Körkortet och lagen Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK
Rattfylleribrott Sverige var ett av de första länderna i världen som införde straff för rattfylleri bara Norge var före. Den första reella lagstiftningen från år 1941, innehöll ansvarsbestämmelser baserade på promillegränser. Den 1 juli 1999 infördes också en särskild angivelse under 4 avseende förbud mot rattfylleri under påverkan av narkotika ( drograttfylleri ). Det anmäls 320 rattfylleribrott/ 100 000 invånare, men mörkertalet är mycket stort. I en studie från NTF 2008 uppskattades antalet dagliga rattfylleriresor till 12.500. Polisen gör 2.500.000 utandningskontroller årligen Kvinnornas andel var 1975 4% och 2007 11%.
Antal misstänkta män och kvinnor i olika åldersgrupper (index), per 100 000 invånare i respektive kategori, åren 1975 2007. Källa: Brå.
Trafikolyckor och alkohol Risken att orsaka en trafikolycka har visats öka redan vid en påverkansgrad under 0,5 promille (SOU 1970:61). Varje ökning av alkoholhalten i blodet med 0,2 promille medför att risken för singelolyckor fördubblas enligt en engelsk studie (Zador 1991). Enligt Vägverket (2003) var närmare hälften av förarna i singelolyckorna med dödlig utgång påverkade av alkohol eller andra droger - 20 procent av de personbilsförare som under åren 2000 2002 avled på grund av trafikolyckor, hade en blodalkoholhalt på över 0,2 promille (Eriksson 2004). - Drygt 40 procent av de personbilsförare som omkom i trafiken år 2006 var påverkade av alkohol.
Antal polisrapporterade singelolyckor (vänster axel), antal polisrapporterade vägtrafikolyckor med dödlig utgång (höger axel) och antal förare med misstänkt alkoholpåverkan
Påföljdsstruktur för personer lagförda för rattfylleri, drograttfylleri eller grovt rattfylleri som huvudbrott (2007)
Hur regleras körkortsinnehav - Körkortslagen (1998:488) - Körkortsförordningen (1998:980) - Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:125)
Vad behandlas i lagen ur ett trafiknykterhetsperspektiv? 3 kap Förutsättningarna för utfärdande av körkort 5 kap Körkortsingripande 7 kap Förfarandet i körkortsärenden m.m. 10 kap - Bemyndigande
Vad krävs för att man ska få ett körkort (kap 3) Körkortstillstånd får meddelas den som med hänsyn till sina personliga förhållanden kan anses lämplig Detta förutsätter att man inte är opålitlig i nykterhetshänseene Den som söker tillstånd är skyldig att genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande undersökning Om det på grund av de personliga förhållanden finns hinder för körkortstillstånd, ska en tid bestämmas spärrtid- före vars utgång körkort inte får utfärdas. Denna ska vara lägst 1 månad och högst 3 år
Körkortsingripande (kap 5) Sker genom återkallelse, varning eller genom föreskrift om att innehavet är förenat med alkolås ( 1) Ett körkort skall återkallas om innehavaren på grund av opålitlighet i nykterhetsavseende inte bör ha körkort ( 3) Reglerar även omhändertagande av körkort Varning meddelas om alkoholkoncentrationen under färden varit under 0,5 promille Som alternativ till återkallelse kan körkortsinnehavet vara förenat med villkor om alkolås, antingen tills vidare eller för viss tid (villkorstid)
Alkolåsutredningen (SOU 2006:72) - Ett författningsreglerat krav på alkolås bör införas för alla nya personbilar som registreras i Sverige från och med år 2012 och i alla lastbilar och bussar som registreras från och med år 2010. - Alla som gjort sig skyldiga till rattfylleri får krav på att endast köra fordon med alkolås som villkor för fortsatt körkortsinnehav.
Villkor om alkolås Efter ansökan till Transportstyrelsen från den enskilde, till vilken det ska bifogas ett läkarintyg Ansökan får bifallas om den som ansöker kan förväntas respektera trafikreglerna, inte brukar narkotika och det inte finns komplicerande medicinska tillstånd Villkorstiden är 1 år, men om den sökande inom fem år dömts för trafikbrott till följd av alkoholförtäring eller har någon av diagnoserna alkoholberoende eller missbruk så är villkorstiden 2 år Om beslutet om villkor undanröjs (dvs den sökande gör inte som han/hon bör) återkallas körkortet (beräkningstid för spärrtid vs villkorstid)
Bemyndigande (kap 10) Om en läkare vid undersökning av en körkortsinnehavare finner att denne av medicinska skäl är olämplig att ha körkort ska detta anmälas till Transportstyrelsen. Körkortsinnehavaren ska underrättas om beslutet att anmäla. Om det är sannolikt att sådana skäl föreligger, men innehavaren vägrar undersökning får läkaren anmäla ändå
Körkortsförordningen Transportstyrelsen är körkortsmyndighet (1 kap 2) Transportstyrelsen utreder de personliga förhållanden genom kontroll av register; Belastningsregistret (Lag 1998:620), Misstankeregistret (Lag 1998:621) och uppgift om omhändertagande av berusad (LOB 1976:511) Transportstyrelsen får även begära in yttrande av polismyndighet, Kriminalvården, socialnämnd eller annan myndighet (3 kap 7-8). Finns anledning att tro att förutsättningar för att inneha körkort saknas ska Transportstyrelsen skyndsamt utreda detta (5 kap 2) Till ansökan om körkortstillstånd ska bifogas en hälsodeklaration (3 kap 1) Om sökanden under de senaste fem åren före ansökan fällts till ansvar för grovt rattfylleri ska det till ansökan fogas ett särskilt läkarutlåtande som styrker pålitlighet i nykterhetshänseende
Yrkestrafiklagen (1998:490) Gäller sådan trafik där fordon och förare mot betalning ställs till allmänhetens förfogande för transporter av personer eller gods Yrkesmässig trafik får drivas endast av den som har trafiktillstånd, något som prövas av Transportstyrelsen (2 kap 2) Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförarlegitimation finner att denne av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha sådan legitimation, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen (3 kap 5) En taxiförarlegitimation ska återkallas av Transportstyrelsen om innehavaren 1. genom brottslig gärning eller på grund av andra missförhållanden har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i linjetrafik eller taxitrafik enligt 3 kap. 1, 2. inte längre uppfyller de medicinska krav som avses i 3 kap. 3, 3. inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg
Transportstyrelsens författningssamling ( 2010:125) Föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m Tar upp medicinska problem rörande synfunktion, hörsel och balanssinne, rörelseorganens sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, neurologiska sjukdomar, epilepsi och epileptiska anfall, njursjukdomar, demens och andra kognitiva störningar, sömn- och vakenhetsstörningar, bruk av substanser som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon, psykiska sjukdomar och störningar samt ADHD, autismspektrumstörningar, liknande tillstånd och psykisk utvecklingsstörning. Här anges även vad som ska ingå i särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri
Epileptiska anfall (8 kap) Epileptiska anfall som provocerats av intag av substans eller av abstinens, ska i neurologiskt avseende bedömas enligt detta kapitel Om missbruk/beroende föreligger ska tillståndet bedömas utifrån detta Om anfall förekommit till följd av provocerande faktorer som inte förutses återkomma behöver detta inte anmälas, men det krävs en observationstid om 3 månader Allmänt råd; sömnbrist, stress, feber, alkoholkonsumtion, vätskebrist och psykisk eller fysisk ansträngning är inte förenligt med innehav
Bruk av substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon (12 kap) - Omfattar; Alkohol Andra psykoaktiva substanser (opiater, amfetamin, kokain, THC, hallucinogener, GHB, flyktiga lösningsmedel samt narkotikaklassade läkemedel i denna grupp ingår Tradolan och Tramadol samt androgena anabola steroider) Läkemedel som inte är av psykoaktivt slag, men som ändå bedöms påverka förmågan att köra motordrivet fordon
När ska intyg utfärdas? Vid diagnoserna missbruk och beroende ska villkor om läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras 1. efter sex månader, 2. därefter efter ytterligare sex månader, och 3. därefter efter ytterligare tolv månader. Behovet av villkor om läkarintyg därutöver ska bedömas mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet. Verifiering av nykterheten görs genom kontinuerlig läkarkontakt
Missbruk/beroende Med missbruk jämställs skadligt bruk Diagnostik enligt DSM/ICD Diagnosen utgör hinder för körkortsinnehav till dess varaktig (minst 6 månader) nykterhet kan verifieras och prognosen bedöms som fortsatt god Allmänt råd; Med nykterhet bör i föreskriften förstås Biologiska markörer inom referensvärdet Andra uppgifter om onykterhet inte föreligger (omhändertagande enligt LOB) Drogfrihet Ej trafikfarligt bruk av andra läkemedel
Biologiska markörer Blodprover: CDT, gamma-gt och MCV (ange referensvärden) Urinprover; uppgifter om kreatinin och ph-värde Om intyget gäller alkohol bör det finnas 3 uppsättningar blodprover och en uppsättning urinprov Vid positiv screening ska verifiering göras Om intyget gäller narkotika ska det finnas 3-6 uppsättningar urinprov och ett blodprov avseende alkohol För narkotika får även hårprov användas och då var tredje månad för den substans som förläggandet gäller och prov var sjätte månad för andra narkotiska substanser
Prognosbedömning Redovisa de förhållanden under vilka rehabiliteringen skett Har det förekommit återfall Resultatet av tidigare rehabiliteringsåtgärder Förekomst av kognitiva störningar (10 kap.), psykiska sjukdomar och störningar (14 kap.), ADHD, autismspektrum-tillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning (15 kap.) Innehavaren kan visa på särskilt goda resultat av en inledd rehabilitering samt följsamhet till läkares tillsägelse att avstå från att köra fordon (Allmänt råd)
Patienter som genomgår Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Rehabiliteringen är förenlig med körkortsinnehav Observationstid om minst 6 månader Vid ansökan om körkortstillstånd gäller 12 månaders observationstid Även taxilegitimation är möjligt med beaktande av trafiksäkerhetsrisken
Regelbundet, läkarordinerat bruk av substans Om beroende eller missbruk föreligger provas innehavet av körkot utifrån detta Är bruket av viss omfattning, ska det prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om bruket bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk, utgör det hinder för innehav.
Särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri (13 kap) - Läkarutlåtande efter grovt rattfylleri enligt 3 kap. 1 andra stycket körkortsförordningen (1998:980) ska innehålla en bedömning om ett beroende eller missbruk föreligger enligt 12 kap. 2-3. - Om diagnoserna beroende eller missbruk inte har ställts ska utlåtandet innehålla en redogörelse för och en bedömning av sökandens konsumtion av den substans som påvisats vid trafiknykterhetsbrottet. Läkarutlåtandet ska även belysa förekomsten av annat substansbruk.
Provtagning 1. Laboratorieprover avseende den substans som påvisats vid trafiknykterhetsbrottet ska ha tagits vid minst fyra tillfällen. 2. Provtagning avseende annan substans än den som påvisats vid trafiknykterhetsbrottet ska ha skett vid minst ett tillfälle under observationstiden. 3. Provtagning ska göras oannonserat. 4. Referensområdet för genomförda laboratorieprover i blod ska anges. 5. Om substans påvisats vid screeninganalys i urin ska verifierande analys utföras. 6. Provresultat över referensområdet avseende blodprover samt verifierad förekomst av substans i urin ska bedömas och kommenteras. 7. Vid urintoxikologisk undersökning ska provtagningarna vara övervakade och uppgift om urinens koncentration (kreatininvärdet) och surhetsgrad (ph-värdet) redovisas.
Läkarintyg När körkortstillstånd har meddelats efter sådan prövning som avses i 3 kap. 1 andra stycket körkortsförordningen (1998:980) ska villkor om läkarintyg föreskrivas Prövning av frågan om fortsatt innehav görs efter sex månader och därefter efter ytterligare tolv månader. Den totala uppföljningsperioden ska således vara minst 18 månader. Behovet av villkor om läkarintyg därutöver ska bedömas mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet.