LOMMA KOMMUN. Normbeskrivning För Mark och VA-anläggningar. Upprättad av: Tekniska förvaltningen, Lomma kommun Lomma

Normbeskrivning AMA Anläggning 10 Tekniskaförvaltningen LOMMA KOMMUN Normbeskrivning För Mark och VA-anläggningar Upprättad av: Tekniska förvaltningen, Lomma REV ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

Tekniskaförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN INFORMATION OCH TILLÄMPNING... 4 II BILAGOR... 5 III PROJEKTANVISNINGAR/HANDLINGAR... 5 IV BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 6 B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M... 9 BDB SANERINGSARBETEN I MARK, ANLÄGGNING O D... 11 BE FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING... 11 BED RIVNING... 12 BFB TRÄDFÄLLNING... 13 BFF UPPLÄGGNING OCH LAGRING AV TILLVARATAGEN MARKVEGETATION OCH JORDMÅN... 13 BJ GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN... 13 BJB C GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN FÖR ANLÄGGNING OCH FÖR GRUNDLÄGGNING AV HUS... 13 TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK M M... 14 CBB JORDSCHAKT... 14 CEC FYLLNING FÖR LEDNING, MAGASIN M M... 16 D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M M... 17 DC MARKÖVERBYGGNADER M M... 17 DCB OBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O D... 19 DCC BITUMENBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O D... 20 DCD FÖRSEGLINGAR FÖR VÄG, PLAN O D... 20 DCG MARKBELÄGGNINGAR AV GATSTEN, BETONGMARKPLATTOR, BETONGMARKSTEN, MARKTEGEL O D... 20 DCK SLÄNTBEKLÄDNADER OCH EROSIONSSKYDD... 21 DCL ÖVERBYGGNADER FÖR VEGETATIONSYTOR... 21 DD VEGETATIONSYTOR, SÅDD OCH PLANTERING M M... 24 DDB SÅDD, PLANTERING M M... 24 DDC STÖD OCH SKYDD FÖR VÄXTER... 26 DDD FÄRDIGSTÄLLANDESKÖTSEL... 27

Tekniskaförvaltningen DE ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR... 28 DEC KANTSTÖD... 28 DED RÄNNDALAR OCH YTVATTENRÄNNOR... 29 DEF FÖRTILLVERKADE FUNDAMENT, STOLPAR, SKYLTAR M M... 29 DEK FASTA UTRUSTNINGAR OCH UTSMYCKNINGAR I MARK... 30 DEN KABELSKYDD I ANLÄGGNING... 30 DGB ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN I MARK... 31 DHB SKÖTSEL AV MARKANLÄGGNING UNDER GARANTITIDEN... 31 GBF KONSTRUKTIONER AV TRÄELEMENT I ANLÄGGNING... 32 LFB SKYDDSIMPREGNERING I ANLÄGGNING... 32 P APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT... 33 PB RÖRLEDNINGAR I ANLÄGGNING... 33 PBB RÖRLEDNINGAR I LEDNINGSGRAV... 33 PD BRUNNAR O D I MARK... 35 PDB BRUNNAR PÅ AVLOPPSLEDNING... 35 PDY DIVERSE BRUNNAR O D I MARK... 36 PEB AVSTÄNGNINGSANORDNINGAR M M I MARK... 36 PFB PUMPSTATIONER... 37 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M... 37 YCD RELATIONSHANDLINGAR FÖR ANLÄGGNING... 38 YCE UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR ANLÄGGNING... 38 YE VERIFIERING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAV PÅ PRODUKTER... 38

Tekniskaförvaltningen I ALLMÄN INFORMATION OCH TILLÄMPNING Dessa projekteringsanvisningar är upprättade för. Syftet är att de skall vara till hjälp vid upprättande av handlingar för kommunens entreprenadarbeten. er och rubriker erna i projekteringsanvisningarna ansluter till AMA Anläggning 10. AMA:s tillämpningsregler, bl.a. den s.k. pyramidregeln, gäller även koder och rubriker i hela projekteringsanvisningarna, se RA Anläggning 10. En teknisk beskrivning för en viss entreprenad byggs upp dels av texter hämtade ur AMA Anläggning 10, dels av texter som beskrivningsförfattaren därutöver vill ange. Följande gäller för redovisade koder och rubriker i projekteringsanvisningarna: De koder som är angivna i projekteringsanvisningar är endast de där önskar göra ändringar, tillägg eller förtydliganden i förhållande till AMA Anläggning 10. erna i projekteringsanvisningarna måste alltid stämmas av mot texterna i AMA Anläggning 10. Flera koder och rubriker i AMA Anläggning 10 och RA Anläggning 10 som inte är upptagna i projekteringsanvisningarna kan således ändå vara tillämpliga i det enskilda projektet. Vid upprättande av förfrågningsunderlag skall sådana koder och rubriker åberopas enligt sedvanliga AMA-regler dvs. genom åberopande av kod och rubrik. Användning av projekteringsanvisningarna Beskrivningsförfattare som arbetar på uppdrag av och/eller på uppdrag av andra intressenter som genom avtal äger rätt att utföra arbeten på och i kommunens allmänna mark skall i sina tekniska beskrivningar se till att tekniska krav och anvisningar i dessa projekteringsanvisningar uppfylls. Upprättande av förfrågningsunderlag med hjälp av projekteringsanvisningarna. Projekteringsanvisningarna är ett av flera hjälpmedel för upprättande av beskrivningar avseende byggande och underhåll av anläggningar i. Så långt möjligt har innehållet i föreskrifterna redigerats så att ändringar och tillägg till krav och anvisningar på viss nivå i AMA Anläggning 10 redovisas på motsvarande nivå i projekteringsanvisningarna. Avvikelser från föreskrifter i projekteringsanvisningarna Avsteg från standard beskriven i projekteringsanvisningarna får ej ske utan särskilt godkännande. Skriftligt medgivande/godkännande undantar inte entreprenörens funktionsansvar för anläggning. Vid avvikelser skall också yttrande från drift- och underhållsansvarig på kommunen inhämtas. Styrande dokument Följande styrande dokument och för tiden senaste utgåva gäller för projekteringsanvisningarna: Anläggnings AMA 10 VGU TRAST ATB Väg 2005 TRVKB 10 Bitumenbundna lager TRV 2011:082 TDOK 2011:266 TRVKB 10 Obundna lager TRV 2011:083 TDOK 2011:265 TRVK Bro 11 TRVR Bro 11

Tekniskaförvaltningen II BILAGOR Bilaga VA01 VA-verket Relationshandlingar Bilaga VA02 Normbeskrivning för nybyggnad av spillvattenpumpstationer Bilaga VA03 Normbeskrivning för el-anläggning vid nybyggnad av spillvattenpumpstationer Bilaga GP01 Regler för vägvisning Bilaga GP02 Bestämmelser om grävning i allmän platsmark Bilaga GP03 Inspringningsskydd III PROJEKTANVISNINGAR/HANDLINGAR Projekthandling/förfrågningsunderlag Kommunen eller den konsult/entreprenör/exploatör som kommunen ingått avtal med svarar för att projekthandlingar upprättas enligt kommunens anvisningar och normer. Kommunens ansvarige projektledare skall fortlöpande ta del av och granska arbetet. Innan projekthandling/förfrågningsunderlag får sändas ut för anbudsräkning eller projektet startas upp skall handlingen avstämmas, granskas och godkännas av kommunens ansvarige projektledare. Upphandlingar där kommunen står som ansvarig beställare eller liknande skall LOU (lagen om offentlig upphandling) följas. Projekthandling/förfrågningsunderlaget skall vara enkelt och entydigt så att anbudsgivare/entreprenör lätt kan förstå vilka arbeten och material som ingår och kan kalkylera kostnader för entreprenaden. Handlingarna upprättas av beställaren eller den som fått beställarens uppdrag. Projekthandling/förfrågningsunderlaget skall bestå av följande handlingar (undantag kan göras om efterfrågad kvalitet ändå kan uppnås): - Entreprenadföreskrifter AF (Administrativa Föreskrifter AMA AF 12 eller version enligt ök med kommunens ansvarige projektledare) - Teknisk beskrivning (AMA Anläggning 10 eller version enligt ök med kommunens ansvarige projektledare) - Mängdförteckning (kan samordnas med teknisk beskrivning, AMA Anläggning 10 eller version enligt ök med kommunens ansvarige projektledare) - Plan och profilritningar, sektions- och utrustningsritningar som behövs för att säkerställa fullgod kvalitet på gatu- och parkanläggningar. - Plan och profilritningar, sektionsritningar som behövs för att säkerställa fullgod kvalitet VAanläggningar inklusive gatu- och parkanläggningar. - Samordningsplan för befintliga och nya ledningar såsom VA, el, tele, bredband etc. - Geoteknisk utredning med PM Geoteknik eller motsvarande inklusive kartor/ritningar. - Konstruktionsritningar för speciella anläggningar eller detaljer Entreprenadföreskrifter AF (Administrativa Föreskrifter) Entreprenadföreskrifter AF (Administrativa Föreskrifter) baseras som regel på AF AMA 12. AF innehåller till exempel uppgifter om beställaren, hur anbudsgivning och upphandling går till, entreprenadform, krav på anbudsgivare (till exempel organisation, teknisk kompetens, miljö- och kvalitetssäkring, finansiell ställning, registrering för redovisning och betalning av mervärdesskatt, byggoch garantitider, besiktningar m.m.)

Tekniskaförvaltningen Mängdförteckning - MF Mängdförteckning upprättad enligt AMA Anläggning 10 är en teknisk material- och arbetsbeskrivning som tydliggör vilken omfattning, utformning och kvalitet beställaren tänkt sig att entreprenören/exploatören skall utföra. I vissa fall, till exempel vid totalentreprenad, ersätts mängdsatt material- och arbetsbeskrivning med beskrivning av ansvarsområden för uppdragstagare och mål, som beställaren tänkt sig uppnå. Beskrivningen innehåller delar såsom funktionskrav, olika kontrollnivåer på anläggningen/arbetet, vad som ska förändras, förbättras och nyanläggas. IV BEGREPPSFÖRKLARINGAR Allmän platsmark Med allmän platsmark avses i Plan- och Bygglagen/PBL (SFS 2010:900) gator, vägar, torg, parker och övriga områden som är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamt behov inom planområdet eller inom ett större område. Anläggningsägare Med anläggningsägare avses ägare till befintliga anläggningar i eller på allmän platsmark inom eller i anslutning till arbetsområde. Anläggningsägare kan t.ex. vara en annan kommunal förvaltning, energiverk/bolag, kraftverksbolag, tele- och/eller bredbandsoperatör, kabel-tv bolag och övriga (företag, samfälligheter m fl.) som har tillstånd att ha anläggningar, ledningar och dylikt i eller på allmän platsmark. Uppgift om ägare till ledningsnät lämnas i Administrativa föreskrifterna eller vid uppdragsförfrågan. Väghållare/väghållaransvar. Inom kommunen finns olika väghållare. Kommunen är väghållare med väghållaransvar för kommunala gator och vägar (i huvudsak tätorterna Lomma och Bjärred) Det finns vägar/gator som har så kallat allmänt vägnummer och som kommunen har ansvaret för. Trafikverket är väghållare med väghållaransvar för statliga vägar (i huvudsak utanför tätorterna samt vissa genomfartsvägar i mindre orter) På landsbygden samt vissa mindre byar finns även vägföreningar med väghållaransvar. För övriga vägar (privata och enskilda) är vägsamfälligheter och fastighetsägare väghållare. Arbete på och i allmän platsmark Vid arbete på och i allmän platsmark krävs tillstånd från kommunen, vars grävningsföreskrifter ska tillämpas de finns angivna i s Bestämelse om grävning i platsmark. I vissa fall krävs också tillstånd från Polismyndigheten och/eller bygglovsmyndighet. Med arbete avses alla aktiviteter där allmän platsmark utnyttjas för uppställning av utrustning och/eller materialupplag, åtgärder som påverkar markens skick/beskaffenhet och/eller möjligheten att använda marken på avsett sätt. Även kortvariga/tillfälliga aktiviteter innefattas. Arbete inom skyddsområde Skyddsområde kan vara av olika karaktär, t.ex. strandskyddsområde, vattenskyddsområde eller naturskyddsområde. För arbete inom skyddsområde gäller särskilda föreskrifter, som tillhandahålls av berörd verksamhet eller myndighet. Entreprenör, exploatör, uppdragstagare eller motsvarande är skyldig att skaffa kunskap om sådana föreskrifter. Då kommunen är beställare söker kommunen erforderliga tillstånd. Villkoren i tillstånden redovisas i förfrågningsunderlag. Skyddsområdesgränser ska tydligt markeras på ritning och även vara markerade i terrängen under hela byggtiden/entreprenadtiden. Skyltar med texten Skyddsområde placeras väl synliga vid alla

Tekniskaförvaltningen tillfartsvägar till skyddsområdet. Exploatör/entreprenör svarar för all skyltning/märkning av skyddsområde. Skyltar skall vara gula med svart text (se vägmärke J2 i vägmärkesförordningen) Arbetsområde Med arbetsområde avses det område, som på situationsplan i bygghandling, avtal eller i ansökan om grävtillstånd, är markerat som arbetsområde där arbete avses bedrivas. Trafikanordningsplan/TA-plan Allt arbete på allmän plats kan innebära risker samt framkomlighets- och tillgänglighetsproblem för trafikanter och andra som vistas där. Även de som utför arbetet kan utsättas för olycksrisker. Arbetena kan också påverka tillgängligheten till näringsidkare, framkomlighet för utryckningsfordon m.m. Vid projektering ska hänsyn tas till möjligheten att minska risker och problem. Innan arbete påbörjas ska utföraren upprätta trafikanordningsplan med strävan att minimera problem och risker. Trafikanordningsplanen skall insändas till berörd väghållare senast 10 dagar före arbetenas påbörjande för godkännande. Släntintrång Vid ny- eller ombyggnad på allmän platsmark kan slänt in på kvartersmark behöva anläggas. Kommunen, entreprenör/exploatör har ingen automatisk rätt att anlägga sådan slänt. Om slänt redovisats/markerats i gällande detaljplan, ger detta kommunen rättighet att anlägga slänt i den omfattning som framgår av planen, dock måste överenskommelse träffas. Ersättningsfrågan löses genom avtal eller förrättning. Motsvarande gäller för ägare till kvartersmark för anläggande av slänt på allmän platsmark. Markinlösen Om kommunen, entreprenör/exploatör behöver ta annans mark i anspråk skall parterna, med stöd av detaljplan, i första hand förhandla om köp av det markområde som berörs. Om kommunen behöver mark och parterna inte kan komma överens kan kommunen med stöd av fastställd detaljplan, i sista hand, tvångsinlösa marken. Tillträde till marken regleras i den fastighetsbildningsförrättning som hanteras av lantmäterimyndigheten. Ansökan om förrättning kan endast ske då detaljplanen vunnit laga kraft. Exploateringsavtal Skriftligt avtal mellan kommunen och exploatör/entreprenör som reglerar genomförande och ekonomi för ett bebyggelseområde, samt vem av parterna som ansvarar för respektive utförande och finansiering. Beslut om exploateringsavtal fattas av kommunfullmäktige. Exploatör/entreprenör/uppdragstagare Exploatör/entreprenör/uppdragstagare är det företag eller den juridiske person som genom avtal eller kontrakt med kommunen reglerar det ekonomiska och tekniska genomförandet för åtgärder i ett avgränsat område under bestämd tid. Åtgärderna kan t.ex. vara detaljplaneläggning, uppförande av byggnader på kvartersmark och utbyggnad av allmänna anläggningar såsom gator, parker, vatten och avlopp enligt detaljplanens intentioner. Projekt- och verksamhetsansvarige Projektansvarige är liktydig med Projektledare eller Byggledare och är utsedd av kommunen att vara projektansvarig för ett om - och/eller nybyggnadsprojekt. Olika personer kan vara projektansvariga i ett projekts olika skeden. Projektansvarige utses för kommunens egna arbeten och arbeten där kommunens intressen ska bevakas. Verksamhetsansvarig är den person i kommunens organisation som har ansvar för drift och underhåll på kommunens anläggningar för vad som avser verksamheterna park, torg, gator, trafik, vatten och avlopp etc. Kvalitetsansvarig Av kommunen utsedd person, som utövar den kontroll på utfört arbete, som erfordras för att rätt kvalitet skall kunna vidimeras till kommunens verksamhetsansvariga.

Tekniskaförvaltningen Arbetsmiljöansvarig Byggarbetsmiljösamordnare BAS P / BAS U skall utses för varje projekt. Byggarbetsmiljösamordnare ersätter samordningsansvarig på byggarbetsplatser. Byggherren eller uppdragstagaren som övertagit byggherrens arbetsmiljöansvar, ska utse byggarbetsmiljösamordnare, dels för projektering, dels för planering och dels för utförande av anläggningsarbetet (se även arbetsmiljölagen AML). Byggherren kan överlåta/delegera hela arbetsmiljöansvaret på en uppdragstagare fysisk eller juridisk person. Miljö- och Byggförvaltningen, MoB Beteckningen MoB avses den organisation, som inom innehar ansvaret för miljö-, bygg- och hälsoskyddsfrågor. Miljö- och byggförvaltningen handlägger myndighetsärenden men är också kommunens expertorgan i frågor som rör miljö, naturvård, byggnadsfrågor m.m. Tekniska Förvaltningen, TF Med TF avses Lomma Kommuns Tekniska Förvaltning. TF. TF är uppdelad i avdelningarna för Fastighet, Gata/Park samt VA. Entreprenadformer Utförandeentreprenad Innebär att beställaren svarar för projekteringen och entreprenören för utförandet. Ansvaret för objektet i sin slutliga utformning uppfyller avsedd funktion åvilar då beställaren. Totalentreprenad Denna entreprenadform innebär att entreprenören i förhållande till beställaren svarar för projektering och utförande. Vid totalentreprenad beskriver beställaren genom funktionskrav i förfrågningsunderlaget objektets användbarhet eller egenskaper. Underentreprenad Entreprenad som utförs inom arbetsområdet åt entreprenören.

B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M.M. 9(38) Denna tekniska beskrivning ansluter till AMA Anläggning 10 B BBB.12 BCB.11 BCB.3 BCB.4 BCB.412 BCB.413 FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M.M. Jordmåns- och vegetationsförhållanden För jord som skall användas som växtbädd skall växtanalys enligt Al-metoden utföras. Denna analys skall ge förslag till lämplig gödsling och jordförbättring beroende på typ av växtbädd som växtjorden skall användas till. Detta förslag skall utarbetas tillsammans med beställaren. Tillfällig avledning av vatten Vid avledning av länsvatten skall erforderliga åtgärder vidtagas för att avskilja sand och slam. Oaktsamhet medför skyldighet att rensa nyttjat avlopp. Tillfälliga åtgärder för skydd m.m. av ledning Arbetena skall utföras på sådant sätt att befintliga anläggningars funktion upprätthålls under hela byggperioden. Anläggningar som skadas under byggperioden, svarar exploatören/entreprenören för samtliga kostnader för såväl reparation av skadan som eventuella driftavbrott och driftomläggningar. Tillfälliga skydd av mark, vegetation, mätpunkt m.m. Byggtrafik, anordnade av upplag, eldning o.d. får inte förekomma på eller sådan närhet av markyta och vegetation, som skall bevaras, att skada uppstår. Om så erfordras, skall avspärrning/inhägnad utföras även för ytor som inte får beträdas eller sådana mätpunkter som inte får rubbas. Avspärrning kring öppen ledningsgrav anordnas i samråd med kommunen. Se även regler och anvisningar i Handbok arbete på väg. Om så erfordras avspärras markytor som inte får beträdas. Skyddsinhägnad av enstaka träd Inhägnad av befintliga träd skall ske med de antal meter från stammen som trädstammen har som diameter uttryckt i dm, dock aldrig närmare än 2 m från stammen. Skyddsinhägnad av vegetationsytor Inhägnad av vegetationsytor skall ske minst 2 m från vegetationskant. Om träd finns i vegetationsytan skall inhägnaden placeras på ett minsta avstånd från trädet med de antal meter som trädstammen har som diameter uttryckt i dm. BCB.7 Åtgärd för allmän trafik Entreprenören skall vidta de trafiksäkerhetsåtgärder som Trafikverket angett och de som Tekniska Förvaltningen TF, berörd väghållare eller Polismyndighet anvisar. Det åligger Entreprenören att se till att påtalade brister beträffande

B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M.M. 10(38) trafik- och säkerhetsanordningar omedelbart avhjälps. TF eller berörd väghållare har vid underlåtenhet alltid rätt att utföra detta på Entreprenörens bekostnad. Trafikanordningsplan för trafikens ordnande under byggnadstiden upprättas av Entreprenören och skall underställas berörd/a väghållares trafikansvarige handläggare för granskning och godkännande. Trafikanordningsplanen ska lämnas fullständigt ifylld till tekniska förvaltningen senast 10 dagar före arbetets start. Mall för ansökan om trafikanordningsplan finns att ladda ner på kommunens hemsida, www.lomma.se. Godkända trafikanordningsplaner används för att informera om eventuella driftstörningar på kommunens hemsida. Vid upprättande av trafikanordningsplan ska särskild hänsyn tas till oskyddade trafikanters säkerhet och framkomlighet. Om Entreprenören vill påskynda arbetet kan trafikanordningsplan lämnas in innan grävningstillstånd givits. Trafikanordningsplanen gäller då endast i det fall ansökan sedan godkännes. Avstängningar skall ske enligt SKL:s Handbok arbete på väg. Denna föreskrift skall gälla även vid akuta åtgärder. Arbetet skall bedrivas med största möjliga skyndsamhet samt på ett sådant sätt att minsta olägenheter vållas allmänhet och trafikanter. Entreprenören svarar för att befintliga trafikanordningar flyttas och återställs. BCB.713 BCB.715 Tillfällig vägtrafikanordning Trafikanordningsplan för det aktuella projektet skall upprättas i samråd med beställaren och enligt de krav och anvisningar som gäller i. Tillfälliga trafikanordningar skall utföras enligt godkänd trafikanordningsplan. All inskränkning av vägområdet skall ske i samråd med kommunen. Tillfälliga trafikanordningar såsom körplåtar och tung avstängning skall vara förankrade på betryggande sätt. Barriärelement skall när så är möjligt vara sammanlänkade. Avstängningsanordningar skall utföras så att även funktionshindrade på ett betryggande sätt kan passera arbetsplatsen. Där den fria höjden under tillfällig eller permanent anordning är lägre än 4,7 m skall trafikanter förvarnas genom skyltning. Tillfällig vägbelysning Vid arbete som berör befintlig belysning skall samråd ske med kommunens driftentreprenör för belysning. Vid arbete som kräver avstängning av befintlig belysning skall vid behov tillfällig vägbelysning anordnas. Belysningen utformas så att belysningskvalitén motsvarar den befintliga.

B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M.M. 11(38) Elförsörjningen av tillfällig vägbelysning bekostas av utföraren/entreprenören under avstängningsperioden. BDB BE BEB.11 BEB.113 BEB.12 SANERINGSARBETEN I MARK, ANLÄGGNING O D Saneringsarbete skall utföras på sådant sätt att spridning och exponering av föroreningar minimeras. Vid upptäckt av misstänkt lukt, vätska, missfärgat jordmaterial, tunnor eller behållare skall omgående projektledaren på TF informeras som kontaktar MoB för att erhålla direktiv om åtgärd. Då undersökningar konstaterat behov av sanering skall saneringsplan omgående utarbetas, som skall godkännas av MoB. FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING Plan utarbetas över vegetation som flyttas resp. röjes, denna plan skall godkännas av TF, Parkavdelningen. Rivet material tillhör TF och skall transporteras och uppläggas på av TF angiven plats. Då TF enligt projektbeskrivningen inte avser att tillvarataga rivet material, skall detta tillfalla entreprenören och behandlas som entreprenörens egendom och skall på hans bekostnad bortföra materialet från arbetsplatsen. Övrigt material transporteras, deponeras, mottages och/eller utlägges enligt pkt. CFC. Återfyllning efter rivning av anläggning, brunn, ledning, fundament m.m. skall utföras med komprimerad fyllning upp till omgivande nivå och/eller enligt projektbeskrivningen. Flyttning av stolpe, staket, skylt m.m. Material avsett att flyttas skall lagras och skyddas mot mekaniska skador och åverkan tills återmontering sker. Flyttning av belysningsstolpe Vid arbete som berör befintlig belysning skall samråd ske med kommunens driftentreprenör för belysning. Vid flyttning av belysningsstolpe där skyltar, även distansskyltar, förekommer skall skyltägarens anvisningar följas. Vid flyttning av belysningsstolpe med monterad skräpkorg skall skräpkorgen demonteras och sättas upp på egen stolpe i samråd med kommunens representant. Belysningsstolpe ska mellanlagras av entreprenör. Belysningsstolpe ska besiktas innan flyttning. Flyttning av träd och buskar Innan flyttning påbörjas skall alltid samråd ske med Beställaren.

B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M.M. 12(38) Rötter får inte utsättas för torka eller kyla (frosttorka). Vid friläggning skall rötterna täcka/skuggas med säckväv eller likvärdigt material. Täckningsmaterial skall alltid hållas fuktigt. Jordklump skall vara så stor som möjligt. Genomvattning av hela rotsystemet skall göras två dygn före flyttning under växtsäsong. Alla rötter med tjockleken 30 mm som berörs vid schakten skall klippas eller sågas. Grövre rötter får inte kapas. Vid kapning och beskärning av rötter skall snitten ligga rakt och jämnt. Avslitna och skadade rötter får inte förekomma. Handschaktning skall utföras i anslutning till rotsystem. BED BED.1 BED.11 BED.112 RIVNING Vid ombyggnationer/rivningsarbete skall exploatören/entreprenören transportera stenmaterial (kant- och gatsten mm av granit, natursten) till av kommunen anvisad plats eftersom kommunen har för avsikt att återanvända stenmaterialet. Övrigt material skall sorteras och transporteras till tipp. Rivning av anläggning Rivning skall utföras till en nivå belägen minst 1,5 m under befintlig eller blivande yta. Befintliga ledningar proppas med för ledningen ändamålsenlig metod. Kvarvarande brunnsdelar fylls med lämpligt material. Läckage från proppad ledning får inte förekomma. Risk för framtida sättningar i ovanliggande yta skall elimineras. Byggnads- och anläggningsdelar som riskerar att fyllas med vatten dräneras enligt kommunens anvisningar. Ny belysningsanläggning skall vara i drift innan rivning av befintlig belysningsanläggning får påbörjas. Entreprenör skall samordna rivning av belysningsanläggning med kommunens driftentreprenör för belysning. Om det av praktiska skäl inte går att driftsätta ny belysning innan befintliga belysningen tas bort skall tillfällig belysning anordnas enligt BCB.715 Kvarvarande byggnads- och anläggningsdelar skall alltid mätas in. Rivning av ledning m.m. Kvarvarande ledningar/kablar skall alltid mätas in. Rivning av el- och telekabel Frilagd kabel som tas ur bruk skall omhändertas för återvinning. Ej frilagd kabel skall ligga kvar och kapas på befintligt förläggningsdjup. BED.1214 Rivning av bitumenbundna lager Bitumenbundna lager som rivs eller fräses skall omhändertas och transporteras till deponi för återvinning. Deponiplats skall redovisas av exploatör/entreprenör till projektansvarige.

B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M.M. 13(38) Gatu- och vägbeläggning med stenkolstjära: Vid gatu- och vägbyggnad fram till 1972-73 användes i viss omfattning asfaltbeläggning innehållande stenkolstjära som vägbyggnadsmaterial. Stenkolstjära kan innehålla höga halter av hälso- och miljöfarliga ämnen såsom PAH. Vid ombyggnad eller rivning av beläggningar som kan misstänkas innehålla stenkolstjära ska åtgärder vidtas för att säkerställa eventuell förekomst av stenkolstjära. Bitumen innehållande stenkolstjära klassas som farligt avfall, kod 17 03 01, och ska hanteras enligt Avfallsförordningen (SFS 2001:1063). Separat rivning av bitumenbundna lager skall göras. Kanter mot kvarlämnad beläggning skall skäras eller sågas. Rivning skall ske minst 0,5 m utanför berörd schaktslänt. BFB BFF BFF.4 BJ BJB TRÄDFÄLLNING Avverkning av träd, buskar får inte ske utan skriftligt tillstånd från projektansvarig. Träd som skall fällas och röjas skall markeras av exploatör/entreprenör. Träd och buskar som måste avverkas, skall värderas av projektansvarig/verksamhetsansvarig. Ersättningskrav skall fastställas i samband med tillståndsgivningen Uppkomna skador på befintliga träd och växter ersätts enligt Svenska Plantskolors Riksförbunds anvisningar Värdering av träd och buskar, metoden Kochs + 500 %. Eldning av hyggesrester och avröjt material får inte förekomma. UPPLÄGGNING OCH LAGRING AV TILLVARATAGEN MARKVEGETATION OCH JORDMÅN Uppläggning och lagring av tillvaratagen jordmån Jordupplaget skall hållas ogräsfritt genom jordbearbetning eller täckning med lämplig markduk. GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN FÖR ANLÄGGNING OCH FÖR GRUNDLÄGGNING AV HUS Personal som utför mätningar inom verksamhetsområde såsom lantmäteri och trafikverket måste utförare ha färdigheter enligt respektive verksamhetsområdes regler. Grundläggande mätningsteknisk färdighet för personal ska vara bestyrkt och lämnas till beställaren. Referenssystem för mätning Koordinat- och höjdsystem

C TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK M.M. 14(38) Koordinatsystem i plan ska vara SWEREF 99 13 30 Höjdsystem ska vara RH 2000. Kontroll och provning av instrument Kontroll och provning av instrument och tillhörande utrustning ska utföras och dokumenteras enligt SIS/TS 21143:2009 avsnitt 4.1.2. BJB.2 BJB.3 C CBB Inmätning Regler för detta ska vara kommunens och kommunens egen kodning se "Regler för mätverksamheten i " fastställd 97-01-20 reviderad 2012-05-18. Vid Va-arbeten skall VA-Verkets bilaga VA01 följas. Inmätning skall ske av såväl nyanläggningar som befintlig anordning som behålls och har direkt samband med nyanläggningen, t ex kvarsittande spont. Utsättning. Uppgifter om gällande fix- och polygonpunkter erhålls från kommunen. Entreprenören utför all utsättning, som krävs för anläggningens utförande samt ansvarar ensam för riktigheten. TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK M.M. I detta kapitel indelas produktionsresultat som berör schakt och fyllnader i kategorierna A, B och C. Kategori A gäller där stora krav ställs på ytas jämnhet, där trafikbelastningen > 6 000 fordon/dygn samt där referenshastigheten är 70 km/tim eller däröver. Kategori B gäller för trafikbelastningen < 6 000 fordon/dygn, parkeringsplatser mm inom tätort. Kategori C gäller för gångytor, parkvägar m.m. samt för mindre vägar planer o.d. JORDSCHAKT Om i bygghandling/projektbeskrivning föreskriver att entreprenör/exploatör ska omhänderta överskottsmassor från projektet skall denne anskaffa och bekosta sidotipp samt ansöka och bekosta erforderliga tillstånd för deponering av överskottsmassor. Om det inte står i bygghandling/projektbeskrivning är överblivna jordschaktmassor TF:s egendom och transporteras, utlägges och komprimeras på av TF anvisad plats och/eller enligt projektbeskrivningen. Vid geotekniska avvikelser i uppschaktat material skall kommunens projektansvarig kontaktas.

C TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK M.M. 15(38) Generellt gäller också Svenska Teknologföreningens "Anvisningar för spont i ledningsgravar" eller Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar H:13 "Schaktning i jord" för lämpliga släntlutningar. Entreprenörens arbetsmetoder, drift och maskiner styr eventuella stabilitetsmetoder. Innan schaktningsarbeten påbörjas skall kontakt tas med berörda ledningsägare för fastställande av befintliga ledningars lägen. Minst 10 dagar före beräknad start av schakt ska entreprenören överlämna en arbetsplan och en ansökan om schaktlov till beställaren. Maskinschaktning får ej utan medgivande från ledningsägare utföras närmare ledning eller kabel än 2,0 m såvida dessa ej frilagts. Vid schaktning närmare befintlig el- eller telekabel än 1 meter och då kabel måste underschaktas och hängas upp skall kontakt tas med ledningsägaren. För samtliga kablar och ledningar som berörs av schaktningsarbetena gäller, att dessa skall friläggas med handverktyg och därefter skyddas mot åverkan enligt ledningsägarens anvisningar. Vid schakt intill befintliga belysningsstolpar skall stolparna stöttas eller säkras på annat sätt. Schakten hålls läns så att erosion och uppmjukning av schaktbotten undviks. Jorden kan visa sig benägen att flyta eller mjukas upp när schaktning utförs vid regn, snösmältning eller under grundvattenyta. Schaktbotten skyddas mot frost där tjälning och påföljande upptining kan förorsaka skada. Vid schakt intill befintlig ledning skall vid behov vidtas åtgärd för att hindra frysning av ledningen. Om skada uppkommit på kabel eller ledning skall detta omedelbart rapporteras till ledningsägarens/kommunens behöriga installatör. Jordschaktning intill häckar och träd, som skall kvarstå, utförs med försiktighet så att rötter ej nödvändigtvis skadas. Schakt i trädens rotzon utföres för hand och med stor försiktighet så att trädens rötter inte skadas. Vid eventuell förorening av schaktmassor skall TF och MoB omgående kontaktas för att klarlägga erforderliga åtgärder. Se BDB. Beakta handboken Schakta säkert från Arbetsmiljöverket och SGI. Stubbrytning anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt BFD.1. Som alternativ till stubbrytning anges stubbfräsning under BFD.2. CBB.1 CBB.3 Jordschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta Jordschakt för ledning Före påbörjande av ledningsschakt skall befintliga anslutningar till planerad ledning framschaktas och lägesbestämmas i plan och profil. Resultatet meddelas kommunens projektansvarige för beslut om eventuell justering.

C TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK M.M. 16(38) Anbudsgivare skall själv avgöra om av honom tänkt arbetsmetod medför ändring av den uppgivna mängden och skall, om så är fallet, basera sitt anbud härpå. Där risk för upptryckning av schaktbotten föreligger skall särskilda åtgärder vidtas för att förhindra upptryckningen. Är schakten sådan att oförutsedda förstärkningsåtgärder erfordras anmäls detta omedelbart till kommunens representant för beslut om åtgärd. Färdigschaktad gravbotten skall vara avjämnad och utan gropar, fri från sten och löst material samt ha jämn fasthet. Schaktbotten skall besiktigas av beställaren. I körbana ska brunnar undvikas i körspår och korsningar I AMA utgår följande text: "Bergrensning ska utföras enligt klass 3B, tabell CBC/4." Den ersätts med: Bergrensning ska utföras enligt klass 4B, tabell CBC/4. CBB.311 CBB.32 CEB.12 CEC Jordschakt för va-ledning o d VA-ledningars läge i plan skall väljas i samråd med kommunens projektansvarige/verksamhetsansvarige utifrån principen om största säkerhet och minsta trafikstörning vid byggande samt vid drift och underhåll. Vid bestämning av va-lednings höjdläge är huvudregeln att ledning och material till kringfyllning och resterande fyllning inte får läggas inom zon för gatans överbyggnad. Schaktning, inklusive schaktning för ledningsbädd, ska i normalt utföras enligt principritning CBB.311:1. Föreskriven schaktning för förstärkning av ledningsbädd ska utföras enligt principritning CBB.312:2. Jordschakt för el- och telekabel o d Planerade el- och telekablar får inte förläggas direkt över planerade eller befintliga va-ledningar, med undantag vid korsningar. El- och telekorsningar skall alltid ske vinkelrätt mot va-ledning (se även kod CBB.311). Fyllning för vegetationsyta De översta 300 mm av fyllningen skall utgöras av massor från grupp 12b 14a enligt tabell CE/2 i AMA 10. FYLLNING FÖR LEDNING, MAGASIN M.M. Erforderliga inmätningar skall vara utförda innan överfyllning får ske. Fyllning ska utföras med jord med homogen struktur och utan lokala anhopningar av sten eller block.

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 17(38) CEC.2 CEC.31 D DBB.1 DBB.121 DC Fyllning för ledningsbädd Vid frysrisk innan rörläggning skall ledningsbädden skyddas mot frysning. Indirekt packning i stödpackningszon efter rörläggning i samband med kringfyllning får inte ske. Skarpkantat material större än 20 mm får inte ingå i ledningsbädd för plaströrsledning. Kringfyllning för rörledning Kringfyllning i rörgrav under kör- och gångbanor i gata får ej utföras högre än terrassyta för gatans överbyggnadslager. Kringfyllning skall utföras med material av typ 2 eller 3A, tabell CE/1 i AMA 10. Skarpkantat material större än 22 mm får inte ingå i kringfyllning för plastledning. MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. Placering av markeringar utförs i samråd med kommunen. Fundament sätts med motfyllning av samkross som packas. Utförande och material enligt kommunens standard för markering av avstängnings- resp. brandpostanordningar. Antalet stolpar för vägmärke namn m.m. skall minimeras och samordnas. Stolpar o.d. skall placeras så att underhåll ej försvåras. Materialskiljande lager av geotextil Om terrass kommer att trafikeras av tung byggtrafik skall geotextil i underbyggnad ha en bruksklass högre än tabellen anger. Materialskiljande lager av geotextil i ledningsgrav Utförs under ledningsbädd vid lera eller silt i ledningsgrav i samråd med beställaren. Fiberduk bruksklass lägst N2. MARKÖVERBYGGNADER M.M. I detta kapitel indelas produktionsresultat som berör överbyggnadslager för vägar m.m. i kategorierna B och C. Kategori B gäller huvudgator, infartsgator + industrigator parkeringsplatser mm inom tätort. Kategori B gäller för trafikbelastningen < 6 000 fordon/dygn, Kategori C gäller för gångytor, parkvägar m.m. samt för mindre vägar planer o.d.. Hårdgjorda trafikytor skall dimensioneras för trafikbelastningar efter kommunens beräknade trafikflöden. Hårdgjorda ytor för gång- och cykelvägar, trottoarer m.m. skall dimensioneras för att tåla tunga fordon, såsom drift- och underhållsfordon.

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 18(38) Gångbana skall vara fri från hinder och minst 2 meter bred, alternativt 1,8 meter bred med vändzoner för bl.a. rullstol med jämna mellanrum. I redan bebyggd miljö ska gångbana vara minst 1,75 meter bred och fri från hinder. Stolpar, skåp och dylikt skall placeras utanför gångbanan. Vid inskränkning från denna norm skall skriftligt godkännande inhämtas från projektansvarig. Kombinerad gång- och cykelväg skall vara minst 3 meter bred och fri från hinder. Stolpar, skåp och dylikt skall placeras utanför gång- och cykelvägen. Vid inskränkning från denna norm skall skriftligt godkännande inhämtas från projektansvarig. Separerad gång- och cykelväg bör vara 4 meter bred (1,5 meter bred gångväg och 2,5 meter bred cykelväg). Minsta bredd för kommunala gator utan busstrafik är 5 meter (bostadsgator och lokalgator). Marköverbyggnad dimensioneras med hänsyn till på platsen gällande geotekniska förutsättningar. Nedan ges förslag till godtagbara överbyggnadstyper vid underbyggnad av fast lagrad jord av materialtyp 3 B 4 B. Överbyggnad Kategori B, Typ 1. Huvudgator, infartsgator och industrigator. Ex. Karstorpsvägen, Västanvägen. 40 mm ABS 11 70/100 50 mm ABb 22 70/100 50 mm AG 22 160/220 80 mm Bärlager 510 mm Förstärkningslager 730 mm Överbyggnad Kategori B,Typ 2. Uppsamlingsgator. Ex Storgatan, Rutborgsvägen 40 mm ABT 11 70/100 40 mm AG 16 70/100 40 mm AG 22 160/220 80 mm Bärlager 420 mm Förstärkningslager 620 mm Överbyggnad Kategori B, Typ 3. Lokalgator < 1 000 fordon/dygn. Ex Villagator. 32 mm ABT 11 160/220 50 mm AGF 2216 160/220 80 mm Bärlager 420 mm Förstärkningslager 582 mm

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 19(38) Överbyggnad Kategori C.Typ4 GC-vägar 40 mm ABT 11 160/220 15 mm Stenmjöl 0-8 80 mm Bärlager 40 mm Bärlager 0-20 350 mm Förstärkningslager 80 mm Bärlager 470 mm 335 mm Förstärkningslager 470 mm Överbyggnad Kategori C, Typ 5 Gångbanor 35 mm ABTF 8 160/220 70mm Btg-plattor 15 mm Stenmjöl 0-8 265 mm Bärlager 30 mm Stenmjöl 40 mm 0-20 300 mm 210 mm Bärlager 245 mm Bärlager 300 mm 300 mm DCB DCB.2 OBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O D Råvara för material till krossprodukter för obundna överbyggnadslager skall vara bergkross av materialtyp så att krav på nivå och bärighet enligt TRVK 10 Obundna lager uppfylls. Verifikation av krav på packning skall ske genom dokumenterad egenkontroll. Avvikelser skall skriftligt godkännande inhämtas från projektansvarig. Nivåkontroll skall ske genom avvägning av valfria punkter. Förstärkningslager för väg, plan o d Efter prövning av MoB och godkännande av TF kan förstärkningslagrets undre del inblandas eller utföras med uppriven, krossad bitumenbunden beläggning. Utförande över lager med geotextil Ett minst 0,3 m tjockt lager ska påföras utlagd geotextil innan ytan får trafikeras. Fyllningen ska utföras så att material under geotextilien inte tränger upp i skarvar. DCB.413 DCB.6 Slitlager av grus för lekytor m.m. Vid användning av grus som fallskydd ska SS-EN 1176-1 beaktas. Stödremsa för väg, plan o d Stödremsa skall utföras i ett lager om slitlagrets tjocklek understiger 50 mm. Om slitlagrets tjocklek är lika med eller större än 50 mm skall stödremsa utföras i två lager. Stödremsa skall utföras inom en vecka efter beläggningens färdigställande. Packning ska utföras enligt i AMA 10, DCB. alternativ: Lätt vält eller vibroplatta.

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 20(38) DCC DCD DCG DCG.2 BITUMENBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O D Nivåkontroll skall ske genom avvägning av valfria punkter. AG som trafikeras skall alltid utföras med förhöjd bindemedelshalt. Samråd om bindemedelshalten skall ske med projektansvarig. Stenmaterial för tillverkning av bitumenbundna massor för utförande av slitlager och ytbehandling m.m. skall utgöras av kvartsit. Bitumenbundet bärlager och slitlager kan efter prövning av TF godkännas för utförande med återvunnen, krossad bitumenbunden beläggning som ballast. FÖRSEGLINGAR FÖR VÄG, PLAN O D Stenmaterial för tillverkning av bitumenbundna massor för utförande av förseglingar, ytbehandling m.m. skall utgöras av kvartsit. MARKBELÄGGNINGAR AV GATSTEN, BETONGMARKPLATTOR, BETONGMARKSTEN, MARKTEGEL O D Markbeläggning med begagnad smågatsten och storgatsten kan efter prövning och av TF godkännas för utförande. Markbeläggning på GC-vägar skall utföras med betongplattor och marksten med tjocklek >70 mm. Innan sättning påbörjas skall samtliga betäckningar till brunnar och övriga VAanordningar vara justerade till rätt höjd. Justerbara betäckningar skall justeras i rätt höjd genom att flänsen på den förhöjningsbara delen väl understoppas med AG. Rad av plattor eller sten som vid utförandet inte direkt ansluter mot hårdgjord yta eller annan fast kant skall sättas i jordfuktat cementbruk med cementhalt 225 kg/m³. Beläggning av betongmarkplattor, betongmarksten o d Plattor och marksten av betong skall sättas i förband så att sammanhängande längsgående fogar i den dominerande trafikriktningen undviks. Mot överkant kantstöd skall plattor och marksten sättas ca 10 mm högre än kantstödet. Sättning skall planeras så att erforderlig kapning minimeras. Om kapning måste utföras får bitar < 1/3 av markstens ursprungliga storlek inte användas. Ej heller får betongmarkplattor kapas till bredd eller längd som understiger 100 mm.

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 21(38) DCJ.1 Sandyta av strid sand MATERIAL- OCH VARUKRAV Vid användning av grus som fallskydd ska SS-EN 1176-1 beaktas UTFÖRANDEKRAV Vid användning av grus som fallskydd ska SS-EN 1176-1 beaktas. DCJ.2 DCK DCK.2 DCL Sandyta av formbar leksand Lagertjockleken ska vara 400 mm. SLÄNTBEKLÄDNADER OCH EROSIONSSKYDD Erosionsskydd Kupolsilar eller liknande: Utläggning av 32-64 makadam runt kupolsilar med tjocklek på minst 200 mm och ytbredd på minst 300 mm runt respektive brunn. Utlopp/inlopp till dike, utjämningsmagasin eller liknande: Vid utlopp/inlopp utförs erosionsskydd med stenstorlek 150 300 mm med tjocklek på minst 600 mm till en ytbredd av minst 2,5 meter runt utloppet/inloppet. ÖVERBYGGNADER FÖR VEGETATIONSYTOR Överhöjning av planteringsbädd skall utföras med minst 20 % av den totala tjockleken av växtjord plus eventuell mineraljord. Överhöjningen skall vara utförd innan växtmaterial sätts, så att detta hamnar på ett normalt planteringsdjup. På all växtjord (både bef. och anskaffad) skall entreprenören utföra och bekosta jordanalys enligt AL-metoden, inkluderande ett skriftligt jordförbättringsråd från provningsanstalten. Entreprenören/exploatören skall, för att få rätt råd, till provningsanstalten ange vad för typ av ytor jorden skall användas till och ev. föreslagna inblandningar. Analys med råd skall sedan uppvisas för beställarens byggledare innan utläggningen av växtjord sker. Beställaren tar beslut om vilka jordförbättrande åtgärder som skall genomföras. DCL.1 Växtbädd Växtjord och mineraljord som används skall vara fri från rotogräs. Detta gäller även om befintlig växtjord används. Luckring Omedelbart innan växtjord utlägges, ska terrassytan luckras till minst 200 mm:s djup (om inget annat djup anges). Efter luckringen borttages sten större än 50 mm.

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 22(38) Växtbädd får ej trafikeras eller på annat sätt komprimeras. Efter luckring och innan växtjord utläggs, ska byggledaren kontaktas för kontroll av schaktbotten. Mineraljord: Mineraljord skall bestå av det underliggande lagret från en kulturjordmån (åkermarkens matjordslager). Beträffande jordanalyser se DCL. Växtjord: I det fall då växtjord hämtas inom arbetsområdet skall växtjorden bestå av det översta lagret från en kulturjordmån (åkermarkens matjordslager). Beträffande jordanalyser se DCL. Följande text i AMA Anläggning 10 under tabell DCL/1 utgår: "Ler 2-12 samt Ler 5-15 och Mull 3-5 samt Mull 5-8" och ersätts av: "Lerinnehåll: 5-8 vikt%. Mullhalt: 3-5 vikt%." Växtbäddar för träd i gräs- och planteringsytor: Trädgropar: Växtmaterial i trädgrop skall vara minst 12 m³/träd. Trädgropens växtjordsutbredning, skall ytan ha en förhöjning på minst 140 mm. Lagerföljd med 300 mm minreljord, typ alv, samt därpå 600 mm växtjord. Växtbädd skall om möjligt vara sammanhängande, vid plantering av flera i närheten av varann. Övriga planteringsytor: Luckring av terrassytan/schaktbotten skall utföras till ett djup av 0,15 meter därefter påförs minst 400 mm lager av växtjord. Vid smalare planteringsytor skall dessa ha en förhöjning på minst 80 mm. Gräsyta: Luckring av terrassytan/schaktbotten skall utföras till ett djup av 0,15 meter därefter påförs minst 200 mm lager av växtjord. Ängsyta: Luckring av terrassyta/schaktyta skall utföras till ett djup av minst 0,4 meter innan utläggning av växtjord. På den uppluckrade terrassytan/schaktytan läggs växtjord enligt följande: 150 mm mineraljord (alv) samt därpå 50 mm mager jord (60 % växtjord och 40 % grovsand 0,6-2 mm). Slänter och diken: Luckring av terrassytan/schaktbotten skall utföras till ett djup av 0,15 meter därefter på förs minst 50 mm lager av växtjord. Gräs i yta med gräsarmeringssten: Växtjord sopas ned i de 100 mm djupa fogarna. Därefter sker lättare packning och vattning av jorden innan nästa lager påförs. Efter vattning ska fogarna vara fyllda till min 50 mm., vilket kan innebära att arbetsmomentet behöver upprepas.

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 23(38) Vid sådd blandas gräsfrö med ytterligare växtjord och sopas ned i fogarna, därefter utförs ytterligare vattning. Efter det andra lagret växtjord ska de översta 10 mm av fogarna vara ofyllda. Se även DCL. DCL.132 Växtbädd typ skelettjord, utläggning av färdigblandad jord Skelettjordsblandningen ska bestå av 2/3 skelettmaterial och 1/3 växtjord. Skelettmaterialet skall ha en så enhetlig fraktion som möjligt av krossad, kantig sprängsten i kornstorlekarna 70-130 mm eller 100 150 mm. Växtjorden i skelettuppbyggnaden skall ha ett lerinnehåll på ca 10-15 vikt% och en humushalt på ca 5-6 vikt%. Mullen ska vara väl humifierad, klass H5-7. (ej låghumifierad Sphagnumtorv). Skelettmaterialet läggs ut i lagertjocklekar på 20-25 cm, med komprimering av varje lager. Det är ytterst viktigt att skelettjorden blandas väl och att jord och sten ej separerar från varandra vid utläggning. Sten och jordmaterial blandas på plats i direkt anslutning till utläggningsplatsen. Som avjämning på skelettjorden läggs ca 30 50 mm makadamm 8-18 mm eller 8-16 mm. Materialet komprimeras med ett antal överfarter beroende på storlek av vibroplatta. Vid beläggning av betongmarkplattor etc. läggs en fiberduk (geotextil 190gr/m²) på avjämningslagret som avskiljning mellan sättsand och aktuell markbeläggning. Vid val av markarméring fylld med makadamm (4-8 mm bergkross) läggs ingen fiberduk, utan ytan avjämnas med ett 40 mm tjockt lager av bergkross 4-8 mm. Uppbyggnad av skelettjord ska vara enligt principritning ANY DCL.132:

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 24(38) DCL.14 DCL.2 DCL.24 DCL.25 DD DDB DDB.11 DDB.111 Speciella växtbäddar Porös skelettjord ska ersätta konventionell skelettjord där det är möjligt. Förberedelser för sådd, plantering m.m. Om jordförbättring med sand och/eller torvmull skall utföras, skall detta nedbrukas och blandas väl. För gräsytor till minst 100 mm:s djup och för planteringsytor till minst 300 mm. Jordbearbetning Maskinell plöjning, harvning, fräsning, grävning o.d. får inte ske intill befintliga träd (jmf CBB). Avjämning m.m. av växtbädd Gräsyta: Största storlek på sten och grovgrus i yta får vara högst 16 mm. Avjämning av växtbädd ska utföras med 30 mm jämnhetstolerans som största tillåtna avvikelse mätt från en 3 m lång rätskiva, lagd i godtycklig riktning. Växtbäddens nivåtolerans är ±20 mm. Planteringsyta: Största storlek på sten och grovgrus i yta får vara högst 30mm. Avjämning av växtbädd ska utföras med 40 mm jämnhetstolerans som största tillåtna avvikelse mätt från en 3 m lång rätskiva, lagd i godtycklig riktning. Växtbäddens nivåtolerans är ±40 mm. VEGETATIONSYTOR, SÅDD OCH PLANTERING M.M. SÅDD, PLANTERING M.M. Växtbäddar ska godkännas av beställaren innan plantering, sådd o d får utföras. Sådd Fröblandning ska myllas ned med lämplig räfsa. Sådd av gräs Gräsfröblandning skall vara av sort med låg tillväxt. Val av sort och utsädesmängd skall godkännas av beställaren. Gräsfröet ska efter nermyllning vältas med gallervält. Runt träd, inom en area av 1 m i diameter, skall sådd inte utföras.

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M. 25(38) DDB.2 Plantering av plantskoleväxter Plantskoleväxter skall uppfylla kraven i Gröna näringens riksorganisations (GRO): Kvalitetsregler för plantskoleväxter 4:e upplagan 2012 eller för tiden senaste utgåvan. Av planteringsplanens växtförteckning skall framgå sort, kvalitet och antal. Alla växter skall sättas med c/c-avstånd enligt planteringsplan eller så att bästa fördelning över växtytan åstadkommes. Entreprenören ska uppvisa kopia av orderbekräftelse på beställning av föreskrivet växtmaterial senast 10 dagar innan plantering sker. Leverans och plantering ska utföras under växtsäsong. Kontroll av levererat växtmaterial ska ske och dokumenteras med egenkontroll (leveransbesiktning). Kontroll av levererat växtmaterial innan plantering ska beställaren ges möjlighet att medverka (tex. leveransbesiktning). Leverans För varje art/sort skall anges var växtmaterialet har odlats under de tre senaste åren. Undantag från detta kan ges under speciella omständigheter och efter godkännande från kommunen. Kommunens representant skall beredas möjlighet att på plantskolan undersöka och få en uppfattning av växtbetingelse och övriga omständigheter kring det beställda växtmaterialet. Kommunens representant skall kontaktas i god tid före leverans för att kunna utföra leveranskontroll. Vid höstplantering skall växtmaterialet vara väl avmognat vid leveransen. Växterna skall omedelbart efter leverans till byggplatsen vattnas, täckas och skyddas mot uttorkning. Växter som inte kan planteras direkt under leveransdagen, ska snarast efter leveranskontroll placeras i växtdepå. Växtdepån ska placeras på skuggig plats inom arbetsområdet. Fram till plantering ska jordslaget växtmaterial vattnas. Plantering Växtbädden skall vid planteringen vara tillräckligt upptorkad, så att jorden "faller" ned mellan rötterna utan att skada dem. Vid plantering skall rotsystemet bredas ut väl och rymmas i planteringsgropen. Planteringsdjupet skall om inte annat anges, vara lika med planteringsdjupet i plantskolan. Marken genomvattnas i samband med planteringen. Säckväv kring klumpen löses upp och viks undan ordentligt men tas inte bort. Växter med klump ställs i vatten före plantering, så länge att vattnet hinner tränga in i hela klumpen (ca två timmar). Behållare/container vattnas omsorgsfullt. Barrotade växter doppas före plantering i en blandning av vatten och lera eller vatten och torvmull. Skadade rotpartier putsas med kniv eller sekatör. Vid plantering utförs endast beskärning som syftar till att avlägsna