PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) 2003-08-29 Grafisk teknik 1 PAPPER OCH TRYCK Historia Båda uppfanns först i Kina Kineser utvecklade papperet ca 105 e. Kr. Araber lärde sig tekniken av Kinesiska krigsfångar under 700-talet. 2003-08-29 Grafisk teknik 2 PAPPER OCH TRYCK Historia Tekniken som kom till Europa under 1100 och 1200-talen var huvudsakligen den samma som den teknik Kineser lärde Araber några århundrade tidigare. 2003-08-29 Grafisk teknik 3 1
PAPPER OCH TRYCK Historia Johannes Gutenberg, från Mainz i södra Tyskland, utvecklade trycktekniken under 1450-talet med sitt system av lösa typer av metall för att reproducera bokstäver. Den mest kända tryckta boken från Gutenbergs verkstad är en bibel. (som förmodligen trycktes år 1452-1455 i approximativt 200 exemplar) 2003-08-29 Grafisk teknik 4 BILDREPRODUKTION Historia Förutom text, har bilder också varit en mycket viktig del av nästan alla tryckverk. Göra wood-cut och gjuta en metall kliché från det var det enda sättet att trycka en bild i Gutenbergs tid. 2003-08-29 Grafisk teknik 5 BILDREPRODUKTION Historia A wood-cut illustration 2003-08-29 Grafisk teknik 6 2
BILDREPRODUKTION Historia Efter uppfinningen av fotogravyr tryck, gravering i kopparplåtar användes i stället för wood-cut. Graveringen av koppar var mycket mer komplicerad och tidskrävande men kvaliteten av sådana bilder var mycket högre (jämfört med wood-cut). 2003-08-29 Grafisk teknik 7 RASTRERING Historia Eftersom tryck generellt inte kan reproducera olika gråskalor av en färg, måste originalbilden transformeras till en binär bild. Detta kallas för rastrering. En Amerikan, Frederic Eugene Ives, uppfann den första praktiserbara rastreringsmetoden i 1886. 2003-08-29 Grafisk teknik 8 RASTRERING Historia Originalbilden Rastrerad bild 2003-08-29 Grafisk teknik 9 3
PAPPER består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt från gran. Kemisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom kokning med kemiska tillsatser. Råvaran är barrträd (långfibrig massa) och lövträd (kortfibrigmassa). 2003-08-29 Grafisk teknik 10 PAPPER Trähaltigt: > 10% mekanisk, < 90% kemisk. Har gulgrå ton och används till dagstidningar, tidskrifter och kataloger. Träfritt: <10% mekanisk, >90% kemisk. Har hög vithet, goda styrkeegenskaper och används till de flesta typer av trycksaker. 2003-08-29 Grafisk teknik 11 PAPPER Blekning Nästan all pappersmassa som skall användas till tryckpapper genomgår blekning för att bli ljusare. Blekningen görs numera m.h.a peroxider eller mindre aggressiva klorföreningar. 2003-08-29 Grafisk teknik 12 4
PAPPER Tillsatsmedel /LPlPQHQ och I\OOPHGHO används till nästan allt slags papper. Limämnena ger ett papper som bättre motstår fukt. Fyllmedlen gör papperet jämnare och mer ogenomskinligt (ökar opacitet), samt ger bättre och jämnare färgupptagning. Vanliga fyllmedel: Kaolin (lera), Kalciumkarbonat (krita) 2003-08-29 Grafisk teknik 13 PAPPER Bestruket och obestruket Bestruket: Jämnare yta. Bättre optiska egenskaper och tryckbarhet. Hög glans i tryck. till Broschyrer och tidskrifter. Obestruket: Brev- och kopieringspapper. 2003-08-29 Grafisk teknik 14 PAPPER Val av papper Mycket text: Ett något gultonat papper. et bör också vara matt och obestruket. Bild: Vitt och glättande papper för att uppnå maximalt kontrast. Bestrukna papper ger högre bildkvalitet. 2003-08-29 Grafisk teknik 15 5
PAPPER Tryckmetod Offsettryck: et bör vara ytstarkt. Djuptryck: et bör ha ett slät yta. Xerografisk (laserutskrift eller kopiering): med lite ojämnare yta, och till största delen obestrukna papper. 2003-08-29 Grafisk teknik 16 TRYCK Tryckning: En process som mekaniskt överför en bild från ett permanent bildbärande medium till ett substrat. EX: Fotografi och Kopiator betraktas INTE som tryckning enligt denna definition. 2003-08-29 Grafisk teknik 17 Digelpress TRYCKPRESSAR Cylinderpress Rotationspress 2003-08-29 Grafisk teknik 18 6
TRYCKPRESSAR Digelpress Tryckplåt Både tryckmediet och substratet är plana. Tryckmediet färgas in och trycks mot substratet. Enkel men långsamt. Enorma krafter behövs. 2003-08-29 Grafisk teknik 19 TRYCKPRESSAR Cylinderpress Tryckplåt Tryckmediet är plant men substratet läggs mot en cylinder och rullas över det infärgade tryckmediet. Mindre krafter behövs och jämnare tryck. Långsam. 2003-08-29 Grafisk teknik 20 TRYCKPRESSAR Rotationspress Tryckcylinder Mottryckcylinder Tryckmediet kröks till en tryckcylinder och sätts att rotera mot en mottryckscylinder. Substratet matas in mellan dessa. Snabb och vanligast idag. 2003-08-29 Grafisk teknik 21 7
Klassificering, beroende på vilket slags tryckmedium som används: Högtryck Djuptryck Plantryck Stenciltryck 2003-08-29 Grafisk teknik 22 Högtryck Tryckplåt Färg fastnar på de upphöjda ytorna. Därefter trycks plåten mot mediet (papperet) och en bild uppstår. 2003-08-29 Grafisk teknik 23 Högtryck Infärgningsvals Tryckcylinder Mottryckcylinder 2003-08-29 Grafisk teknik 24 8
Högtryck Användes redan på 1440-talet. För 20 år sedan var det också mycket vanligt, speciellt för dagstidningsproduktion. Idag är tryckmediet av fotopolymermaterial, IOH[RWU\FN (flexographic printing). Största tillämpning för förpackningstryck. 2003-08-29 Grafisk teknik 25 Flexotryck Tryckformen är gjord av gummi eller plastmaterial. Direkt tryckande. Mottryckscylindern är hård. Tryckformen (Kliché): är ljuskänslig och de tryckande ytorna härdas m.h.a ultraviolett ljus. De icke belysta (icke tryckande) ytorna sköljs bort efter exponeringen. 2003-08-29 Grafisk teknik 26 Flexotryck +Kan trycka på de flesta material. + Vattenbaserade tryckfärger kan användas. - Flexoranden är störande. - har ofta problem med att återge hela tonvärdesskalan. 2003-08-29 Grafisk teknik 27 9
Djuptryck Plåten dopas i lättflytande färg. Färgen skrapas av eller torkas bort från den släta ytan och blir kvar endast i groparna. et trycks mot plåten och färgen avsätts. 2003-08-29 Grafisk teknik 28 Djuptryck Skrapa mottryckcylinder Tryckcylinder Torkaggregat Infärgningsbad 2003-08-29 Grafisk teknik 29 Djuptryck Stålgravyr, Man graverar in ett mönster i en stål- eller kopparplåt. Används till värdetryck (frimärken, sedlar). Rotationsdjuptryck, Används för i stort sett alla större vecko- och månadstidningar i världen. Hög tryckkvalitet. Behöver slätare papper. 2003-08-29 Grafisk teknik 30 10
Djuptryck Varierande densitet i trycket kan erhållas genom att variera arean hos de graverade håligheterna (Rastrering) Genom att variera djupet kan man föra på tjockare skikt i mörka områden och få mer mättade färger. (Större färgomfång) 2003-08-29 Grafisk teknik 31 Plantryck Plåten har inga egentliga höjdskillnader, istället olika ytegenskaper, så att tryckfärgen fastnar endast på vissa ställen. Det vanligaste är litografisk offsettryck (offsettryck) 2003-08-29 Grafisk teknik 32 Offsettryck Fuktverk Färgverk Tryckcylinder Offsetcylinder Mottryckcylinder 2003-08-29 Grafisk teknik 33 11
Offsettryck Tryckmediet är en tunn aluminiumplåt med något slags beläggning för att ändra ytegenskaper. Finns också YDWWHQIULRIIVHW eller torroffset 2003-08-29 Grafisk teknik 34 Stenciltryck Stenciltryckmediet är tunt med små hål. Färgen pressas m.h.a en skrapa från baksidan igenom tryckmediet och avsätts på substratet. 2003-08-29 Grafisk teknik 35 Stenciltryck Tryckcylinder Mottryckcylinder Screentryckning använder denna tryckmetod 2003-08-29 Grafisk teknik 36 12
Stenciltryck Hög upplösning och kvalitet. Billigt att trycka stora ytor. (reklam affischer) 2003-08-29 Grafisk teknik 37 FLERFÄRGSTRYCK Man kan trycka varje färg för sig genom att köra substratet flera gånger genom en och samma tryckpress och byta tryckmedium och färgen mellan gångarna. Vanligast: Flera färger trycks direkt efter varandra med flera tryckverk i samma tryckpress. 2003-08-29 Grafisk teknik 38 FLERFÄRGSTRYCK Problem Färgerna kan smeta i efterföljande tryckverk eller blandas ut i varandra. De hamnar inte i exakt den önskade positionen i förhållande till varandra, man får problem med registerhållningen. 2003-08-29 Grafisk teknik 39 13
FLERFÄRGSTRYCK Stack In-line Satellit 2003-08-29 Grafisk teknik 40 SKRIVARE Tryckning: En process som mekaniskt överför en bild från ett permanent bildbärande medium till ett substrat. Enligt definitionen är de flesta digitala skrivteknologier egentligen inte att betrakta som tryckmetoder. Begreppet 'LJLWDOWU\FNQLQJ används trots detta för att beteckna alla former av datorgenererad utskrift på papper. 2003-08-29 Grafisk teknik 41 FÄRGBANDSSKRIVARE Typskrivare Äldsta sortens skrivare som fungerar som en elektrisk skrivmaskin. Ett färgband läggs mot papperet och typer med utstrukna symboler slår mot färgbandet så att ett avtryck görs på papperet. 2003-08-29 Grafisk teknik 42 14
FÄRGBANDSSKRIVARE Matrisskrivare Använder sig inte av hela typer utan av en rad små nålar som sveps över papperet och slås mot färgbandet i olika mönster för att bilda olika symboler. Låg utskriftskvalitet men enkla och billiga. Tills några år sedan var de den dominerade sortens skrivare för persondatorer, men inte nu längre. 2003-08-29 Grafisk teknik 43 XEROGRAFISKA SKRIVARE Toner Exponering Skrivartrumma Fixering Trumman laddas upp. Trumman belyses och ändrar sin laddning där ljus träffat ytan. Sedan sprider man färgpulver, WRQHU, över ytan som fastnar där trumman är laddad. Sedan överförs tonern till papperet. Till sist fixeras bilden med värme. 2003-08-29 Grafisk teknik 44 LASERSKRIVARE I stället för att exponera trumman med en optisk avbildning, sveper en laserstråle över ytan med hjälp av roterande speglar. Genom att modulera laserstrålen på elektrisk väg kan en godtycklig bild byggas upp på trumman. Snabba utskrifter med hög kvalitet till ett lågt pris per kopia. 2003-08-29 Grafisk teknik 45 15
LED-SKRIVARE I stället för en svepande laserstråle används en fast matris av tusentals lysdioder (Light Emitting Diodes, LED) som är lika bred som sidan. Ändå kallas de ofta för laserskrivare. 2003-08-29 Grafisk teknik 46 BLÄCKSTRÅLESKRIVARE (Ink Jet) Sprutar ut färg direkt genom ett munstycke som man sveper över papperet samtidigt som man styr färgflödet med elektriska signaler. Kan konkurrera Laserskrivare när det gäller kvalitet och är betydligt billigare. Ganska långsamma (jfr.t m laserskrivare) och dyrare per kopia. 2003-08-29 Grafisk teknik 47 INK JET Drop on demand Skrivarhuvud Skriver genom att svepa ett ganska smalt skrivarhuvud över papperet radvis, och mata fram papperet i små steg mellan varje svep. 2003-08-29 Grafisk teknik 48 16
INK JET Continuous jet Munstycke Avlänkning Skrivsignal Slask Kontinuerlig ström av droppar skjuts ut. Droppar man inte vill ha ut på papperet ger man en svag elektrisk laddning i utskjutningsögonblicket och avlänkar dessa i ett elektriskt fält. 2003-08-29 Grafisk teknik 49 INK JET Continuous jet -Man förbrukar lika mycket bläck oavsett om man skriver ut mycket eller litet. Mycket dyrare en vanliga ink-jet. +Hög utskriftskvalitet, förhållandevis snabb, dropparna kan göras mindre. 2003-08-29 Grafisk teknik 50 INK JET Toner jet Man skjuter ut färgpulver (toner) genom små hål på elektrostatisk väg. Metoden är torr precis som xerografi och ger samma tryckresultat som laserskrivare. Enkel och kompakt design och mycket snabba. Just nu finns det problem att få en lika hög upplösning som med andra metoder. 2003-08-29 Grafisk teknik 51 17
TERMISKA SKRIVARE Fäster färg på papperet med hjälp av värme. De har värmeelement i direkt kontakt med papper och applicerar värme på små punkter för att skapa eller överföra färg. 2003-08-29 Grafisk teknik 52 TERMISKA SKRIVARE Direkverkande Använder sig av värme känsligt papper (termopapper) som mörknar vid uppvärmning. et matas förbi ett skrivarhuvud bestående av ett stort antal små värmeelement. Dåliga utskrifter. Parkeringsautomater och könummerlappssystem. 2003-08-29 Grafisk teknik 53 TERMISKA SKRIVARE Termotransfer Färgbärfilm Skrivarhuvud Värmeelementen har kontakt med papperet genom en färgbärfilm. Värmeelementet smälter färgskiktet där man värmer upp det och färgen överförs i dessa punkter till papperet. 2003-08-29 Grafisk teknik 54 18