att även enskilda personer har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor. Det anges i 2 kap. 1-2 : Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Generellt gäller att den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Samhällets ansvar regleras i lagstiftning. Det är således samhällets uppgift att komplettera den enskildes ansvar där detta bedömts nödvändigt. Även försäkringsbolagen ställer krav på den enskilde att förebygga skador och olyckor. Dessa krav, s.k. aktsamhetskrav, innebär att följa de regler och föreskrifter som finns i lag eller som meddelats av offentlig myndighet samt att använda sig av produkter som är godkända av aktuell myndighet. 7
Då samhällets viktiga infrastruktur slås ut, drabbas många medborgare samtidigt. Det innebär att kommunen har små möjligheter att hjälpa den enskilde som därför måste förbereda sig och sitt hem för att klara en påfrestning själv. Det samhället prioriterar i dessa lägen är samhällsviktiga funktioner och livshotande situationer. 1.3 Allmänt 1.3.1 Metod Att arbeta fram ett handlingsprogram för skydd mot olyckor är en omfattande process som bland annat innehåller följande moment: 1. Analys av föregående handlingsprogram och dess utfall. 2. En aktualisering av risk- och sårbarhetsanalysen för att den ska bli en utgångspunkt för arbetet med handlingsprogrammet. En förnyad risk- och sårbarhetsanalys fastställdes under 2015 av kommunfullmäktige. 3. Inventering av befintliga mål gällande området skydd mot olyckor. 4. Genomgång med kommunens förvaltningar och bolag av innehåll, ambitioner och förslag till åtgärder för att stärka skyddet mot olyckor. 5. Förankring av ett förslag till dokument hos andra myndigheter och företag som är berörda. 6. Remissbehandling i nämnder och bolagsstyrelser. 7. Beslut i kommunfullmäktige. 1.3.2 Del i verksamhetsstyrningen Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor är ett styrdokument som ska beaktas i den årliga processen att ta fram kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget samt i nästa skede att formulera nämndernas verksamhetsplaner. Det är då som ambitioner och förslag till åtgärder blir till mål och aktiviteter. Dessa följs sedan upp och utfallet redovisas varje tertial. 1.3.3 Ansvar Ansvaret för Halmstads kommuns arbete med skydd mot olyckor bygger på den ordinarie organisationens uppbyggnad. Varje nämnd och bolag har därigenom ansvar för arbetet med skydd mot olyckor inom sitt verksamhetsområde. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogrammet samt om de delar som senare i processen blir en del av planeringsdirektivet. Berörda nämnder och styrelser ansvarar för sina respektive delar och hur de integreras i verksamhets- och/eller affärsplaner. De förslag på åtgärder som presenteras kan användas i dessa verksamhets- respektive affärsplaner. Varje åtgärdsförslag i handlingsprogrammet innehåller en hänvisning till nämnd eller bolagsstyrelse som kan ha ansvar inom åtgärdsförslagets område (se rubrik 1.3.6 Förkortningar). Fetmarkerad nämnd eller bolagsstyrelse har särskilt/övergripande ansvar i frågan och kan verka till exempel som sammankallande för åtgärden. Nämnden kommunstyrelsen har två verksamheter: stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Till varje område i handlingsprogrammet är indikatorer kopplade. Indikatorerna används för att följa utvecklingen av området som tas upp i kapitlet. Indikatorerna ska följas upp oavsett om förslagen på åtgärder används i verksamhets-/ affärsplaner eller inte. Det är ansvarig 8
nämnd/bolagsstyrelse som ansvarar för inrapporteringen. Kommunstyrelsen sammanställer uppföljningen av indikatorerna. Kommunstyrelsen har även ett övergripande, sammanhållande ansvar för kommunens arbete med frågor om skydd mot olyckor. 1.3.4 Innehåll Handlingsprogrammet består av tre delar: 1. Inledning 2. Olycksförebyggande verksamhet 3. Operativ räddningstjänst De olycksförebyggande avsnitten är uppbyggda på ett enhetligt vis. Varje kapitel har följande struktur: 1. Utmaning beskriver kommunens utmaning i förhållande till området. 2. Ambitioner och inriktning visar vad kommunen vill uppnå. 3. Förslag på åtgärder beskriver hur kommunen når ambitionen/inriktningen samt ansvarig nämnd/bolagsstyrelse. 4. Indikatorer ett antal nyckeltal som ska redovisas i uppföljningen av programmet. 5. Eget ansvar. 6. Relaterade dokument redovisar i de fall det är relevant andra kommunala dokument som har betydelse för delområdet, t.ex. handlingsprogram, riktlinjer. 7. Bilaga med bakgrundstexter och fördjupad beskrivning av handlingsprogrammet samt tillhörande statistik (ligger sist i handlingsprogrammet). 1.3.5 Kommunikation Innehållet i handlingsprogramet för skydd mot olyckor kommuniceras i sammanfattad form till invånarna via www.halmstad.se. Vid särskilda behov publiceras mer specifik information. 1.3.6 Förkortningar Allmänt LEH Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Halmstads kommuns enkät som mäter hur det är att leva och bo som ung i kommunen) Halmstads kommunkoncerns nämnder/bolagsstyrelser: KS Kommunstyrelsen BUN Barn- och ungdomsnämnden BN Byggnadsnämnden HN Hemvårdsnämnden KN Kulturnämnden MN Miljönämnden RN Räddningsnämnden UAN Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden SN Socialnämnden TE Teknik- och fritidsnämnden LBVA Nämnden för Laholmsbuktens Vatten och Avlopp 9
SE Servicenämnden HEM Halmstads Energi och Miljö AB HFAB Halmstads Fastighets AB HNAB Halmstads Näringslivs AB 1.4 Generell riskbild Den generella riskbilden avseende olyckor är mångfacetterad och innehåller allt från social oro och olyckor orsakade av kriminell handling till naturolyckor så som storm och översvämning. Skiljelinjen mellan olyckor och kriser/extraordinära händelser hämtas från lagstiftningen, där lagen om skydd mot olyckor reglerar det som berörs i detta handlingsprogram. Händelser klassade som extraordinära regleras av lagen om extraordinära händelser och hanteras inom kommunen av risk- och sårbarhetsanalysen. Vissa risker som definierats i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys kan leda till olyckor. Därför adresserar handlingsprogrammet till viss del samma risker som risk- och sårbarhetsanalysen gör. De risker som har identifierats och analyserats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys är: Natur- och väderrelaterad olycka: o Storm o Översvämning och skyfall o Ras, skred och erosion o Värmebölja o Klimatförändringar Annan olycka: o Utsläpp av kemikalier, farligt gods och farlig verksamhet o Utsläpp av radioaktivt ämne o Skogsbrand Teknisk infrastruktur: o Avbrott i elförsörjning o Avbrott i värme/kyla o Avbrott i dricksvattenförsörjning o Avbrott i IT o Avbrott i transportsystem Antagonistiska hot och social oro: o Våldsbejakande extremism och skolskjutningar Vissa av ovanstående risker bedöms falla inom ramen för LSO (2003:778) och ingår därmed även i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Andra risker faller inom andra lagrum, till exempel i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH ) och regleras i andra kommunala styrande dokument. Utifrån ovanstående riskinventering har handlingsprogrammet delats upp i fem olika riskområden: olyckor som föranleder räddningstjänst, vardagsolyckor, naturolyckor, olyckor på grund av infrastruktursvikt samt olyckor orsakade av kriminella handlingar. I LSO (2003:778) står det att kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges mål för kommunens verksamhet och de risker som kan 10
leda till räddningsinsatser. Risker som kan leda till räddningsinsatser tas upp i kapitel 2.1 olyckor som kan föranleda räddningstjänst. En vardagsolycka inträffar med hög sannolikhet och ger ofta stora konsekvenser och stort lidande för den enskilde. De vardagsolyckor som tas upp i handlingsprogrammet är barnolyckor samt fallolyckor, kapitel 2.2. I takt med klimatförändringarna förväntas Halmstads kommun drabbas av fler och mer omfattande extrema naturhändelser, vilket kan medföra naturolyckor. Dessa krävande omständigheter gör att Halmstads kommun måste planera och arbeta förebyggande för att anpassa kommunen inför dessa händelser. Detta för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen. I kapitel 2.3 presenteras Halmstads kommuns förebyggande arbete gällande naturolyckor. Kapitlet tar upp väderrelaterade olyckor så som skyfall och höga flöden, snöoväder samt värmeböljor. Det är i allmänhet staten och kommunerna som ansvarar för en fungerande infrastruktur. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat, fungerande IT- och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på de flesta människor och många samhällsviktiga funktioner slås ut. Halmstads kommuns förebyggande arbete kopplat till olyckor på grund av infrastruktursvikt presenteras i kapitel 2.4. De områden som tas upp är avloppssystem/dagvattensystem, dricksvattenförsörjning, elförsörjning samt fjärrvärme/fjärrkyla. En kriminell handling är något som enligt lagen ska bestraffas. Statistiken visar att brottsligheten ökar. I Sverige anmäls över en miljon brott varje år. Olyckor orsakade av kriminella handlingar tas upp i kapitel 2.5. De områden kommunen fokuserar på i detta handlingsprogram är våld i offentliga miljöer och i nära relationer samt hot och våld mot barn. Som samhällsviktig verksamhet tar risk- och sårbarhetsanalysen (2015) i första hand upp: Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning, ledningsfunktioner och stödfunktioner Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter För information om generell riskbild kopplat till områden utanför lagen om skydd mot olyckor, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015). 11
Del 2. Olycksförebyggande verksamhet 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst En räddningstjänstolycka är en händelse som kräver en insats av samhället och som oftast får en stor konsekvens för den drabbade. För att en olycka ska kräva ingripande av räddningstjänst krävs det enligt lagstiftningen (1 kap. 2 LSO) att fyra särskilda kriterier är uppfyllda: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnader för insatsen Omständigheterna i övrigt De räddningstjänstolyckor, som tas upp i detta kapitel och som kommunen planerar att arbeta förebyggande med under denna mandatperiod är bränder, olyckor i och vid vatten, trafikolyckor samt utsläpp av farligt ämne. 2.1.1 Bränder Bränder utgör en typ av olyckor som innebär risker för både allvarliga personskador och skador på egendom. Anlagda bränder utgör ett särskilt problemområde. 2.1.1.1 Utmaning Förebyggande arbete gällande bränder kan antingen handla om att förebygga anlagda bränder eller bränder som uppstår då enskilda är oförsiktiga med eld. Särskilt drabbade är svaga grupper som till exempel äldre. Vid brand i centrala Halmstad, med tät äldre centrumbebyggelse, finns risk för stor brandspridning med omfattande förluster, såväl ekonomiska som kulturhistoriska värden. 1 Halmstads kommun ska genom förebyggande verksamhet uppnå en nollvision vad gäller antalet anlagda bränder samt antalet omkomna i bränder. 2.1.1.2 Ambition och inriktning Minska antalet anlagda bränder. Minska antalet omkomna och skadade i bränder. 2.1.1.3 Förslag på åtgärder 1. Personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, som är ute hos brukarna, ska ha kunskap om hur riskpersoner avseende brand identifieras (HN, SN, RN). 2. Skapa system för att sätta in brandskyddsåtgärder hos riskgrupper identifierade av personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen (RN, KS, HN, SN, UAN). 3. Information om bränder och brandsläckning samt övning i brandsläckning ska ges till kommunens elever (RN, BUN). 4. Räddningstjänsten samt kommunens riskhanteringsgrupp ska identifiera och föreslå tekniska lösningar i kommunens fastigheter för att på ett tidigt stadium kunna stoppa bränder (RN, FN). 1 Se bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor för närmre specifikation av risk kring brand till exempel byggnader och anläggningar där olycka eller brand kan föranleda stora förluster avseende liv, egendom och miljö 12
5. Vid riktad nybyggnation för riskgrupper 2 ska lämplig brandskyddsnivå beaktas utifrån behov och förutsättningar (HFAB, FN). 2.1.1.4 Indikatorer 1. Antal dödsfall på grund av brand. 2. Utvecklade bränder per 1 000 invånare. 3. Antal förmodat anlagda bränder. 2.1.1.5 Eget ansvar Den enskilde kan påverka hemmets brandsäkerhet genom att ha brandvarnare och brandsläckare och genom att allmänt vara försiktig med eld. 2.1.2 Olyckor i och vid vatten 2.1.2.1 Utmaning Halmstads kommun har en lång kuststräcka, flera åar och sjöar samt flera badanläggningar. Simkunnigheten hos nya grupper som flyttar till staden är inte allmän. Med insikt om denna bakgrund ska Halmstads kommun skapa trygghet i och kring vatten samt sprida kunskap om riskerna. 2.1.2.2 Ambition och inriktning Antalet drunknade i Halmstads kommun ska minska. Alla elever i årskurs 5 ska vara simkunniga. 2.1.2.3 Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete (se bilaga) (BU, TE, RN). 2. Kommunen ska följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om utrustning för vattenlivräddning (RN, TE). 3. Kommunen ska ge föreningsbidrag till livräddarna (TE). 4. Kommunen ska bilda en samordningsgrupp för säkerhet i och vid vatten för att behandla aktuella händelser och framtida åtgärder (TE, berörda nämnder). 5. Information (särskilt gällande säkerhet) vid kommunala badanläggningar ska ha information på engelska och med fördel även på fler språk (TE). 2.1.2.4 Indikatorer 1. Antal omkomna i drunkningsolyckor per år. 2. Andel simkunniga i årskurs 5. 2.1.2.5 Eget ansvar En stor del av de drunkningsolyckor som slutar i dödsfall involverar äldre män. Alkohol är ofta inblandat. Det är den enskildes ansvar att ha ett restriktivt förhållningssätt till alkohol, särskilt vid vistelse nära vatten. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningar inträffar oftast vid badplatser, isar och i kommunala eller privata dammar/pooler. Föräldrarna har ett uppsiktsansvar över sina barn då de vistas i publika badanläggningar. 2 Enligt nationell brandriskstatistik 13
Enligt plan- och bygglagen ska ägare av fasta pooler och dammar med ett djup större än 2 dm upprätta ett skydd mot drunkning. Även i Ordningslagen (1993:1617) framgår det att ägare av en anläggning (pool/damm) ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar. Vid båtfärd är det särskilt viktigt att enskilde att bruka sjövett. Transportstyrelsen har till exempel tagit fram föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler som är viktig att känna till vid färd på vatten. Att använda flytväst är ett både enkelt och billigt sätt att höja säkerheten på båten markant. 2.1.3 Trafikolyckor 2.1.3.1 Utmaning Halmstads befolkning ökar och därmed även trafikens volym på gatorna. Med detta i beaktande ska Halmstads kommuns arbete med trafiksäkerhet bedrivas i enlighet med nollvisionens 3 mål. 2.1.3.2 Ambition och inriktning Antalet skadade och omkomna i trafiken ska minska. Alla transporter i kommunens regi ska vara trafiksäkra. 2.1.3.3 Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska bygga bort kända risker i trafiken, skapa säkrare korsningar, passager med mera (TE). 2. Kommunen ska löpande se över och ompröva gällande hastighetsbegränsningar (TE). 3. Underhåll av cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 4. Belysning vid cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 5. Barnens kunskap i trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning till exempel avseende cykelhjälmsanvändning (KS, BUN, TE, UAN). 6. Ett analysarbete om skolvägarnas säkerhet ska genomföras (TE, KS, BUN, UAN). 7. Informationskampanjer/insatser om trafiksäkerhet ska genomföras och riktas till alla invånare (KS, TE, BUN, UAN). 8. Kommunen ska aktivt påverka övriga väghållare för trafiksäkrare vägar (KS, TE). 9. Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av alkolås eller motsvarande där så är möjligt (SE, beställande nämnd). 2.1.3.4 Indikatorer 1. Antalet skadade och omkomna uppdelat på olika trafikkategorier (på vägar där kommunen är väghållare). 2. Andel trafiksäkra 4 fordon under 3,5 ton i kommunens fordonspark. 2.1.3.5 Eget ansvar Den enskilde har ett stort ansvar att följa de trafikregler som gäller i kommunen, inte minst gällande hastighet samt att i stort visa försiktighet. Detta gäller bilister och även andra trafikanter som exempelvis cyklister. De fordon som används ska vara i gott skick. Vidare ska bland annat rättvänd bilbarnstol och säkerhetsbälte användas. 3 Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. 4 Kontrollpunkter: godkända däck, trepunktbälte på alla platser, bältespåminnare, krockkuddar och bältessträckare på förare och passagerarplats, ABS-bromsar. 14
Den absolut viktigaste åtgärden av den enskilde, barn som vuxen, är att använda cykelhjälm och reflexer. Barn upp till 15 år är enligt trafikförordningen (1998:1276) skyldiga att använda cykelhjälm då de cyklar eller blir skjutsade i cykelbarnsits. 2.1.3.6 Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen 2010. Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206). 2.1.4 Utsläpp av farligt ämne För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människors liv och miljön har EU antagit Sevesodirektivet. Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. 2.1.4.1 Utmaning Halmstads kommuns geografiska placering innebär exponering för ett stort antal transporter av farligt gods på vägar, järnväg och sjötransporter. Vidare finns flera bostadsområden i nära anslutning till dessa transportsystem för farligt gods. Beroende av vindriktning och styrka kan risken för de påverkade områdena variera påtagligt. Oavsett detta ska kommunen utgöra en trygg och säker plats för dem som vistas där. 2.1.4.2 Ambition och inriktning Ingen ska skadas eller omkomma till följd av olycka med farligt ämne. Miljöskador ska inte uppkomma till följd av utsläpp av farligt ämne. 2.1.4.3 Förslag på åtgärder 1. Kartlägg flöden av farligt gods genom exempelvis lokal trafikräkning (TE, RN). 2. Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, TE, RN, MN). 3. Förbättra befintligt GIS-underlag för dels risk- och sårbarhetsobjekt, dels transportleder för farligt gods, genom att föra in skyddsavstånd (RN, BN). 4. Utred behovet att inom kommunen anordna en uppställningsplats för farligt godstransporter på väg (KS, TE, RN, MN). 5. Ta fram rutiner för efterarbete vid en olycka med farligt ämne för att minska miljömässiga följdeffekter (TE, MN, RN,). 6. Informationsinsatser kring lokala leder för farligt gods riktade till berörda aktörer (RN). 7. Kommunen ska för att minimera konsekvenserna för den enskilde i händelse av utsläpp av farligt ämne eller radioaktiv strålning, genomföra en utrymnings- /evakueringsplanläggning av människor från utsatta/hotade områden (KS, RN). 2.1.4.4 Indikatorer 1. Antalet tillbud respektive olyckor med farligt ämne i kommunen (anmälningar till miljönämnden samt Länsstyrelsen). 2. Antalet skadade och omkomna vid olyckor med farligt ämne. 2.1.4.5 Eget ansvar 15
Då det gäller utsläpp av farliga ämnen är det den verksamhet som hanterar ämnet som har huvudansvaret. Den enskildes ansvar inskränker sig till att slå larm då en olycka har skett samt i ett sådant läge att följa myndigheternas anvisningar. 2.1.4.6 Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 2.2 Vardagsolyckor En vardagsolycka är en mindre händelse som har hög sannolikhet att inträffa i den enskildes naturliga miljö. De kräver inte självklart insatser från räddningstjänsten. Denna typ av olycka kan få stora konsekvenser för den enskilde och för samhällets samlade sjukvårdskostnader. Olyckor med oskyddade trafikanter (cyklister och fotgängare där även motorfordon är inblandat) ingår i avsnittet om olyckor som kräver räddningstjänst/trafikolyckor. 2.2.1 Barnolyckor 2.2.1.1 Utmaning Halmstads kommun ska till exempel på förskolor, fritidshem, lekplatser och mötesplatser för unga erbjuda barnen utvecklande aktiviteter, utrustning och lekmiljöer. Samtidigt ska säkerheten vara hög och barn, föräldrar och personal ska känna sig trygga inför att ingen skadar sig. 2.2.1.2 Ambition och inriktning Antal olyckor med barn i kommunens verksamheter och lekplatser ska minska. 2.2.1.3 Förslag på åtgärder 1. Incidenter och skador kopplade till barn i den kommunala verksamheten ska rapporteras, registreras och sammanställas (KS, BUN, FN, UAN, KN). 2. Personal som arbetar med barn ska ha kunskap om olycksbilden i den lokala miljön och använda denna kunskap för att förebygga olyckor (BUN, UAN, KN). 3. Högre personaltäthet och mindre barngrupper ska skapa trygghet både för barnen och för personalen som ansvarar för verksamheten (BUN). 4. Regelbundna besiktningar ska göras av lekmiljöerna, både utifrån åtgärder kopplade till underhåll och/eller säkerhet (FN, TE, BUN, UAN). 5. Barns perspektiv ska tas med vid all planering, t.ex. av bostadsområden, skolor, offentliga lokaler, allmän plats etc. (KS, BN, BUN). 2.2.1.4 Indikatorer 1. Andel lekplatser som har säkerhetsbesiktigats. 2. Antalet utdömda och åtgärdade lekredskap i relation till anmärkningar enligt besiktningsprotokoll. 3. Antalet tillbud och olyckor vid förskola och skola. 2.2.1.5 Eget ansvar I den kommunala verksamheten har personalen ansvaret för barnens säkerhet. De flesta barnolycksfall sker i hemmiljö där föräldrarna har ansvaret. 16
2.2.2 Fallolyckor Fallolyckor är väldigt vanligt förekommande olyckor. De innebär stort lidande för den enskilde och höga kostnader för samhället. 2.2.2.1 Utmaning Andelen äldre-äldre 5 ökar i samhället. Äldre-äldre utgör en grupp med hög riskbenägenhet för fallolyckor. Halmstads kommun ska bidra till att riskgrupper och övriga invånare i sina naturliga miljöer inte exponeras för faktorer som kan förorsaka fallolyckor. 2.2.2.2 Ambition och inriktning Antalet fallolyckor i hemmet eller på kommunala institutioner ska minska. Antalet halkolyckor med gångtrafikanter ska minska. 2.2.2.3 Förslag på åtgärder 1. Aktivitet och träning bland äldre inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska stimuleras (HN). 2. Personal, äldre och deras anhöriga inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska ges möjlighet till information och utbildning kring fallolyckor (HN). 3. Äldres boendemiljöer inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska inventeras utifrån risker för fallolyckor och som följd åtgärder rekommenderas/vidtas (HN). 4. Alla äldre inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska få råd om hjälpmedel samt även tillgång till de hjälpmedel som de har behov av (HN). 5. Utemiljöer där gångtrafikanter och cyklister rör sig ska vara prioriterade att halkbekämpa (TE). 2.2.2.4 Indikatorer 1. Antalet fall med skador i den kommunala äldreomsorgen. 2. Antalet fallolyckor med gångtrafikanter orsakade av halka. 2.2.2.5 Eget ansvar För att minska antalet fallolyckor kan enskilda och deras anhöriga ta till sig information om fallolyckor för att skapa trygga och säkra bostadsmiljöer. Fall- och halkolyckor utomhus inträffar främst vintertid till följd av halt väglag. Den enskilde har ansvar för att skotta och skapa halkfria trottoarer utanför sin fastighet inom detaljplanerat område. Detta enligt Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. 2.3 Naturolyckor Naturolycka definieras som en kraftig, plötslig och förstörande förändring i miljön utan direkt påverkan av människor. I ett framtida förändrat klimat bedöms de extrema väderhändelserna bli både mer omfattande och vanliga. Med utgångspunkt i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015) kan bland annat följande händelser ingå i natur- och väderrelaterade olyckor: 1. Storm med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 5 Socialstyrelsen delar in gruppen äldre i tre ålderskategorier: äldre (65 eller äldre), yngre-äldre (65-79) samt äldre-äldre (80 eller äldre) 17
2. Skyfall samt höga flöden/översvämningar med ras, skred och erosion. 3. Snöoväder med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 4. Värmebölja med ökad risk för bland annat skogsbränder och påfrestningar för gamla och sjuka. Stormar, skyfall och snöoväder är ofta kopplade till infrastruktursvikt som kan innebära avbrott i: 1. Elförsörjning 2. Värme/kyla 3. Dricksvattenförsörjning 4. IT 5. Transportsystem För en specificering av Halmstads kommuns samhällsviktiga verksamhet, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015), s. 19. 2.3.1 Väderrelaterade olyckor Under den senaste 10-årsperioden har Halmstad drabbats av stormar och snöoväder med infrastruktursvikt samt skyfall med översvämningar som har gett upphov till skador. 2.3.1.1 Utmaning Vädret kan inte direkt påverkas utan utmaningen är att göra samhället så robust som möjligt och med en förmåga att snabbt återhämta sig så att det klarar extrema väderpåfrestningar. All kommunal verksamhet som är känslig för infrastruktursvikt orsakade av väderförändringar ska ha en beredskap för hur viktiga verksamheter ska kunna upprätthållas i sådana krissituationer. Halmstads kommuns utmaning är att minimera skaderisken för människor vid väderrelaterade påfrestningar, samt säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas. 2.3.1.2 Ambition och inriktning Verksamheter inom Halmstads kommun ska vidta rimliga åtgärder för att förebygga och minimera följderna av skador på infrastruktur till följd av väderrelaterade olyckor. Halmstads kommun ska verka för att ägare/innehavare av enskild egendom blir medvetna om sitt egenansvar för att förebygga, och minimera följderna av, skador till följd av väderrelaterade olyckor. I Halmstads kommuns samhällsplanering ska åtgärder vidtas så att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas utan störning vid extrema väderpåfrestningar. 2.3.1.3 Förslag på åtgärder Allmänt 1. Alla förvaltningar och bolag ska ta fram en planering som visar hur verksamheten berörs av bortfall av ett eller flera system för kommunikation och hur sådana situationer ska hanteras (samtliga). 2. Alla förvaltningar och bolag ska ha en planering för evakuering av verksamheten vid händelser som innebär risk för olyckor (KS, RN, berörda nämnder). Skyfall och höga flöden 18
1. Inom ramen för det kommunala klimatanpassningsarbetet ska en ny skyfallshantering samt erosionssårbarhetskartering längs kusten genomföras. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska även framgå hur befintlig infrastruktur och bebyggelse påverkas av bland annat höga flöden/översvämning (KS). 2. Vid all nyprojektering/nybebyggelse ska hänsyn tas till översvämningsproblematiken (BN, KS). 3. Genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av översvämning i åarna i kommunen (KS, TE, LBVA, FN, HFAB). 4. Sandsäckar, mobila barriärer eller dylikt ska finnas tillgängliga för att möjliggöra initialt agerande mot översvämningar (RN, TE). 5. Vid anpassningar av befintlig kommunal bebyggelse ska hänsyn tas till rådande risker för skred (KS, FN). 6. Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden där det finns eller bedöms kunna uppstå risk för skred (KS, BN, FN). Snöoväder 1. Förbereda hur snöröjning ska prioriteras och genomföras (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vid svåra snöoväder (TE). 2. Prioritera (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vilka verksamheter som ska kunna upprätthållas under snöoväder (berörda nämnder). Värmeböljor 1. Definiera verksamhetskrav gällande lokaltemperaturer vid värmeböljor (FN). 2. Definiera vilka typer av fastigheter/verksamheter där kylanläggning ska användas vid värmebölja (KS, FN, HN, SN). 3. Inventera samt prioritera behovet av kylanläggningar i kommunala fastigheter (FN, HEM). 4. Höja kommunens operativa förmåga vid skogsbrand (RN). 2.3.1.4 Indikatorer 1. Antalet avlidna och svårt skadade vid värmebölja. 2. Antalet utryckningar till skogsbrand. 3. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på enskild egendom. 4. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på allmän egendom. 5. Andel kommunala förvaltningar/bolag som har alternativa kanaler för kommunikation vid ett bortfall av el, tele/it. 2.3.1.5 Eget ansvar Allmänt Grunden för det egna skyddet är att hålla sig informerad om frågor som rör den egna säkerheten och den egna förmågan att klara en krissituation. Hemberedskap betyder att kunna klara sig själv i en krissituation, till exempel vid ett långvarigt elavbrott i samband med storm eller snöoväder. Det är viktigt att säkra tillgången på mat, vatten och värme i sitt hem. Snö/is på tak Vid stora snömängder som samlas på tak är det den enskilde ägaren av en fastighet som ansvarar för att skotta taken så att byggnader inte rasar. Fastighetsägaren är också enligt 19
Ordningslagen (1993:1617) skyldig att omedelbart ta bort is och snö från tak för att förhindra istappar och dessutom lätta på tyngden på taket. Översvämning De som bor i områden som löper risk att bli översvämmade har ansvar att skydda sig själv och sin egendom. Inte förrän det råder ett akut läge träder samhällets ansvar in och då är det ofta många som är drabbade samtidigt. Samhällets resurser räcker ofta inte till för att hjälpa den enskilde fastighetsägaren. Fastighetsägare bör: 1. Följa väderprognoserna. 2. Följa vattenståndet för att se när vattnet börjar stiga. 3. Vid behov skaffa pumpar och bygga tillfälliga barriärer. Värmebölja Vid värmebölja eller långa torrperioder kan det finnas begränsad tillgång på vatten. Då är det den enskildes ansvar att följa bevattningsförbud och eventuella vattenransoneringar. 2.3.1.6 Relaterade dokument Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån, 2010. Översvämningskarteringar (gällande Nissan, 2014 samt Suseån, 2015 - finns tillgängliga digitalt i SOLEN). 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt I det här avsnittet behandlas olyckor kopplade till sviktande infrastruktur där själva infrastrukturens beskaffenhet orsakar olyckan, inte extrema yttre omständigheter. 2.4.1 Avloppssystem/dagvattensystem 2.4.1.1 Utmaning Halmstad och dess bebyggelse växer varje år. Gamla bostadsområden kan ha otillräckliga system för hantering av avlopps- och dagvatten. Utmaningen är att utveckla infrastrukturen i takt med behoven och undvika negativa konsekvenser av avlopps- och dagvatten på människor, miljö och egendom. Samtidigt ansvarar Halmstads kommun enbart för kommunalt VA det finns enskilda avlopp som inte är kommunens ansvar. 2.4.1.2 Ambition och inriktning Miljön i Halmstads kommun ska inte påverkas av brister i avlopps- och dagvattenhanteringen. 2.4.1.3 Förslag på åtgärder 1. Riskområden inventeras, förslag på åtgärder och dess kostnad tas fram samt åtgärderna sammanställas i en handlingsplan med prioriteringsordning (se dagvattenutredning/huvudmannaskapsutredning) (LBVA, KS). 2. Avlopps- och dagvattenhanteringen ska säkerställas tidigt i kommunens planprocess med särskild hänsyn till utvecklingen av vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar (KS, LBVA). 2.4.1.4 Indikatorer 1. Antal dagar per år med bräddning av avloppsvatten. 20
2.4.1.5 Eget ansvar Det är i allmänhet kommunen som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastruktur. Enskilda ska undvika att belasta avlopps- och dagvattensystemen med olämpliga kemikalier. 2.4.2 Elförsörjning 2.4.2.1 Utmaning Elförsörjningen i södra Sverige påverkas av att den huvudsakliga produktionen är förlagd till de norra delarna av landet. Överföringskapaciteten i ledningsnätet kan utgöra ett hinder. Halmstads kommun ska kunna upprätthålla samhällsviktiga kommunala verksamheter även vid elavbrott. I ett läge där enskilda och olika verksamheter är beroende av el ska kommunen skapa förutsättningar för trygg elförsörjning. 2.4.2.2 Ambition och inriktning Samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas även vid händelse av elbortfall. 2.4.2.3 Förslag på åtgärder 1. Alla verksamheter med samhällsviktiga funktioner (definierade i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015) ska kunna hantera el- och telebortfall (berörda nämnder). 2. Utifrån inventeringen av reservkraft ska strategier tas fram för reservkraftsförsörjning (KS, BN, RN, FN, HN, SN, LBVA, berörda nämnder). 3. En planering ska göras för hur drift, underhåll samt påfyllnad av bränsle till reservkraftsaggregat ska organiseras (RN, TE, berörda). 2.4.2.4 Indikatorer 1. Antal tillfällen med elavbrott som har påverkat samhällsviktig verksamhet. 2. Andelen installerade reservkraftsaggregat utifrån behovsinventeringen. 2.4.2.5 Eget ansvar När elen försvinner på grund av ren infrastruktursvikt är den enskildes ansvar motsvarande det som gäller då elen bryts på grund av extrema yttre förhållanden. 2.4.3 Fjärrvärme/fjärrkyla Det finns många invånare och dessutom samhällsviktiga funktioner som är beroende av leverans av fjärrvärme/fjärrkyla. Tekniken är relativt stabil men ett avbrott riskerar att skapa stora konsekvenser om det sammanfaller med dåliga yttre omständigheter. Avbrott kan förorsakas av störningar i produktionen eller i distributionen. Området är inte lika kartlagt som konsekvenserna av elavbrott är. 2.4.3.1 Utmaning Halmstads kommun behöver kunna hantera ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla som leder till en störning eller allvarlig händelse. 2.4.3.2 Ambition och inriktning Halmstads kommun ska ha kännedom om vilka samhällsviktiga verksamheter som berörs vid ett avbrott i leverans av fjärrvärme. 21
2.4.3.3 Förslag på åtgärder 1. En inventering/sammanställning av vilka kommunala fastigheter samt fastigheter där kommunen bedriver verksamhet som har fjärrvärme ska genomföras (FN, HEM). 2. Informationsmaterial ska tas fram kring fjärrvärmeanläggningarnas beroende av el (HEM). 3. En prioritering ska göras av vilka fastigheter/verksamheter som ska försörjas med alternativa system alternativt att verksamheten ska flyttas ifall fjärrvärmen slås ut (FN, HEM, alla utifrån respektive verksamhets behov). 2.4.3.4 Indikatorer 1. Färdig utredning om prioritering av kommunala fastigheter att försörja med alternativa system vid ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla. 2.4.3.5 Eget ansvar - - - 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar Risk- och sårbarhetsanalysen (2015) tar upp antagonistiska hot och social oro, våldsbejakande extremism, skolskjutningar med mera som företeelser som ökar människors känsla av bristande trygghet. Samtidigt visar statistiken att skador kopplade till våldsbrott minskar i Sverige (Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning 2015). I det här avsnittet behandlas våld i offentliga miljöer, i nära relationer och i offentlig verksamhet. 2.5.1 Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Våld är en företeelse som kan definieras ur flera perspektiv. Socialstyrelsen definierar våld och utsatthet i nära relationer ur perspektiven fysiskt, sexuellt, psykiskt, social utsatthet samt materiellt/ekonomisk utsatthet. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer för våld i offentliga miljöer är unga män. Gällande våld i nära relationer visar en kartläggning att det är ungefär lika stora andel kvinnor som män (7,0 respektive 6,7 procent) som uppger att de blev utsatta för någon typ av psykiskt eller fysiskt våld av en aktuell eller tidigare partner minst en gång (2012). Det är dock vanligare att kvinnor uppger att de blev utsatta upprepade gånger. Det är också betydligt vanligare att kvinnor blir utsatta för grov misshandel som leder till behov av sjukvård (Brottsförebyggande rådet, 2014). I planeringsdirektiv med budget 2016-2018 framgår att Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor ska vara delaktiga i samhällslivet (mål 9, s. 33). 2.5.1.1 Utmaning Företeelser som terrorism, våldsbejakande extremism, barnmisshandel och sexuellt våld samt allmän social oro får idag stor uppmärksamhet. Under sådana förutsättningar ska Halmstads kommun skapa trygga offentliga miljöer där människor inte behöver känna rädsla för att råka ut för våld i form av olaga hot, misshandel, rån eller våldtäkt. 2.5.1.2 Ambition och inriktning 22
Antalet fall av våld i offentlig miljö ska minska. Antalet fall av våld i nära relationer ska minska. 2.5.1.3 Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska verka för ökad samverkan mellan alla aktörer som kan minska antalet våldsbrott. Enligt samverkansavtalet mellan kommunen, polismyndigheten och andra aktörer ska strategier utvecklas för ytterligare samverkan (KS). 2. Halmstads kommun ska ta ställning till fortsätt arbeta med drog- och alkoholförebyggande arbete (KS, SN). 3. Halmstads kommun ska ha en handlingsplan för att förebygga våldsbejakande extremism (KS, SN, UAN). 4. Halmstads kommun ska kommunicera positiva exempel avseende den trygghet som finns i kommunen (KS). 2.5.1.4 Indikatorer 1. Antalet polisanmälda våldsbrott i offentlig miljö. 2. Misshandel mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation med offret. 3. Misshandel mot man 18 år eller äldre i nära relation med offret. 4. Resultat i Nöjd-Region-Index avseende trygghet. 2.5.1.5 Eget ansvar - - - 2.5.2 Hot och våld mot barn Halmstads kommun har ett särskilt ansvar för de barn som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och våld. 2.5.2.1 Utmaning Många barn växer upp i belastade sociala miljöer. I dessa fall blir den trygghet som kommunen kan erbjuda i sina verksamheter extra viktig. I miljöer där barn vistas ska de inte utsättas för hot, våld eller sexuellt våld. En av de stora utmaningarna framöver är att förhindra de brott (hot, ofredande, förtal med mera) som förekommer via sociala medier. 2.5.2.2 Ambition och inriktning Barn och ungdomar ska känna sig trygga och säkra i de verksamheter som kommunen bedriver. 2.5.2.3 Förslag på åtgärder 1. Förebyggande insatser kopplade till kommunikation via sociala medier ska vara en del av skolornas värdegrundsarbete (BUN, UAN). 2. Personalens kunskaper ska öka om hur man kan skapa trygghet för barn och ungdomar i olika kommunala verksamheter (BUN, UAN, KN, KS, TE). 3. Kommunen ska stödja föreningslivet genom utbildningar och aktiviteter kring förebyggande av hot och våld (TE). 4. Barn och ungdomar ska erbjudas drogfria miljöer och arrangemang (BUN, UAN, KN, TE). 2.5.2.4 Indikatorer 1. Antalet polisanmälningar om hot och våld mot barn. 23
2. Antal polisanmälningar om sexuellt våld mot barn. 3. Resultat av LUPP och Elevbarometern angående hot och våld mot barn. 4. Utbildningsinsatser gällande trygghet för barn och unga i olika kommunala verksamheter 2.5.2.5 Eget ansvar - - - 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet 2.6.1.1 Utmaning Skapa en trygg och säker kommun där invånarna vet hur man förebygger och hanterar en brandsituation så att ingen skall komma till skada. 2.6.1.2 Ambition och inriktning Räddningstjänsten ska uppfylla kraven i LSO avseende tillsyn, information/rådgivning, utbildning, rengöring/sotning, brandskyddskontroll samt uppföljning och analys av olyckor. 2.6.1.3 Förslag på åtgärder 1. Inför varje verksamhetsår skall en informationsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN). 2. Räddningstjänsten skall, så långt det är möjligt, erbjuda de utbildningar som krävs för att den enskilda skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LSO (RN). 3. Räddningstjänsten skall ha en långsiktlig plan för tillsynsverksamheten. Denna skall sedan brytas ner i årliga tillsynsplaner (RN). 4. Räddningstjänsten skall arbeta för att kvalitetssäkra tillsynen (RN). 5. Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN). 2.6.1.4 Indikatorer 1. Antal utbildade varje år. 2. Antal genomförda tillsyner. 3. Antal genomförda sotningar/ rengöringar och brandskyddskontroller. 2.6.1.5 Relaterade dokument Räddningsnämndens verksamhetsplan. Förebyggande avdelningens verksamhetsredovisning. Räddningsnämndens delegationsordning. Räddningschefens delegationsordning. Genomförda brand- och olycksutredningar. 24
Del 3. Operativ räddningstjänst 3.1 Operativ räddningstjänst 3.1.1.1 Utmaning Mot bakgrund av den genomförda klimat- och sårbarhetsutredning samt den risk- och sårbarhetsanalys som gjorts för Halmstads kommun kan ett antal utmaningar beskrivas. Kommunens omvärldsanalys, OPUS, beskriver befolkningsutvecklingen. Tillsammans med kommunens transportplan, bostadsförsörjningsprogram och kommunens översiktsplan utgör detta viktiga dokument som grund till utmaningar för räddningstjänsten. Mot ovan redovisad bakgrund kan nio utmaningar formuleras: 1. Andelen äldre och äldre över 80 år ökar dramatiskt i framtiden. Dessa utgör tillsammans med socialt utslagna och funktionshindrade en utsatt grupp i händelse av brand i deras bostad. 2. Tillsammans medför förtätningen av bebyggelsen i stadskärnan med bl.a. högre hus och transportplanens intentioner om smalare trafikleder med väg gupp och sänkta hastigheter för att minska trafikflödet i centrala staden, trots en ur räddningstjänstsynpunkt positiv ansats på många ställen, finns en uppenbar risk att en räddningsinsats fördröjs. Ett sätt att möta denna utmaning kan vara att i trafikplanen definiera stråk som frekvent används av räddningstjänsten och ambulanssjukvården, så att dessa utformas utifrån dessa organisationers behov. 3. Klimatförändringarna kommer att medföra större och tätare återkommande väderrelaterade olyckor. Klimat- och sårbarhetsutredningen kan mycket kort sammanfattas med att det blir längre värmeböljor, större nederbördsmängder, fler av de värre stormarna, höjd havsvattennivå samt större risk för ras och skred. Dessa typer av händelser ställer räddningstjänsten på hårda prov då de ofta kräver tillgång till mycket resurser i form av materiel och personal samt kräver lång uthållighet tidsmässigt. Kommunens samhällsbyggnadskontor har satt igång ett projekt som syftar till att begränsa effekterna av översvämningar till följd av höga flöden i de större vattendragen. Suseån är i detta sammanhang högst prioriterad. 4. På senare år har möjligheten att kalla in ledig personal på kort varsel vid större händelser drastiskt försämrats. Detta beror eventuellt på förändringar i fritidssysselsättning och i ett större jämställdhetsåtagande i familjerna. I kombination med de arbetstidsregler som finns skapas brist på personal vid stora insatser och försvårar uthålligheten för längre insatser i samband med såväl omfattande bränder som vid andra olyckor. Räddningstjänsten måste istället förlita sig på styrkor som finns i jour och beredskap och till utökad samverkan över kommungränserna i större omfattning än tidigare. 5. Centrala stödresurser är färre i dag än för bara några år sedan både på personal- och materialsidan. Detta är kännbart för räddningstjänsten framför allt vid de naturrelaterade händelserna, vilka ofta är långvariga och kräver mycket personal och utrustning. Tidigare fanns stora möjligheter att rekvirera hjälp vid krävande insatser från instanser som civilförsvaret, hemvärnet och försvarsmakten. Denna möjlighet är i många stycken starkt reducerad idag, främst avseende specialutrustning, t.ex. helikopter. Tidigare upplagda centrala materieldepåer för både skogsbränder och översvämning har glesats ut. Tillgången till militära resurser för terrängtransporter har blivit sämre. Bristen 25
på helikopter- och flygresurser anpassat för skogsbrandsläckning är uppenbar mot förr. Det är i dag den privata markanden vi får förlita oss till. Detta blir mycket kostsamt samt att få av dessa är anpassade för skogsbrandsläckning. 6. Det genom lagstiftningen förändrade uppdraget för räddningstjänstens operativa personal medför en omställning som visat sig vara arbetsam inom verksamheten. Från att förr i stort sett bara ha arbetat med att förbereda sig för utryckningar genom att vårda och underhålla materiel samt öva, har arbetsuppgifterna idag blivit betydligt fler. En brandman skall idag även arbeta med förebyggande arbetsuppgifter, utbilda andra, kunna genomföra tillsyner, m.m. Denna breddning av arbetsuppgifter har tillkommit utan tillskott av personal. Kombinationen av metodutveckling och ny avancerad teknik kräver idag mycket utbildning och övning för att hålla kvalité på alla områden man förväntas hantera. Att med samma resurser klara av att utföra många fler arbetsuppgifter skapar konflikter. Utmaningen består dels i att behålla samma kvalité på utryckningsverksamheten idag även då mycket tid åtgår till andra arbetsuppgifter dels i att kunna skapa en kultur och ett arbetssätt inom räddningstjänsten där denna förändring inte bara är förstådd utan också accepterad och ses som något positivt. 7. I moderna hus byggs en alltmer komplex teknik in. I händelse av brand är det viktigt att denna teknik kan användas och styras på rätt sätt. För att räddningspersonal skall ha en chans till detta krävs att installationerna beskrivs i någon form av insatsplan för varje modernt objekt. Till detta kommer ökad användning av brandfarligt byggnadsmateriel, som t ex cellplast i konstruktioner vilket ytterligare komplicerar sk konstruktionsbränder i byggnader. Här krävs förändringar i byggregler för att komma till rätta med denna utmaning. 8. Under senare år har det blivit allt svårare att rekrytera deltidsbrandmän ute i våra kransorter, i första hand Simlångsdalen och Harplinge, men även i Oskarström. Det är av avgörande vikt för kommunens möjlighet att tillhandahålla räddningstjänst på orterna att dessa problem löses. Orsakerna är dels att färre företag finns kvar på orterna och dels att de företag/förvaltningar som finns kvar har svårare att släppa ifrån sig sin personal vid redan slimmad bemanning. I detta handlingsprogram har räddningstjänstens krav på förmåga beskrivits på ett tydligare sätt. Med detta så kan åtgärder vidtas för att kompensera att det inte i alla lägen finns så många brandmän som tidigare tillgängliga för beredskap på en ort. Med förmågebeskrivningen som grund kan räddningstjänsten ställa om sin operativa organisation vilket samtidigt förväntas göra det enklare att rekrytera personal. Nya tekniker och nya metoder ska göra det möjligt för färre att lösa samma uppgift. Genom införande av mindre snabbare enheter behöver inte lika många av personalen ha körkort för tung lastbil. Arbetsmiljöverket ställer stora krav kring rökdykning och på riskbedömning innan rökdykning påbörjas. Enligt arbetsmiljöverket ska rökdykning helst undvikas. Genom att färre ur personalen skall rökdyka minskar de medicinska och fysiska krav för övriga. Även detta kommer sannolikt att underlätta rekrytering av brandmän. 9. Att leva upp till det behov av ökad kompetens för befäl inom räddningstjänsten som MSB:s sammanställning av erfarenheter från olycksförloppsrapporter påvisar. 10. Hot och våld blir ett allt vanligare inslag i samhället. Detta påverkar brandmännens arbetssituation i samband med insatser, där man hela tiden måste ha med denna aspekten i riskbedömningen. Den senaste tidens frågor om våldsbejakande extremism ökar den oro som räddningstjänstens känner kring dessa frågor. Ökad kunskap om hur hoten kan uppträda och vad man kan göra för att hantera en hotsituation är ett sätt att motverka oron. Ett sådant arbete ska genomföras. 26
3.1.1.2 Ambition och inriktning Halmstads kommuns mål för räddningstjänst utgår ifrån följande övergripande mål: Om en olycka inträffar eller överhängande fara för olycka föreligger skall konsekvenserna för den enskilde och för samhället och för miljön kunna begränsas genom ett snabbt ingripande. 3.1.1.3 Förslag på åtgärder 1. Konceptet med förstainsatsperson (FIP) ska vidareutvecklas och ingår som en del i den föreslagna operativa organisationen som redovisas i bilaga 15. Minst 2 st FIP enheter ska vara i drift vid mandatperiodens slut. 2. Räddningstjänsten ska under mandatperioden arbeta fram förmågebeskrivning gällande Brand ute terräng, Rasolycka, naturolycka, oljeskada, samverkan med andra organisationer, stöd till annan organisations insats samt olycksutredning/insatsutvärdering. (RN, + ev. fler förvaltningar) 3. Underlag för vilka samhällsviktiga verksamheter som ska prioriteras vid väderrelaterade händelser ska färdigställas (KS, Alla). 4. Fortsatt kartlägg i kommunens GIS-system var väderrelaterade hot och risker finns och hur de ska prioriteras vid händelse (RN, KS, BN, Alla). Ett kartskikt med väderrelaterade hot och risker ska vara framtaget senast vid mandatperiodens slut. 5. Insatsplaner för komplexa objekt ska tas fram samt integreras i det tekniska ledningsstödet (RN). Minst 25 % av de komplexa objekten ska vid mandatperiodens slut ha en färdigställd insatsplan vilken kan hanteras i räddningstjänstens digitala operativa insatsstöd. 3.1.1.4 Indikatorer 1. Antalet FIP och framskjuten enhet som finns i kommunen, samt vilken tidsvinst (kortare responstid) dessa ger, dvs. skillnad i tid mellan FIP och närmast ankommande enhet. 2. Antal insatsplaner till komplexa objekt. 3. Hur snabbt får invånarna tillgång till räddningstjänst? Tid från 112-samtal till första resurs är på plats (responstid). 4. Antal insatser där första hjälpande resurs är på plats senare än angiven responstid. 3.2 Organisation av räddningstjänsten Räddningsnämnden ansvarar för att det finns resurser för räddningstjänst i Halmstads kommun. Räddningstjänsten skall svara för räddningstjänst i kommunen. Utöver kommunens egna resurser skaffar räddningstjänsten resurser efter behov från i första hand räddningstjänster inom samverkansorganet RäddSam Halland samt räddningstjänster i närområdet. RäddSam Halland är en samverkan mellan räddningstjänsterna i Laholm, Halmstad, Hylte och Räddningstjänsten Väst utifrån ett gemensamt samverkansavtal. Samverkan inom RäddSam-Halland syftar till att stödja respektive räddningstjänst och skapa mervärde för respektive organisation. Samverkan skall utgå från ett tydligt behov och skapa möjlighet för räddningstjänsternas utveckling. Syftet med samverkansorganet är dels att kunna kraftsamla resurser dels att skapa en längre uthållighet för insatta enheter. Utöver detta finns regionala resurser från 27
Släckmedelscentralen (SMC) samt nationella oljeskyddsförråd och kem materiel samt skogsbrand. Så kallad systemledning över resurser inom RäddSam Halland utövas från HILL (Hallands Integrerade Larm och Ledningscentral). Systemledning fördelar resurser mellan, och sätter ramar för, insatser. Särskilda resurser kan också finnas för kommunens 2:4 anläggningar. Exempel för oljehamnen är: Förstärkt utrustning för skumsläckning och skumpåföring till cistern samt alkoholresistent skumvätska. Vattenledning med pump, som kan leverera minst 20m 3 vatten/min, för släckning och kylning vid brand i oljedepån. Förstärkningsresurser av utrustning för storskalig skumsläckning. Detta skall tillhandahållas av Oljebolagen i oljedepån. 3.2.1 Larmcentral Räddningstjänsten ska, själv eller genom avtal med larmcentral, säkerställa att utlarmning av räddningsstyrkor kan ske, utan fördröjning, efter att larmcentral via telefon 112 mottagit meddelande om räddningstjänstbehov. 3.2.2. Gränser i vatten I hamn ansvarar kommunen för räddningstjänsten medan räddningstjänst till havs sköts av statliga myndigheter. Kommunen ansvarar för räddningstjänst i Halmstads och Grötviks hamnar samt i Skallkrokshamnen (se bilaga 9). 3.2.3 Varning till allmänheten Information till allmänheten i samband med räddningsinsatser skall vid behov tillgodoses genom räddningsledarens försorg. I stora delar av centralorten kan allmänhetens uppmärksamhet omgående påkallas genom användandet av signalen viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via tyfoner. I de delar av kommunen som inte nås av ljudsignalen sker information och varning till allmänheten via radio. Räddningsledaren kan även via radio och TV sända myndighetsmeddelande i form av varningsmeddelande, informationsmeddelande eller servicemeddelande. Signalen viktigt meddelande kan utlösas från larmcentralen och Hill i Halmstad. Räddningstjänsten ansvarar för underhåll av larmdon, tyfoner etc. Hela Halmstad kommuns kommunikationsavdelning är en tillgänglig resurs vid sådana här tillfällen. 3.2.4 Organisation för räddningstjänstens beredskap Insatsstyrkors stationering och bemanning framgår av beskrivning i bilaga 10. Vid särskilda lägen kan beredskapen tillfälligt sänkas. Som vid; övningar av stor betydelse, hastigt uppkomna sjukdomar, då fordon är obrukbara, eller vid annan vakans i beredskapsstyrkan. Detta beslutas av räddningschefen i varje enskilt fall, eller en av denne, enligt delegationsordningen utsedd person. De senaste åren har rekryteringsunderlaget för räddningstjänstpersonal i beredskap (deltidsbrandmän) avsevärt försämrats inom vissa områden. Det innebär att det över tiden kan vara svårt att upprätthålla den avsedda förmågan i respektive insatsområde. 28
När situation som beskrivs ovan uppstår åligger det räddningschefen att besluta om tillfälliga förändringar i utryckningsorganisationen för att på bästa sätt kunna bistå invånarna i händelse av hjälpbehov. Om en sådan förändring kommer att gälla över en längre period skall räddningsnämnden godkänna åtgärden och berörd allmänhet informeras. Operativ ledningsorganisation för räddningstjänsten i Halmstad samt RäddSam Hallands operativa organisation presenteras i bilagan Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. När det gäller kommunens beredskap för att hantera räddningstjänst under höjd beredskap görs bedömningen att kommunen, i avvaktan på statsmakternas direktiv om kommunernas förberedelser för höjd beredskap, har en grundläggande förmåga till räddningstjänst under höjd beredskap genom arbetet med att hantera extraordinära händelser i fredstid. 3.2.5 Kompetens och kvalitetssäkring Räddningschef och stf räddningschef ska ha examen från Brandingenjörsutbildning LTH/LTU och Räddningstjänstutbildning för Brandingenjörer (RUB), eller motsvarande. Räddningschefens roll som räddningsledare enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778) 3 kap 16 är av räddningschefen delegerad till befäl med sådan utbildning som krävs för behörighet att tjänstgöra som räddningsledare enligt förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) 3 kap 9. Räddningschefen ska se till att personalen har erforderlig utbildning och förmåga att lösa tilldelad uppgift. Operativ personal skall ha återkommande övning/prövning (se bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor). Arbetet med att se över den operativa befälsorganisationen pågår vilket ska leda till ökat utrymme för övning och kompetensutveckling för samtliga befälskategorier. Detta avses leda till säkerställande av nödvändiga kompetenser. 3.2.6 Återskapande av beredskap Då systemet är belastat, dvs. då den egna stationens resurser är insatta på en skadeplats, måste andra resurser säkerställa att vi kan åka ut till ytterligare skadeplatser vid behov. Beredskapen skall återskapas då respektive styrka/station lämnar en tidsprognos som visar att de är bundna vid en insats längre än angivna tider. Tider framgår av bilaga 14. Då svårigheterna ökat med att kalla in fridygnsledig personal för att återskapa beredskapen, har behovet av samverkan ökat. För att återskapa beredskapen i RäddSam Halland kan enheter i beredskap användas över hela ytan. Detta säkerställs av Hill, som bedriver systemledning. 3.3 Vatten för brandsläckning i Halmstads kommun 3.3.1 Målsättning Kommunen tillhandahåller vatten för effektiv brandsläckning med räddningstjänstens utrustning samt vatten för sprinkleranläggningar, där förutsättningar finns. Kommunen ansvarar genom Laholmsbuktens VA för att vatten för brandsläckning finns tillgängligt i brandpostsystem. Nedan angivna värden för flöden från brandpost är riktvärden 29
då det inte går att garantera flöde eller tryck vid varje tillfälle i varje enskild brandpost, då det är beroende av den aktuella försörjningssituationen och eventuella störningar. I kommunen kan det så kallade alternativsystemet för brandvattenförsörjning tillämpas i områden med en viss typ av bebyggelse (se Tabell över släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001 på nästkommande sida). Alternativsystem innebär att brandpostsystemet kan glesas samtidigt som räddningstjänsten har tillgång till bemannade tankbilar. Om inte vatten för brandsläckning kan tillhandahållas via brandpostsystem kan andra lösningar accepteras. Dessa ska i sådana fall utformas så att inte användandet belastar räddningsstyrkans numerär, då samtliga i styrkan, särskilt i uppstarten av en insats, måste kunna vara effektiva i aktiv bekämpning av branden. Grundnivån för tillgång till vatten utgörs av VAV-publikationerna: VAV P83 Allmänna vattenledningsnät samt VAV P76 Vatten till brandsläckning. I detta delprogram anges också de avvikelser från VAV som ska gälla i kommunen. Befintliga områden vilka idag är försedda med brandposter ska bibehålla nuvarande kapacitet alternativt där så är möjligt gå över till det sk alternativsystemet. Det finns i Halmstads kommun i huvudsak tre olika modeller för försörjning av vatten för brandsläckning: Tabell över alternativ till försörjning av vatten för brandsläckning Anordning LBVA:s ansvar Räddningstjänstens ansvar Brandposter Brandposter placeras med normalt Slangutläggning från brandpost till 150 meters inbördes avstånd räddningsenhet vid brandplatsen Brandposter enligt alternativsystem Vatten genom andra lösningar specifika för särskilda byggnader eller anläggningar Glest utplacerade (upp till 1000 meter) brandposter med god kapacitet (900 l/min) I exploateringsskedet tillsammans med räddningstjänsten och exploatören ta fram en ur räddningstjänstens personalresurssynpunkt acceptabel lösning till försörjning av vatten för brandsläckning. Transport av vatten med hjälp av räddningstjänstens vattenenheter (tankbilar) från brandpost till brandplats. I exploateringsskedet tillsammans med LBVA och exploatören ta fram en ur räddningstjänstens personalresurssynpunkt acceptabel lösning till försörjning av vatten för brandsläckning. 3.3.1.1 Brandposter För försörjning med vatten för brandsläckning ska det finnas vattenreservoarer samt brandposter anslutna till allmänna vattenledningsnätet enligt av LBVA upprättad och ajourhållen kartdatabas vilken ska vara tillgänglig även för räddningstjänsten. Områden med alternativsystem enligt nedan ska anges på samma sätt. Tryckstegringspumpar bör vara försedda med reservkraft när de försörjer enskilda tätorter eller stor mängd abonnenter inom större tätort om tillräcklig reservoarvolym saknas. Brandposternas antal och placering bestäms efter samråd med räddningstjänsten. Kapaciteten ska så långt det är möjligt dimensioneras enligt tabell nedan. 30
Tabell över släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001 Områdestyp Beskrivning Släckvatten kapacitet l/s (l/min) Alternativsystem kan tillämpas A Bostadsområden eller andra jämförbara områden med serviceanläggning A 1 Flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor, 10 (600) Ja radhus och kedjehus A 2 Annan bostadsbebyggelse 20 (1 200) Nej B Industriområden, enstaka industrianläggningar eller andra från brandsynpunkt jämförbara områden. B 1 Låg brandbelastning *, det vill säga brandsäkra 10 (600) Nej byggnader utan upplag av brännbart material. B2 Normal brandbelastning, det vill säga 20 (1 200) Nej brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material B 3 Hög brandbelastning såsom snickerifabriker, brädgårdar och liknande. Kapaciteten kan tillgodoses genom uttag kan ske från flera 40 (2 400) Nej B 4 brandposter. Exceptionell brandbelastning såsom oljehanteringsanläggningar och liknande. Släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001 * Med brandbelastning avses mängden brännbart material per ytenhet Se vidare: -Boverkets allmänna råd om brandbelastning 2013:11- BBRBE1 samt -Boverkets handbok Brandbelastning 2008 ** Bestäms i samråd med räddningstjänsten. Från enskild brandpost bör vid system med brandposter 10 l/s kunna tas ut. Avstånd mellan brandposter enligt tabell ovan bör vara högst 150 meter. >40** Särskild utredning i samverkan med räddningstjänsten Brandposter enligt alternativsystem Inom Halmstad centralort, Oskarströms och Getinges tätorter kan alternativsystem tillämpas för bebyggelse enligt klass A1 ovan med ett avstånd av en kilometer till brandpost med kapacitet på 15 l/s och lägst 2 bars tryck. Inom övriga tätorter kan alternativsystem inte tillämpas. Nej Andra lösningar för tillhandahållande av vatten för brandsläckning I de fall tillräcklig mängd vatten för brandsläckning inte kan fås med hjälp av brandposter kan andra lösningar accepteras. En sådan lösning ska utformas i samråd mellan LBVA, Räddningstjänsten och exploatören. Vatten i angiven mängd ska kunna levereras utan att personalresurs tas från den initiala räddningsstyrka som kommer till platsen. Lösningen får inte innebära större arbete än om vatten hade levererats från brandpostnätet. Lägsta tryck vid leveranspunkt ska vara 2 bar. Ansvarfördelning För att klara vattenförsörjning för brandsläckning enligt ovan har inblandade parter genom dess huvudmän följande ansvar: LBVA ska: 31
anlägga och underhålla anordningar, anslutna till det allmänna vattenledningsnätet, för försörjning av vatten för räddningstjänsten, ajourhålla kartdatabas för brandposter och område för alternativsystem, ansvara för att alla brandposter anslutna till det allmänna ledningsnätet är tydligt utmärkta, se till att räddningstjänsten underrättas om planerade och akuta förändringar på brandpostnätet och övrig brandvattenförsörjning Räddningstjänsten ska: förfoga över erforderliga tankbilsresurser, med personal, för vattenförsörjning enligt alternativsystem, förfoga över tillräckligt antal enheter för utläggning av slang för vattenförsörjning från branddammar, förfoga över utrustning för upptagning av vatten från öppet vattentag, förfoga över räddningsenheter för vattenförsörjning från brandposter, meddela LBVA vid större vattenuttag i brandposter, inventera lämpliga öppna vattentag inom kommunen, I samband med tillsyn kontrollera att ägare av stora industritomter med eget brandpostnät kontrollerar och provar detta på samma sätt som kommunen i övrigt, ansvara för säkerheten i och omkring av kommunen ägda krigsbranddammar, genomföra årlig kontroll och tömning av alla prioriterade brandposter. Teknik och fritidsförvaltningen ska: i samband med snöröjning i gator och gång- och cykelvägar se till att brandposter inte belamras med snövallar. Fastighetsägaren/anläggningsinnehavaren ska: ansvara för säkerheten i och omkring av ägaren/innehavaren ägda branddammar, uppställningsplatser för pumpar samt andra anordningar för brandvattenförsörjning ansvara för funktionaliteten och tillgängligheten hos av ägaren/innehavaren ägda anordningar för försörjning av vatten för brandsläckning, om man förfogar över eget brandpostnät, på egen större fastighet, ansvara för att kontrollera och provar detta på samma sätt som kommunen i övrigt, om man har brandposter på sitt område se till att dessa är tillgängliga och hålles snöfria samt markerade med standardiserad skylt, Underrätta räddningstjänsten om planerade och akuta förändringar på egna ägda anordningar för brandvattenförsörjning. Vatten för sprinkleranläggningar För att möjliggöra ett bra brandskydd i befintliga byggnader samt vid nybyggnation ska kommunen verka för bra förutsättningar för anslutning av sprinkler till allmänna vattenledningsnätet där det är förenligt med va-anläggningens huvudsakliga ändamål. I Halmstads kommun bör nya områden utformas i nära samarbete med Laholmsbuktens VA så att det blir möjligt att, utan att äventyra vattenkvaliteten, ansluta verksamheter med gruppboende, förskolor och liknande boendeformer i riskklass LH enligt SBF 120, regler för automatiskt vattensprinklersystem vilket innebär ett flöde på ca 10 l/s vid 3 bar. 32
I nya områden för verksamheter där exempelvis skolor kan vara aktuella att bygga bör, på motsvarande sätt, utan att äventyra vattenkvaliteten, området utformas i nära samarbete med Laholmsbuktens VA för att ge förutsättningar att ansluta en sprinkler i riskklass OH1 enligt SBF 120, regler för automatiskt vattensprinklersystem vilket innebär ett flöde på 20 l/s vid 4 bar. Detta förutsätter placering av aktuell verksamhet inom området i direkt anslutning till större huvudledningar. I befintliga områden, där förutsättningar enligt ovan är uppfyllda, bör förutsättningarna vidmakthållas. För att åstadkomma förutsättningar för sprinkleranläggningar i bostäder och verksamheter är det i de allra flesta fall möjligt att anlägga interna tankar och tryckstegringspumpar som fylls via ordinarie dricksvattenservis, dock med lägre flöde än ovan angivna riktvärde. Vid anslutning av sprinkler till allmänna vattenledningsnätet ska ägaren till sprinkleranläggningen vidta åtgärder för att säkerställa hög säkerhet mot föroreningar. I normalfallet ska servis för dricksvatten och sprinkleranläggning vara en och samma. Sprinklerinstallationen ska förses med kontrollerbar backventil för säkerställande av återströmningsskydd (SS-EN 1717), enligt gällande byggregler. 33
3.4 Räddningstjänstens operativa förmåga Räddningstjänsten skall vara organiserad och bemannad för att kunna utföra skadeavhjälpande åtgärder där den enskilde saknar eller har otillräcklig förmåga att själv hantera en akut händelse. Beredskapen skall vara dimensionerad och spridd över ytan för att i 80% av tillfällena kunna bistå den drabbade inom angiven responstid enligt nedan beskrivna operativa förmåga. Enligt LSO (2003:778) kap1 3 skall räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Det är upp till varje kommun att definiera vad som är godtagbar tid och effektivt sätt för den enskilde kommunen. Avsedd förmåga och responstid redovisas i tabellen nedan. Olika aktörers möjlighet att påverka en olycka (se bilaga 15). Uppkommer det behov på flera platser samtidigt, har räddningstjänsten begränsad förmåga att lösa uppgiften. Genom systemledning inom RäddSam Halland optimeras resursutnyttjandet. Detta ökar förmågan och uthålligheten när systemet blir belastat. I praktiken innebär detta att Halmstad får tillgång till resurser från andra kommuner när det finns behov men också att Halmstad är beredd att lämna resurser till förmån för annan kommun som är drabbad. Då systemet är belastat kommer insatstiderna i vissa områden att öka samtidigt som delar av förmågan kan utebli. När situation som beskrivs ovan uppstår åligger det räddningschefen, eller en av denne utsedd, att besluta om tillfälliga förändringar i utryckningsorganisationen för att på bästa sätt kunna bistå invånarna i händelse av hjälpbehov. Förmågan att hantera en skogsbrand har under de senare åren minskat då de nationella resurserna för skogsbrandbekämpning, som t.ex. flyg och helikopter med möjlighet till vattenbombning inte längre finns. Räddningstjänsten har under den senaste mandatperioden arbetat med att höja den operativa förmågan vid skogsbrand, bl. a genom att ha tagit fram en ny insatsplan för, Brand ute Terräng, sett över och vid behov inköpt nödvändig utrustning/materiel samt utbildat befälen. Detta samt arbetet med att ta fram och beskriva ny operativa förmågan för, Brand ute Terräng, kommer att fortsätta under kommande mandatperiod. Förstainsatsperson (FIP) kan användas i syfte att tidigare kunna bryta en händelseutveckling och begränsa följdskadorna. En FIP är också räddningstjänstens ögon på plats som kan göra relevanta bedömningar om t.ex. resursbehov. FIP har en begränsad insatsförmåga men har möjlighet att tidigare komma till platsen. Det är ofta en person som ingår i huvudstyrkan på respektive ort. FIP kan i fall där möjligheten att upprätthålla normal beredskap vara en åtgärd för att med snabbhet kompensera en del av den minskade styrkan i avvaktan på förstärkning från annan station. 34
Räddningstjänsten ska i utgångsläget ha en operativ förmåga att kunna åtgärda olyckor enligt tabell nedan: 3.4.1 Generellt om anspänningstider Så fort som möjligt, riktvärde - 90 sek för heltidskår Så fort som möjligt, riktvärde 5 min för styrkorna i Getinge, Simlångsdalen och Oskarström Så fort som möjligt, riktvärde 9 min för deltidskår i centralorten 3.4.2 Generellt om responstider Responstid är tiden från det att larm inkommit till larmcentral till dess att första räddningsenhet är på plats. Angivna tider är en målsättning för 80 % av de insatser som genomförs inom typinsatsen. Angiven förmåga avses att kunna påbörjas vid angiven responstid och i förekommande fall responstiden + angivet antal minuter. Responstiden kan tillåtas vara längre under förutsättning att åtgärder vidtagits för en tidig upptäckt av brand och larm av de boende och eller automatiska släckanordningar installerats. 3.4.3 Samtidiga insatser Organisationen ska kunna genomföra minst två samtidiga bränder i boende alternativt trafikolycka eller kombination av de båda typolyckorna. 35
3.4.3.1 Bränder Automatiskt brandlarm FÖRMÅGA RESPONSTID Hantera automatiskt brandlarm efter instruktion. Vid utbruten brand gäller respektive typinsats. R=12 Brand i bostad Avser alla typer av bostad där utrymning där fönster tillåts som andra utrymningsväg. Hit räknas också stugbyar, campingplatser o dyl. * Där räddningstjänstens stegutrustning får räknas som den andra utrymningsvägen får responstiden inte vara längre än 12 min. Brand i annat boende Avser alla typer av vårdboende från servicehus, särskilt boende till sjukhus, elevhem, hotell, o dyl Källarbrand Avser alla typer av utrymme beläget helt eller delvis under markplan. Ex vis källare, kulvertar, underjordiska garage. Vindsbrand Avser alla typer av utrymme ovanför översta våningen t ex krypvindar och installationsutrymme. Brand i publik lokal Avser alla typer av lokaler till vilka allmänheten har tillträde och som kan innehålla mer än 50 personer i samma brandcell. Hit räknas också samlingslokaler (även om inte allmänheten har tillträde). Ex på lokaler är restauranter, biografer, teater, föreläsningssalar, kyrkor, gallerier, stormarknader, barndagverksamhet, fritidshem, o Fördröja skadeutvecklingen R=12 Livräddning R + 4 Utrymma/inrymma R + 4 Begränsa brand i till startbrandcell R + 4 Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) Fördröja skadeutvecklingen R = 12 Förstärka effekterna av de brandtekniska installationerna Livräddning R + 4 Utrymma/inrymma R + 4 Begränsa brand i till startbrandcell R + 4 Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) Fördröja skadeutvecklingen R=12 Förstärka effekterna av ev brandtekniska R + 2 installationer Livrädda R + 4 Akut RVR (restvärdesräddning) Fördröja skadeutvecklingen R=12 Livräddning R + 4 Förhindra spridning till underliggande utrymmen R + 4 Utrymma? R + 4 Begränsa brand till startbrandcell Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) Fördröja skadeutvecklingen R=12 Förstärka effekterna av de brandtekniska R + 2 installationerna Livräddning R + 4 Utrymma/inrymma R + 4 Begränsa brand till startbrandcell Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) 36
dyl. Brand i industriverksamhet FÖRMÅGA RESPONSTID Avser industrilokaler, lagerlokaler, Förstärka effekterna av de brandtekniska R=12 silos, värmeverk, deponier, o dyl. installationerna Förhindra spridning utanför, vid ankomst, berörda R + 2 brandceller. Livräddning R + 4 Vid utomhusanläggning förhindra spridning till annat R + 4 objekt Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Minimera skadekostnaderna Akut RVR (restvärdesräddning) Brand i lantbruksbyggnad Brand i boningshus på lantbruk räknas som brand i bostad. Brand ute Hit räknas all typ av brand utomhus som inte finns med i någon annan rubrik. T ex brand i container, bilbrand Spillbrand 300 m2 Brand i utrunnen brandfarlig vätska. Brand i oljedepå Oskadliggöra gasflaska Acetylengasflaska Annan gas med högt tryck i flaska Förhindra spridning utanför, vid ankomst, berörda, R=20 brandceller. Underlätta utrymning av djur. R + 2 Förstärka effekterna av de brandtekniska R + 4 installationerna Förhindra spridning till angränsande byggnader R + 4 Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) Livräddning? R=15 Undanröja risk för brandspridning till annat objekt R + 3 Släcka brand i startobjekt Minimera skador på miljön Skydda/rädda liv R=15 Kontrollera brand i vätska med en yta av 300 m 2 R + 5 Släcka brand i vätska med en yta av 300 m 2 R + 10 Minimera skador på miljön Släcka mindre uppkommen brand i byggnad eller R=12 tekniska installationer e dyl. Släcka brand i den största cisternen alternativt i den R + 25 största invallningen kring cisterner. Kyla hotade cisterner till skydd mot antändning. R + 45 Förbereda för och ta emot SMC styrkan för en R + 90 gemensam släckinsats. Ta emot och leda tillkommande resurser upp till 10 styrkor Minimera skador på miljön Skydda/rädda liv R=15 Förhindra spridning R + 2 Undanröja explosionsfara R + 4 Brand fartyg på kommunalt vatten Livräddning R=15 Förhindra spridning till annat objekt R + 2 Minimera skadekostnader R + 4 Minimera skador på miljön Akut RVR Rökdykarinsats En rökdykargrupp 20 min R=20 37
Förmåga att använda skyddsnivån Rökdykning enl. definition i AFS 2007:7. Två rökdykargrupper under 40 min R + 15 En eller två rökdykargrupper kontinuerligt i 3 tim. R + 40 3.4.3.2 Trafikolyckor En eller flera personbilar FÖRMÅGA RESPONSTID Innefattar även kollision med Säkra olycksplatsen mot ytterligare skador. R=12 motorcykel, moped o dyl. Livsuppehållande åtgärd/första hjälpen mot 1-2 R + 2 personer Livsuppehållande åtgärder & första hjälpen till 3-4 R + 4 personer Förbereda för losstagning. R + 4 Losstagning av flera personer. R + 10 Skapa tillgänglighet för att kunna utföra sjukvård Samtidig losstagning av person från två olika R + 15 fordon Transport av skadade till farbar väg. Minimera skador på miljön Tungt fordon inblandat Tungt fordon som minst ett av flera fordon som är inblandat. Tungt fordon kan vara lastbil, buss, tåg, flygplan. Säkra olycksplatsen mot ytterligare skador. R=12 Livsuppehållande åtgärd/första hjälpen mot 1-2 R + 2 personer Livsuppehållande åtgärder & första hjälpen till 3-4 R + 4 personer Organisera stor skadeplats R + 10 Skapa tillgänglighet för att kunna utföra sjukvård R + 10 Losstagning av flera personer. Samtidig losstagning av två eller flera personer R + 15 Ta emot och leda flera tillkomande resurser/styrkor. Transport av skadade till farbar väg. R + 15 Minimera skador på miljön 3.4.3.3 Olycka med person i vatten Först på plats FÖRMÅGA RESPONSTID Rädda nödställd/a i vatten på ytan R=12 Säkerställa senast kända position på nödställd som försvunnit under ytan. Initial förmåga Rädda nödställd/a i vatten på eller strax under ytan. R+4 Undsätta person på isflak (kommunalt vatten) Förstärkt förmåga Livräddning av 1-2 personer i bil i vatten. De delar av Nissan som rinner genom centralorten och Halmstads hamn R=10. Övriga vattendrag inom R=25 Sökning av nödställd, i enklare utrymmen i fartyg R + 1 under vatten, i syfte att rädda liv. Utföra enklare arbete vattenytan på ett avvägt djup mellan 0 20 m. R + 2 38
Räddning av nödställd under is Efterforskning efter försvunnen under vattenytan till dess att hopp om liv inte längre finns. 3.4.3.4 Farliga ämnen/kemikalier Första på plats FÖRMÅGA RESPONSTID Livräddning med enkel skyddsutrustning R=15 Säkra olycksplats, R + 2 Indikering/avspärrning R + 4 Begränsa skadans utbredning R + 4 Minimera skada på miljön Initial förmåga Livräddande insats med begränsat skydd R + 5 Verka i skyddsutrustning stänktät kemikalieskyddsdräkt Begränsa skadeutbredningen på olycksplats genom att med enkla metoder: - Avleda vätskeläckage för att begränsa fritt fall - Täta utsläpp mindre utsläpp - Upptagning av vätska - 50 liter - Minimera skador på miljön Begränsa gasavgivning från utsläpp på mark Förstärkt förmåga Livräddning av fastklämda personer vid utflödet R + 10 Verka i skyddsutrustning gastät kemikalieskyddsdräkt med köldskydd Begränsa skadeutbredningen på olycksplats: - Samla upp 200 liter vätska - Tvätta ner eller styra gasmoln - Begränsa utsläpp av kondenserad gas med presenning 3.4.3.5 Övriga olyckor Person i svår belägenhet FÖRMÅGA RESPONSTID Öppna, sänka, & ta loss person i/ur, hiss R=15 Avbryta eller fördröja pågående suicid försök R=15 Undsätta person som fastnat på hög höjd, t ex R=15 genom klättring i berg o dyl. Biträda människa som fallit omkull i bostaden och som inte kan lösa situationen själv. R=25 Djurlivräddning Säkra olycksplats R=25 Livsuppehållande åtg. Frilägga djur (bistå) Sätta djur på fast/säker mark Sjukvårdsinsats/IVPA L-ABCDE R=15 DHLR O 2 behandling Naturolyckor Avser olyckor vilka beror på naturens akut uppträdande krafter, som t ex översvämningar, stormar, Leda samhällets samlade insatser för att rädda R=20 liv, begränsa skadekostnader och minimera skada på miljön. Skydda/säkra samhällsviktig verksamhet R=20 Minimera skador på miljön 39
Organisation av storskadeplats Lednings och stabsarbete Stöd till annan organisations insats. Olycksutredning & Insatsutvärdering Sanering Förmåga att organisera en stor skadeplats i syfte att leda och samordna de samlade räddningsresurserna till ett optimalt räddningsarbete. Genomföra lednings- och stabsarbete för att effektivt samordna och understödja pågående insatser. Kontinuerligt, med stöd av tillkommande regionala resurser, kunna arbeta i stab under 7-10 dygn. Organisationen ska vid begäran kunna lämna stöd till annan organisation med en styrka om ett befäl och fyra man med för ändamålet lämplig materiel och/eller med två stabsutbildade personer, kontinuerligt under två veckor. Befäl vid räddningstjänsten ska samtliga kunna genomföra en enkel olycksförloppsutredning och insatsutvärdering i syfte att lära av olyckan och återföra kunskapen till övriga aktörer. Ingår i andra uppdrag som minimera skada på miljön R=25 R=10 R+420 R=24 tim Ovan har de flesta och mest frekventa händelserna beskrivits och förmågesatts. Kvar finns ett antal där förmågan behöver beskrivas tydligare. Bland annat behöver storleken på en skogsbrand som räddningstjänsten i Halmstad ska förväntas släcka definieras. Det är gentemot denna definition som organisationen skal anskaffa materiel, upprätta rutiner och utbilda/öva personal. Här återstår ett arbete att göra. Ett arbete som i vissa fall måste samordnas med kommunala förvaltningar, andra kommuner och i vissa fall med nationella myndigheter. Detta arbete är avsett att genomföras under den innevarande mandatperioden. Beskrivning av händelsetyper som återstår att arbeta med listas nedan. 40
3.4.3.6 Förmågor som ska vara beskrivna under mandatperioden 2015-2018 Brand i terräng/ Brand i skog FÖRMÅGA RESPONSTID Hit räknas gräsbrand, brand i sädesfält, skogsbrand, buskar och strandväxtlighet. R= mm min Rasolycka Avser såväl skred och ras i grus, jord och bergarter som ras i byggnad eller konstruktion. Naturolyckor Avser olyckor vilka beror på naturens akut uppträdande krafter, som t ex översvämningar, stormar, Oljeskada/oljesanering från havet Samverkan med andra organisationer Stöd till annan organisations insats. Olycksutredning & Insatsutvärdering Leda samhällets samlade insatser för att rädda liv, begränsa skadekostnader och minimera skada på miljön. Skydda/säkra samhällsviktig verksamhet Definiera vad detta innebär Löskommen förorening ska i första hand hindras från att nå stränder i allmänhet och skyddsvärda områden i synnerhet Definition av sträcka behövs i andra hand att begränsa den förorening som uppstått strandområden i synnerhet. Minimera skador på miljön Förmåga ska finnas att ta emot hjälp -från annan organisation/ frivilligorganinsation/annat land Organisationen ska vid begäran kunna lämna stöd till annan organisation med en styrka om ett befäl och fyra man med för ändamålet lämplig materiel och/eller med två stabsutbildade personer kontinuerligt under två veckor. Befäl vid räddningstjänsten ska samtliga kunna genomföra en enkel olycksförloppsutredning och insatsutvärdering i syfte att lära av olyckan och återföra kunskapen till övriga aktörer. R= mm min R= mm min R= mm min R= mm min R= tt tim R= tt tim OBS! Omvärldsfaktorer påverkar räddningstjänstens möjligheter att hålla full bemanning främst i styrkorna 11-16 under dagtid måndag fredag. Detta kan medföra att förmågan som anges i tabellen under dessa tider kan vara lägre. 41
3.4.3.7 Insatstider för utrymning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning Isokronkartan visar insatstid 10 min för räddningstjänsten avseende utrymning via fönster eller balkong upp till 8 vån. Isokronkartan visar insatstid 10 min för räddningstjänsten avseende utrymning via fönster eller balkong upp till 4 vån. 42