Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver 1) Metododhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Relevanta dokument
Bestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Aktuellt om provningsmetoder

Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip

Innehåll Aktuellt om ballast

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning

Disposition. Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast. 5-årsöversyn av produktstandarder för ballast pågår revideringen klar 2010?

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Mineral aggregates. Determination of impact value*

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN Kalibrering

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Förslag till "Förkastelsekriterier" av Ulf Isacssonoch Ylva Colldin

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor

Bestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.

Sandekvivalent SE(10) (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Tvättlösning [5]

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Stöd vid avrop av ljudabsorberande bords-, och golvskärmar

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 62

Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI

PRISLISTA VIKTER 2010

Metallic industrial piping

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Konsekvensutredning BBR 27. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 6:7412

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

TRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder TRV 2012:053

Nya uppgifter i ingående tabeller är markerade med streck vid sidan om tabell

Metoddagen 11 februari, 2010

Toleranser Varmvalsad plåt och band för allmän teknisk användning Tjocklek 2,5-200 mm, SS-EN 485-3:1994

Provtagning (ver 2) Metodens användning och begränsningar. Termer och definitioner [3]

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

Tips till den som ska certifiera verksamheten enlig EN 1090

Vägledning för kontrollorgan Oljeavskiljarssystem

Statistisk acceptanskontroll

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04: Utgåva 6

Referenstermometer K20REF

KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR SMIDE

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 43

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 0084

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling

Ackrediteringens omfattning

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Teknisk bestämmelse Stålkonstruktioner

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5031 KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR TITAN MED LEGERINGAR ALLMÄNNA FORDRINGAR FÖR FORMPRODUKTER

SVENSK STANDARD SS-EN

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

Kärna 67:1, Kungälv Bullerutredning vägtrafik

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:

HÅLPROFILER & SVETSAD TUB

ph-mätare model 8690 Manual (ver. 1.0)

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Kontrollprovtagning av torrhalt på sönderdelade trädbränslen

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

REV 3. Användarmanual

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 33

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

Konsoliderad version av

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

Teknisk Handbok. Text under denna rubrik i SS-EN 1342 gäller med följande tillägg.

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN. Innehåll

SVENSK STANDARD SS 3657

Verkstadsmätteknik Metrologi

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 01

Dimensioner och toleranser för blanka stålprodukter. Dimensions and tolerances of bright steel products

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

PUBLIKATION 2006:121. Tvärgående skyddsanordningar Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder

SVETSADE PRECISIONSSTÅLRÖR

Ackrediteringens omfattning Flexibel ackreditering

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

Hans-Erik Gram

1. Mattias säljer tomater på torget. Anders köper två tomater av Mattias. Vad kostar tomaterna per kg?

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

PM kompletterande riskanalys Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Sara Jensen P07096 B 1 (3) Energiteknik Sara.Jensen@sp.se

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS

Transkript:

Utgivningsdatum: 0-0-0 SS-EN 9-:0 Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver ) "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement till metodbeskrivningen. Vid tvist om arbetssättet har metoden tolkningsföreträde. Ackreditering kan bara göras av provningsmetoden." (Siffror inom hakparenteser, [ ], avser hänvisningar till standardens kapitelindelning) Metododhandledningens användning och begränsningar Metodhandledningen förtydligar tillämpningen av olika metoder för kontroll av siktar i Europastandarden. Dessutom har tillämpningen av en metod, beskriven i [bilaga A], stramats upp. Varje avvikelse från Europastandarden har i detta fall redovisats i metodhandledningen. [MG] innebär att avsnittet är förankrat i metodgruppen. Denna metodhandledning baseras på senast kända ändringar i standarden. Allmänt [...] Varje sikt ska regelbundet undersökas okulärt. Vid tveksamhet om siktens funktion ska sikten kontrolleras genom mätning eller jämförelsesiktning. [...] I den andra utgåvan av SS-EN 9-:0 beskrivs följande metoder: Stansade siktar (nominell hålstorlek mm) - Kontroll genom mätning enligt ISO 0- (referensmetod); - Kontroll genom jämförelsesiktning med ett kontrollprov enligt [Bilaga A] (ny metod); - Kontroll med sikttolkar enligt [Bilaga B] (ny metod). Trådsiktar (nominell hålstorlek < mm) - Kontroll genom mätning enligt ISO 0- (referensmetod); - Kontroll genom jämförelsesiktning med ett kontrollprov enligt [Bilaga A] (något reviderad jämfört med den första utgåvan av år 999). Metoderna med fet stil hanteras i denna metodhandledning! [MG] Kontrollmetoden enligt [Bilaga A] innebär i princip att ett kontrollprov med definierad kornkurva siktas först över en referenssikt, som benämns mastersikt. Mastersikten har samma nominella hålstorlek som den arbetssikt som ska kontrolleras. Sedan bestäms den andel av kontrollprovet i vikt- % som passerat mastersikten. Förfarandet upprepas med arbetssikten. Differensen i vikt-% mellan arbetssiktens passerande mängd och mastersiktens passerande mängd används sedan som kriterium för godkännande. Certifierade referensprov kan användas, om de uppfyller kraven för kontrollprov i [Bilaga A]. Då behövs ingen mastersikt. Denna kontrollmetod behandlas dock inte här. [MG] Kontrollmetoden enligt Bilaga B gäller bara för stansade siktar med nominell hålstorlek mm. Sikttolken är i princip en håltolk med två gränsmått. Delen med det största gränsmåttet ska inte passera hålet ( Stopp ), medan delen med det minsta gränsmåttet ska passera hålet ( Gå ).

Utgivningsdatum: 0-0-0 SS-EN 9-:0 Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver ) Kontroll av stansade siktar med hålstorlek mm [...] Hålstorleken hos stansade siktar ska kontrolleras minst en gång vartannat år och oftare beroende på användningen. [...] Hålstorleken hos en stansad sikt kan kontrolleras - genom mätning enligt ISO 0- (referensmetod); - genom jämförelsesiktning enligt [Bilaga A] - med hjälp av sikttolk enligt [Bilaga B]; - med optisk metod. Vid tveksamhet ska referensmetoden användas. ANM [MG ] Kontrollmetod med jämförelsesiktning enligt [Bilaga A] bör inte användas, därför att kriterierna för godkännande är avsevärt snällare än de som gäller för referensmetoden. Dessutom tillämpas olika kriterier för nya och använda arbetssiktar. [ISO 0-] I denna standard anges toleransen för siktens hålstorlek. ANM Toleransen för hålstorleken hos siktar i R0-serien återges även i Tabell B. till SS-EN 9-. Hålvidderna d och d i nedanstående figur ska mätas. Skjutmåttets osäkerhet ska vara högst % av toleransen för hålstorleken. En sikt är underkänd, om någon hålvidd (d eller d) överskrider toleransen. Vidare gäller krav för - rundningen hos hålens hörn - radien ska vara högst 0,do; - avstånd mellan hålen; - plåtens tjocklek. [MG] Vid kontrollen ska hålen mätas längs minst två raka linjer i olika riktningar. Varje linje ska innehålla minst sex hål. Minsta antal hål som ska kontrolleras framgår av nedanstående tabell. Nominell hålstorlek Sikt med cirkulär ram 00 mm 00 mm Gilsonsikt (00 mm x 600 mm) 0 -, - 0-0 0, dock högst 0 60, men högst 00 0-8 0 00 [Bilaga B] Kontrollmetod med sikttolk Denna metod är likvärdig med referensmetoden. Toleranskraven och antal hål som ska kontrolleras är desamma. Tolkens osäkerhet ska vara högst 0 % av toleransen för hålstorleken. Sikttolken är i princip en håltolk med två gränsmått. Delen med det minsta gränsmåttet ska passera hålet ( Gå ), medan delen med det största gränsmåttet inte ska passera hålet ( Stopp ). ANM Hörnens rundning kontrolleras inte med denna metod.

Utgivningsdatum: 0-0-0 SS-EN 9-:0 Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver ) Kontroll av trådsiktar med maskvidd < mm [Bilaga A] [...] Hålstoleken hos trådsiktar ska kontrolleras minst en gång per år och oftare beroende på användningen. [...] Hålstorleken hos en trådsikt kan kontrolleras genom: - mätning enligt ISO 0- (referensmetod); - jämförelsesiktning enligt [Bilaga A]. [MG] Kontrollmetoden genom jämförelsesiktning enligt [Bilaga A] är inte likvärdig med referensmetoden. Kriterierna för godkännande är inte anpassade till kraven i ISO 0- och är olika för nya och använda arbetssiktar. Därför har följande uppstramning vidtagits: - Kraven på kontrollprovets sammansättning har skärpts; - För siktarna,6 mm och,8 mm används en kortare fraktion för kontrollprovet; - Kravet på rensiktning har skärpts; - Kriterierna för godkännande har skärpts och differentierats med hänsyn till toleranserna för medelmaskvidden enligt ISO 0-; - Samma kriterier gäller för både nya och använda arbetssiktar. ANM Enligt [Bilaga A] godkänns en ny arbetssikt, om differensen i kontrollprovets passerande mängd mellan arbetssikten och mastersikten är högst %. En använd arbetssikt godkänns, om denna differens är högst 0 %. Se Figur A. i SS-EN 9-. Mastersiktar Utrustning Mastersiktarna ska vara kalibrerade enligt ISO 0-, avsnitt..., och ska användas enbart för kontroll av arbetssiktar. En mastersikt ska bytas ut, om en förändring av noggrannheten misstänks eller senast efter 00 gångers användning. ANM Det går att beställa mastersiktar som klarar strängare toleranskrav än dem som anges i ISO 0-. [..] Vågar För kontrollprov med vikt högst 00 g ska vågen vara av kategori och för kontrollprov med vikt större än 00 g ska vågen vara av kategori eller.

Utgivningsdatum: 0-0-0 SS-EN 9-:0 Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver ) Provberedning Kontrollprovet ska bestå av lättsiktade ballastkorn (natursand eller glaspärlor), vars kornstorlek fördelar sig någorlunda likformigt inom fraktionen (du-dö). Sikta fram fraktionerna (du-do) och (do-dö) ur en lämplig sortering med hjälp av siktarna du och dö och mastersikten do enligt SS-EN 9-. [MG] Sammansätt kontrollprovet av de båda fraktionerna (du-do) och (do-dö) så att den passerande mängden uppfyller kraven i Tabell nedan för kontrollprovets vikt och proportionering. Värdena har beräknats så att kontrollprovets vikt är ungefär 7-00 % av största tillåten vikt hos kvarliggande material på do-sikten enligt SS-EN 9-. Tabell Data för kontrollprovet vid kontroll av trådsiktar Nominell maskvidd do,8,6 0, 0, 0, 0,06 ) Fraktion (du-dö),0-,0,0-,0,0-,0 0,-,0 0,-,0 0,-0, 0,06-0, 0-0, ) Kontrollprovets vikt (g) för sikt med diameter ) 00 mm 00 mm 00-60 6-0 0-00 0-8-0 60-80 0-0-0 0-600 7-00 0-0 60-0 8-0 0-7 9-6-90 Passerande mängd med mastersikt (=PM) (%) Proportionering av nytt kontrollprov ) 0,0 ±,0 0,0 ±,0 68,0 ±,0 0,0 ±,0 0,0 ±,0 0,0 ±,0 0,0 ±,0 0,0 ±,0 Använt kontrollprov 68,0 ±,0 Största tillåten differens i passerande mängd (%) ) ± 6,9 ±,8 ± 6,8 ±, ±,9 ±, ±,0 ±, ) ) Enligt [Bilaga A] ska kontrollprovets vikt vara 0-00 % av största tillåten kvarliggande vikt på dosikten enligt SS-EN 9-; ) Enligt [Bilaga A] är toleranskravet ± 0,0 %; ) Den största tillåtna differensen har beräknats med hänsyn till toleransen för medelmaskvidden. För samtliga siktar utom för 0,06 mm-sikten har denna tolerans ökats med 0 %; ) Gäller även för tvättsiktar; ) Mycket av det fina finmaterialet kan avskiljas genom uppslamning i vatten, sedimentation i ca min och försiktig dekantering. Förfarandet kan upprepas för bättre effekt. Kontrollprovet kan sparas och användas på nytt, om kontrollprovets ursprungliga vikt inte minskat med mer än 0, %. [MG] Kontrollprovet ska även klara kravet i Tabell för den passerande mängden PM ( %).

Utgivningsdatum: 0-0-0 SS-EN 9-:0 Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver ) Provning [MG] Sikta kontrollprovet med vikten Mo över mastersikten. Registrera viktminskningen per min. Siktningen kan avslutas, när det kvarliggande materialets vikt minskat med högst 0, % under minuts siktning. ANM Enligt [Bilaga A] gäller att viktminskningen ska vara högst,0 %. Väg kvarliggande mängd på mastersikten (=MkM). Sammanför de två fraktionerna och väg kontrollprovet (= MoM). Avbryt provningen, om kontrollprovets vikt (= Mo) minskat med mer än 0, %. Beräkna den mängd som passerat mastersikten (=PM) med en decimal enligt formeln PM = 00 (Mo-MkM)/Mo Kontrollera att arbetssikten är ordentligt rengjord. Ett ultraljudsbad underlättar rengöringen. Sikta kontrollprovet över arbetssikten på samma sätt och lika länge som kontrollprovet siktades över mastersikten. Väg kvarliggande mängd material på arbetssikten (=MkA). Sammanför de två fraktionerna och väg kontrollprovet (= MoA). 6 Avbryt provningen, om kontrollprovets vikt (= MoM) minskat med mer än 0, %. 7 Beräkna den mängd som passerat arbetssikten (=PA) med en decimal enligt formeln PA = 00 (MoM MkA)/MoM 8 Beräkna differensen (PA-PM) med en decimal. Utvärdering [MG] Arbetssikten godkänns, om differensen (PA-PM) understiger det tillåtna värdet för den aktuella nominella maskvidden i Tabell ovan. Om differensen är positiv, är arbetssiktens effektiva maskvidd större än mastersiktens effektiva maskvidd. Om differensen är negativ, är arbetssiktens effektiva maskvidd mindre än mastersiktens effektiva maskvidd. Storleken på arbetssiktens avvikelse från mastersiktens effektiva maskvidd (= Δd) kan beräknas ur formeln: Δd = (PA-PM)do/k där: Δd = arbetssiktens avvikelse från mastersiktens effektiva maskvidd i mm; (PA-PM) = differens i %; do = nominell maskvidd i mm; k = 7 för samtliga siktar i Tabell utom för siktarna,6 mm och,8 mm; för dessa gäller k =.