Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag

Relevanta dokument
Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Diagram 1 Förväntad livslängd vid 65 års ålder vid två prognostillfällen, och 2015 samt utfallet årligen till och med 2016

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Konjunkturrådets rapport 2018

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09

Alternativ pensionsålder

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Möjligheter och framtidsutmaningar

Indexering av pensionerna

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Indexering av pensionerna

Den svenska välfärden

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Sysselsättning och pensionssystemet

Livslängdsanalys för olika inkomstgrupper

Södermanlands län år 2018

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Pensjonsforum_2017_03_

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Vilka grupper gynnas eller missgynnas av en höjd pensionsålder?

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Finanspolitiska rådets rapport. Erik Höglin Presentation för Ekonomistyrningsverket 16 juni 2009

Stockholms besöksnäring. April 2015

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Befolkning efter ålder och kön

Pensionsåldrar internationellt

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Lättläst sammanfattning

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2)

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot.

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Stockholms besöksnäring. November 2014

Alternativ pensionsålder

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

pension innan deras lägsta ålder för uttag av allmän pension annars skulle ändras. I denna rapport lämnas inget förslag på hur LASåldern ska kopplas

Så påverkar en höjd pensionsålder samhällsekonomin

Svensk finanspolitik 2013

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

arbetslöshetsförsäkringen behöver stärkas genom ett höjt tak, längre skydd och att kraven för att kvalificera för a-kassa ses över.

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse

Pensionssystemens demografiska utmaningar

Stockholms besöksnäring. December 2014

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Budget och stipendienivåer för call 2018 (KA103)

Ekonomiska förutsättningar

Transkript:

1

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag 65-årsgränsen för när grundtryggheten i ålderspensionssystemet börjar (Garantipension, Bostadstilägg och Äldreförsörjningsstöd) med ca 2/3 av livslängdsökningen 65-årsgränsen för när socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen upphör ska förskjutas uppåt med ca 2/3 av livslängdsökningen 61-årsgränsen för när inkomst- och ålderpension tidigast kan tas ut ska förskjutas uppåt med 2/3 av livslängdsökningen 67-årsåldern för LAS åldern för LAS höjs till 69, därefter följer den med 2/3 av livslängdsökningen 2

3

Pensionsåldrar i Sverige en tillbakablick Inger Johannisson Tora Philp 4

Tidpunkter för införande eller ikraftträdande av ett urval pensionsåldrar 75 Ålder 70 65 1913/14 1976 1998 60 55 50 1850 1900 1950 2000 Årtal 5

Varför 67 år? Den lagreglerade statliga tjänstepensionsåldern var 67 år Pensionsåldern ansågs för hög man hade inte råd med lägre ålder 6

Varför sänktes pensionsåldern till 65 år? Pensionsåldern var redan i princip 65 år Rättvisefråga Ekonomiska förutsättningar 7

Pensionsreformen på 1990-talet Formell pensionsålder slopades Garantipension enbart en grundtrygghet vid låg eller ingen inkomstrelaterad pension Tidigast uttagsålder 65 år 8

Varför togs den formella pensionsåldern bort? Pensionsförmånens storlek baseras på Individens ackumulerade pensionsrättigheter Kohortens förväntade återstående medellivslängd Inget behov av en gemensam pensionsålder Skapa ekonomiska drivkrafter för ett längre arbetsliv 9

10

Utvecklingen av pensionsåldrar internationellt Inger Johannisson 11

Pensionsålder kopplad till livslängd Löpande indexering Belgien 67+ (2028) Cypern 65+ (2018) Finland 65+ (2039) Grekland 67+ (2021) Holland 67+ (2024) Italien 67+ (2019) Portugal 66+ (2016) Slovakien 62+ (2017) Beslut Danmark 66 67 (2022) 68 (2031) Storbritannien 66 (2020) 67 (2017) 68 (2060) Löpande 2 månader Tjeckien 67+ (2041) 12

Pensionsåldern är lägst 67 år i 22 av 42 länder Höjer till 67 år Australien (2024) Frankrike (2018) Kanada (2029) Kroatien (2038) Polen (män 2020, kvinnor 2040) Spanien (2027) Tyskland (2029) USA (2022) Höjer till > 67 år Irland 68 (2028) Oförändrat vid 67 år Island Israel (män) Norge 13

Varför höjs inte pensionsåldern i Sverige? Ingen statsfinansiell drivkraft Inkomst- och premiepensionen finansieras vid sidan av statsbudgeten Utgifterna för inkomst-och premiepensionen anpassas till Pensionsintäkterna Samhällekonomiska utvecklingen Garantipensionen utgör < 7% av de totala pensionsutbetalningarna Ekonomiska vinsterna räknades in på 1990-talet Kostnaderna av höjd pensionsålder är mer synliga 14

Risker med att inte höja 65-årsgränsen 65 år är normbildande Individen får lägre pensioner än väntat Pensionssystemets legitimitet ifrågasätts 15

16

Livslängdsanalys för olika inkomstgrupper Anders Carlsson Danne Mikula Omfördelar pensionssystemet mellan olika inkomstgrupper? Vilka tjänar/förlorar på dagens system? 17

Delningstal per livsinkomstgrupp 17,2 +2,4% 17,1 17,0 16,9 +1,4% 16,8 16,7 16,6 16.5 16,4 16,3 16,2 16,1-0,3% Gemensamt delningstal -1,1% -2,1% 16,0 1 2 3 4 5 Livsinkomstgrupper Högsta pensionerna 18

Könsfördelning i livsinkomstgrupperna 33% 67% 20% 80% 60% 40% 81% 19% 80% 20% 1 2 3 4 5 Livsinkomstgrupper 19

Delningstal uppdelat på kön +5,5% 17 Gemensamt delningstal 16-6,1% 15 14 Kvinnor Män 20

Delningstal per livsinkomstgrupp och kön 19 18 17 Män Kvinnor +10,7% +7,7% +6,0% +5,6% +3,3% -0,5% 16-6,1% 15 14-14,5% -12,9% -9,7% 13 1 2 3 4 5 Livsinkomstgrupper 21

Den förväntade garantieffekten per livsinkomstgrupp och kön 120% 100% +103% 80% +78% 60% 40% 20% +15% +21% Män Kvinnor 0% +3% +5% 0% 0% 0% 0% 1 2 3 4 5 Livsinkomstgrupper 22

Summan av den förväntade livslängds- och garantieffekten per livsinkomstgrupp och kön 120% 100% +106% 80% 60% +63% 40% 20% 0% +3% +27% -6% +10% Män Kvinnor -6% +8% 0% +11% -20% 1 2 3 4 5 Livsinkomstgrupper 23

Förändringar av delningstalen per livsinkomstgrupp och kön 19 18 17 16 15 14 Kvinnor Män 5 4 2 3 1 5 4 3 2 1 13 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 24

Den årliga förändringen av delningstalet per livsinkomstgrupp och kön, 2001-2012 0,9% 0,8% +0,87% Män +0,82% +0,76% +0,71% +0,71% 0,7% 0,6% 0,5% Kvinnor +0,56% +0,60% 0,4% 0,3% 0,2% +0,29% +0,25% +0,38% 0,1% 0,0% 1 2 3 4 5 Livsinkomstgrupper 1 2 3 4 5 25

Slutsatser Befolkningen med lägre inkomster lever inte kortare än de med högre inkomster Inom respektive kön lever de med lägre inkomst kortare än de med högre inkomster Garantipensionen kompenserar delvis för livslängdsskillnader Alla gruppers livslängd ökar med tiden Skillnader i livslängd utgör inget hinder mot införandet av riktålder 26

27

Så påverkar en höjd pensionsålder samhällsekonomin Tommy Lowén 28

Höjd pensionsålder vi lever allt längre Pensionsåldersutredningens förslag om: Riktålder Höjd lägsta ålder för uttag av allmän pension Finansiella effekter av ett längre arbetsliv 29

Den finansiella effekten av förslagen som andel av BNP 4,5% 4,0% BNP ökning 3,5% Hushållen 3,0% 2,5% Totalt offentlig sektor 2,0% 1,5% Kommunerna 1,0% 0,5% Ålderspensions systemet 0 Staten -0,5% 30

31

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell Erik Granseth 32

Försörjningskvoten 1960-2013 och prognos enligt SCB för 2014-2088 33

Antal personer 60-74 år i olika statusgrupper 1 800 000 1 600 000 Pensionär 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 Har pensionsgrundande inkomst 600 000 400 000 200 000 Arbetslös mm. Sjukersättning 0 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 34

Antal personer 60-74 år i olika statusgrupper - efter ändrade åldersgränser 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 Pensionär Har pensionsgrundande inkomst 800 000 600 000 400 000 200 000 Arbetslös mm. Sjukersättning 0 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 35

Avgiftsnetto Avgiftsnetto = avgiftsinkomst pensionsutbetalning avgiftsinkomst 8,0% 6,0% Införd riktålder 4,0% Basscenario 2,0% 0,0% 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047-2,0% -4,0% -6,0% -8,0% -10,0% -12,0% 36

Fondstyrka Fondstyrka = År med pensionsutbetalningar om avgiftsinkomster upphör 8,00 7,00 Införd riktålder 6,00 5,00 4,00 Basscenario 3,00 2,00 1,00 0,00 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 37

Balanstal Balanstal = inkomstpensionssystemets tillgångar skulder 1,25 Införd riktålder 1,20 1,15 Basscenario 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 2003 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 38

Sammanfattning Den finansiella ställningen för pensionssystemet blir kraftfullt förbättrad vid höjd pensionsålder Pensionsmodellen simulerar inte kostnader för staten såsom garantipension eller sjukersättning På sikt skulle vissa av statens kostnader minska pga utdelningsbara överskott Balanstalet når 1,1 tio år tidigare vid höjd pensionsålder Pensionsmodellen på nätet http://www.pensionsmyndigheten.se/pensionsmodellen.html 39

40

Aktuell takt i livslängdsökningen 1,7 månad/år 4,4 dagar/månad 3,5 timmar/dygn 41

Sammanfattning Sverige är internationellt sett en eftersläntarare vad gäller att höja den normala pensionsålder Samhällets/statens finansiella livslängdsrisk har hanterats av pensionsreformen 94/98 Individens finansiella livslängdsrisk har inte hanterats av pensionsreformen 94/98. 65-årsåldern är här det centrala. Förtidspensionärerna de stora förlorarna på bibehållen 65 årsgräns Att höja avsättningarna till pensionen för att undvika högre pensionsålder - innebär lägre inkomster nu för att konsumera mer under ett allt längre pensionärsliv. Är det önskvärt? 42

43