Avfallsplan för Fastställd av: KF 96 2016-05-17 Diarienummer: KS. 2016.0099 Framtagen av: 29 2016-04-12 Diarienummer:. 2014.0080
Innehåll Innehåll... 1 Varför en avfallsplan?... 2 Utmaningar inom avfallsområdet... 2 Långsiktigt mål och planens syfte... 3 Mål och åtgärder till och med 2019... 3 Målområde A1: Minska avfallet och nedskräpningen... 4 Målområde A2: Avgifta kretsloppet... 5 Målområde A3: Utnyttja avfallet som resurs... 5 Målområde A4: Planera och samverka för långsiktigt hållbar avfallshantering... 7 Uppföljning av mål och åtgärder... 8 Miljöbedömning av avfallsplanen... 8 1
Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken (1998:808) har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall utom det avfall som omfattas av producentansvar. Kommunens avfallsplan, som antas av kommunfullmäktige, anger hur kommunen vill styra upp och förbättra hanteringen av avfall så att mängden avfall och dess farlighet minskar, men också så att avfallet bättre kan användas som en resurs. Alla Sveriges kommuner är skyldiga att ha en avfallsplan enligt miljöbalken. Vad en avfallsplan ska innehålla styrs av Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsplaner. Varje kommun får med utgångspunkt från sina egna förutsättningar påverka avfallsplanens innehåll och avgöra hur det praktiska arbetet ska genomföras. Utmaningar inom avfallsområdet Avfallsmängderna i samhället är starkt kopplade till konjunktur och konsumtionsmönster. I dagens slit och släng - samhälle med en enorm produktion av billiga produkter med kort livslängd, konsumerar vi mer än någonsin tidigare. Dagens konsumtionsmönster har inneburit att avfallsmängderna har ökat dramatiskt under de senaste hundra åren, från ganska obetydliga mängder i början av 1900-talet till dagens närmare 500 kilo hushållsavfall per person och år idag. Och trenden med ökande avfallsmängder ser ut att fortsätta. Livscykeln för de flesta produkterna är förknippad med negativ miljöpåverkan, från framställning av råvaror, över produktion och hantering av varan, fram till avfallsbehandlingen. Jordens befolkning ökar och västerländska konsumtionsmönster sprider sig till allt fler länder. Det gör att behoven av resurser och material ökar, samtidigt som tillgången på flera viktiga råvaror och naturresurser minskar. Det är en ohållbar kombination. Omställningen till ett hållbart samhälle kräver förändrade produktions- och konsumtionsmönster. Grunden är ganska enkel vi behöver hushålla bättre med jordens ändliga resurser. Det handlar om att överge vår tids linjära mönster, där produktionen bygger på utvinning och framställning av nya råvaror och material och där avfallshanteringen består i att bränna upp eller gräva ned det som inte längre är önskvärt. Cirkeln och kretsloppet behöver slutas genom att sluta se avfall som en slutprodukt och istället använda det som nya resurser, men framförallt förebygga uppkomsten av avfall. I Sverige har avfallshanteringen de senaste tjugo åren gått från deponering till energi- och materialåtervinning. Denna omställning har minskat avfallssektorns miljöpåverkan påtagligt, men vi har fortfarande långt kvar till en hållbar resurshushållning. Det finns stor potential i att öka materialåtervinningen och minska avfallets farlighet genom ökad källsortering. Idag utgörs exempelvis 60 % av hushållsavfallet i Karlskogas gröna tunnor av förpackningar, tidningar och matrester. Vi behöver också fokusera mer på att minska avfallsmängderna, till exempel genom att minska matsvinnet och bygga ut system för att återbruka befintliga produkter. 2
Långsiktigt mål och planens syfte Syftet med s avfallsplan är att genom tydliga mål och åtgärder styra mot avfallsplanens långsiktiga mål. Det långsiktiga målet, som ska vara uppnådd 2027, är högt satt: 100 % kretslopp 0 % restprodukt. Detta ska ske genom: en effektivare hushållning med resurser genom ökat återbruk och sortering av avfall minskad nedskräpning minskad uppkomst av avfall och farligt avfall minskad spridning av farliga ämnen ökat tillvaratagande av näringsämnen från slam och latrin fortsatt gott samarbete med andra kommuner De lånsiktiga målen och de övergripande målområdena har tagits fram gemensamt inom Avfallsgrupp Östra Värmland som består av kommunerna Karlskoga, Storfors, Kristinehamn, Filipstad, Degerfors, Lidköping, Mariestad och Gullspång, samt kommunalförbundet AÖS (Avfallshantering Östra Skaraborg), som omfattar kommunerna Skövde, Töreboda, Skara, Hjo, Falköping, Tibro och Karlsborg. Mål och åtgärder till och med 2019 Avfallsgrupp Östra Värmland har enats om fyra målområden inom avfallshanteringen. Inom de olika målområdena har varje kommun lokala mål som beskriver ambitionsnivån inom den egna kommunen. De regionala målområdena är: A1 Minska avfallet och nedskräpningen A2 Avgifta kretsloppet A3 Utnyttja avfallet som resurs A4 Planera och samverka för långsiktigt hållbar avfallshantering 3
Målområde A1: Minska avfallet och nedskräpningen Att förebygga att avfall uppkommer har högst prioritet i avfallstrappan. I kommunens egen organisation arbetar vi med åtgärder som underlättar detta arbete samt med information till våra medarbetare. I kommunens geografiska område arbetar vi med information till hushåll och verksamheter. Dessutom underlättar vi genom att utveckla/stödja system för avfallsminimering för våra invånare. I den nationella avfallsplanen är återbruk av produkter och material prioriterade områden att arbeta med. Ett annat prioriterat område i den nationella avfallsplanen är att minska nedskräpningen då skräpiga platser minskar trivseln och upplevs otrygga. Även i kommunen lyfts detta arbete fram. Det nationella avfallsförebyggande programmet innehåller inriktningsmål för minskning av avfallet inom bl.a. mat-, textil-, bygg- och elektronikområdena och delar av detta har en plats i kommunens mål. Lokalt mål Åtgärd Utvärdering Ansvar A1:1 Möjlighet finns att lämna saker till återbruk på återvinningscentralen. a) Utreda lämpligt system och ansvars- och kostnadsfördelning. Kontroll av genomförd åtgärd. b) Informera kommuninvånare om möjligheten och nyttan med återbruk. A1:2 Minskat matsvinn i kommunens verksamheter. Använda nya eller befintliga nulägesanalyser och åtgärdsprogram. Mätning av matavfall. FHN A1:3 Få kunskap om omfattningen av nedskräpning. Genomföra skräpinventering enligt den metod som Håll Sverige rent har tagit fram eller liknande. Mätning av mängden skräp. A1:4 Minskad nedskräpning. a) Ta fram en handlingsplan för hur kommunen ska jobba med nedskräpningen. b) Samordna och delta i skräpplockardagarna. Mätning av mängden skräp. BUN A1:5 Återbruk för kommunens verksamheter ska uppmuntras och underlättas. Informera om Återbruket och få fler inom kommunens verksamheter att använda tjänsten. Mätning av användandet. A1:6 Möjlighet finns för kommunens verksamheter att lämna fungerande IT-utrustning för återbruk. a) Utreda lämpligt system och ansvars- och kostnadsfördelning. b) Informera anställda om möjligheten och nyttan med återbruk. Kontroll av genomförd åtgärd. KS 4
Målområde A2: Avgifta kretsloppet Att få bort farliga ämnen ur kretsloppet är en viktig del i avfallshanteringen. Att källsortera detta och sedan lätt kunna lämna materialet på rätt sätt är viktigt då farligt avfall är mycket svårt att skilja ut senare i hanteringskedjan. I den kommunala verksamheten är vi föredöme genom att våra medarbetare har tillgång till bra system och information på sin arbetsplats. I kommunens geografiska område arbetar vi med information till hushåll och verksamheter. Dessutom underlättar vi genom att utveckla avfallshanteringssystemen för farligt avfall för våra invånare. Av Sveriges avfallsplan 2012-2017 framgår ett mål för giftfri miljö där hanteringen av farligt avfall är en viktig del och innebär bl.a. att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kommunens mål ansluter till denna strävan. Lokalt mål Åtgärd Utvärdering Ansvar A2:1 Andelen farligt avfall (inklusive el-avfall) i kärlavfallet ska minska från 2015 till 2019. a) Informera kommuninvånarna om vad som är farligt avfall och hur det ska sorteras. Plockanalys b) Utreda behov av fler Samlare och placering av dem. A2:2 Alla nedlagda hushållsavfallsdeponier ska åtgärdats utifrån behov. Planera och åtgärda utifrån behovet för varje deponi. Kontroll av genomförda åtgärder Målområde A3: Utnyttja avfallet som resurs För att kunna utnyttja de resurser som förpackningar, matavfall mm är, krävs att de har tillräcklig renhet. Detta uppnås genom att invånarna har tillgång till system som gör det enkelt att göra rätt och alla har tillräcklig kunskap. I den kommunala verksamheten är vi föredöme genom att våra medarbetare har bra system och information på sin arbetsplats. I kommunens geografiska område arbetar vi med information och utveckling av avfallshanteringssystemen för våra invånare. På nationell nivå betonas återvinning av material som ett viktig steg i avfallstrappan efter förebyggande av avfall och återbruk. Lokalt mål Åtgärd Utvärdering Ansvar A3:1 Slammet från kommunens reningsverk har sådan kvalité att det kan REVAQcertifieras. Fortsatt uppströmsarbete för att få bort oönskade ämnen i avloppsvattnet. Provtagning av slamkvalitén. 5
A3:2 Skapa system för nyttiggörande av växtnäring från fosforhaltiga avfall från enskilda avlopp. Utreda möjligheten att orda kretsloppsanpassade system för det fosforhaltiga avfallet från enskilda avlopp. åtgärder. A3:3 All latrin ska hanteras i lokala kretslopp på den plats där den uppkommer. Informera latrinkunder om alternativ till abonnemang för hämtning. åtgärder. A3:4 Alla kommunala verksamheter har system för källsortering som är anpassade för respektive verksamhet. Alla förvaltningar ska införa system för källsortering av de fraktioner som uppkommer, samt informera sina medarbetare om hur man sorterar och vilken nytta det gör. åtgärder Alla kommunala förvaltningar A3:5 Andelen förpackningar, tidningar och matavfall i den gröna tunnan (restavfallet) har minskat från 2015 till 2019. a) Utreda val av system för att öka källsorteringen. Justering av taxan vid behov. b) Informera kommuninvånarna om miljönyttan av sortering. Mätning (plockanalys) A3:6 Fler abonnenter har delade kärl. Information om delning till abonnenter. Översyn av förutsättningarna för delning av kärl. Mäta antalet abonnenter med delade kärl. A3:7 Fastighetsnära insamling bör finnas vid alla flerbostadshus. Riktade utskick med förslag på lösningar. Se över taxan för flerbostadshusen. Andel fastigheter med fastighetsnära insamling. A3:8 Ta fram förslag på system för källsortering i publika miljöer. Utreda hur sortering i publika miljöer kan utformas tillsammans med parkenheten. Hämta erfarenhet från andra kommuner. åtgärder A3:9 Införa system för källsortering av textilavfall. Utreda möjligheter och utformning av system. Hämta erfarenheter från andra kommuner. åtgärder 6
Målområde A4: Planera och samverka för långsiktigt hållbar avfallshantering Att ordna en bra avfallshantering underlättas genom att avfallsfrågorna tas upp som en naturlig del i planprocessen. Det handlar om utformning av byggnader, miljöer och placering. Detta underlättar för de boende att göra rätt. Det innebär också god framkomlighet, säkerhet och arbetsmiljö för dem som arbetar med avfallshantering. Genom regional samverkan når vi samordningsvinster från enkla upphandlingar till gemensam formaliserad avfallshantering inom specifika områden. Karlskogas geografiska läge och tillgång till en rad olika kommunala anläggningar inom avfallsområdet kan komma till stor nytta i en utökad regional samverkan. Även nätverken inom avfallsbranschen regionalt och nationellt är viktiga för den lokala utvecklingen och fungerar som viktiga inspirationskällor. Lokalt mål Åtgärd Utvärdering Ansvar A4:1 Avfallstaxan ska vara utformad så att den styr mot de bästa lösningarna ur miljö och arbetsmiljösynpunkt. Utreda vilka arbetsmiljöproblem som finns. Justering av taxan vid behov. Kontroll av genomförda åtgärder A4:2 Vid all ny bebyggelse och vid alla större ombyggnationer beaktas avfallshanteringen, inklusive arbetsmiljöaspekter, redan i den inledande planeringen och även i alla följande steg. Se över rutiner för framtagande av detaljplaner och handläggning av bygglov. Kontroll av genomförda åtgärder A4:3 Den regionala samverkan har utvecklats och leder till samordningsvinster på flera plan. Fortsätta med de återkommande träffarna mellan kommunerna i Avfallsgrupp Östra Värmland. Kontroll av genomförda åtgärder 7
Uppföljning av mål och åtgärder Avfallsplanens mål och åtgärder kommer att följas upp kontinuerligt av samhällsbyggnadsnämnden som är ansvarig för renhållningen i kommunen. För varje mål i avfallsplanen finns angivet hur uppföljning ska ske. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att ha ansvaret för uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder och kommer årligen redovisa till samhällsbyggnadsnämnden hur arbetet fortlöper. Miljöbedömning av avfallsplanen Syftet med avfallsplanen är att få tillstånd förändringar som bidrar till en hållbar avfallshantering. Konsekvenserna av dessa förändringar kan påverka miljön. Vi bedömer att avfallsplanen inte kommer att ha någon betydande miljöpåverkan som innebär att en särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver göras. Bedömningen grundar sig på att planen inte innebär att någon ny tillståndspliktig anläggning behöver anläggas eller ändras, samt att målen och åtgärderna i planen är framtagna med syftet att sluta kretslopp och minska miljöpåverkan. De långsiktiga målen och övriga målen i avfallsplanen har tagits fram för att styra mot en bättre tillämpning av avfallstrappan (EU:s avfallsdirektiv, 2008/98/EG artikel 4), som innebär att man ska sträva uppåt i avfallstrappan. Tanken med målen i planen är att de ska styra mot ett större återbruk och en bättre källsortering av främst hushållsavfall. Mer återbruk minskar resursförbrukningen i samhället. Bättre källsortering innebär bättre resurser i form av mer och renare avfallsfraktioner som lättare kan materialåtervinnas. Bättre källsortering innebär även renare bränslen för energiåtervinning och mindre andel avfall som behöver deponeras. 8