nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt och statistiken talar sitt tydliga språk: - 71 % av alla ungdomar som hoppar av gymnasiet har växt upp utan sin pappa - 80 % av sexualbrottslingar med subjektivt riktad aggressivitet, har växt upp utan sin pappa - 63 % av ungdomarna som begår självmord kommer från faderlösa hem - 85 % av ungdomsbrottslingarna som avtjänar fängelsestraff kommer från faderlösa hem Känner Ni till dessa effekter av pappans utanförskap och hur förhåller Ni er till pappans betydelse och delaktighet i barnens uppväxt? Vår utgångspunkt är att barn har rätt till båda sina föräldrar. Vi vill se ett mer jämställt föräldraskap då detta gagnar såväl män som kvinnor och inte minst barnen. Vi har tagit del av denna statistik och är medvetna om att såväl mamman som pappan är viktiga för barnets utveckling och uppväxt. Ett barn har rätt till båda sina föräldrar. Vi kristdemokrater menar att båda föräldrarna är viktiga för sina barn. Vi anser att båda föräldrarna har lika stort ansvar för barnens välbefinnande såväl som rätt och skyldighet att delta i barnens omvårdnad och fostran. Pappornas betydelse när det gäller barns uppväxt och fostran har länge undervärderats. Fäder måste uppmuntras till att ta aktiv del i sina barns liv. Därför vill vi att kommuner och landsting erbjuder föräldrautbildning under hela barnets uppväxttid, med olika inriktning och för olika grupper såsom pappagrupper. Mammor går i stor utsträckning redan idag på föräldrautbildning och det är därför viktigt att man vid inbjudan informerar om pappans viktiga roll. Ett annat sätt att stärka pappans roll i sitt barn är att göra föräldraförsäkringen mer flexibel. Vi vill att två föräldrar ska kunna ta ut föräldrapenning samtidigt för ett barn. Det skulle bl.a. kunna leda till att anknytningen mellan pappan och barnet ökar. Vi vill också skydda den sjukpenninggrundande inkomsten oavsett hur man väljer att ta ut sin föräldrapenning. Eftersom de flesta pappor tar ut föräldrapenningen efter 2 (18)
(Forts från föregående sida ) barnets ettårsdag så är den reformen särskilt viktig för att de ska kunna förlänga föräldraledigheten. Vi vill också att man ska kunna ta ut föräldrapenningen ända tills barnet fyllt 18 år. Familjestabilitet bör vara ett politiskt mål, i första hand för barnens skull. Barn behöver båda sina föräldrar. Detta innebär att de övergripande förutsättningarna för familjer skall vara så goda som möjligt. Fler ska kunna få tillgång till familjerådgivningen och det ska inrättas en nationell föräldrastödstelefon. Om en separation är oundviklig så anser vi att alla föräldrar ska erbjudas ett samarbetssamtal där man tillsammans med en kunnig familjerådgivare går igenom frågor om umgänge, vårdnad och ekonomi. På så sätt kan många frågor besvaras och en del vårdnadstvister undvikas. Avgörande för fortsättningen är ofta hur den första tiden efter en skilsmässa gestaltar sig och vilka rutiner som då skapas. Vid tillfällen när livet ställs på kant och kraftigt förändras kan det vara svårt att skapa hållbara strukturer. Ett stödprogram för pappor som stärker dem att bibehålla kontakten med sina barn och att praktiskt kunna genomföra detta, skulle för många utgöra en värdefull insats. Programmet kan organiseras via familjecentrum eller socialtjänst. Barn har rätt till bägge sina föräldrar. Därför vill vi bland annat, som ett första steg, dela föräldraförsäkringen i tre lika delar, en för varje förälder och en del som kan tas ut av bägge föräldrarna. Vi vill också ge föräldrarna rätt att, inom dagens föräldraförsäkring, samtidigt stanna hemma en månad efter barnets födelse. På så sätt förbättras bägge föräldrarnas möjlighet att tidigt knyta an till barnet. Det är viktigt för barn att växa upp med närvarande föräldrar, eller andra vuxna. Barn har rätt till en nära och god relation med båda sina föräldrar. 3 (18)
nr. 2 Falska anklagelser i samband med vårdnadstvister Vårdnadstvister har ökat med 45 % de senaste 5 åren, från 2.800 till 4.000. I samband med en vårdnadstvist förekommer väldigt många falska anklagelser som aldrig behöver styrkas. Oftast döms pappan bort redan i det interimistiska beslutet, trots att det i vårdnadsutredningen inte på något sätt framgår att pappan är olämplig som förälder. Hur ser Ni på falska anklagelser mot pappor i samband med vårdnadstvister och vad har Ni tänkt vidta för åtgärder för att minska dessa? Falska påståenden är naturligtvis helt förkastliga och går ytterst alltid ut över barnet. Processreglerna i mål som gäller vårdnad, boende eller umgänge bör utformas så att rättegångarna tydligt fokuserar på barnets bästa och samförståndslösningar i stället för att förstärka föräldrarnas konflikt. Vårdnadstvister avgörs av domstol det är således domstolens sak att värdera de omständigheter som kommer fram såväl i vårdnadsutredningen som i uppgifter från vardera parten. Självklart ska domstolarna göra en oberoende och rättssäker bedömning av detta material. Vi ser mycket allvarligt på falska anklagelser över huvud taget. De nu nämnda får ju enorma konsekvenser för barnet som riskerar att inte få träffa sin pappa och som i värsta fall växer upp med en felaktig bild av sin pappa. Sådana skador är svåra att reparera. Om någon falskeligen, och i syfte att gynna sin egen sak, anklagar sin ex-partner bör detta få rättsliga konsekvenser. Det är grundläggande att rättsäkerheten säkerställs i samband med vårdnadstvister. Det är barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barn har rätt till båda sina föräldrar och till en trygg uppväxt. De senaste större ändringarna i vårdnadsreglerna beslutades under förra socialdemokratiska regeringen våren 2006. Ändringarna syftade främst till att förstärka barnperspektivet i lagstiftningen genom att betydelsen av barnets bästa klarare kommer till uttryck i de nya lagtexterna. Lagen har varit i kraft i flera år och det finns nu anledning att göra en utvärdering av domstolarnas och socialtjänstens tillämpning av de nya vårdnadsreglerna. En utvärdering är nödvändig för att man ska kunna ta 4 (18)
ställning till om lagstiftningen fungerar. En fråga som kanske är bättre att lyfta med advokatsamfundet eller liknande. Grundlösa anklagelser ska självklart inte ligga till grund för beslut i frågan (se svar på fråga 9 nedan). nr. 3 Rättssäkra barnens umgänge med pappan En vårdnadstvist är oftast till synes en dragkamp om barnen. Verkligheten ser dock lite annorlunda ut. Mamman förvägrar barnen umgänge med pappan. En studie från Kanada visar att 50% av mammorna efter en separation ansåg att den biologiska "pappan" inte längre var viktig i barnens liv efter en separation. 40 % av mammorna erkände att de saboterade pappans umgänge medvetet för straffa denne. I en vårdnadstvist vill pappan ofta bara ha delad vårdnad och delat umgänge och inte mer. Mitt i detta står barnen, som vill vara en del av bådas liv. Hur skulle Ni vilja rättssäkra barnens möjligheter till umgänge med båda föräldrarna, trots att det råder en vårdnadstvist? Utgångspunkten är och måste vara att barn har rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Det är barnets bästa som alltid måste stå i förgrunden när vårdnadsfrågor prövas och detta även om det är fråga om ett interimistiskt beslut. Vår utgångspunkt är att påstådda och i förekommande fall konstruerade samarbetssvårigheter inte får löna sig och att gemensam vårdnad med två delaktiga och närvarande föräldrar alltid är det som bör eftersträvas. Gemensam vårdnad bör i större utsträckning än i dag återigen bli huvudregel i samband med separation. Så länge domstolen inte har fattat beslut i vårdnadsfrågan har båda föräldrarna att rätta sig efter det. Hur föräldrarna agerar i detta sammanhang kan ha betydelse när vårdnads- och umgängesfrågorna avgörs av domstol. Den förälder som inte sköter sitt åtagande respektive saboterar för den andre föräldern att utöva sitt umgänge med barnet kan lida skada av detta vid prövning av frågan. 5 (18)
Dagens lagstiftning utgår från barnets bästa. Det är också vår utgångspunkt. Barnet har rätt till både sin pappa och sin mamma. Det ska vara domstolens fokus i alla vårdnadstvister. Vårt förslag om att alla föräldrar med minderåriga barn som separerar ska erbjudas samarbetssamtal har också som syfte att vårdnadstvister ska kunna undvikas i möjligaste mån. Barnets bästa ska vara avgörande och det är viktigt att hänsyn tas till barnets egen vilja, beroende på barnets ålder och mognad. Idag får rätten innan rätten beslutar om verkställighet uppdra åt exempelvis en tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om barnet frivilligt ska fullgöra vad som åligger honom eller henne. Vi tror att insatser för att stötta en dialog mellan föräldrarna är det bästa sättet för att underlätta ett fungerande umgänge mellan föräldrar och barn. Det är inte en fråga som vi som politiskt parti har tagit ställning till. Alla beslut om boende, umgänge och vårdnad ska fattas utifrån vad som är bäst för barnet. Vi vill att barn ska ha rätt till ett eget ombud i dessa tvister just för att barnets bästa ska tillgodoses på bästa sätt. I dag blir rättegången, precis som ni skriver, ofta en dragkamp mellan föräldrarna och deras ombud trots att barnet är huvudpersonen. 6 (18)
nr. 4 Stimulera till ökad delaktighet Idag finns det 1 300 000 pappor, varav ca. 500.000 lever i en separerad relation till sitt. ex. Denna grupp pappor är idag en kapitalstark köpkraft, men få har sina barn mer än varannan helg. Om dessa pappor fick mer tid tillsammans med sina barn så hade mammorna fått mer tid för att kunna komma ut i arbetslivet eller för att omskola sig för nya yrkesval. Hur skulle Ni vilja stimulera till att pappan blev mer delaktig i barnens liv? I dag är småbarnspappor den grupp som jobbar mest av alla grupper på arbetsmarkanden. Moderaterna vill underlätta för jämställdhet i familjen. Vi har därför infört en jämställdhetsbonus för de föräldrar som delar lika på föräldrapenningen detta gäller även föräldrar som är separerade. Vi vill förenkla och förstärka jämställdhetsbonusen. Män måste ha lika goda möjligheter som kvinnor till en nära relation med sina barn och kvinnor måste ha lika möjligheter som män på arbetsmarknaden. Med ett mer jämställt föräldraskap skulle kvinnor och män vara borta från arbetslivet i lika stor utsträckning. Då skulle även jämställdheten på arbetsmarknaden öka. Med ökad jämställdhet blir alla vinnare, även barnen. Det är i första hand föräldrarna som kommer överens om vårdnad och umgänge med barnet. I de fall detta inte är möjligt avgörs det av en domstol. Det är av stor betydelse för barnets utveckling att det kan ha så stort umgänge som möjligt med båda sina föräldrar trots att de har separerat. Den förälder som har barnet störst del av tiden har också rätt till viss kompensation för detta (underhåll). Hur mycket föräldrarna spenderar på sina barn när de umgås/bor hos den ena eller andra föräldern är helt upp till föräldrarna själva. Se svar på fråga 1 7 (18)
Hur umgänget mellan barn och föräldrar ska se ut är i första hand en fråga för familjen. Om familjen inte kan komma överens stödjer samhället processen genom till exempel möjlighet till medling och i sista hand möjligheten att gå till domstol. Satsa på jämställt föräldraskap, t ex tredelad föräldraförsäkring, barntid och jämställdhetsutbilda barnmorskor. Vi vill göra föräldraförsäkringen jämställd så att föräldrarna delar lika på dagarna. Vi tror att detta skulle gynna barnet som skulle få möjlighet att redan under de första åren bygga en nära och god relation till båda föräldrarna. nr. 5 Våld i nära relationer Redan 2005 gjordes en stor undersökning i 30 länder om våld i nära relationer där det framgick att det är lika vanligt att kvinnan utövar fysisk eller psykiskt våld mot mannen. Trots denna kunskap har informationen tystats ner för att kunna bibehålla bilden av mannen som förövare och kvinnan som offer. En bild som slår direkt mot pappan eftersom han är man. Hur ställer Ni er till denna bild och hur har Ni tänkt arbeta för att ge media och allmänheten en bättre bild av pappan? Ingen vare sig det är en man eller en kvinna ska behöva bli utsatt för relationsvåld eller annat våld. Polisen och rättsväsendet i övrigt har till uppgift att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället för alla. BRÅ:s studier om våld och brott visar att kvinnor utsätts för relationsvåld oftare än män. Om man däremot ser till konflikter som sådana blir skillnaden mellan män och kvinnors utsatthet relativt liten. En viktig skillnad ligger i våldets karaktär. Mäns våld mot kvinnor är oftare grövre och upprepat och får större konsekvenser för offret. Detta är ett strukturellt problem. Vi har därför gjort en särskild satsning för att bekämpa våldet mot kvinnor utöver det som är en självklar del av rättsväsendets dagliga arbete. Ni refererar till en av många rapporter kring förekomst av våld i nära relationer. Det är viktigt att öka kunskapen om hur vanligt våld i nära relationer är och framförallt vilka bakomliggande faktorer som finns. 8 (18)
Enligt Brå utsätts även män för våld i relationen. Männen utgör en femtedel av dem som uppger att de utsätts för relationsvåld. När studien utgår från att studera våld eller brott så visar resultaten att kvinnor utsätts för relationsvåld oftare än män. Om man däremot fokuserar på konflikter så blir skillnaden mellan män och kvinnors utsatthet relativt liten. Att fokus i media faller på mannen när det handlar om relationsvåld är alltså naturligt eftersom männen står för den större delen av våldet. Det får dock inte leda till män i media döms som en grupp. Att bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är mycket viktigt. Vi socialdemokrater menar att mäns våld mot kvinnor har sitt ursprung i och finner sin näring ur fördomar och föreställningar om mäns överordning och kvinnors underordning. Det våld som kvinnor utsätts för är den yttersta konsekvensen av ett ojämnställt samhälle. Det betyder däremot inte att alla män är förövare och utövar våld. Det är viktigt med många positiva manliga förebilder, såväl i samhället i stort, media och inom exempelvis skola och idrottsliv. Sådana förebilder kan aktivt vara med och sprida en positiv bild av mans- och papparollen. De flesta andra undersökningar visar att det är vanligare att det är män som står för våldet i nära relationer. Våld i nära relationer är för oss en viktig fråga oavsett vem som är förövaren. Av antalet anmälningar (se statistik från Brå) avseende våld i nära relationer och våldtäkt framgår det att mäns våld mot kvinnor är ett betydligt större problem än motsatsen. För att kunna lösa problemet måste vi våga se strukturerna. Detta förringar inte upplevelsen av kränkning som enskilda män upplever om de utsätts för våld av en partner. 9 (18)
nr. 6 Förutfattade meningar om pappan i familjerätten Redan i slutet av 90-talet kom dåvarande JO med stark kritik avseende familjerättens arbete i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. BBIC (Barns Behov I Centrum) blev resultatet, där det bl.a. står att "utredarna skall söka fakta och inte arbeta med förutfattade meningar". Återkommande uppmärksammas det i media att socialtjänsten brister i struktur och ämbetsansvar när papporna kommer i kontakt med familjerätten, både avseende anmälningar om oro för barn samt om det sker en vårdnads-, boende- och umgängesutredning. Pappan blir utdömd ur barnens liv utan att det ens framgått att han varit olämplig som vårdnadshavare. Hur har Ni tänkt Er att säkra att även pappan får ett opartisk bemötande och att man vid en utredning sätter fokus på barnens behov av båda föräldrarna? I stället för destruktiva och uppslitande vårdnadstvister vill vi ge föräldrar bättre stöd att själva lösa konflikter och få med sig verktyg för att hantera framtida meningsskiljaktigheter. Kvalificerad medling och förbättrade samarbetssamtal bör därför erbjudas föräldrar i ett tidigare skede som ett alternativ till en påfrestande process. Kompetensen i jämställdhetsfrågor bör stärkas hos dem som jobbar med problem som anknyter till barn och föräldrar. I vissa fall tenderar socialtjänsten att inta vad som har kallats klientperspektivet, nämligen en strävan att avgöra vem av föräldrarna som har rätt och vem som har fel. Detta är i sig i allmänhet ointressant utan fokus bör i större omfattning riktas mot hur man kan skapa fungerande lösningar för framtiden där barnet får en god kontakt med båda sina föräldrar och där föräldrarna kan samarbeta kring barnet. Precis som tidigare är det JO som har det övergripande ansvaret (genom anmälningar från allmänheten men även genom egen inspektion av verksamheter) när det gäller att uppmärksamma och påtala brister vid myndighetsutövning. Såväl vad gäller domstolarnas funktion som familjerättens funktion är det av största vikt att alla parter bemöts med respekt och att handläggning och prövning sker på ett rättssäkert sätt. JO har vissa befogenheter att tillämpa då fel uppdagas. JO kan tillexempel väcka åtal mot en tjänsteman för tjänstefel och brott i tjänsten - detta medel används dock sällan. JO kan även initiera disciplinförfarande mot en tjänsteman, det vanligaste är att JO vid upptäckt av brister i myndighetsutövningen gör kritiska eller rådgivande uttalanden. 10 (18)
1998 ändrades föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad m.m. för att bereda vägen för en ökad omfattning av gemensam vårdnad och betona principen om barnets bästa. Det är en viktigt grund i hur man ser på föräldraskapet. Mamman och pappan är naturligtvis lika viktiga för barnet. I tvister ska barnets bästa vara utgångspunkt. Kristdemokraterna anser att det bör finnas nämndemän av båda könen företrädda vid vårdnadstvister i rättegången. Här kommer ofta olika synsätt till uttryck och den samlade kompetensen från såväl manliga som kvinnliga nämndemän ger bästa förutsättning för bra resultat. Se också vårt förslag om samarbetssamtal. Alla har rätt att få ett professionellt och opartiskt bemötande i samband med socialtjänstens utredningar. Barn har rätt till båda sina föräldrar och till en trygg uppväxt. Som nämnts ovan anser vi att en utvärdering av domstolarnas och socialtjänstens tillämpning av de nya vårdnadsreglerna ska göras för att se hur regelverket fallit ut i praktiken. Det finns flera olika metoder hur man kan arbeta på ett bra sätt vid vårdnadstvister. Vilka metoder man vill använda avgör varje familjerätt själv. Vi har sett exempel på att både kvinnor och män farit illa och blivit oprofessionellt och dåligt bemötta av socialtjänst och rättsväsende i samband med tvister om vårdnad, boende och umgänge. Detta är inte acceptabelt. Det är uppenbart att kvalitén på socialtjänstens vårdnadsutredningar måste höjas avsevärt. En kvalitetssäkring av utredningarna bör ske genom ett medvetet arbete på flera plan samtidigt. Således bör socionomutbildningens kurser i utredningsmetodik när det gäller barn stärkas. De socialsekreterare som verkställer utredningar om vårdnad, boende och umgänge bör delta i fortlöpande vidareutbildning på området. Tillsynsmyndigheten (Socialstyrelsen från och med 1 januari 1010) bör få ökad möjlighet att bedriva tillsynsverksamhet. Sist men inte minst bör studenter och verksamma socialsekreterare ta del av aktuell kunskap och forskning om könsmaktsordningen och om mäns våld mot kvinnor och barn. Vi vill även tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur socialtjänstens utredningar i mål om vårdnad, boende och umgänge ska kunna kvalitetssäkras. 11 (18)
nr. 7 Tingsrätten dömer bort pappan direkt Det är allmänt känt att pappan redan från start av en vårdnadstvist "interimistiskt" blir bortdömd från barnen, oavsett bakomliggande historik eller orsak. Många gånger har pappan haft barnen mer tid än mamman, innan vårdnadstvisten tog sin början. Detta utsätter barnen för ett otroligt psykiskt lidande och många gånger framgår det redan från start att mamman är mindre lämpad, men får trots detta boendet för barnen. Hur har Ni tänkt Er att rättssäkra att barnens verkliga behov av en trygg och stabil miljö och umgänge med båda föräldrarna, och hur förhåller Ni er till pappan som boendeförälder? Tvister om vårdnad, boende och umgänge är spegelbilden av hur det ser ut på jämställdhetsområdet och i vilken mån föräldrarna har tagit ansvar för sitt barn. Med ett mer jämställt föräldraskap ökar pappors delaktighet i sina barns vardag. Både mammor och pappor kan fungera utmärkt som boendeföräldrar. Vi vill se en fortsatt utveckling i den riktningen och anser att kompetensen i jämställdhetsfrågor bör stärkas hos dem som jobbar med problem som anknyter till barn och föräldrar. Vi har inte, och ska inte ha, någon särskild åsikt i frågan om mamman eller pappan generellt är bäst lämpad att ta hand om barnet. I övrigt se svaren på fråga 3 och 6. Barnets bästa är utgångspunkten. Om gemensam vårdnad av något skäl inte anses vara barnets bästa kan pappan i vissa fall vara bättre för barnet än mamman och vice versa. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att samarbetssamtalens roll ska stärkas. Vid samarbetssamtal har föräldrar som separerar att lösa frågor rörande vårdnad och umgänge. Föräldrarådgivning i samband med skilsmässa eller separation är också något som kristdemokraterna tidigare tagit upp och ser som ett bra sätt att förebygga vårdnadstvister. Med barnets bästa som utgångspunkt och med syfte att hjälpa föräldrarna att komma fram till ett avtal kring vårdnad, umgänge, underhåll och boende. I de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad vill vi också att man ska se över möjligheten för barnet att få dubbel folkbokföring. 12 (18)
Det är grundläggande att rättsäkerheten säkerställs i samband med vårdnadstvister. Barn har rätt till båda sina föräldrar och att få växa upp i en trygg miljö. Huruvida mamman eller pappan ska vara boendeförälder ska avgöras i det enskilda fallet och grunda sig på vad som är bäst för barnet. Vi står bakom nuvarande lagstiftning. Vi vill att barnombudsmannen ska få befogenhet att granska och uttala sig om huruvida principen om barnets bästa tillgodosetts i enskilda ärenden och beslut om vårdnad, boende och umgänge. Enligt vår mening är förälderns kön inte på något sätt avgörande för förälderns förmåga att ta hand om barn. Det är barnets bästa som ska vara avgörande för vem av föräldrarna som ska vara boendeförälder. nr. 8 Underhållsbidrag är konfliktdrivande Den förälder som har barnen mindre än 4 dagar per månad skall betala fullt underhåll till den andra föräldern. Detta ekonomiska system är konfliktdrivande om t.ex. pappan vill umgås mer med barnen än just varannan helg, eftersom mamman då får mindre i underhåll. Hur har Ni tänkt Er att få ett fungerande ekonomiskt system som uppmuntrar umgänge för barnen med båda föräldrarna och som inte är konfliktdrivande? Vi vill att fler föräldrar på frivillig väg kommer överens om såväl boende, umgänge och ekonomi. Frivilliga överenskommelser som föräldrarna själva utarbetat eller i vart fall accepterat håller bättre. Underhållsbidraget är till för barnet och ska ge barnet del av föräldrarnas levnadsstandard. Denna standard kommer naturligtvis att vara relaterad till föräldrarnas inkomster. För de föräldrar som behöver hjälp för att komma överens kan socialtjänstens familjerättsfunktion vara till hjälp. Systemet med underhållsstöd behöver finnas kvar i botten som en ekonomisk garanti från statens sida gentemot sådana barn där underhållsbidrag inte ens utges på den miniminivå som underhållsstödet utgör. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur ekonomin för barn med separerade föräldrar ska regleras. Utredaren ska utgå ifrån barnets bästa. 13 (18)
Eftersom båda föräldrar är viktiga för sina barn så är det viktigt att olika reformer så långt som möjligt konstrueras på ett sådant sätt att de inte ökar grunden för konflikter. Regeringen har tillsatt en utredning som håller på att se över frågan om hur man kan minska konflikterna mellan föräldrar vid en separation. Vi vill invänta slutsatserna från den utredningen. Det är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för de egna barnen. Underhållsstödet är till för att kompensera den förälder där barnen vistas mesta delen av tiden, för de kostnader som uppstår. Det är i första hand föräldrarna som har ansvaret för hur den ekonomiska uppgörelsen dem emellan ska se ut. I sista hand finns möjlighet att få saken reglerad i domstol. Det pågår en utredning om detta just nu. Vi inväntar utredningens förslag, som kommer vid årets slut. I dag fastställs återbetalningsskyldigheten av underhållsstöd på inkomst två år bakåt i tiden. Det innebär problem för de umgängesföräldrar som får stora förändringar av inkomstunderlaget. Vänsterpartiet anser därför att det finns behov av att applicera en s.k. CSN-metod vid beräkning av inkomstunderlag. Detta skulle innebära att återbetalningsskyldigheten bestäms utifrån dagsaktuell inkomst om inkomsten ändrats mer än 15 procent. På grund av beräkningsreglerna för underhållsstöd är det många föräldrar som inte kan bli skuldfria. 10 procent av alla som genomgår skuldsanering får under skuldsaneringstiden nya skulder till Försäkringskassan för underhållsstöd. Försäkringskassan efterger inte dessa skulder. Det innebär att människor som genomgår skuldsanering fortfarande har stora skulder. Bland de 480 000 personer som har skulder i Kronofogdemyndighetens register har 35 procent skulder för underhållsstöd till Försäkringskassan. En förändring av beräkningsreglerna enligt CSN-modellen skulle troligtvis minska detta antal. Vidare måste frågan om finansiering av umgängesresor få sin lösning vad gäller vårdnadshavare som inte har ekonomisk möjlighet att resa och träffa sina barn. Möjligheten att tillhandahålla ekonomiskt stöd som är reglerat inom ramen för underhållsstödet och återbetalningsskyldighet bör därför övervägas. Vi har även krävt en översyn av förbehållsbeloppet (höjning) och även att kostnader för umgänge ska kunna ingå i normalbeloppet. Vänsterpartiet menar att detta är väsentligt för att framför allt umgängesföräldern ska uppleva underhållsstödsystemet som rättvist. 14 (18)
nr. 9 Incest är ytterligheten av kränkning Media, polis och olika organisationer blåser upp bilden av mannen som sexualförbrytare. Statistiken visar att det går endast 9 pappor som är förövare på 1 300 0000 pappor/år. Det innebär 0,0000069 %! Trots detta så anmäls pappor som aldrig förr i vårdnadstvister, där pappan omedelbart förlorar all kontakt med barnen. Att bli rentvådd kan sedan ta flera år, vilket slår sönder dessa pappor både mentalt och socialt. Även när det är bevisat att mamman har gjort en falsk anmälan mot pappan, får hon behålla vårdnaden om barnen och får oftast ingen juridisk påföljd. Slutsatsen blir att rättsväsendet belönar falsk tillvitelse. Hur har Ni tänkt Er att få bukt med detta problem? Se svar på fråga 2. Härutöver kan framhållas att medvetet falska påståenden från en förälders sida naturligtvis bör vägas in som en faktor som minskar den förälderns lämplighet som förälder (eftersom detta knappast kan anses främja barnets förutsättningar till en nära och god kontakt med den andre föräldern). Se svaren på fråga 3 och 6. Den part som blir anklagad för incest kan anmäla den andra för falsk tillvitelse ett brott med fängelse i straffskalan. Det blir sedan rättsväsendets uppgift att hantera ärendet. Självklart är det så att det är få män som förgriper sig på sina barn! Att misstankar om incest ändå måste tas på allvar är också självklart. Man kan inte förbise en sådan misstanke. Barnets säkerhet är det viktigaste. Skulle det senare visa sig att anmälan är påhittad för att ge kvinnan en bättre ställning i vårdnadstvisten ska hon naturligtvis dömas för det. Falsk tillvitelse är ett brott, enligt brottsbalken, redan idag. Det är en fråga för rättsväsendet att hantera. 15 (18)
Självklart ska inte grundlösa anklagelser medföra att någon förlorar vårdnaden om sitt barn. Vi har dock sett exempel på barn som tvingas umgås med föräldrar som de i praktiken är rädda för. Detta är inte acceptabelt. Rättsväsendet och sociala myndigheter måste lyssna på de barn som utsatts för våld eller övergrepp av en förälder, oavsett förälderns kön. nr. 10 Att prata om pappan som offer är tabu Både media och makthavare försöker undvika att prata om mannen eller pappan som offer. Oftast framstår mannen som "livsfarlig", "förövare" eller till och som djur... Hur förhåller Ni er till detta? Detta är en hårddragen bild av män som vi inte håller med om. Vi arbetar för kvinnors och mäns lika möjligheter i familjen, på arbetsplatsen och i alla andra sammanhang. Det finns män som är förövare men det innebär naturligtvis inte att alla män är förövare. Att tala i sådana termer som offer och andra mer eller mindre lämpliga eller olämpliga epitet fyller sällan något konstruktivt syfte. Fokus måste i stället sättas på sakfrågor och konstruktiva lösningar för framtiden med barnets bästa i fokus. Ett problem med dagens processregler är att dessa kan vara konfliktskapande genom att en vårdnadstvist kan komma att handla mer om vem som är en bra eller en dålig förälder än om vilka möjligheter som finns för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för barnet eller barnen. Föräldrarna bör också göras införstådda med att det främst måste handla om att givet förutsättningarna i övrigt göra det så bra som möjligt för barnen. Så som samhället ser ut behöver under alla förhållanden mäns roll i familjen och kvinnors roll på arbetsmarknaden stärkas. Vi känner inte igen oss i bilden av att män generellt framställs som livsfarlig, förövare eller som djur. 16 (18)
Det är naturligtvis olyckligt om det förekommer att pappor utmålas som förövare när så inte är fallet. Vi har alla ett ansvar för att lyfta fram vikten av både pappans och mammans närvaro. Vi delar inte denna bild av hur pappor och män beskrivs, varken bilden av att män som grupp är förövare eller offer. Vi eftersträvar jämställdhet mellan könen och försöker motverka stereotypa uppfattningar om både män och kvinnor. Vi ser att män kan vara offer för såväl våld i nära relation som fara illa av rättsväsendets och myndigheters hantering av en tvist om vårdnad, boende och umgänge. Vi kan dock inte bortse från att mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett mer omfattande och strukturellt problem än motsatsen. 17 (18)
Folkpartiets svar på 10 PAPPAFRÅGOR Tack för era frågor inför valet, som vi gärna besvarar i ett sammanhang. I många roller i livet är vi utbytbara, men sällan som pappa och mamma. Ingen är så viktig i ett barns liv som föräldrarna. Barn och ungdomar behöver pappor och mammor som tar ansvar. Vi vill uppmuntra pappor att vara föräldralediga genom en större jämställdhetsbonus, som betalas ut i samband med ledigheten. Folkpartiets utgångspunkt är att båda föräldrarna har ansvar för sina barn, också i situationer då föräldrarna har separerat. Vi anser att barnets bästa ska stå i fokus i alla beslut som rör umgänge, vårdnad och försörjning. Vi har nyligen i riksdagen beslutat att domstolen ska kunna förordna om umgängesstöd och rätt för socialtjänsten att tala med barn utan föräldrarnas medverkan. Vi vill att barn i särskilt tvistiga mål om vårdnad, boende eller umgänge ska ha ett eget juridiskt biträde (precis så som det är i mål om tvångsomhändertagande). Vi tror att vi därmed får ett mycket bättre barnperspektiv i rättegångarna. Vi ser att barnets rättigheter behöver stärkas på många områden och Folkpartiet driver därför på för att FN:s Barnkonvention ska bli svensk lag. Enligt Folkhälsoinstitutet löper barn till ensamstående föräldrar 50 procents ökad risk för psykisk ohälsa jämfört med barn som bor med båda sina föräldrar. Konflikter mellan föräldrarna påverkar mer än själva ensamföräldraskapet i sig. Vi vet också att konflikter i samband med, eller efter, separationer är en fråga som många barn och vuxna kontaktar BRIS, Rädda Barnen och Barnombudsmannen om. Att förebygga och minska konflikter mellan barnets föräldrar är viktigt för barns hälsa. Kommunerna har skyldighet att ge rådgivning kring vårdnad, boende och umgänge. Detta ansvar omfattar dock inte de ekonomiska frågorna kring barnets försörjning. När föräldrar hamnar i kris i samband med en separation och har svårt att samarbeta kan det lätt bli konflikter om ekonomin. Vi vill ge kommunerna ett samlat ansvar för rådgivning till föräldrar som separerar, eller bor isär. Alliansregeringen har uppmärksammat att det statliga ekonomiska stödet till barnfamiljer kan bidra till konflikter mellan föräldrar som lever isär. En statlig utredning har därför fått i uppdrag att se över hur de ekonomiska stödsystemen påverkar samarbetet mellan särlevande föräldrar. Utredaren är Göran Harnesk (som också är generalsekreterare hos BRIS) och han ska vara klar med sin utredning vid årsskiftet. Utredningen har en egen webbplats [http://www.sou.gov.se/sarlevande]. Vår förhoppning är, vilket framgår av direktiven [http://www.sou.gov.se/sarlevande/pdf/dir2009_56.pdf] till utredningen, att den ska föreslå förändringar som bidrar till minskade konflikter mellan särlevande föräldrar. 18 (18)