Folksams klimatindex 2003. Hur miljövänliga är företagen

Folksams klimatindex 2003 Hur miljövänliga är företagen

DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR 8 SKOG... 11 Skog...12 Resultattabell skog...13 Billerud...15 CF Berg & Co...16 Holmen...17 Klippan...18 Rottneros...19 Rottneros...19 Rörvik Timber...20 SCA...21 Stora Enso...22 Brodrene Hartmann...23 Huhtamäki...24 Junckers Industrier A/S...25 M-real Corporation...26 National Industri...27 Norske Skog...28 Stromsdal...29 UPM-Kymmene...30 Sveaskog...31 GRUV, METALLER OCH PROSPEKTERING 32 Gruv, metaller och prospektering...33 Resultattabell Gruv och metaller...34 Boliden...35 Höganäs...36 North Atlantic Natural Resources...37 ProfilGruppen...38 Riddarhyttan...39 Sapa...40 ScanMining...41 SSAB...42 SSAB...42 Tricorona...43 Elkem...44 Fesil...44 H+H International...45 International Gold Exploration...45 Kenor...46 Nordic Aluminium...46 Outokumpu...47 Rautaruukki...47 ENERGI... 48 Energi...49 Resultattabell Energi...49 Graninge...50 1

Espoon Sähkö Oyj...51 Fortum Group...52 Hafslund...53 NESA...53 KEMI, OLJA OCH GAS... 54 Kemi, olja och gas...55 Resultattabell Kemi, olja och gas...56 Karlshamns...57 Norsk Hydro...58 Syngenta...59 Taurus Petroleum...60 Aspo...60 Auriga Industries A/S...61 Canargo...61 DNO...62 Kemira...63 Northern oil...64 Novozymes...65 PA Resources...66 SP Group...66 Statoil...67 LKAB...68 FORDON OCH MASKINER... 69 Fordon och maskiner...70 Resultattabell Fordon och maskiner...71 Alfa Laval...72 Atlas Copco...73 Finnveden...74 Haldex...75 Johnson Pump...76 KMT...77 SAAB...78 Sandvik...79 Scania...80 Seco Tools...81 SKF...82 VBG...83 Volvo...84 NEG Micon...85 Vestas Wind Systems...86 TRANSPORT... 87 Transport...88 Resultattabell Transport...89 B&N Nordsjöfrakt...90 Broström...90 Concordia...91 Gorthon Lines...92 Gotlandsbolaget...92 2

SAS...93 Svenska Orient Linien...94 DSV...95 SJ...96 ÖVRIG INDUSTRI... 97 Övrig industri...98 Resultattabell Övrig industri...99 ABB...101 ACSC...102 Addtech...103 Assa Abloy...104 Beijer Alma...105 Beijer Electronics...106 Beijer G&L...107 Bergman & Beving...108 Bong Ljungdahl...109 Cardo...109 Cashguard...110 Consilium...111 CTT Systems...112 Duroc...113 Elanders...114 Elektronikgruppen...115 Epsilon...116 Fagerhult...117 Gunnebo...118 Hexagon...119 HL Display...119 Intellecta...120 ITAB Industries...121 JM...122 Lagercrantz Group...123 Malmbergs El...123 Midway Holding...124 Munters...124 NCC...125 Neagruppen...126 Nefab...127 OEM International...128 PERGO...129 Semcon...130 Senea...131 Sensys Traffic...131 Skanska...132 Strålfors...133 Studsvik...134 Sweco...135 The Empire...136 Tivox...137 3

Tivox...137 Trelleborg...138 Westergyllen...139 Xponcard...139 Ångpanneföreningen...140 Københavns Lufthavne...141 FASTIGHETER... 142 Fastigheter...143 Resultattabell - Fastigheter...144 Castellum...146 Drott...147 Fastighetspartner...148 Heba...149 Hufvudstaden...150 Kungsleden...151 Ljungberggruppen...152 Mandamus...153 Pandox...154 Tornet...155 Wallenstam...156 Wihlborgs fastigheter...157 KONSUMENTVAROR... 158 Konsumentvaror...159 Resultattabell Konsumentvaror...160 Autoliv...162 Axfood...163 Ballingslöv International...164 Bilia...165 Borås Wäfveri...166 Brio...167 Clas Ohlson...168 Cloetta Fazer...169 Electrolux...170 Expanda...171 Fenix Outdoor...171 Hennes & Mauritz...172 JC...173 Kabe...174 Lindex...175 Mekonomen...176 New Wave Group...176 Nibe...177 Nilörngruppen...178 Nobia...179 Nobia...179 Opcon...180 Retail and Brands...181 Sardus...182 SinterCast...183 4

Svedbergs...184 Swedish Match...185 Wedins...186 COOP...187 ICA...188 IKEA...189 Tetra Pak...190 HÄLSOVÅRD... 191 Hälsovård...192 Resultattabell Hälsovård...193 Active Biotech...195 Artimplant...196 Astra Zeneca...197 Biacore...198 Biogaia...198 BioInvent International...199 Biolin...200 Biophausia...201 Biora...201 Capio...202 Diamyd Med...202 Diffchamb...203 Elekta...204 Feelgood...205 Gambro...205 Getinge...206 Karo Bio...207 Maxim...208 Meda...209 Medivir...210 Biocare...211 Ortivus...212 Oxigene...212 Perbio Sciencies...213 Pyrosequencing...213 Q-Med...214 Sectra...215 Tripep...216 Wilh. Sonesson...217 Vitrolife...218 Chr. Hansen Holding...219 Novo Nordisk A/S...220 Orion Group...221 H. Lundbeck A/S...221 MEDIA OCH UNDERHÅLLNING.. 222 Media och underhållning...223 Resultattabell Media och underhållning...224 A-com...225 Daydream...225 5

Metro...226 MTG...227 MTV Produktion...228 Observer Group...229 TV 4...230 VLT...231 TELEKOMMUNIKATION... 232 Telekommunikation...233 Allgon...235 Aspiro...235 Axis Communications...236 Cellpoint...237 Doro...238 Ericsson...239 Europolitan...240 Freetel...241 Glocalnet...241 LGP Telecom Holding...242 Net Insight...242 Nokia...243 Nolato...244 Partnertech...245 Song Networks...246 Switchcore...246 Tele2...247 Telelogic...247 TeliaSonera...248 Teligent...249 Thalamus Networks...250 Utfors...251 Viking Telecom...252 TJÄNSTER... 253 Tjänster...254 Academedia...256 BTS Group...256 Cherryföretagen...257 Eniro...258 OptiMail Group...259 Poolia...259 Proffice...260 Securitas...260 Skistar...261 Ticket Travel Group...262 Transcom...263 FINANS... 264 Finans...265 Resultattabell - Finans...265 Intrum Justitia...266 6

Handelsbanken...267 Kinnevik...268 Alecta...269 Folksam...270 Länsförsäkringar...271 7

Definitioner och avgränsningar Här följer en genomgång av hur Folksams Klimatindex har genomförts samt vilka antaganden och avgränsningar som ligger bakom undersökningen. Metod Folksams Klimatindex bygger på data och uppgifter som samlas in direkt från börsföretagen med hjälp av Folksams Klimatindex egna formulär, via intervjuer, samt direkt från företagens hemsidor och årsredovisningar. Datainsamlingen sker under perioden november till mars. Kontroll Samtliga företag har givits möjlighet att kommentera en preliminär klimatanalys av företaget och har då kunnat korrigera fel och/eller lämna in kompletterande uppgifter. Avgränsningar Folksams Klimatindex omfattar utsläpp av koldioxid från bränsle eller processer i den egna produktionen, samt från inköpt el, värme, godstransporter samt resor. ITsamt delar av finansbranschen, som tillsammans endast står för mindre än en halv procent av utsläppen, ingår inte i årets undersökning. För klimatgranskning av dessa företag hänvisas till Folksams Klimatindex 2002. en är klimatindikatorns utveckling över tiden. Klimatindikatorn beräknas genom att företagets redovisade och jämförbara utsläpp av koldioxid i ton divideras med företagets omsättning i miljoner svenska kronor. För de företag där en trend mellan 2001 och 2002 är möjlig att beräkna rensas för skillnader i redovisande data mellan åren. För de nordiska företagen redovisas klimatindikatorn även i Euro. Folksams Klimatindex 2003 bedömer i normalfallet endast utvecklingen mellan 2001 och 2002. En utveckling som ligger inom intervallet ± 5 procent definieras som stabil. En klimatindikator som ökar med mer än 5 procent definieras som negativ medan en klimattrend som sjunkit med mer än 5 procent definieras som positiv. De procenttal som redovisas är andelen av rapporterade utsläpp. I de fall där uppgifter saknas har vi uppskattat utsläppens storlek endera från tidigare års rapportering eller utifrån branschsnitt. Denna uppskattning har kategoriserats i följande nivåer: liten (5-10 procent), ganska stor (11-25 procent), stor (26-50 procent) och mycket stor (>50 procent). Företag som har redovisat konkreta klimatåtgärder, som är av en inte ringa omfattning samt kan kopplas till någon av företagets större utsläppsposter, har fått omdömet väl godkänt (VG). Företag som kan visa på ett systematiskt miljöarbete har fått godkänt (G) medan företag utan miljöarbete eller med miljöarbete med ringa omfattning har fått omdömet underkänt (U). en bedöms utifrån hur stor andel av utsläppen som företagens utsläpp som täcks in. Företag som redovisat data för samtliga sex underkategorier till Folksams Klimatindex eller utsläpp motsvarande minst 90 procent av de totala utsläppen får omdömet väl godkänt (VG). Företag som har redovisat data men mindre än 90 procent av de totala utsläppen får omdömet godkänt (G). Företag med en låg datakvalitet har fått tillägget med tvekan godkänt för att markera att det finns stora brister i data. Företag med omdömet underkänt (U) har inte redovisat några användbara koldioxiddata. 8

Klimatomdöme Ett företags klimatomdöme beräknas utifrån företagets klimattrend, klimatarbete och svarskvalitet. Alla tre kriterierna viktas lika högt när klimatomdömet skall beräknas. Ett väl godkänt klimatarbete kan med andra ord aldrig helt kompensera en negativ klimattrend och tvärtom. Kriterierna tillämpas lika för alla företag i samtliga branscher. Klimatomdömet beräknas likadant för samtliga företag. En negativ klimattrend drar av en stjärna från det totala klimatomdömet, en positiv trend adderar en stjärna till klimatomdömet. Ett väl godkänt klimatarbete ger företaget två stjärnor att addera till slutomdömet, ett godkänt klimatarbete ger en stjärna medan ett underkänt klimatarbete inte ger någon stjärna. Detsamma gäller för företagets svarskvalitetsomdöme. Totalt sett innebär detta att varje företag får ett klimatomdöme på noll till fem stjärnor. Att få minus en stjärna är omöjligt då företag som inte redovisat några data inte kan få en negativ trend. Branschindelning Folksams Klimatindex branschindelning bygger på Affärsvärldens branschindelning men har anpassats för Folksams Klimatindex behov. Till exempel så har finansbranschen delats upp i två branscher: Finansföretag samt fastighetsföretag. Finansföretag har generellt mycket låga utsläpp (låg klimatrisk) medan fastighetsförvaltning innebär stor värmeoch energiförbrukning vilket leder till höga koldioxidutsläpp (hög klimatrisk). Tabell 1. Folksams Klimatindex Branschindelning Branschindex enligt Affärsvärlden Råvaror Industri Konsumentvaror Hälsovård Telekommunikation Media och underhållning Tjänster IT-företag Finans Underbranschindex enligt Affärsvärlden Kemi Olja och gas Gruv och metaller Skog Kraft Transport Fordon och maskiner Industriella konglomerat Grossister Tryckerier och kontorsvaror, Bygg och anläggningsrelaterat, Tekniska konsulter Övrig industri. Samtliga underbranscher Samtliga underbranscher Samtliga underbranscher Underbranschindelning saknas Underbranschindelning saknas Samtliga underbranscher Fastigheter Bank och försäkring, Investment- och förvaltningsbolag, Övriga finansiella tjänster. Branschindelning i Folksams Klimatindex 2003. Kemi, olja och gas Gruv och metaller Skog Energi Transport Fordon och maskiner Övrig industri Konsumentvaror Hälsovård Telekommunikation Media och underhållning Tjänster IT. Ingår ej i årets Folksams Klimatindex. Fastigheter Finans Ingår ej i Folksams Klimatindex 2003. Branschindelningen för de nordiska företagen skiljer sig åt. Den norska och danska företagen följer GICS klassificering medan de finska företagen följer Hexbörsens egen indelning. Den nordiska jämförelsen grundar sig på börstillhörighet. I de fall där företaget är noterat både på Stockholmsbörsen och på en nordisk börs räknas bolaget som svenskt. 9

Urval av företag och klimatrisk Klimatrisken ligger till grund för urvalet av vilka företag som ska ingå i Folksams Klimatindex. I årets undersökning uteslöts två av branscherna, finans- och ITbranschen, båda med låg generell klimatrisk ur Folksams Klimatindex. Deras utsläpp motsvarar tillsammans uppskattningsvis mindre än en halv procent av börsens totala utsläpp, vilket innebär att deras utsläpp inte påverkar de totala utsläppen mer än på marginalen. Dessa företag har dock haft möjlighet att frivilligt delta i undersökningen. I övrigt bör nämnas att endast företag som var noterade på Stockholmsbörsen under oktober 2002, samt inte har avnoterats sedan dess, ingår i undersökningen. Utöver börsnoterade företag har Folksams Klimatindex i år som jämförelsematerial samlat in uppgifter från onoterade företag samt företag från Danmark, Finland och Norge. Uppgifter för dessa företag redovisas för sig och har inte använts som underlag för beräkningar av branschgenomsnitt. Klimatrisk De två branscher som inte omfattas av undersökningen, finans- samt ITbranschen, har båda en låg klimatrisk. Klimatrisken grundar sig på klimatindikatorn (se tabell nedan). Klimatriskindelning utifrån samma intervaller för varje enskilt företag ingår också som ett led i utvärderingen av företagen. Tabell 2. Klimatrisk, intervall Klimatrisk Låg Medel Hög ton CO2/Mkr 0-3 3-10 10- Utsläppen för företag som inte redovisat samtliga kategorier räknas upp med hjälp av branschschabloner. I de fall företaget inte redovisar sin indikator alls bedöms företagets klimatrisk utifrån tidigare lämnade uppgifter. Dessa räknas upp med en viss riskfaktor per år. I sista hand används branschindikatorer som räknas upp med en ännu högre riskfaktor. Den sista metoden är även den som ligger till grund för bedömningen av branschernas generella klimatrisk. Se tabell nedan. Den generella risken för tjänste- och telekommunikationsbranschen har sänkts sedan förra året på grund av bättre data. Tabell 3. Generell klimatrisk Bransch Klimatrisk Finans Medier och underhållning IT Låg Tjänster Telekommunikation Hälsovård Övrig industri Medel Konsumentvaror Fastigheter Fordon o maskiner Kemi, olja och gas Skog Gruv o metaller Energi Transporter Hög Tabellguide I branschanalyserna sammanfattas uppgifterna för varje företag i en resultattabell. Där presenteras dels omdömen för varje delbedömning, och dels det sammanvägda klimatomdömet. I tabellen redovisas också företagens trend och redovisade utsläpp. Till sist sammanfattas land, bransch enligt Folksam klimatindex och subbransch enligt AFGX. 10

SKOG 11

Skog Årets resultat Branschens klimatindikator har ökat med 7 procent i Folksams Klimatindex 2003. Flera betydande företag har höjt värdet på sina klimatindikatorer under året. Andelen företag med en negativ klimattrend jämfört med Folksams Klimatindex 2002 har också ökat från 0 till 38 procent. t i branschen ligger konstant med ett snittbetyg på 1,8 av 2 möjliga. en ligger kvar på samma nivå som i förra årets undersökning, 1,0 av 2 möjliga. Totalomdömet har försämrats från ett genomsnitt på 3,3 i Folksams Klimatindex 2003 till 2,4 i årets. Orsaken är att färre företag kan visa upp en positiv klimattrend. Nordisk jämförelse I jämförelse med sina nordiska motsvarigheter klarar sig de svenska skogsbolagen bra. En mindre andel har en negativ trend, snittbetyget för klimatarbetet och svarskvaliteten är båda högre för de svenska företagen. Neg. trend Stabil/ N.A. Pos. trend Klim. arbete Svarskval. Svarskval. Total Norden 50% 50% 0% 1,2 0,8 1,5 Sverige 38% 62% 0% 1,8 1,0 2,4 Jämförelse mellan nordiska och svenska skogsbolag Resultattabell Resultattabellen nedan visar en översiktlig bild av branschen och företagens betyg. För en mer fyllig beskrivning av varje företag hänvisar vi till respektive företags analys. Hur grunderna för bedömningen av klimatomdömet ser ut och hur indelningen i klimatrisk motiveras kan du läsa om i det sammanfattande inledningskapitlet till rapporten. Neg. trend Stabil/ N.A. Pos. trend Klim. arbete Total 2001 0 56% 44% 1,8 1,1 3,3 2002 38% 62% 0% 1,8 1,1 2,4 Trender för skogsbranschen De viktigaste utsläppskategorierna i skogsbranschen är fossila bränslen till fasta anläggningar och inköpt el. Bäst i bransch Utmärkelsen bäst i bransch går till det företag med jämförbara data med högst sammanvägt klimatomdöme som uppvisar den största procentuella förbättringen av trenden. I årets undersökning går utmärkelsen till Billerud. 12

Resultattabell skog Företag Redovisade utsläpp 1 (ton CO2) Trend Branschindelning enligt Klimatindex 2 Subbransch (AFGX) Land Klimatrisk 3 4 Sid Svenska företag Billerud *** 254 997 +5% Skog Skog SE H Stabil VG G C F Berg & Co *** 5 046 +13% Skog Skog SE H Negativ VG VG Holmen *** 415 000 +25% Skog Skog SE H Negativ VG G Klippan * i.u. Skog Skog SE H E.B. G U Rottneros ** i.u. Skog Skog SE H E.B. VG U Rörvik Timber *** 6 949 Skog Skog SE M E.B. G VG SCA *** 3 281 000 Ej spec Skog Skog SE H Stabil VG G Stora Enso ** 5 801 000 +6% Skog Skog SE H Negativ VG G Onoterade företag Sveaskog ** 190 000 +8% Skog Skog SE H Negativ VG G Nordiska företag F. Junckers Industrier *** 2 525 Skog DK M E.B. VG G Huhtamäki Oyj * i.u. Skog FI H E.B. G U M-real Corporations ** 4 058 124 +6% Skog FI H Negativ G VG National indstri * i.u. Skog DK H E.B. G U Norske skog ** 837 000 Skog NO H Negativ VG G Stromsdal - i.u. Skog FI H E.B. U U UPM-Kymmene *** 7 282 671 +17% Skog FI H Negativ VG VG 1 I.u. betyder Ingen uppgift. 2 För bakgrund till Klimatindex branschindelning se avsnittet om definitioner i det sammanfattande kapitlet. 3 H, M och L, står för Hög, Medelhög och Låg klimatrisk 4 E.B. betyder Ej bedömbar. 13

14

Billerud Omsättning: 7 067 Mkr 6 910 Mkr Utsläpp CO 2: 255 000 ton 237 390 ton Klimatindikator: 36 ton CO 2/Mkr* 34 ton CO 2/Mkr* Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog * Godstransporter ingår ej. Bränsle El Tillverkar förpackningspapper. Avknoppningar från AssiDomän och Stora Enso. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 5 procent det senaste året. I absoluta tal uppgår ökningen till 17 000 ton koldioxid. Förändringen det senaste beror enligt företaget på en ökad produktion på massa- och pappersbruken. Företagets klimattrend är relativ stabil. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 +5% 2000 2001 2002 Ton CO2/Mkr Diagram 1. Företagets klimatindikator. Godstransporter ingår ej. De uppgifter företaget har lämnat avser endast inköpta fossila bränslen och inköpt el. Utsläppen från bränslen har ökat med 9 procent under 2002. Dessa två poster torde dock höra till de större för företaget. Diagrammet nedan visat fördelningen mellan dessa poster. Diagram 2. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. Företaget driver ett väl organiserat miljöarbete och samtliga produktionsanläggningar har certifierats enligt ISO 14 001 och eller EMAS. Miljöredovisningarna för anläggningarna i Skärblacka, Gruvön och Karlsborg visar att företaget arbetar med kvantifierade mål och bra uppföljning. Företaget har en god koppling mellan stora utsläppskällor och vidtagna åtgärder. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle 87% 89 procent biobränsle. Kvantifierade mål för oljeförbrukningen El 13% Energisparmål satta Godstr Stor 75% av utlastningstransporterna sker med tåg Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Företaget har besvarat två av de för företaget mest centrala utsläppskategorierna, dock ej godstransporterna och med tanke på att företaget själva ser godstransporterna som en viktig miljöaspekt borde dessa tas med i redovisningen. Sammantaget är företagets svarskvalitet godkänd. Billerud har visat på en relativt stabil klimattrend mellan år 2001 och 2002. Företaget bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet tre stjärnor av fem möjliga. 15

CF Berg & Co Omsättning: 264 Mkr 256 Mkr Utsläpp CO 2: 5 046 ton 4 316 ton Klimatindikator: 19 ton CO 2/Mkr 17 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog C F Berg Producerar och säljer sågade och vidareförädlade trävaror. Företagets klimatindikator, det vill säga koldioxidutsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 13 procent under 2002. Anledningen är att en ökad försäljning till USA och Japan har ökat transporterna. Företagets klimattrend är negativ. Hundra procent av företagets resor sker på tåg och 77 procent av godstransporterna sker per båt. Detta är adekvata åtgärder. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Godstr 61% 77 procent per båt Drivmedel 36% Inga åtgärder redovisade. El 2% Inga åtgärder redovisade. Resor 0% 100 procent tågresor. Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Företaget har besvarat samtliga sex obligatoriska utsläppskategorier med en hög kvalitet på data för underleverantörer och omräkningsfaktorer. Sammantaget ges företaget svarskvalitetsomdömet väl godkänt. 30 25 20 15 10 5 0 +13% 2001 2002 Ton CO2/Mkr C F Bergs klimattrend är negativ. Företaget bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en väl godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet tre stjärnor av fem möjliga. Diagram 1. Företagets klimatindikator. Som framgår av cirkeldiagrammet nedan kommer utsläppen huvudsakligen från inköpta godstransporter och drivmedel. Utsläppen från godstransporter har ökat med 30 procent under 2002. Godstr Drivmedel El Resor Diagram 1. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. 16

Holmen Omsättning: 16 081Mkr 16 555 Mkr Utsläpp CO 2: 415 000 ton 341 000*ton Klimatindikator: 25,8 ton CO 2/Mkr 20,6 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog *Endast vissa utsläpp, se nedan. Holmen bedriver skogsbruk med avverkning. Tillverkning av bland annat tidnings- och journalpapper samt olika typer av kartongprodukter. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 25 procent mellan år 2001 och år 2002. Då ingår endast den visserligen stora posten utsläpp från inköpt bränsle. Orsaken är ökad användning av fossila bränslen i produktionen. Det är tre enheter som står för ökningen: Hallsta, Braviken och Papelera Peninsular i Spanien. I Hallstas fall beror ökningen på installation av en ny pappersmaskin vilket orsakade uppstartsproblem. För Peninsular hänger ökningen samman med en introduktion av en gaskombianläggning för produktion av egen el vilket minskat inköpen av el (som Holmen ej redovisar vilket gör att ökningen av utsläppen ser större ut än de annars skulle ha gjort) samtidigt som Bravikens biobränslepanna hölls avstängd under en längre period. Ytterligare en orsak var att 2001 var ett torrår vilket ledde till mindre el från Holmens eget vattenkraftsverk. en är negativ. 35 +25% Företaget håller sedan en tid tillbaka på att se över företagets transporter. Företaget har bildat en samverkansgrupp på hög nivå i företaget för att se över klimatpåverkan. Vidare täcks drygt 60 procent av bränslebehovet vid Holmens anläggningar av förnyelsebara bränslen och en stor del av spillvärmen som processerna orsakar tas till vara på olika sätt. Vidare har man tagit beslut om en stor demonstrationsanläggning för effektivare processteknik som på sikt kommer minska elbehovet med 20-25 procent. Sammantaget ger alla dessa åtgärder företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle Stor 60 % av allt bränsle företaget använder är icke fossilt. El Stor Satsning på demonstrationsprojekt för energieffektivare tillverkning av termomekanisk massa. Värme Stor Tillvaratagning av spillvärme. Godstransp. Stor Företaget har bildat en samverkansgrupp för att se över miljöpåverkan från transporterna. Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Företaget har endast besvarat en utsläppskategori vilket möjliggör jämförelser med tidigare år, men försvårar branschjämförelser. Samtidigt redovisas en del grunddata i miljöredovisningen. Sammantaget får företaget svarskvalitetsomdömet godkänt. Holmen har visat på en negativ klimattrend mellan år 2001 och 2002. Företagets bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet två stjärnor av fem möjliga. 30 25 Ton CO2/Mkr 20 15 2000 2001 2002 Diagram 1. Företagets klimatindikator. Av miljöredovisningen framgår att även utsläppen från inköpt el, värme och inköpta godstransporter är stora. 17

Klippan Omsättning: Klimatindikator: Branschindikator: Huvudbransch: Underbransch: 2002 1 398 Mkr Redovisas ej 43 ton CO 2/Mkr Råvaror Skog Klippan producerar papper och klorfri sulfitmassa. Företaget har inte redovisat sina koldioxidutsläpp för år 2002. Om företaget skulle ha en lika hög klimatindikator som branschen i övrigt skulle utsläppen ligga på cirka 60 000 ton per år. Då företaget själva redovisar andra emissioner, som NO X och SO 2 samt anger att deras koldioxidutsläpp är höga är det anmärkningsvärt att företaget inte redovisar sina koldioxidutsläpp offentligt. en går ej att bedöma. Klippan har under 2002 antagit en miljöpolicy. Utöver detta redovisar företaget inte några klimatåtgärder vare sig till Folksams Klimatindex eller i årsredovisningen på företagets hemsida. Detta gäller även för de utsläppskategorier som för branschen i övrigt är stora. Däremot har ett arbete med att införa miljöledningssystemet ISO 14001 i Lessebo påbörjats. Företagets klimatarbete får därför godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle Mycket stor Inga redovisade åtgärder. Elinköp Ganska stor Inga redovisade åtgärder. Godstransporter Ganska stor Inga redovisade åtgärder. Drivmedel Liten Inga redovisade åtgärder. Företaget har inte redovisat någon utsläppskategori och ges därför svarskvalitetsomdömet underkänt. Klippans klimattrend går inte att bedöma. Företagets klimatarbete är godkänt och kvaliteten på företagets koldioxidredovisning är underkänd. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet en stjärna av fem möjliga. 18

Rottneros Omsättning: 2 605 Mkr 2 780 Mkr Totala utsläpp: Redovisas ej 151 000 ton Klimatindikator: Redovisas ej 55 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog Rottneros klimattrend går inte att bedöma. Företagets klimatarbete är väl godkänt och kvaliteten på företagets koldioxidredovisning är underkänd. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet två stjärnor av fem möjliga. Rottnerosgruppen producerar över 50 procent av världens slipmassa samt tillverkar CTMP och kemiska massor. Rottneros har inte redovisat sina koldioxidutsläpp för år 2002. Om företaget skulle ha en lika hög klimatindikator, det vill säga utsläpp i relation till omsättningen, som år 2001 skulle utsläppen uppgå till 143 000 ton för 2002. Rottneros har inte redovisat data för 2002, men 2001 kom de huvudsakliga utsläppen från bränslen och el. Rottneros redovisar inte koldioxidutsläpp trots att de uppenbarligen har bra kontroll över närliggande utsläpp som svaveldioxid och kväveoxider. en går ej att bedöma. Företaget har redovisat omfattande åtgärder för att reducera koldioxidutsläppen framförallt genom resurseffektiviseringar och utfasning av fossila bränslen, men också genom en hög andel transporter på järnväg. Företagets klimatarbete får väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Fossila bränslen Mycket En stor andel av energin är förnyelsebar bioenergi. Sänkt naturgasförbrukning. Effektiviseringsprojekt i Utansjö bruk. Elinköp Ganska stor Inga redovisade åtgärder. 23 procent godstransporterna Transporter Förmodligen på järnväg. 46 procent på båt. stor Minskat transportarbete med 100 000 ton kilometer. Företaget har inte redovisat någon utsläppskategori och ges därför svarskvalitetsomdömet underkänt. 19

Rörvik Timber Omsättning: 1 199 Mkr 1 156 Mkr Utsläpp CO 2: 6 949 ton 12 556 ton. Klimatindikator: 5,8 ton CO 2/Mkr 10,7 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog Producerar sågade och förädlade trävaror. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har minskat med 47 procent det senaste året. Minskningen kan till största del härledas till en förändring av rapportering. Jämförbara utsläppskategorier uppvisar en svag ökning under 2002, men företagets klimattrend går inte att bedöma. Företaget har besvarat samtliga sex obligatoriska utsläppskategorier med en god datakvalitet. Sammantaget ges företaget svarskvalitetsomdömet väl godkänt. Rörviks klimattrend går inte att bedöma. Företaget bedriver ett godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en väl godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet tre stjärnor av fem möjliga. Som framgår av cirkeldiagrammet nedan kommer utsläppen huvudsakligen från inköpta fossila drivmedel, godstransporter och bränsle. Drivmedel Godstr Bränsle El Resor Diagram 1. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. Företaget har infört miljöledningssystem i sex av åtta enheter och bedriver ett systematiskt miljöarbete. För år 2002 har inga konkreta klimatåtgärder redovisats, vilket även gäller för de stora utsläppsposterna. Företagets klimatarbete får godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Drivmedel 42% Inga åtgärder redovisade. Godstr 36% Inga åtgärder redovisade. Bränsle 15% Inga åtgärder redovisade. El 4% Inga åtgärder redovisade. Resor 2% Inga åtgärder redovisade. Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. 20

SCA Omsättning: 88 046 Mkr 83 780 Mkr Utsläpp CO 2: 3 281 000 ton* 2 852 000 ton Klimatindikator: 37,3 ton CO 2/Mkr* 34 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog * Inköpt el ingår ej. Skogskoncern koncentrerad på absorberande hygienprodukter, wellpappförpackningar samt grafiska papper. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 9,5 procent det senaste året. I absoluta tal har utsläppen ökat med cirka 430 000 ton koldioxid. Bakgrunden till ökningen är att Nordamerika tidigare inte ingått i redovisningen vilket innebär att utsläppsminskningen år 2001 egentligen var mindre kraftig. Rensar man bort Nordamerika från jämförelsen har däremot koldioxidutsläppen legat relativt stabilt. Företagets klimattrend bedöms sammantaget som relativt stabil. 70 60 50 40 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 Ton CO2/Mkr Bränsle Godstr Diagram 2. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. Företaget driver ett väl organiserat klimatarbete med tydligt uppsatta klimatmål. Flera anläggningar är certifierade enligt ISO 14001 och driver eller deltar i olika miljöprojekt. Bland annat har elanvändningen minskat för samtliga jämförbara produktionsområden mellan 2001 och 2002. Företagets åtgärder har en god koppling till de stora klimatpåverkande källorna. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle 77% Stora energieffektiviseringar. Godstranspor Stor andel båt- (67%) och 23% ter tågtransporter (6,4%) Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. SCA har besvarat tre viktiga koldioxidkategorier (inköpt drivmedel och inköpta godstransporter har redovisats tillsammans). För en komplett bild saknas främst en beräkning av utsläppen från inköpt el. Övriga källor är inte så stora. Sammantaget ges SCA svarskvalitetsomdömet godkänt. Diagram 1. Företagets klimatindikator. Inköpt el ingår ej. Som framgår av cirkeldiagrammet nedan kommer utsläppen huvudsakligen från inköpta fossila bränslen samt från godstransporter. SCA har inte redovisat sina koldioxidutsläpp från elproduktion. Dessa har tidigare år uppgått till cirka 800 000 ton per år och har räknats bort från tidigare års data i jämförelsen ovan. SCA har visat på en relativt stabil klimattrend mellan år 2001 och 2002. Företagets bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet tre stjärnor av fem möjliga. 21

Stora Enso 2002 200 Omsättning: 117 026 Mkr 125 648 Mkr Utsläpp CO2: 5 801 000 ton 5 869 000 ton Klimatindikator: 50 ton CO 2/Mkr 47 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog Skogsindustri som är koncentrerad på bestruket och obestruket journalpapper, tidningspapper, finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 6 procent jämfört med 2001. Företaget har i år valt att endast lämna uppgifter för de två utsläppskategorierna bränsle och drivmedel. Dessa har tidigare motsvarat ungefär 60 procent av företagets totala utsläpp. För att kunna utläsa trenden har vi gjort en basårsjustering för år 1998-2001. Då ser vi att företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 6 procent jämfört med 2001. Utsläppen har minskat något i absoluta tal, men omsättningen har minskat mer. Företagets klimattrend är negativ. 70 60 50 40 30 20 10 0 +6% 1998 1999 2000 2001 2002 Diagram 1.Företagets klimatindikator. Stora Enso har endast redovisat två utsläppskategorier, fossila bränslen och fossila drivmedel. Ton CO2/Mkr Bränsle Diagram 2. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. Företaget driver ett väl organiserat miljöarbete och huvuddelen av bolagen har certifierats enligt ISO 14 001 eller EMAS. Ett ambitiöst klimatarbete bedrivs på flera fronter. En av huvudstrategierna för att minska företagets klimatpåverkan är att utvidga användningen av biobränslen. Under 2002 har användningen ökat från 60 till 62 procent. Företaget har en bra koppling mellan stora utsläppskällor och vidtagna åtgärder. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle 98% 62 procent bioenergi, vilket är en ökning med 2 %. Säljer vidare fjärrvärme. Energieffektiviseringar i nyinköpta enheter. Drivmedel 2% Inga åtgärder redovisade. Tabell 1.Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Drivmedel Företaget har lämnat uppgifter för två utsläppskategorier mot tidigare fyra. Genom basårsjustering är det dock fortfarande möjligt att analysera företagets trend. Sammantaget ges företaget svarskvalitetsomdömet godkänt. Stora Enso har visat på en negativ klimattrend mellan år 2001 och 2002. Företaget bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet två stjärnor av fem möjliga. 22

Brodrene Hartmann Key figures 2002 Turnover: m 191 Emissions of CO 2: Not reported Sector Indicator: 395 ton/ m 43 ton/mkr Sector: Materials Sub-sector: Containers and packaging Hartmann manufactures egg cartons and other packaging products. Climate Trend The company has not reported its total CO 2 emissions this year. If Hartmann s Climate Indicator were comparable to the average for the same sector in Sweden, its CO 2 emissions would be 75 000 tons. Hartmann does not even report any quantified CO 2 data for areas that are typically significant for this sector, such as fuels and transports. The climate risk in the sector is high; however the company s climate trend is not possible to analyse. Climate Program The company is certified according to ISO 14001 but reports no specific climate or energy initiatives. Hartmann is rated Good for its climate program. Source Share Initiatives Fuel Very big No initiatives reported. Electricity Big No initiatives reported. Outsourced Big No initiatives reported. transport Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality Hartmann provided no information to the Climate Index, and Response Quality is therefore graded Poor. Overall analysis Hartmann s climate trend is not possible to analyse. The company has a Good climate program, and a Poor response quality. This results in an overall grade of one star out of five. 23

Huhtamäki Key figures 2002 Turnover: m 2 239 Emissions of CO 2: Not reported Sector Indicator: 395 ton/ m 43 ton/mkr Sector: Materials Sub-sector: Paper and forestry products Huhtamäki manufactures packaging products. Climate Trend Huhtamäki reports CO 2 emissions per product ton (708 kg/ton in 2002) but does not report either total product tonnage or total emissions. If their Climate Indicator were comparable to the average for the same sector in Sweden, its CO 2 emissions would be ca. 884 000 tons. Their climate trend is not possible to analyse. Climate Program Huhtamäki has an extensive environmental management program that incorporates metrics for measuring CO 2 emissions. However, they report no specific measures aimed at reducing such emissions. Their climate program is rated Good. Source Share Initiatives Fuel Very big No initiatives reported. Electricity Big No initiatives reported. Outsourced Big No initiatives reported. transport Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality Huhtamäki did not provide any information to the Climate Index, and does not otherwise publish sufficient information to assess its climate impact. Its Response Quality is therefore graded Poor. Overall analysis Huhtamäki s climate trend is not possible to analyse. The company has a Good climate program, and a Poor response quality. This results in an overall grade of one star out of five. 24

Junckers Industrier A/S Key figures 2002 Turnover: m 135 Emissions of CO 2: 2 500 ton* Climate Indicator: 19,0 ton/ m 2,0 ton/mkr Sector: Resources Sub-sector: Forestry *Emissions from transports excluded Junckers Industrier produces wooden floors. Climate Trend Junckers Climate Indicator, i.e. emissions divided by turnover, is 2,0 ton/msek for year 2002. In absolute numbers the emissions exceed 2 500 ton. This is the first year Junckers has reported data to the Folksam Climate Index. Its climate trend therefore is not possible to analyse. Response Quality Junckers Industrier provides detailed information to the Climate Index, and publishes annually a detailed environmental report. However no information has been supplied regarding emissions from purchased freight services, which is likely to be a substantial share of total emissions. Their Response Quality is therefore graded Good. Overall analysis Junckers Industriers climate trend is not possible to analyse. The company has a Very Good climate program, and a Good response quality. This results in an overall grade of three stars out of five. As the diagram shows, transport fuel and heating are by far the largest sources of emissions. Transport fuel Heating Electricity Travels Diagram 1.Emissions source. Emissions from freight services excluded. Climate Program Junckers Industrier has an extensive environmental management program including detailed monitoring of CO 2 emissions. The company has explicit environmental goals for the different activities. Their extensive environmental report describes many different energy saving projects. Balancing the above factors, its climate program is rated Very Good. Source Share Initiatives Transport fuel 43% No initiatives reported Heating 42% 98% bio fuels Electricity 13% 98% bio fuels Travel 1% No initiatives reported Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives 25

M-real Corporation Key figures Turnover: m 6 564 m 6 923 Emissions of CO 2: 4 058 000 tons 3 991 240 tons Climate Indicator: 618 ton/ m 67 ton/mkr 577 ton/ m 63 ton/mkr Sector: Raw Materials Sub sector: Forestry M-real Corporation manufactures paper. Climate trend M-real s climate indicator, i.e. emissions divided by turnover, has increased by 6 per cent since last year. In absolute numbers the change exceeds 66 000 tons of CO 2. The climate trend is negative. +6% Climate Program The company claims to have a systematic climate program, including environmental management systems based on EMAS/ISO 14001 at least one site. However, no concrete climate measures are reported, even for the biggest emission categories. In total the company s climate program is rated as Good. Source Part Measures Fuel 71% No measures reported Electricity 26% No measures reported Heating 3% No measures reported Table 1. Connection between sources and measures Response Quality M-real has answered all six compulsory categories with high quality of data. M-real s quality of answer is graded as Very good. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 Ton CO2/Mkr Overall analysis M-real s climate trend is negative. The company has a Good climate program and has reported a Very Good quality of data. This results in an overall grade of two stars out of five. Diagram 1. Climate trend As the diagram below shows M-real s emissions are mainly from fuels, electricity and heating. Fue l Electricity Heating. Diagram 2. Emission sources. 26

National Industri Key figures 2002 Turnover: m 28,7 Emissions of CO 2: Not reported Sector Indicator: 395 ton/ m 43 ton/mkr Sector: Raw material Sub-sector: Paper National Industri manufactures paper products. Climate Trend The company has not reported its total CO 2 emissions this year. If National Industri s Climate Indicator were comparable to the average for the same sector in Sweden, its CO 2 emissions would be 11 000 tons. National Industri does not even report any quantified CO 2 data for areas that are typically significant for this sector, such as fuels and transports. The climate risk in the sector is high; however the company s climate trend is not possible to analyse. Climate Program The company is working towards ISO 14001 certification, but reports no specific energy efficiency initiatives. National Industri is accordingly rated Good for its climate program. Source Share Initiatives Fuel Very big No initiatives reported. Electricity Big No initiatives reported. Outsourced Big No initiatives reported. transport Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality National Industri provided no information to the Climate Index, and Response Quality is therefore graded Poor. Overall analysis National Industri s climate trend is not possible to analyse. The company has a Good climate program, and a Poor response quality. This results in an overall grade of one star out of five. 27

Norske Skog Short facts 2002 Turnover: m 3 118 Emissions of CO 2: 837 000 ton* Climate Indicator: 268 ton/ m 29,3 ton CO 2/MSEK Line business: Raw materials Sub line: Forestry *Includes only emissions from fully own plants Norske Skog produces paper. Climate Trend Norske Skogs climate indicator i.e. emissions divided with the turnover is 29,3 ton CO 2 /MSEK. The figure includes only emissions from fully owned plants and only emissions derived from fossil fuel used for thermal and electrical energy production on-site. The figures do not include CO 2 emissions from biofuel or from purchased electricity and heat. Neither do they include CO 2 emissions from internal or external transport of products or raw materials. Response quality Norske Skog has answered with emissions data only for its fully owned plants. The response quality is borderline Poor/Good, treated as Good. Overall analysis Norske Skog s climate trend is negative. The company has a Very good climate program and reports a Good quality of data. This results in a combined grade of two stars out of five. This is the first year Norske Skog has reported to the Climate Index, but according to its annual report, emissions from fossil fuel have increased. The reason is the acquisition of Parenco plant in November 2001. The climate trend therefore is negative. Climate Program The company is working systematically to reduce its climate impact by conversion to biofuels were possible. Norske Skog has for many years worked to reduce the emissions of CO 2 from fossil fuels in its European mills by converting from fossil fuels to biofuel and by recovering more heat from its industrial processes. The emissions measured per ton product have thus been significantly reduced during the recent years in the European mills. The companies climate program is rated Very Good. Source Share Initiatives Other fuel Big Conversion from fossil to bio fuel. Electricity Big Substantial part water power Heat Big Geothermal heat used at site in New Zeeland Transport fuel Big No measures reported Table 1. Connection between sources and measures 28

Stromsdal Key figures 2002 Turnover: m 56,6 Emissions of CO 2: Not reported Sector Indicator: 561 ton/ m Sector: Raw materials Sub-sector: Paper and forestry Stromsdal manufactures paper and board products for the graphic industry. Climate Trend The company has not reported its total CO 2 emissions this year. If Stromsdal s Climate Indicator were comparable to the average for the same sector in Sweden, its CO 2 emissions would be 32 000 tons. Stromsdal does not even report any quantified CO 2 data for areas that are typically significant for this sector, such as fuels and transports. The climate risk in the sector is high; however the company s climate trend is not possible to analyse. Climate Program Stromsdal does not report any concrete climate impact reduction measures on its web page or in its annual report, and has not provided any such information to Folksam s Climate Index either - even for the areas where the emissions are or are likely to be high. Stromsdal s climate program is rated Poor. Source Share Initiatives Fuel Very big No initiatives reported. Electricity Big No initiatives reported. Outsourced Big No initiatives reported. transport Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality Stromsdal provided no information to the Climate Index, and Response Quality is therefore graded Poor. Overall analysis Stromsdal s climate trend is not possible to analyse. The company has a Poor climate program, and a Poor response quality. This results in an overall grade of zero stars out of five. 29

UPM-Kymmene Key figures 2002 Turnover: m 10 475 m 10 475 Emissions of CO 2: 7 300 000 ton 7 300 000 ton Climate Indicator: 695 ton/ m 580 ton/ m 75,9 ton/msek 62,5 ton/msek Sector: Material Sub-sector: Forestry UPM-Kymmene produces paper. Climate Trend UPM s Climate Indicator has increased by more than 17 per cent during 2002. In absolute numbers the emissions increased by 1 500 000 tons. Its climate trend is therefore deemed negative. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 +17% 2000 2001 2002 Diagram 1. Climate Indicator As the diagram shows, fuel and purchased electricity are by far the largest sources of emissions for UPM-Kymmene. Ton CO2/ MSEK Climate Program UPM-Kymmene has an extensive environmental management program including detailed monitoring of CO 2 emissions. UPM-Kymmene expresses a goal to enhance the share of renewable energy sources and, according to the company, the use of renewable fuels has increased during the last year. A new power plant running on bio fuels will be completed during 2003. Balancing the above factors, its climate program is rated Very Good. Source Share Initiatives Fuels 49% 56 renewable sources Electricity 49% No initiatives reported. Heating 1% 65 per cent renewable Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality UPM-Kymmene provides detailed information to the Climate Index, and publishes annually a detailed environmental report. However no information is reported regarding purchased fuel for transports and emissions from purchased transports both of which likely to be big emissions sources. Their Response Quality is therefore graded as Good. Overall analysis UPM-Kymmene s climate trend is negative. The company has a Very Good climate program, and a Good response quality. This results in an overall grade of two stars out of five. Fue l Eectricity Heating Diagram 2. Emissions sources 30

Sveaskog Omsättning: 8390 Mkr 7 644 Mkr Utsläpp CO 2: 190 000 ton 160 000 ton Klimatindikator: 23 ton CO 2/Mkr 21 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog Sveaskog är ett helstatligt skogsbolag. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, ökade med 8 procent mellan år 2001 och 2002. I absoluta motsvarar ökningen 30 000 ton. Företaget redovisar utsläpp från två kategorier, vilka troligtvis är företagets största, nämligen bränsle till fasta anläggningar och transporter. Bägge dessa poster har ökat med 15 000 ton vardera. Företagets klimattrend är negativ. +8% Sveaskog bedriver ett väl organiserat miljöarbete och i huvudparten av verksamheten är certifierad enligt ISO 14001. 74 procent av det bränsle företaget köper in är förnybart. Detta är en konkret åtgärd. Däremot redovisas inga åtgärder för att minska utsläppen från transporterna. Företagets klimatarbete är väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle 54% 74 procent förnybart. Godstr 46% Inga åtgärder redovisas. Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Företaget har redovisat två utsläppskategorier. Dessa är troligtvis företagets stora poster vilket möjliggör en jämförelse över tid. Företagets svarskvalitet är godkänd. Sveaskog uppvisar en negativ klimattrend mellan år 2001 och 2002. Företagets bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet två stjärnor av fem möjliga. 30 25 20 15 10 Ton CO2/Mkr 5 0 2001 2002 Diagram 1. Företagets klimatindikator. Inkluderar gods och bränsle. Bränsle Godstr Diagram 2. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. 31

GRUV, METALLER OCH PROSPEKTERING 32

Gruv, metaller och prospektering Årets resultat Branschens klimatindikator har ökat med 6 procent i Folksams Klimatindex 2003. Andelen företag med en negativ klimattrend jämfört Folksams Klimatindex 2002 har också ökat från 10 till 44 procent. Resultattabell Resultattabellen nedan visar en översiktlig bild av branschen och företagens betyg. För en mer fyllig beskrivning av varje företag hänvisar vi till respektive företags analys. Hur grunderna för bedömningen av klimatomdömet ser ut och hur indelningen i klimatrisk motiveras kan du läsa om i det sammanfattande inledningskapitlet till rapporten. t i branschen är i det närmaste lika bra i årets undersökning som i Folksams Klimatindex 2002 och genomsnittet uppgår i årets undersökning till1,3 av 2 möjliga. en har förbättrats något i årets undersökning jämfört med förra. Snittet uppgår nu till 1,4 av 2 möjliga. Totalomdömet har försämrats från 3,0 i Folksams Klimatindex 2002 till 2,6 i årets undersökning. Neg. trend Stabil/ N.A. Pos. trend Klim. arbete Svarskval. Total 2001 10% 50% 40% 1,4 1,3 3,0 2002 44% 33% 22% 1,3 1,4 2,6 Trender för gruv- och metallbranschen De viktigaste utsläppskategorierna i branschen för gruv- och metallbranschen är inköpta fossila bränslen. Bäst i bransch Utmärkelsen bäst i bransch går till det företag med jämförbara data med högst sammanvägt klimatomdöme som uppvisar den största procentuella förbättringen av trenden. I årets undersökning går utmärkelsen till NAN Resources. Nordisk jämförelse Jämför man de svenska företagen i branschen med deras nordiska motsvarigheter framgår att svenska företag generellt ligger väl framme både vad gäller svarskvalitet och klimatarbete. 33