Rapport över projekt romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön 2011

Relevanta dokument
Norra svenska fiskeområde

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

V e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f ö r år 2009

NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2012

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Fiskeriundersökning i Larsmo-Öjasjön 2004

NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Anvisning till dem som förflyttar och planterar ut fiskar och kräftor

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

PROTOKOLL FRÅN ÅR 2007: (3 ST) Norra svenska fiskeområde

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Ansökan om tillstånd till utplantering av fisk

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Reglemente för NORRA SVENSKA FISKEOMRÅDE

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

RapPORTER Larsmosik

Metapopulation: Almö 142

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Uthamnar och naturhamnar

NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2014

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB Kälarne

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen

Nr 5: Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

BESLUT Nr 103/2012/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/48/04.09/2012. Muddring av befintlig båthamn i Fränsviken, Larsmo

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Släketäkt gynnar gäddlek

Sikyngelnotningar i Larsmo-Öjasjön 2012

FORD ST _ST_Range_V2_ MY.indd FC1-FC3 27/06/ :24:01

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Utveckling av ett selektivt torskredskap

NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 2 / 2008

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens

Dysåns avrinningsområde ( )

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

Inspiration från den svenska naturen

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Beskrivning av använda metoder

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Forsknings- och analytikavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/ DNo Forskningsenheten för fisk- och vilthälsa

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Remissvar på Begäran om samråd angående skjutning där granater avser brisera vid nedslag mot vatten (FMV Provplats Karlsborg)

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

Kräftseminarium 7 mars 2013

Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

En miljon vattenägare i tusen sjöars land

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015

FORD RANGER Ranger_2011.5_Cover_V2.indd 1 26/08/ :14

Byggande av tryckavlopp mellan Köpmanholmen och Sonamo i Eugmo by, Larsmo

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

FISKERIFÖRFRÅGNINGEN I HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015

Produktanvisning. INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller och mellanrumsstycke. Vändarmotor till art ,

Förslag Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag

Hur länge ska fisken vara i dammen?

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Sura sulfatjordar vad är det?

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

Biologi. Livet på jorden

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

Fuåns avrinningsområde ( )

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4

Byggande av en vattenledning under Gertrudsströmmen, Larsmo

DVVF Provfiske sammanfattning

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Transkript:

Rapport över projekt romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön 2011 Detta är en sammanställning av projektet Romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön samt Projektet Lakyngelutplantering i Östanpåfjärden år 2011. Projekten finansierades via fiskevårdsavgiften för Larsmo-Öjasjön (projektplanen för åren 2009 2013; Diarie nr: 1839/5722/2009) och fiskerivårdsavgiften för projet muddring av Östanpåfjärden (Diarinr: POELY/4105/5722/2010) 1. Romtagningen Rommet togs från lakar, som fångats av Roland Semskar i lakryssjor i skärgården i havet, strax utanför Larsmosjön. Den 21 februari 2011 befruktades ca 3-4 l rom. Roland Semskar och Birthe Wistbacka förde de levande lakarna till Sundom, där befruktningen skedde med hjälp av Bertel West från Sundom fiskargille. West har lång erfarenhet av befruktning och kläckning av lakyngel i Sundom. Resultatet den 21ferbruari blev 4 liter befruktat rom. 1 liter rom placerades i Sundom i fiskargilles kläckningsstation. 3 liter rom fördes till Vanhakylä fiskodlingsstation. Den 2 mars 2011 befruktades ytterligare 1,5 liter lakrom i Larsmo, enligt samma metodik som i Sundsom veckan innan. All denna rom fördes till Vanhakylä fiskodlingsanstalt samma dag. Den 28.2 2011fångade Lasse Sundström lakar i Öja skärgård. Rommet (ca 1,5 liter) befruktades och placerades i Öja skola, i fiskelagets odlingsutrymmen där. De lakar, vilkas rom och mjölke användes för befruktning av rom för Vanhakylä fiskodling, skickades som hela fiskar (sammanlagt 29 kg) till Evira i Uleåborg för virus- och bakterieanalys. 2. Det befruktades rommets förvaring I slutet av mars började rommen i såväl Sundom och Öja möggla och dö i förvaringsglasen. Orsaken till detta kan man endast spekulera om (Felaktig

befruktningsmetodik? Föroreningar i förvaringskärlen?, Olämplig mängd befruktad rom/förvaringskärl? Dålig vattencirkulationen i förvaringskärlen? För hög eller låg temperatur i odlingsutrymmet? etc etc...) I Vanhakylä fiskodlingsanstalt klarade sig rommet däremot bra. 3. Kläckningen Lakrommet kläcktes i två etapper. Kläckningen skedde i samband med utplanteringarna. Första kläckningen skedde den 2 maj 2011 och den andra kläckningen den 4 maj 2011. Kläckningen skedde under transporten från Vanhakylä fiskodlingsanstalt till utplanteringsplatserna i Larsmo-Öjasjön. Kläckningen skedde under en ca 5 timmar lång bilresa, i samband med att temperaturen i de syreanrikade plastpåsarna steg från plus 1-2 grader till ca 8-9 grader. 4. Utplanteringen Dagen före utplanteringen mättes vattnets ph och temperatur på de utplanteringsställen, som på förhand hade utsetts. Platserna utvaldes på basen av de kriterier för lakyngelområden som Hudd et al. (2007) beskrivit i publikationen: Potentiella yngelproduktionsområden för lake och gös i Larsmo-Öjasjön (fig 25 a). Platserna valdes ytterligare så att de skulle fördela sig jämnt runt hela sjön. ph värdena på alla planerade utplanteringsplatser, -förutom en (västra Pirilö) varierade mellan 5,6 och 6,4. Alla platser, föutom västa Pirilö (ph 5,1) var med andra ord lämpliga för utplantering. Temperaturen på utplanteringsplatserna varierade mellan 8 och 11 grader. Inför utplanteringsdagen hade alla som anmält sig som frivilliga utplanterare (bilaga 1) fått ta del av en skriftlig text, med anvisningar om utplanteringsmetodik och beskrivning av utplanteringsplatsen på karta (bilaga 2) Utplanteringarna skedde den 2 maj i Pirilö, -Fänesnabba; i Lepplax, - Bofjärden; i Kronoby,- Lillmattasviken; i Öja, - Vattungen-Byrkholmen samt i Eugmo, - Silvarpet. Den 4 maj skedde utplanteringarna i Bredviken i Öja, i Sanda och Näsiviken i Eugmo, i Fagernäs i Larsmo samt i Östanpåfjärden i Jakobstad (figur 1 och 2)

Leif Rönnbacka planterar ut lakyngel i Lillmattasviken i Larsmosjön i Kronoby den 2.5 2011 (foto: Anders Backlund) Vädret under utplanteringsdagarna var mulet och temperaturen var ca 8-9 grader. Under dagarna som följde utplanteringarna steg temperaturen till mellan 12 16 grader, vilket sannolikt höjde temperaturen i utplanteringsvikarna och därmed också ökade möjligheterna för lakynglen att hitta föda. Lakyngelen kläcktes efter ca fem timmar i de syreanrikade platspåsar, dit rommet hade förpackats tidigt på utplanteringsdagens morgon. Foto: Marcus Lillkvist

Utplanteringsplatser för lakyngel 2.5 och 4.5 2011 Bofjärden, Lepplax; Lillmattasviken, Kronoby; Bredviken, Vattungen-Byrkholmen, Öja; Silvarpet-Sanda, Eugmo; Näsiviken, Eugmo; Fagernäs, Larsmo; Fänesnabba, Pirilö: Östanpåfjärden, Jakobstad

Bilaga 1: Lakyngelutplanterare i Larsmo-Öjasjön 2011 2.5 2011 K-J Envall & Co, Pirilö fiskelag Leif Rönnbacka & Co, Kronoby delägarlag P-H Nylund & Co (ordf för Norra svenska fiskeområdet), Lepplax Bengt Kronqvist & Co, Öja delägarlag K-E Holmberg & Co, Eugmo bys delägarlag 4.5 2011 Bengt Kronqvist & Co, Öja delägarlag K-E Holmberg & Co, Eugmo bys delägarlag Göran Sundqvist & Co, Larsmo bys samfällda områden Birthe Wistbacka & Co (disponent för Norra svenska fiskeområdet), Östanpåfjärden Jakobstad

Bilaga 2: Metodikbeskrivning samt kartor över utplanteringsplatserna 2011 Lakyngelutplantering 2011 Lakynglen vandrar strax efter kläckningen, som inträffar omedelbart efter islossningen, in till de grundaste områdena. Ynglen uppehåller sig vid denna utvecklingsfas i flytande död vass på grunt max. 40 cm djupt vatten. Såhär skall stranden, där utplanteringen sker, se ut! Detta är det typiska lakyngelområdet! (Bilden från Hudd et al 2007)

- Utplantering från roddbåt längs stranden/alternativt vadande längs stranden - Innan utplanteringen: Låt yngelpåsen flyta i vattnet en stund för att utjämna temperaturen. Yngeln dör vid snabba temperaturförändringar. - Låt, om möjligt yngelpåsen vara i vattnet hela tiden under utplanteringen. Dra den efter båten. Temperaturen måste hållas konstant. - Sprid ut endast väldigt lite yngel åt gången - Det är onödigt (=bortkastat) att plantera ut massor av yngel på ett ställe! då blir konkurrens om föda och utrymme, och en stor mängd yngel dukar under

Fänesviken, Pirilö (K-J Envall & Co) 2.5-11 Bofjärden, Lepplax (P-H Nylund & Co) 2.5-11

Lillmatasviken, Hästö (L Rönnbacka & Co) 2.5-11 Silvarpet, Sanda (K-E Holmberg & Co) 2.5-11

Vattungen, ÖJA (B, Kronqvist & Co) 2.5-11 Bredviken, ÖJA (B, Kronqvist & Co) 4.5-11

Näsiviken (K-E Holmberg & Co) 4.5-11 Fagernäs, Larsmo (Göran Sundqvist & Co) 4.5-11

Östanpåfjärden (Birhe Wistbacka & Co) 4.5-11