( Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp)

560100.0 (2010-2011 Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska sätt att se på moral i historia och nutid. Särskild vikt läggs vid luthersk tradition. Att ge exempel på hur Finlands evangelisk-lutherska kyrka officiellt resonerat i en rad aktuella frågor. Att ge en grundläggande kännedom om religionsfilosofiska sätt att resonera. Övriga anmärkningar Litteratur Del 1: Föreläsningar, diskussionsuppgifter och grupparbete kring (kristen) moralförståelse och bearbetning av samtidens brännande moraliska dilemman (3 sp). Del 2: Föreläsningar och diskussioner kring religionsfilosofins grunder (2 sp). För enskilda delar se skilda kursbeskrivningar. Kursen ären översiktlig grundkurs. - översiktligt redogöra för de viktigaste kristna moraluppfattningarna i historia och nutid, samt deras bakgrund i Bibeln, kristet trostänkande samt moralfilosofi; - redogöra för kyrkliga ställningstaganden i dagsaktuella moralfrågor och självständigt reflektera kring dessa; - översiktligt redogöra för betydelsen av språket för förståelsen av kristen och annan religiös tro; - ytligt redogöra för några filosofiska sätt att behandla religiösa trosföreställningar. Obligatoriska grundstudier för första årets studerande. Ingår även i Allmän teologi. Hela perioden hålls av en lärare i teologisk etik med reloigionsfilosofi, men indelas i två delar, den ena med inriktning på kristen etik, den andra på religionsfilosofi. Avsikten är att man skall avlägga vardera delarna parallellt. Ifall man har förhinder att delta i kurs kan helheten tenteras som litteraturtent. Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i etik. 1997. Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap. 10-12. Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset. 2003. Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Hick, John. Religionsfilosofi. 1985. Plus Ultra. 112 s. Annat kursmaterial Utöver littearuren läses följande två artiklar till tentamen: Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss. 158-167) Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss. 17-27). Tidpunkt 2010-2011 Period 3 Delprestationer 560100.1 Grundkurs i kristen etik (3 sp), 560100.2 Grundkurs i

religionsfilosofi (2 sp), Grundkurs i kristen etik (3 sp) + Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp) Föreläsningar 560100.0 (2010-2011 Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) version 2) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska sätt att se på moral i historia och nutid. Särskild vikt läggs vid luthersk tradition. Att ge exempel på hur Finlands evangelisk-lutherska kyrka officiellt resonerat i en rad aktuella frågor. Att ge en grundläggande kännedom om religionsfilosofiska sätt att resonera. Övriga anmärkningar Nätbaserad kurs med litteraturstudier och inlämningsuppgifter. Kursen är en översiktlig grundkurs. - översiktligt redogöra för de viktigaste kristna moraluppfattningarna i historia och nutid, samt deras bakgrund i Bibeln, kristet trostänkande samt moralfilosofi; - redogöra för kyrkliga ställningstaganden i dagsaktuella moralfrågor och självständigt reflektera kring dessa; - översiktligt redogöra för betydelsen av språket för förståelsen av kristen och annan religiös tro; - ytligt redogöra för några filosofiska sätt att behandla religiösa trosföreställningar. Vuxenstuderande inom det Öppna universitetet. Grundexamensstuderande har även möjlighet att delta. Kursen arrangeras av Åbo Akademis Öppna universitet. För närmare information och obligatorisk anmälan se: http://www.abo.fi/public/oppnauni Litteratur Annat kursmaterial Kursens hemsida Anordnande enhet Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i etik. 1997. Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap. 10-12. Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset. 2003. Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Hick, John. Religionsfilosofi. 1985. Plus Ultra. 112 s. Utöver littearuren läses följande två artiklar: Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss. 158-167) Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss. 17-27). http://www.abo.fi/public/allmteol ÖPPNA UNIVERSITETET I ÅBO

Tidpunkt 2010-2011 ÖPU-höst Nätbaserat arbete (120.00h) 560100.0 (2010-2011 Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) version 3) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska sätt att se på moral i historia och nutid. Särskild vikt läggs vid luthersk tradition. Att ge exempel på hur Finlands evangelisk-lutherska kyrka officiellt resonerat i en rad aktuella frågor. Att ge en grundläggande kännedom om religionsfilosofiska sätt att resonera. Övriga anmärkningar Föreläsningar, litteraturstudier och tentamen. Kursen är en översiktlig grundkurs. - översiktligt redogöra för de viktigaste kristna moraluppfattningarna i historia och nutid, samt deras bakgrund i Bibeln, kristet trostänkande samt moralfilosofi; - redogöra för kyrkliga ställningstaganden i dagsaktuella moralfrågor och självständigt reflektera kring dessa; - översiktligt redogöra för betydelsen av språket för förståelsen av kristen och annan religiös tro; - ytligt redogöra för några filosofiska sätt att behandla religiösa trosföreställningar. Vuxenstuderande inom det Öppna universitetet. Grundexamensstuderande har även möjlighet att delta. Kursen arrangeras av Evangeliska folkhögskolan i Österbotten. Obligatorisk anmälan till kursarrangören, http://www.efo.fi/ Litteratur Annat kursmaterial Kursens hemsida Anordnande enhet Tidpunkt Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i etik. 1997. Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap. 10-12. Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset. 2003. Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Hick, John. Religionsfilosofi. 1985. Plus Ultra. 112 s. Utöver littearuren läses följande två artiklar till tentamen: Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss. 158-167) Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss. 17-27). http://www.abo.fi/public/allmteol ÖPPNA UNIVERSITETET I ÅBO 2010-2011 ÖPU-vår

Föreläsningar, Litteratur (svenska, nord. språk), Tentamen 560100.1 (2010-2011 Grundkurs i kristen etik (3 sp) Introduction to Christian Ethics Målsättningar och innehåll Kursen ger en överblick över etiken i den kristna traditionen t.o.m. nutid, mot bakgrund av allmänt moralfilosofiskt tänkande. Kursen skall ge tankemässiga (begreppsliga) verktyg för att förstå och diskutera brännande moraliska problem i samtiden, speciellt ur kristen synvinkel. Därmed ökas den kritiska förståelsen av den ev.luth kyrkans i Finland officiella ställningstaganden. Tolv sammankomster varvid huvudlinjerna i kristet moraltänkande genomgås (kompendium fram t.o.m. Kant), moralfrågornas principiella natur behandlas samt konkreta frågor belyses med hjälp av kyrkliga ställningstaganden. Deltagarna får diskutera och i grupparbeten behandla dagens brännande etiska frågor. Undervisningsformer Examinationsformer Övriga anmärkningar Litteratur Kursen är en översiktlig grundkurs. - översiktligt redogöra för de viktigaste kristna moraluppfattningarna i historia och nutid, samt deras bakgrund i Bibeln, kristet trostänkande samt moralfilosofi; - redogöra för kyrkliga ställningstaganden i dagsaktuella moralfrågor och självständigt reflektera kring dessa. Föreläsningar med diskussion. Grupparbeten med presentation och diskussion. Sluttentamen samt bedömning av grupparbete och av diskussionsaktivitet. Obligatoriska grundstudier för första årets studerande. Ingår även i Allmän teologi. Insatsen bedöms på basen av tent, skriftlig uppgift samt diskussionsdeltagande vid samlingarna. Den som inte kan delta i undervisningen tenterar litteraturen i litteraturlistan samt under Annat kursmaterial. Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i kristen etik. 1997. Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap. 10-12. Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset. 2003. Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Annat kursmaterial Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss. 158-167) En kopia placeras i läsesalen. Artikeln kan även fås av amanuensen. Tidpunkt 2010-2011 Period 3

Föreläsningar 560100.2 (2010-2011 Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp) Introduction to Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Efter avklarad kurs skall den studerande: - kunna redogöra för vad religionsfilosofi är och hurudana frågor den brukar behandla - kunna redogöra för olika viktiga synsätt inom religionsfilosofin och deras filosofiska bakgrund - kunna redogöra för och kritiskt diskutera ett antal frågeställningar och problem som religionsfilosofer i modern tid sysslat med. Kursen består av föreläsningar med diskussion, litteraturläsning samt en tentamen över litteratur och anteckningar. Stommen bygger på John Hicks bok (kompendium) samt en artikel av Tage Kurtén. Föreläsningarna strävar till att man kritiskt funderar över vad som sägs i dessa texter. Föreläsningarna har preliminärt följande uppläggning: I. Inledning: Vad är religionsfilosofi? Filosofi-historisk bakgrund till dagens viktigaste linjer inom religionsfilosofin. II. (Läs: Hick ss 5-17) Några drag i judiskt-kristet gudsbegrepp III. (Läs Hick ss 18-51) Argument för och emot gudstro IV. (Läs Hick ss 52-61) Hur förstå död och evigt liv? V. (Läs : Hick ss 62-81) Vad kan "uppenbarelse" betyda? VI. (Läs Hick ss 82-109) Diskussion kring det religiösa språket samt en diskussion kring verifikation Examinationsformer Kursen är en översiktlig grundkurs. - översiktligt redogöra för betydelsen av språket för förståelsen av kristen och annan religiös tro; - ytligt redogöra för några filosofiska sätt att behandla religiösa trosföreställningar. Sluttentamen. Obligatoriska grundstudier för första årets studerande. Ingår även i Allmän teologi.

Övriga anmärkningar Sluttentamen över anteckningar, kompendium, bok och artikel. Litteratur Hick, John. Religionsfilosofi. 1985. Plus Ultra. 112 s. Annat kursmaterial Kurskompendium Vid litteraturtentamen läses också följande artikel: Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss. 17-27). En kopia placeras i läsesalen. Artikeln kan även fås av amanuensen. Tidpunkt 2010-2011 Period 3 Föreläsningar, 560200.0 (2010-2011 Teologisk etik med religionsfilosofi II (5 sp) Theological Ethics and Philosophy of Religion II Målsättningar och innehåll Kursens målsättning är att reflektera över och konkret analysera den finländska vardagsverklighetens och olika mänskliga livssituationers utmaningar för moraliska, teologiska och religionsfilosofiska synsätt. Kursen utgår dels från konkret empiriskt material som skall relateras till etisk-teologisk reflektion, dels från moderna religionsfilosofiska texter om centrala religiösa frågeställningar. Kursens föresläsningshelhet innefattar dels självständigt insamlande av empiriskt material som relateras till läst litteratur i enlighet med punkt 1 nedan, och dels lärarledda diskussioner över vald litteratur enligt punkt 2 nedan. 1. Tro och moral i dagens värld / Lärarledd diskussions- och presentationskurs med (3 sp) 2. Modern religionsfilosofi / Lärarledd litteraturläsning i grupp (2 sp) Kursen är på grundkursnivå. - redogöra för och och på ett grundläggande sätt kombinera konkreta inslag i dagens människors liv, privat och i samhället, med olika moraliska och teologiska tänkesätt; - förstå, redogöra för och bedöma relevansen av en rad religionsfilosofiska tänkares resonemang för identitet, livssyn och sätt att leva hos "vanliga" människor i dagens värld. Undervisningsformer Grundkursen är avsedd att absolveras genom deltagande i lärarledd undervisning. Undantag beviljas endast på välmotiverad anhållan. Examinationsformer Enligt lärares anvisningar. Obligatorisk för studerande på allmänna linjen och för alla som har Teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Alternativt valbar för övriga studerande. Teologisk etik med religionsfilosofi I Övriga anmärkningar Egen arbetsinsats och textanalyser med aktivt deltagande i gruppdiskussionerna.

Litteratur Henriksen, Jan-Olav - Vetlesen, Arne Johan. Etik i arbete med människor. 2001, 2. uppl.. Studentlitteratur. 289 s. Wikström, Owe. Långsamhetens lov: eller vådan av att åka moped genom Louvren. 2001. Natur och kultur. Ss. 15-116. Peterson, Michael. Religionsfilosofiska texter i urva. 1999. Nya Doxa. Valda delar enligt överenskommelse eller kurskompendium. Annat kursmaterial Kurskompendium. Tidpunkt 2010-2011 Period 4 Föreläsningar, Fältstudier, Gruppdiskussioner 561100.0 (2010-2011 Fördjupad överblick över teologisk etik och religionsfilosofi (10 sp) Deeper Overview over Theol. Ethics and Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Efter studieperioden har den studerande en djupare kännedom om villkoren för och innehållet i teologisk etik samt religionsfilosofi som akademiska ämnen. Vidare känner den studerande till religionsfilosofiska övervägandens betydelse för teologi som vetenskap. Genom litteraturstudium vunnen överblick över: 1. teologisk etik 2. religionsfilosofin 3. teologi i förhållande till religionsfilosofi och etik Kursen hör till ämnesstudierna - primärt i huvudämnet. - självständigt redogöra för de viktigaste inriktningarna inom filosofisk och kristen etik idag, samt hur man inom teologisk etik kan resonera kring olika moraliska frågor individuellt och i grupp; - självständigt redogöra för de viktigaste religionsfilosofiska inriktningarna i modern tid, samt kritiskt reflektera över centrala religionsfilosofiska frågeställningar; - förstå och redogöra för betydelsen av religionsfilosofin för en förståelse av religiöst språk, religiös moral och vetenskaplig teologi; - självständigt relatera till en lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Obligatoriska huvudämnesstudier i TK-examen. Ingår i biämnet (50 sp) på fria linjen och i cum laude approbatur i allmän teologi i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I + II Litteratur Bexell, Göran - Grenholm, Carl-Henric. Teologisk etik: en introduktion. 1997. Verbum. 414 s. Andersen, Svend et al.. Religionsfilosofi: kristendom og taenkning. 2002.

Gads forlag. 349 s. Kurtén. Tage. Grunder för en kontextuell teologi: ett wittgensteinskt sätt att närma sig teologin i diskussion med Anders Jeffner. 1987. Åbo Akademis förlag. 224 s. (240.00h) 561101.0 (2010-2011 Fördjupad överblick över teologisk etik (5 sp) Deeper Overview over Theological Ethics Målsättningar och innehåll Efter studieperioden har den studerande en djupare kännedom om villkoren för och innehållet i teologisk etik som akademiska ämnen. Vidare känner den studerande till religionsfilosofiska övervägandens betydelse för teologi som vetenskap. Genom litteraturstudium vunnen överblick över teologisk etik Undervisningsformer Examinationsformer Kursen hör till teologisk etik med religionsfilosofi som kort biämne utanför teologisk examen. - självständigt redogöra för de viktigaste inriktningarna inom filosofisk och kristen etik idag, samt hur man inom teologisk etik kan resonera kring olika moraliska frågor individuellt och i grupp; - självständigt relatera till en lästa litteraturen. Litteraturläsning Tentamen över läst litteratur. Ingår i biämnesstudier (grundstudier, "approbatur") i teologisk etik med religionsfilosofi för studerande vid andra fakulteter än TF. Teologisk etik med religionsfilosofi I + II Litteratur Bexell, Göran - Grenholm, Carl-Henric. Teologisk etik: en introduktion. 1997. Verbum. 414 s. (240.00h) 561102.0 (2010-2011 Fördjupad överblick över religionsfilosofi (5 sp) Deeper Overview over Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Efter studieperioden har den studerande en djupare kännedom om villkoren för och innehållet i religionsfilosofi som akademiska ämnen. Vidare känner den

Undervisningsformer Examinationsformer studerande till religionsfilosofiska övervägandens betydelse för teologi som vetenskap. Genom litteraturstudium vunnen överblick över: 1. religionsfilosofin 2. teologi i förhållande till religionsfilosofi och etik Kursen hör till teologisk etik med religionsfilosofi som längre biämne utanför teologisk examen. - självständigt redogöra för de viktigaste religionsfilosofiska inriktningarna i modern tid, samt kritiskt reflektera över centrala religionsfilosofiska frågeställningar; - förstå och redogöra för betydelsen av religionsfilosofin för en förståelse av religiöst språk, religiös moral och vetenskaplig teologi; - självständigt relatera till en lästa litteraturen. Litteraturläsning Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Ingår i längre biämnesstudier (ämnesstudier - "cum laude") i teologisk etik med religionsfilosofi för studerande vid andra fakulteter än TF. Teologisk etik med religionsfilosofi I + II Litteratur Andersen, Svend et al.. Religionsfilosofi: kristendom och taenkning. 2002. Gads forlag. 349 s. Kurtén. Tage. Grunder för en kontextuell teologi: ett wittgensteinskt sätt att närma sig teologin i diskussion med Anders Jeffner. 1987. Åbo Akademis förlag. 224 s. (240.00h) 561200.0 (2010-2011 Livssyn och miljöetik (10 sp) View of Life and Environmental Ethics Målsättningar och innehåll Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk granskning av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmärksam på hur människans sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmärksamhet ges den kristna traditionen och olika försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. Eventuellt anordnas en kurs under vårterminen. Den ovan angivna målsättningen är primärt formulerad med tanke på lärarledd kurs. Denna kurs täcker isåfall primärt delkursen 561200.5 (5 sp). Ifall kursen avläggs helt som litteraturtentamen så ingår litteraturen såväl inom 561200.3 och 561200.5 i det som tenteras.

Se delbeskrivningarna för de två nämnda koderna. Kursen är på ämnesstudienivå. - kritiskt reflektera kring en rad centrala begrepp gällande frågor som berör människan och den omgivande naturen; - självständigt redogöra för olika etiska teorier angående moralens betydelse inför frågor kring miljö och hållbar utveckling; - självständigt redogöra för samband mellan handling och livssyn i miljöfrågor - speciellt med inriktning på den kristna tradition som är inflytelserik i Norden. Examinationsformer Tentamen över ev. undervisning samt över litteraturen. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Delprestationer 561200.1, 561200.3, 561200.5 561200.3 (2010-2011 Livssyn och miljöetik - obligatorisk litteratur (5 sp) View of Life and Environmental Ethics - obligatory literature Målsättningar och innehåll Se beskrivning av kursen 561200.0 som helhet. Se beskrivning av kursen 561200.0 som helhet. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur. Ifall man inte deltagit i lärarledd kursdel skall helst också litteraturen under 561200.5 teneras samtidigt Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Litteratur Deane-Drummond, Celia E.. The Ethics of Nature. 2004. Blackwell. 256 s. En del av boken tenteras i samband med kursen Miljö, livssyn och etik, resten tenteras här. Brander, Bo. Människan och den ekologiska väven: om människan som mikrokosmos och som skapelsens förvaltare. 2002. Artos. 214 s. Kjellberg, Seppo. Urban Ecotheology. 2000. International Books. 174 s. 561200.5 (2010-2011 Livssyn och miljöetik - alternativ litteratur (5 sp) View of Life and Environmental Ethics - alternative literature Målsättningar och innehåll Se beskrivning av kursen 561200.0 som helhet. Se beskrivning av kursen 561200.0 som helhet. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång.

Litteratur Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. DesJardins, Joseph R.. Environmental ethics: an introduction to environmental philosophy. 4th ed., 2006. Wadsworth. 286 s. Kurtén, Tage. Det handlande subjektet och det moraliska kravet. 1998. Åbo Akademi. Ur boken läses ss. 6-23 och ss. 147-187. Uddenberg, Nils. Det stora sammanhanget: moderna svenskars syn på människans plats i naturen. 1995. Nya Doxa. 192 s. 561300.0 (2010-2011 Teologi och litteratur (TER) (10 sp) Theology and Literature Målsättningar och innehåll Kursens målsättning är att göra studenten bekant med den religiösa och livsåskådningsmässiga dimensionen i tolkningen av skönlitterära verk. Kursen hör till ämnesstudierna. - utförligt redogöra för frågeställningar och metoder då man försöker fånga in teologiska och andra existentiella element i nutida skönlitteratur; - kritiskt relatera till den lästa litteraturen; - självständigt utveckla idéer för hur en analys av religösa element i skönlitteratur kunde läggas upp. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I. Rekommenderas att denna kurs tas efter kursen Kristen kulturtolkning 567200.0. Övriga anmärkningar Denna kurs är till innehållet identisk med 552700.0 (dogmatik). Enbart en av dessa kurser kan ingå i examen. Litteratur Wright, T. R.. Theology and Literature. 1988. Blackwell. 243 s. Klint, Stefan - Syreeni, Kari (red.). Speglingar: svensk 1900-talslitteratur i möte med biblisk tradition. 2001. Norma. 240 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold - Pettersson, Torsten (red.). Att fånga världen i ord: teoretiska perspektiv. 2003. Norma. 245 s. Wrede, Gösta. Livet, döden och meningen: om livsåskådningar i skönlitteratur. 1978. Doxa. 216 s. Larsson, Bo. Närvarande frånvaro: frågor kring liv och tro i modern svensk skönlitteratur. 1989. Verbum. 392 s.

561400.0 (2010-2011 Kontextuell teologi (10 sp) Contextual Theology Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudierna. - självständigt och utförligt redogöra för kontextens principiella betydelse för för teologisk argumentering, samt vid tolkning av kristen tro - redogöra för och kritiskt diskutera kristendomstolkningar insatta olika kontexter, såsom europeisk politisk teologi, befrielseteologi i tredje världen samt feministisk teologi; - självständigt och kritiskt relatera till de studerade uttrycken för medveten kontextuell teologi. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Bergmann, Sigurd. Gud i funktion: en orientering i den kontextuella teologin. 1997. Verbum. 167 s. Bergmann, Sigurd och Eidevall Göran (red). Upptäckter i kontexten. Teologiska föreläsnignar till minne av Per Frostin. 1995. Institutet för kontextuell teologi, Lund. 205 s. Saraneva, Tapio. Oikeudenmukaisuuden nälkä: vapautuksen teologian haaste meille. 1991. Kirjapaja. 204 s. Bergmann, Sigurd och Grenholm, Cristina (red). Makt i nordisk teologisk tolkning. 2004. Tapir akademisk forlag. 290 s. Ahonen, Tiina och Komulainen Jyri (red). Teologian ilmansuuntia: näkökulmia uskontotulkintoihin Aasiassa, Afrikassa ja latinalaisessa Amerikassa. 2004. Gaudeamus, Helsinki. 240 s. 561500.0 (2010-2011 Feministisk etik och teologi (10 sp) Feminist Ethics and Theology Målsättningar och innehåll Kursen ger en grundläggande orientering i feministiskt teologiskt tänkande kring etik och gudstro. Kursen hör till ämnesstudier.

Undervisningsformer Examinationsformer Litteratur - självständigt redogöra för bakgrunden till att man inom teologin aktualiserar ett specifikt kvinnoperspektiv; - kritiskt redogöra för det, ofta omedvetna, manliga könsperspektiv som satt sin prägle på stora delar av den kristna teologiska traditionen; - redogöra för olika mot varandra brytande synsätt inom den feminstiskt teologiska litteraturen; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Litteraturläsning Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilososfi Teologisk etik med religionsfilosofi I Fiorenza, Elisabeth Schüssler. In Memory of Her: A Feminist Theological Reconstruction of Christian Origins.... 1983. SCM Press. 357 s. Finns även på tyska. Kainulainen, Pauliina - Mäkinen, Aulikki. Näen Jumalan toisin: kristinuskon feministisiä tulkintoja. 2006. Kirjapaja. 246 s. Eriksson, Anne-Louise (red.). Var kan vi finna en nådig Gud? Om könsmaktsordning i kyrka och teologi. 2002. Uppsala universitet. 116 s. Eriksson, Anne-Louise. Kvinnor talar om Jesus: en bok om feministisk kristologisk praxis. 1999. Nya Doxa. 223 s. Soskice, Janet Martin - Lipton, Diana (ed.). Feminism and Theology. 2003. Oxford U.P.. 379 s. 561800.0 (2010-2011 Politisk teologi (10 sp) Political Theology Målsättningar och innehåll Målet med kursen är att dels ge en inblick i den aktuella diskussionen inom politisk teologi, dels stifta bekantskap med några klassiska teologiska texter med stor betydelse för den politiska teologin. Fokus ligger på kyrkans förhållande till det omgivande samhället och till staten. Kursen kommer att behandla begrepp som globalisering, kapitalism och "religionens återkomst". Efter godkänd kurs förväntas studeranden (som minimikrav) kunna: Undervisningsformer Examinationsformer - översiktligt redogöra för huvudragen inom den aktuella politiska teologin - redogöra för centrala klassiska positioner i frågan om förhållandet mellan stat och kyrka Föreläsningar, lärarledd litteraturläsning och självständig litteraturläsning Skriftlig inlämningsuppgift Alternativt eller fritt valbara ämnesstudier eller fördjupade studier i teologisk

Övriga anmärkningar Litteratur etik med religionsfilosofi eller dogmatik. Teologisk etik med religionsfilosofi I Av litteraturen läses valda delar. Yoder, John Howard. The Politics of Jesus. 2/1994. Eerdmans. Boken finns även översatt till svenska med titeln Jesu Politik Milbank, John. The Future of Love: Essays in Political Theology.. 2009. Cascade Books. Scott, Peter & Cavanaugh, William T. (red.). The Blackwell Companion to Political Theology. 2004. Blackwell Publishing. Ward, Graham. The Politics of Discipleship: Becoming Postmaterial Citizens. 2009. Grand Rapids. Augustinus. De Civitate Dei. Föreläsningar, Hemuppgifter (inlämnas) 553100.0 (2010-2011 Teologins nya rum (?) - kyrka, teologi och virtualitet (10 sp) Theology in Space - Church, Theology and Virtuality Målsättningar och innehåll Kursen utgör ämnesstudier i huvudämnet eller biämnet dogmatik/teologisk etik med religionsfilosofi och bygger på ämnets grundkurser. Ämnesstudieperioden kombineras med andra ämnesperioder i dogmatik/teol.etik till ökad ämnesbehärskning inom dogmatikens/teol.etikens ämnesområde. Målsättningen är att ge den studerande förmåga att relatera teologins grundläggande rums/platsförankring till en pågående expension i nya sätt att vara närvarande tillsammans i cyberrymdens mera fria tids- och platsmarkörer. Studierna är också tänkta att fungera som en orienterande inblick i ett pågående skeende i samtiden. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: - orientera sig i en snabbt expensiv verklighet som också har teologisk betydelse - kritiskt reflektera kring spänningen mellan traditionell teologisk kontext och de sociala mediernas/internets nya kontext - bedöma och reflektera över de sociala mediernas/internets potential som teologiska rum Allmänfärdigheter Undervisningsformer Studeranden får: - bekanta sig med ett nytt teologiskt fält och växande kunskapsområde - uppöva kritiskt tänkande och bedöma teologins nya möjligheter - utveckla kommunikativ förmåga - förhålla sig teologiskt till nya trender i samtiden Föreläsningar med lärarledd diskussion (4 sp). Självstudier med ämnesrelevant litteratur inom systematisk teologi tenteras för lektorn i systematisk teologi (6

sp). Examinationsformer Inlämningsuppgift (föreläsningsdel). Skriftlig tentamen eller recensioner enligt anvisning (litteraturdel). Valbar ämnesperiod för alla årskurser och alla linjer. Förkunskaper (kurser) 550100.0 Dogmatik I (5 sp), 560100.0 Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Annat kursmaterial Kursmaterial presenteras i samband med föreläsningarna. Anordnande enhet DOGMATIK Tidpunkt 2010-2011 Period 1, Period 2 Hemuppgifter (inlämnas), Hjälpmedel vid tentamen Svensk-finsk ordbok. 562100.0 (2010-2011 Bibel och etik (10 sp) Bibel and Ethics Målsättningar och innehåll Att presentera de viktigaste, etiskt relevanta delarna av Bibeln med tanke på en förståelse av kristen moraltradition. Att fördjupa insikten i den hermeneutiska problematik som hör ihop med relationen mellan bibeltexter och kristet moraliskt engagemang. Att belysa aktuella etiska frågor utifrån biblisk tradition. Litteraturläsning - förstå och kritiskt reflektera över den roll Bibeln och bibeltolkningstraditioner spelat och spelar för en kristen etik; - ta ställning till hermeneutiska aspekter och tolkningsrelaterade frågor utifrån Bibelns betydelse för kristen etik i går och i dag. - belysa aktuella etiska frågor utifrån kristen biblisk tradition. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Gerhardsson, Birger. "Med hela ditt hjärta": om bibelns ethos. 1996. Novapress. 143 s. Bexell, Göran. Etiken, bibeln och samlevnaden. 1988. Verbum. 285 s. Henriksen, Jan-Olav (red.). Makt, eiendom, rettferdighet: bibelske moraltradisjoner i møte med vår tid. 2000. Gyldendal Akademisk. 272 s. Veijola, Timo. Dekalogi: raamatullisen etiikan perusteita. 1993. Suomen eksegeettinen seura. 253 s. Svartvik, Jesper. Bibeltolkningens bakgator. Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid. 2006. Verbum. valda delar till omfattning av c. 250 ss

562200.0 (2010-2011 Klassisk teologisk etik (10 sp) Classical Theological Ethics Målsättningar och innehåll Efter studieperioden har den studerande kunskap om hur några klassiker på den teologiska etikens område resonerar i etiska frågor och kan relatera detta tänkande till den allmänna moralfilosofiska utvecklingen. Litteraturläsning - redogöra för hur en rad klassiker på den teologiska etikens område resonerar i etiska frågor (i det ingår att sätta in resonemangen i vidare systematisk teologiska, filosofiska och samtidshistoriska ramar); - kritiskt resonera kring dessa klassikers syn på moral och sätt att argumentera etiskt; - relatera dessa klassikers tänkande till den allmänna moralfilosofiska utvecklingen. Examinationsformer Litteraturtentamen Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Övriga anmärkningar Även andra översättningar och utgåvor av Luther, Kant och Aristoteles får användas. Litteratur MacIntyre, Alasdair. A Short History of Ethics: A History of Moral Philosophy from the Homeric Age to the Twentieth Century. t.ex. 1998. Routledge. 280 s. Nygren, Anders. Eros och Agape. 1966. Aldus/ Bonniers. 636 s. Här avses en senare, något förkortad version av "Den kristna kärlekstanken genom tiderna: Eros och Agape". O'Connor, D. J.. Aquinas and Natural Law. 1967. Macmillan. 93 s. Finns även på finska. Luther, Martin. Om en kristen människas frihet. 1994. Verbum. 47 s. Kant, Immanuel. Grundläggning av sedernas metafysik. 1987. Daidalos. 115 s. Aristoteles. Den Nikomachiska etiken. 1988. Daidalos. 307 s. 562300.0 (2010-2011 Nutida teologisk etik Theological Ethics Today (10 sp)

Målsättningar och innehåll Att ge en överblick över teologisk etik framför allt från medlet av 1900-talet framåt. Den studerande skall få ett grepp om villkoren för förståelsen av kristen moral i nutid, både principiellt och innehållsligt. Undervisningsformer Examinationsformer Litteratur - utförligt redogöra för minst tre olika nutida teologiska etikers sätt att närma sig moralfrågor; - självständigt och kritiskt diskutera olika sätt att förstå det moraliska språket; - redogöra för hur olika moralförståelse medför olika sätt att se på normativa etiska teorier; - självständigt diskutera konkreta moraliska dilemman; - relatera kritiskt ill den läsa litteraturen. Litteraturläsning Litteraturtentamen - samtliga böcker tenteras samtidigt Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Henriksen, Jan-Olav. Grobunn for etikk: om å vaere moralisk subjekt i en postmodern kultur. 1997. Kristiansand : HøyskoleForlaget. Løgstrup, Knud Eljer. Det etiska kravet. 1994. Daidalos. 320 s. Kurtén, Tage. Det handlande subjektet och det moraliska kravet. 1998. Åbo Akademi. 195 s. Grenholm, Carl-Henric. Bortom humanismen: en studie i kristen etik. 2003. Verbum. 277 s. Hauerwas, Stanley. The Peaceable Kingdom: A Primer in Christian Ethics. 1983. University of Notre Dame Press. 179 s. 562400.0 (2010-2011 Arbetsetik (10 sp) The Ethics of Work Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för olika arbetsetiska teorier - se sambandet mellan religion och arbetsmoral i historia och nutid - utförligt redogöra för och självständigt ta ställning till olika arbetsetiska problem; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi

Litteratur Teologisk etik med religionsfilosofi I Grenholm, Carl-Henric. Protestant Work Ethics: A Study of Work Ethical Theories in Contemporary Protestant Theology. 1993. Uppsala univ.. 349 s. Kjellberg, Seppo. Finländsk arbetsetik och Luthers kallelselära: en jämförande analys av finländska arbetsetiska teorier från 1980-talet och Martin Luthers kallelselära. 1994. Åbo Akademis förlag. 331 s. Wingren, Gustaf. Luthers lära om kallelsen. 1942. Gleerups. 272 s. Davis, Howard. Will the Future Work? Values for Emerging Patterns of Work and Employment. 1985. World Council of Churches. 121 s. 562600.0 (2010-2011 Ekonomisk etik (10 sp) Economical Ethics Målsättningar och innehåll Efter kursen kan den studerande - redogöra för företagsledningsetiska och ekonomisk etiska frågor i teologiskt perspektiv - se samband och skillnader mellan filosofiskt etiska och teologiskt etiska sätt att närma sig ekonomiska problem - motivera självständiga moraliska avgöranden på området. Kursen hör till ämnesstudier. - utförligt redogöra för företagsledningsetiska och ekonomisk etiska frågor i teologiskt perspektiv; - redogöra för samband och skillnader mellan filosofiskt etiska och teologiskt etiska sätt att närma sig ekonomiska problem; - kritiskt relatera till olika sätt att resonera kring ekonomi och företagsetik till varandra; - motivera självständiga moraliska avgöranden på området; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Duchrow, Ulrich. Global Economy: A Confessional Issue for the Churches?. 1987. WCC Publ.. 231 s. Tanskanen, Kalevi. Luther ja keskiajan talousetiikka: vertaileva tutkimus. 1990. Suomalainen teologinen kirjallisuusseura. 231 s. Trollestad, Claes. Etik & organisationskulturer: att skapa en gemensam värdegrund. 2000. Svenska förlaget. 316 s. Kangasoja, Marketta. Liike-elämän etiikka haasteena kirkon sijoitustoiminnan

periaatteille. 1994. Kirkon tutkimuskeskus. 131 s. Eriksson, Ralf - Jäntti, Markus (eds). Economic Value and Ways of Life. 1995. Avebury. 190 s. 562700.0 (2010-2011 Ideologier, samhällsteorier och socialetik (10 sp) Ideologies, Social Theories and Social Ethics Målsättningar och innehåll Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för de viktigaste dragen i centrala samhälleliga ideologier - redogöra för kristna samhällsteorier - överblicka huvudproblemen inom en teologisk socialetik. Kursen hör till ämnesstudier. - utförligt redogöra för de viktigaste dragen i centrala samhälleliga ideologier; - självständigt redogöra för olika kristna samhällsteorier; - kritiskt och självständigt diskutera huvudproblemen inom socialetik, såsom förhållandet mellan moral och rätt, förhållandet mellan empiriska undersökningsresultat och moraliska ställningstaganden m.m.; - självständigt och kritiskt granska förekommande teorier; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Liedman, Sven-Eric. Från Platon till kriget mot terrorismen: de politiska idéernas historia. 2005, uppl. 14. Bonnier. 343 s. Östnor L (red.). Etisk pluralisme i Norden. 2001. HöyskoleForlaget. 290 s. Haikola, Lauri. Usus legis. 1981. Luther-Agricola -seura. 155 s. Bauman, Zygmunt. Det individuella samhället. 2002. Daidalos. 299 s. Finns även i engelskspråkigt original. Kurtén T & Molander J (red.). Homo Moralis. Människan och rättssamhället. 2005. Studentlitteratur. 226 s.

562800.0 (2010-2011 Kyrka och socialetik (10 sp) Church and Social Ethics Målsättningar och innehåll Efter perioden kan den studerande - redogöra för de viktigaste socialetiska utmaningarna för kyrkan idag (också ekumeniskt); - utförligt redogöra för och kort analysera grunderna för kyrkliga ställningstaganden till aktuella frågor; - - kritiskt diskutera några aktuella samhällsfrågor. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för de viktigaste socialetiska utmaningarna för en kristen kyrka idag (också ekumeniskt); - redogöra för och kort analysera grunderna för olika kyrkliga ställningstaganden till aktuella frågor; - utförligt och kritiskt redogöra för samband mellan en kristen socialetik och kyrkan som liturgisk gemenskap; - kritiskt diskutera några aktuella samhällsfrågor; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer LItteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Bexell, Göran. Kyrkan och etiken. 1992. Verbum. 192 s. Hallamaa, Jaana et al. (toim.). Rahan teologia ja Euroopan kirkot: lopun ajan sosiaalietiikka. 1999. Atena. 237 s. Hauerwas S& Wells S (edss). The Blackwell Companion to Christian Ethics. 2004 el. senare. Blackwell publishing. Del I, II och IV läses (ca 220 ss) Raunio, Antti (toim.). Kansainvälinen solidaarisuus ja sosiaalietiikka. 1998. Suomen teologinen kirjallisuusseura. 271 s. Yoder J H. The Politics of Jesus. 2/1994. WB Eerdsmans Publishing Company. 247 ss. - En svensk översättning finns i nätversion, "Jesu politik" 563000.0 (2010-2011 Äktenskaps- och sexualetik (10 sp) Marriage Ethics and Sexual Ethics Målsättningar och innehåll Kursen vill ge kunskap om hur centrala sexualetiska frågor har förståtts och behandlats i kristen tradition samt hur de kan förstår inom ramen för kristen etik idag. Fenomen relaterade till sexualitetens tre funktioner? reproduktion,

lust och intimitet? behandlas. Litteraturen behandlar hur sexualetiska frågor behandlats av olika centrala teologer i teologins historia, och ger exempel på analys av olika sätt att argumentera i sexualetiska och äktenskapsetiska frågor inom den kristna traditionen idag. Mot bakgrund av historisk tillbakablick problematiseras begreppen kön, sexualitet, kroppslighet, kärlek och makt. Därtill fokuseras de förändringar som skett i synen på kärlek, sexualitet, intimitet och hur dessa förändringar ställer nya slags förväntningar på synen på äktenskap och familj. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för nutida samlevnadsproblem och samlevnadsetik - i samhället och inom kristna kyrkor; - utförligt redogöra för frågor relaterade till människans sexualitet både i heterosexuell och homosexuell/lesbisk form; - kritiskt analysera den teologiska och inomkyrkliga diskussionen kring sexualitet i dess olika former; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Examinationsformer Litteaturläsning Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Kursen är avsedd för längrehunna studerande som har avlagt grundkurserna i båda systematisk-teologiska ämnena (jfr. Förkunskaper). Dogmatik I + II, Teologisk etik med religionsfilosofi I +II Litteratur Heberlein A. Den sexuella människan. 2004. Studentlitteratur. 180 s. Lindfelt M & Gustafsson Lundberg J (red.). Uppdrag samliv: om äktenskap och samlevnad. 2007. Verbum. 450 s. Bexell, Göran. Etiken, bibeln och samlevnaden: utformingen av en nutida kristen etik, tillämpad på samlevnadsetiska frågor. 1988. Verbum. 285 s. Saarelma A (toim.). Homoseksuaalisuus Raamatussa ja kirkon opetuksessa. 2007. Kyrkans forskningscetnral. 340 s. 563100.0 (2010-2011 Bioetik, gen-etik och etik vid genetisk rådgivning (10 sp) Bioetics, Genetic Ethics and Ethics in Genetic Consultation Målsättningar och innehåll Efter inhämtad kurs är den studerande - orienterad om de viktigaste etiska frågor som kan uppstå i samband med medicinsk forskning och vård, samt i människans behandling av andra levande varelser - förmögen att inta en på analys grundad självständig hållning till de så

aktualiserade frågorna och kan motivera självständiga moraliska avgöranden på området. Kursen hör till ämnesstudier. - utförligt redogöra för de viktigaste etiska frågor som kan uppstå i samband med medicinsk forskning och vård, samt i människans behandling av andra levande varelser; - kritiskt analysera de så aktualiserade frågorna; - självständigt formulera ställningstaganden till de analyserade frågorna; - relatera sådana ställningstaganden till olika livssyner; - kritiskt och självständigt motivera självständiga moraliska avgöranden på området. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen av litteraturen - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Fagerberg, Holsten (red.). Medicinsk etik och människosyn. 1990. Liber. 352 s. Niekerk, Kees van Kooten. Teologi og bioetik: den protestantisk-teologiske vurdering af bioteknologien i Norden 1972-1991. 1994. Aarhus Universitetsforlag. 175 s. Sundström, Per. Sjukvårdens etiska grunder. 1997. Daidalos. 217 s. Clark, Stephen R. L.. Biology and Christian Ethics. 2000. Cambridge U. P.. 332 s. Carlberg, Axel. The Moral Rubicon: A study of the Principles of Sanctity of Life and Quality of Life in Bioethics. 1998. Lunds U. P.. 208 s. 563200.0 (2010-2011 Människovärde (10 sp) Human Dignity Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för olika uppfattningar om människans värde i nyare tid; - speciellt utförligt redogöra för betydelsen av talet om de mänskliga rättigheterna som ett sätt att uppmärksamma människans värde; - relatera olika teologiska och kristna sätt att behandla frågan om människovärdet till varandra; - självständigt och kritiskt relatera till den läsa litteraturen. Undervisningsformer LItteraturläsning Examinationsformer Tentamen av litteratur - alla böcker tenteras på en gång

Litteratur Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Bråkenhielm CR. Att bekänna människans värde. 1992. Verbum. 277 ss Gunner G & Namli E (red). Allas värde och lika rätt. Perspektiv på mänskliga rättigheter. 2005. Studentlitteratur. 340 ss Hansson MG. Human Dignity and Animal Well-being: A Kantian Contribution to Biomedical Ethics. 1991. Uppsala Universtiet. 210 ss Möller G. Risker och männiksolivets värde: en etisk analys. 1986. Uppsala universitet. Hedenius I. Om människovärde: essayer. 1982. Bonnier. 296 s Delprestationer 563200.1, 563200.2, 563200.3 563300.0 (2010-2011 Krig, fred och internationell rättvisa (10 sp) War, Peace and International Justice Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudier. - utförligt redogöra för olika teologers och kyrkans ställningstaganden till krig och fred i historia och nutid; - redogöra för frågor om rättvisa i internationellt perspektiv; - motivera självständiga moraliska avgöranden på området; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Cleve, Fredric. Det rättfärdiga kriget i kristen belysning. 1973. 138 s. Vikström, John. Krig och fred i kristet tänkande. 1968. Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland. 32 s. Sinnemäki, Maunu. Kirkot etsivät rauhaa. 1986. Otava. 253 s. Thunberg, Anne-Marie et al.. Rättvisa, fred och skapelsens integritet?. 1993. Svenska kyrkans forskningsråd. 158 s. Ingår i serien Tro & tanke. Suppl. 1993:6. Rawls, John - Sen, Amartya - Walzer, Michael. Idéer om rättvisa. 1989. Tiden. 265 s. Abrecht, Paul - Koshy, Nina (ed.). Before It Is Too Late: The Challenge of Nuclear Disarmament (etc.). 1983. World Council of Churches. 391 s.

Annat kursmaterial I stället för bok nr 6 kan man välja: Maeland B, Skadeskutt idealisme. Norsk officersmoral i Kosovo. Bergen: Eide Forlag. ISBN 82-514-0674-9. 320 ss. 564100.0 (2010-2011 Klassisk religionsfilosofi (10 sp) Classic Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Att ge den studerande en översikt över olika försök i filosofins historia att förstå fenomenet religion. Genom läsning av en rad centrala religionsfilosofers verk ges en inblick i de viktigaste skedena i framväxten av moderna sätt att uppfatta religion. Samtidigt blir en rad tänkares egna sätt att skriva känt. - redogöra för försöken att filosofiskt komma till rätta med religiös (framför allt kristen) gudstro och religiöst liv hos en rad centrala tänkare under antiken och medeltiden; - förstå och redogöra för det framväxande moderna (upplysnings)tänkandet och dess inverkan på människans försök att komma till rätta med religiös tro; - speciellt utförligt redogöra för och kritiskt reflektera över skillnader mellan filosofer som i nyare tid försöker närma sig religiös tro utifrån 'rent förnuft' och filosofer som finner att religion delvis måste förstås som ett eget område i människans 'själsliv' Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Övriga anmärkningar Kants och Schleiermachers verk kan alternativt läsas i tyskt original. Även andra översättningar får användas. Litteratur Leff, Gordon. Medieval Thought: St. Augustine to Ockham. 1958. Penguin Books. 316 s. Hume, David. Om religion: religionsfilosofiska skrifter i urval. 1992. Bokförlaget Nya Doxa. 248 s. Kant, Immanuel. Religionen inom det blotta förnuftets gränser. 1927. Natur och kultur. 170 s. Schleiermacher, Friedrich. Tal över religionen. 1923. Bonnier. 220 s. Kierkegaard, Sören. Fruktan och bävan. 1995. Gulrdsmedshyttan: Nimrod. 135 s

564200.0 (2010-2011 Modern religionsfilosofi (10 sp) Modern Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Avsikten är att den studerande skall lära sig förstå betydelsen av moderna religionsfilosofiska frågeställningar och resonemang för teologisk diskussion och ha en djupare insikter på något specialområde inom religionsfilosofin. - ingående redogöra för, samt självständigt och kritiskt diskutera flera olika religionsfilosofiska "skolor" i samtiden; - speciellt ingående redogöra för 1900-tals filosofins inriktning på religiöst språk; - utförligt redogöra för den betydelse Wittgenstein haft och har för nutida förståelse av religion; - redogöra för betydelsen av filosofisk reflektion för teologins försök att komma till rätta med en kristen tradition idag; - självständigt och kritiskt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över litteraturen - all litteratur tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Eriksson, Stefan. Ett mönster i livets väv: tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi. 1998. Nya Doxa. 332 s. Dalferth, Ingolf U.. Theology and Philosophy. 1988. Blackwell. 236 s. Soskice, Janet Martin. Metaphor and Religious Language. 1987 (el. 1985). Clarendon Press. 191 s. Kurtén, Tage. Bakom livshållningen. Studier i moderna livshållningar och deras begreppsliga förutsättningar. 1997. Religionsvetenskapliga skrifter nr 38. Åbo Akademi. 170 s. Helenius, Timo et al. (toim.). Uskonnonfilosofia. 2003. WSOY. 422 s. 564300.0 (2010-2011 Livsåskådning och kristendom (10 sp) View of Life and Christianity Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för olika sätt att närma sig och förstå livsåskådningar som fenomen hos individen och som utvecklade tankesystem; - redogöra för och kritiskt diskutera innehållet i några aktuella tankesystem; - redogöra för kristen gudstro i relation till livsåskådningsproblematik;