Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Relevanta dokument
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Damminventering inom Avasund

Sveriges miljömål.

Vägtrummor som vandringshinder

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Lokala miljömål för Tranemo kommun

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand Kommunstyrelsen

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Genetisk förstärkning av vargstammen

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Töllesjöbäcken nedre. WSP Sverige AB. Förslag på kompensationsåtgärder vid omgrävning av vattenfåran.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Sveriges miljömål.

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Miljömålen i Västerbottens län

Restaurering Ramsan 2017

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Vägtrummor som vandringshinder

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Vägtrummor och Rörbroar. som bevarar den biologiska mångfalden

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Biologisk uppföljning avseende fiskvandring genom åtgärdade vägtrummor i Orsa kommun

Förslag till teknisk beskrivning

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.

Hur mår miljön i Västerbottens län?

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Samtliga inventerade vattendrag

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Biotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Nya vägar för uttern

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Rapport 2004:1. Inventering av vandringshinder i Oxundaåns avrinningsområde

PROTOKOLL. Stationsgatan 12, klockan

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

ett rikt växt- och djurliv

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Allmänt om Tidanöringen

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Hammarskogsån-Danshytteån

INFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN

Grunderna för skyddsjakt

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

Transkript:

2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30

2 Bakgrund till projektet Inledning Vägverket har ansvar för att väghållningen sker på ett miljöriktigt sätt. Vägverket är en del av arbetet att uppnå de av riksdagen fastställda miljömålen, som bl a handlar om biologisk mångfald. Bakgrund Det finns många trummor på både det statliga och enskilda vägnätet som lagts på ett sådant sätt att fiskar och andra vattenlevande djur hindras från att passera olika vägar. Ibland slutar trumman med ett fall på nedsidan, ett stalp, utan kontakt med bäckbotten. I andra fall är trummans lutning alltför stark och vattenhastigheten för hög för att olika fiskarter ska kunna passera. Vägverket arbetar sedan flera år med att inventera och åtgärda sådana hinder. Oftast är den bästa åtgärden totalt sett att byta ut trumman och lägga den på rätt nivå. Ibland kan dock ett byte av trumman visa sig vara ett omfattande och kostsamt arbete, som kanske inte blir av på många år. I vissa fall behöver även utterns krav på en säker landpassage genom större trummor tillgodoses. Syfte Hitta flera och gärna kostnadseffektiva metoder så att Vägverket kan underlätta bl a fiskarnas möjligheter att passera de befintliga trummor som utgör ett hinder, ett komplement till andra metoder.

3 Miljömål - ett rikt växt- och djurliv Det 16:e miljömålet det jobbar även Vägverket för! Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Miljömålet antogs av riksdagen i november 2005

4 Föreskrifter/krav inom Vägverket när projektet startade ATB VÄG 2005 (VV Publ 2005:112) BRO 2004 (VV Publ 2004:56) VGU (VV publikation 2004:80) (nu finns ett delvis nytt regelverk som bygger på det gamla)

5 Genomförande En lätt uppsättningsbar anordning med vikbara trösklar för fiskvandring genom lutande trummor har utvecklats av Jan-Erik Almqvist, Boden. Svevia AB har finansierat utvecklingen och har patent på anordningen. Stampebäcken på väg 26, strax söder om Filipstad valdes som testobjekt. Denna trumma av betong har dimensionen 1800 mm, lutar relativt starkt och hade ett stalp på nedsidan. Trumman har bedömts som ett partiellt vandringshinder. Nedströms finns ytterligare en trumma som är ett partiellt hinder och som också bör åtgärdas (kommunen huvudman).

6 Anordningen består av valfritt antal tvärställda skivor i böjligt plastmaterial med en öppning i mitten (övre kanten). Skivorna sluter tätt mot trumbotten och bildar ett system med bassänger inne i trumman. Skivorna sitter fast i två längsgående metallrör, som förankras på respektive sida av trumändarna. Varje bassäng innehåller tillräckligt mycket vatten för att fisk ska kunna hoppa upp till nästa bassäng via den uttagna slitsen i varje plastskivas mitt. Anordningen fungerar inte för fisk som är svaga simmare, men t ex öring ska lätt kunna ta sig upp. I detta fall höjdes vattenytan nedströms först genom en traditionell trösklingsåtgärd. Tanken med plastskivorna är att de vid höga flöden och starkt strömmande vatten ska kunna böja sig i vattnets riktning så att inte trumman tappar för mycket i genomledningskapacitet. Anordningen kan kompletteras med en plåtränna med uppvandringsmöjligheter utanför trummynningen. Detta alternativ till tröskling har dock inte prövats i detta försök.

7 Det fanns redan i utgångsläget en liten naturlig bassäng nedströms trumman. I området längre nedströms denna finns dessutom ett stort bestånd av flodpärlmusslor, vilket krävde särskild hänsyn vid arbetena med trösklingen. Foto från juni 2006. VV föreskrifter/krav

8 Projektet inleddes med trösklingsåtgärder sept 2006. Resultatet blev bra men krävde intensiv ekologisk byggmedverkan och styrning för att få dit rätt material och rätt utläggning av detsamma. VV föreskrifter/krav Ny vattennivå.

9 Uppsättningen av trösklarna är relativt enkel och kräver ingen större insats av personal. Förberedelser utgörs av inmätning av mått i trumman etc för beställning av det material som ska användas.

10 I trumman sitter fem stycken vikbara plastskivor, med en utskuren öppning. Dessa skapar minst två dm vattendjup mellan skivorna så öring kan ta sig upp till nästa bassäng. 2007 juni VV föreskrifter/krav

11 Vid lägre flöden fungerar inte nuvarande utformning optimalt vid sista skivan på nedströmssidan. Kanske kan en annan typ av öppning övervägas. 2007 juni VV föreskrifter/krav

12 Utrustningen har klarat flera vinterperioder bra. 2008 feb VV föreskrifter/krav Nedströmssida. Plastskivan är betydligt nedvikt p g a vattentrycket. Uppströmssida Feb 2009

13 Höga flöden i december 2006 Uppströmssida Nedströmssida

14 Resultat Utvärdering har skett genom okulära besiktningar och upprepade elfisken 2004-2008 (gamla elfisken och nya som Vägverket beställt av Aquaticus). Trumman var inget definitivt hinder förut, men öringen verkar har fått en bättre utveckling uppströms än tidigare. Anordningarna har suttit kvar på plats under tre vintrar och klarat isförhållanden bra. Plastskivorna tycks böja sig med vattenflödena, men olika styvhet kan övervägas. Någon skiva har fått mindre skador i kanten (se foto).

15 Elfiske - Stampebäcken nedströms VV föreskrifter/krav

Elfiske - Stampebäcken uppströms VV föreskrifter/krav 2009-10-19 16

17 Jämförelser mellan lokaler och år. Det är fler lite större öringungar m fl på uppströmslokalen 2008 än 2005. Nedströms 2004 och 2008 Uppströms 2005 och 2008

18 Slutsatser Denna anordning för fiskvandring ökar möjligheterna att snabbt och enkelt förbättra vandringsmöjligheterna för starksimmande fiskar som öring och lax. På sikt behöver dock trummor med denna typ av brister åtgärdas på ett mer grundläggande sätt, så att de läggs i rätt lutning och utan stalp på nedsidan. Även halvtrummor med naturlig botten kan då med fördel användas. Det är viktigt att utter och annan fauna också beaktas vid planering av byte av större trummor. Landpassage m m behövs ofta. I avvaktan på mer optimala åtgärder kan alltså denna anordning vara ett tekniskt och ekonomiskt acceptabelt alternativ, som utökar arsenalen av möjliga verktyg när trummor ska åtgärdas. Trösklingen har blivit bra. Den kan ses över och vid behov kompletteras något men det fungerar. Kan bli lite tätare med bärlagergrus. Fiskvandringsanordningen i trumman verkar fungera bra Det är svårt att verifiera hur mycket skivorna egentligen böjer sig och vilken styvhet som är optimal. Dom böjer sig en del i alla fall (juni 2007). Eventuellt hade det varit bättre med 6 skivor istället för 5. Nedersta skivan kan behöva modifieras. Eventuellt kan man fundera på formen på uttagen i skivorna (se figur). Kanske kan den optimeras. Runt litet hål i en skivas nedre del kan också vara ett alternativ. Kommunala trumman nedströms behöver åtgärdas.