Handlingsplaner för internationellt och EU-arbete

1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Christoffer Nelson Mette Svejgaard Maria Ujfalusi PM 2016-09-22rev Ärendenr: NV-08094-15 Handlingsplaner för internationellt och EU-arbete 2016-2018 Syftet med Naturvårdsverkets handlingsplaner för internationellt och EU-arbete inom områdena avfall och kemikalier, biologisk mångfald respektive klimat och luft är att ange riktning och ge vägledning för Naturvårdsverkets arbete i det internationella arbetet och inom EU. Enligt 4 Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket ska Naturvårdsverket delta i det arbete på miljöområdet som regeringen bedriver inom EU och internationellt. Handlingsplanerna för Naturvårdsverkets internationella och EU-arbete sker inom fyra av Naturvårdsverkets sju så kallade effektområden: Biologisk mångfald, Ekologisk hållbar utveckling, Klimat och luft samt Miljö- och hälsopåverkan. Dessa effektområden, som omfattar hela verksamheten, kopplar till miljömålen och utgör våra bidrag till de politiska målen. Inom varje effektområde finns ett antal uppsatta målsom avser att ge effekt på cirka tre års sikt. Gemensamma övergripande målsättningar Naturvårdsverkets medverkan i såväl det internationella som i EU-arbetet bidrar till: uppfyllandet av Agenda 2030, som är den överordnade ramen för det globala miljö- och utvecklingsarbetet arbetet mot generationsmålet 1 att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen att Sverige uppfyller de åtaganden som följer av internationella konventioner och av EU:s lagstiftning samt en effektiv samordning mellan det nationella och internationella arbetet att internationella beslut följs upp och att brister i genomförande identifieras, liksom hur genomföranden kan underlättas 1 Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, det så kallade generationsmålet. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. (Prop. 2009/10:155) BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FA: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(8) att det internationella förhandlingsarbetet når framgång genom aktiv medverkan i partsmöten och andra relevanta sammanhang att svenska prioriteringar får genomslag i förhandlingar att svenska erfarenheter och kunskaper tas till vara i underlag och analyser att rapporteringskrav effektiviseras och harmoniseras att sprida kunskap i Sverige om åtaganden, vetenskapliga underlag och rapporter från EU och internationellt att europeiska beslutsfattare får tillgång till relevant kunskap om Europas miljö, och att Naturvårdsverket inhämtar europeisk kunskap till nytta för svenskt miljöarbete genom samarbetet med Europeiska miljöbyrån Handlingsplan för Avfall och kemikalier Hållbar hantering av kemikalier och avfall är ett specifikt mål under det 12:e globala hållbarhetsmålet, Hållbar produktion och konsumtion. Den refererar också till hållbarhetsmålen 3 och 6, God hälsa och välmående respektiverent vatten och sanitet. Med tanke på att kemikalier och avfall påverkar nästan alla aspekter av utveckling, är hållbar hantering av kemikalier och avfall relevant för, och stödjer genomförandet av i stort sett alla de globala hållbarhetsmålen. För genomförande av hållbar utveckling enligt Agenda 2030 är därför hållbar hantering av kemikalier och avfall av stor betydelse. Det internationella och EU-arbete som ingår i klustret Avfall och kemikalier är Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter av avfall, Minamatakonventionen om kvicksilver, Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POPs), EU:s Industriutsläppsdirektiv relaterat till kemikalier, EU:s arbete med cirkulär ekonomi samt Östersjöstrategin Policyområdet Farliga ämnen. Ökad global handel men också ökade volymer av kemikalier och ökad användning av kemikaliebaserade produkter innebär ökade utsläpp av kemikalier. Dessa transporteras över nationsgränserna via luft, vatten och genom handel med både nytillverkade och kasserade varor. Många hälso- och miljöproblem kopplade till kemikalieanvändning kan inte lösas genom nationella eller ens regionala åtgärder, såsom inom EU. Endast genom internationell samverkan kan den önskvärda miljö- och/eller hälsoförbättringen uppnås. Effektområdet miljö- och hälsopåverkan omfattar effekter från våra insatser för att minska påverkan från miljö- och hälsoskadliga ämnen, framförallt för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, men även andra miljökvalitetsmål Området miljö- och hälsopåverkan omfattar effekter från våra insatser för att minska påverkan från miljö- och hälsoskadliga ämnen och buller, dock med undantag för växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen och vissa luftföroreningar. Våra leveranser bidrar till ökad kunskap och leder till beslut och åtgärder som påverkar miljö och människors hälsa positivt. Genom Naturvårdsverkets arbete i detta effektområde bidrar vi framförallt till resultat i

NATURVÅRDSVERKET 3(8) arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, men även till ytterligare tio miljökvalitetsmål. Effektmål För att uppnå effektområdena miljö- och hälsopåverkan har vi som mål att på tre års sikt: Användningen av särskilt farliga ämnen har minskat Uppsläppen av miljö- och hälsoskadliga ämnen från pågående och gamla farliga verksamheter har minskat Fokus 2016 Vi ökar kunskapen hos berörda aktörer om farliga ämnens användning och spridning, bland annat inom miljöfarliga verksamheter för att få genomslag i relevanta sammanhang. Ett led i detta är pågående kartering av källor för mikroplaster. Vi gör även insatser för att nå etappmål om giftfria och resurssnåla kretslopp och verkar för att ny teknik och innovationer kommer till användning i miljöarbetet bland annat så att kemikalieriskerna beaktas inom BREF-arbetet 2. Följande prioriteringar är särskilt viktiga under 2016-2018: Delta aktivt för att utveckla EU:s avfallsregler och för att upprätta enhandlingsplan för cirkulär ekonomi i EU. Främja utveckling av verkningsfulla och ändamålsenliga vägledningar i Baselkonventionen (elavfall och POPs i avfall etc.) bland annat genom att delta i det öppna arbetsgruppsmöte som hålls inför partsmöte 2017. Arbeta för ett snabbt och ambitiöst genomförande av Minamatakonventionen om kvicksilver, bland annat genom att delta i det sjunde mötet med FN:s miljöprograms mellanstatliga förhandlingskommitté för kvicksilver (UNEP INC7) och vid en expertgrupp som tar fram vägledningar om bland annat bästa tillgängliga teknik (BAT) för de industrisektorer som omfattas av konventionen. Ta en aktiv roll i vidareutvecklingen av den globala kemikaliestrategin bortom 2020. Detta genom att delta i de kommande förberedelsemötena inför det öppna arbetsgruppsmötet 2018 och där bland annat verka för att ytterligare områden omfattas och att arbetet med avfallsförebyggande åtgärder stärks. Arbeta med uppdateringen av den nationella genomförandeplanen (National Implementation Plan, NIP) under Stockholmskonventionen och skapa en ambitiös strategi och åtgärdersplan för ytterligare åtgärder rörande långlivade organiska föroreninger, så kallade POPs. I det 2 EU:s tas referensdokument för bästa tillgängliga teknik (så kallade BREF-dokument) för olika industrisektorer.

NATURVÅRDSVERKET 4(8) internationella förhandlingsarbetet ska Naturvårdsverket särskilt prioritera arbetet med utsläppminskningsåtgärder, det vill säga utsläpp av oavsiktligt bildade ämnen och verka för att avfall som innehåller POPs hanteras på ett säkert sätt. Verka för höga miljöambitioner som kan ge effekt på svenska miljömål, framförallt i EU:s BREF-arbete för luftutsläpp från kemikalieindustri, tillverkningsindustri av organiska högvolymskemikalier, ytbehandlingsindustri som använder organiska lösningsmedel, avfallsbehandlingsanläggningar, textilindustri, livsmedelsindustri, järnmetallbearbetningsanläggningar, stora anläggningar för förbränning och avfallsförbränning. Stödja utveckling och sprida resultat från transnationella Östersjöprojekt, med särskilt fokus på läkemedel, samt fortsatta insatser för att stärka samarbetet mellan relevanta aktörer i Östersjöregionen, både nationellt och internationellt. Tabell 1 Process Relevanta miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Frisk luft Skyddande ozonskikt Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Grundvatten av god kvalitet, Biologisk mångfald Baselkonventionen om gränsöverskridande avfall, Minamatakonventionen om kvicksilver (Hg) SAICM - kemikaliestrategin Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar Cirkulär ekonomi IED - industriutsläppsdirektivet Östersjöstrategin, särskilt policyområdet Farliga ämnen Handlingsplan för Biologisk mångfald Utmaningen för det internationella gröna arbetet på Naturvårdsverket är att knyta ihop våra nationella miljömål och de mål som finns globalt och på EUnivå för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. För det globala arbetet finns Konventionen för biologisk mångfald (CBD) Dess strategi för biologisk

NATURVÅRDSVERKET 5(8) mångfald och ekosystemtjänster 2011-2020 omfattar de 20 så kallade Aichimålen, vilkahar motsvarigheter i det svenska miljömålssystemet. Flera av regeringens etappmål syftar direkt till uppfyllelse av specifika Aichimål. Om det skall lyckas beror bland annat på arbetet inom andra multilaterala miljöavtal, Klimatkonventionen, Konventionen för handel med utrotningshotade arter (Cites) och Våtmarkskonventionen (Ramsar). Prioriteringar Internationellt arbete för biologisk mångfald 2016 Vi bidrar till svensk instruktion för arbetet med förhandlingar om invasiva främmande arter under CBD och deltar i EU:s genomförandekommitté och vetenskapliga forum. I samverkan med Jordbruksverket och Skogsstyrelsen inom det internationella gröna arbetet jobbar vi för att stärka genomslaget av hänsynstagande till biologisk mångfald i deras processer, som ligger nära de areella näringarna. Fokus 2016: Agenda 2030 Det önskade resultatet av CBD:s strategiska plan och relaterade mål inom Agenda 2030 är att de har fått genomslag i nationella och relevanta processer inom andra myndigheter. Agenda 2030 blir från 2016 den överordnade ramen för det internationella arbetet med biologisk mångfald. Två av målen handlar specifikt om biologisk mångfald: mål 14 och 15, som rör marin och terrester biologisk mångfald. Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är dock även förutsättningar för eller starkt bidragande till att nå flera av de andra målen. Det är därför strategiskt viktigt att integrera målen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i arbetet med andra mål på Agenda 2030. Med våra insatser vill vi bidra till detta, framför allt för integrering av hänsyn till biologisk mångfald inom de areella näringarna och klimatanpassning. I arbetet med Cites adresserar vi delmål 15.7 i Agenda 2030. 3 I arbetet med Agenda 2030 ser vi även kopplingar till Naturvårdsverkets satsningar på innovation. Prioriteringar 2016 2018, önskade resultat Klimatförändringarna och biologisk mångfald Önskat resultat: Lösningar baserade på biologisk mångfald och ekosystemtjänster får tydligt genomslag i beslut om att begränsa klimatförändringar och om klimatanpassning. Mellanstatlig plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES Önskat resultat: De första rapporter från IPBES håller hög kvalitet och erkännas 3 Delmål 15.7 I Agenda 2030: Take urgent action to end poaching and trafficking of protected species of flora and fauna and address both demand and supply of illegal wildlife products.

NATURVÅRDSVERKET 6(8) som underlag för policybeslut globalt, regionalt och nationellt. Invasiva främmande arter Önskat resultat: Skapa synergier mellan olika internationella organisationer. EU-förslag om kompensation för förlust av biologisk mångfald Önskat resultat: Eventuella EU-regler om kompensation stärker bevarandet av biologisk mångfald i Sverige. Aktuella processer Naturvårdsverkets EU- och internationella samarbete inom biologisk mångfald genomförs med stöd av följande sex ettåriga aktionsplaner för respektive process: 1. Konventionen för biologisk mångfald, till den hör Cartagenaprotokollet (biosäkerhetsprotokollet) och Nagoyaprotokollet (tillgång till genetiska resurser) 2. Ramsarkonventionen (Våtmarkskonventionen) 3. Cites (handel med hotade arter av växter och djur) 4. CMS/Bonn-konventionen (skydd av flyttande arter) 5. Coordination group for Biodiversity and Nature (CGBN) 6. Mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) Handlingsplan för Klimat och luft Att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser är ett specifikt mål under det 13:e globala hållbarhetsmålet Bekämpa klimatförändringarna. Åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna kan ge positiva synergieffekter och förutsättningar för att möta flera av de utmaningar världen står inför idag, såsom livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem, mänsklig säkerhet, jämställdhet, hälsa och ekonomisk tillväxt. Handlingsplanen för Naturvårdsverkets internationella och EU arbete inom klimat och luft fokuserar främst på två av Naturvårdsverkets sju effektområden klimat och luft samt miljö- och hälsopåverkan. Vårt arbete med klimat och luft syftar till att minska människans påverkan på klimatet, minska luftföroreningar och dess effekter samt uppnå ett skyddande ozonskikt. Arbetet bidrar främst till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt. Området miljö- och hälsopåverkan omfattar effekter från våra insatser för att minska påverkan från miljö- och hälsoskadliga ämnen och buller, dock med undantag av växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen och vissa luftföroreningar. Vi bidrar till ökad kunskap, vilket leder till beslut och åtgärder som påverkar miljö och människors hälsa positivt. Genom Naturvårdsverkets

NATURVÅRDSVERKET 7(8) arbete i detta effektområde bidrar vi framförallt till resultat i arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, men även till ytterligare tio miljökvalitetsmål. Effektmål För att uppnå målen för effektområdena Klimat och luft samt Miljö- och hälsopåverkan vill vi på 3 års sikt: bidra till att svenska prioriteringar får ökat genomslag i lagstiftning och andra former av internationella överenskommelser tillhandahålla ett robust och målgruppsanpassat kunskapsunderlag som möjliggör beslut om rätt åtgärder för att gynna såväl luft och klimat åstadkomma en starkare och mer effektiv styrning av genomförandet av klimat- och luftåtgärder att kopplingen stärks mellan olika lagstiftningar som berör miljö- och hälsoskadliga ämnen ska användningen av särskilt farliga ämnen ha minskat; ska kopplingen mellan miljöpåverkan och hälsopåverkan förtydligas Fokus 2016 - Vi fortsätter att utveckla underlag och scenarier för luft- och klimatarbetet. - Genom vårt arbete med de tekniska arbetsgrupperna som rör BATslutsatser under industriutsläppsdirektivet främjar vi höga kravnivåer och god miljöteknik för att minska negativa miljöeffekter. Följande prioriteringar är viktiga under 2016 2018: Skapa förutsättningar och fokus på övergripande frågor kopplade till en framgångsrik implementering av Parisöverenskommelsen, med fokus på exempelvis regelsystem för ökad transparens, stöd för kapacitetsuppbyggnad och kopplingen till internationella samarbetsinitiativ, globala mål och nationellt arbete. EU:s ramverk för ny klimat- och energipolitik 2030 omsätts i implementerande regelverk med bibehållen, eller högre än, redan beslutad ambitionsnivå. Naturvårdsverket ska verka för att Sverige och EU säkerställer en effektiv implementering och efterlevnad av EU:s Energi- och klimatpaket till 2020. Genomförande av ett reviderat takdirektiv och ett nytt genomförandebeslut för Göteborgsprotokollet. Nedfasning av Fluorkolväten (HFC) skall ske genom Montrealprotokollet och målsättningen är att den svenska HFC-strategin får ett framgångsrikt genomslag på internationell nivå. Naturvårdsverket agerar för att Montrealprotokollet bistår med nedfasning av HFC och att påfyllnaden av den multilaterala fonden förblir stabil och tillräcklig för att säkerställa utfasningen av ozonnedbrytande ämnen (ODS).

NATURVÅRDSVERKET 8(8) Stödja och prioritera aktiviteter som genereras av att Naturvårdsverket har en representant som ordförande för Luftvårdskonventionen (CLRTAP). Verka för en implementering och ratificering så att det reviderade Göteborgsprotokollet ska träda ikraft. Verka för hög miljöambition som kan ge effekt på svenska miljömål, framförallt EU:s arbete inom Industriutsläppsdirektivet (IED) för stora förbränningsanläggningar, avfallsförbränning, bearbetning av järnmetaller och förebyggande åtgärder avseende utsläpp till luft och rening av utsläpp till luft. Stärka kopplingen mellan EU:s Industriutsläppsdirektiv (IED) och Luftvårdskonventionen (CLRTAP). Säkerställa kunskap om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar SLCP och dess effekter på hälsa, klimat och jordbrukets avkastning, samt bidra till metodutveckling för bättre utsläppsinventeringar som grund för åtgärdsarbetet inom flera fora och grupper (t.ex. AR, CCAC, CLRTAP). Aktuella processer Process Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmål Frisk luft Climate Change Committee/EU:s klimat- och energiramverk UNFCCC/Kyotoprotokollet inkl. IPCC Wienkonventionen/Montrealprotokollet Luftkvalitetsdirektivet CLRTAP inklusive EU:s takdirektiv Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar SLCP, CH4, Black Carbon, HFC, O3 IED - LCP, WI, FMP och WGC 4 x x Skyddande ozonskikt 4 Stora förbränningsanläggningar (LCP), Avfallsförbränning (WI), Bearbetning av järnmetaller (FMP) och förebyggande åtgärder avseende utsläpp till luft och rening av utsläpp till luft (WGC)