Norra Angermanlands industri under 1900-talet.

o Norra Angermanlands industri under 1900-talet. Av Harald Wik. ~ ~ in uppsats har blivit kallad»norra Angermanlands etc.».lvl\.. Titeln är något oegentlig. För det första har jag nämligen från»norra Angermanland» amputerat Västerbottens-änsdelen, Nordmalings tingslag. Operationen motiveras av två förhållanden: dels har det i Örnsköldsviks-trakten mer och mer blivit brukligt att anse Angermanland slut, där Västerbottens län börjar (Nordmalings-borna kalla sig också själva västerbottningar, ej ångermanlänningar), dels har väl hembygdsboken Angermanland-Medelpad egentligen ingen anledning att direkt befatta sig med Västerbottens län. För det andra har jag låtit gränsen för»norra Angermanland» i söder dras genom Skuleskogen. Det gamla Nordingrå tingslag äx' alltså ej med. Vart detta tingslag egentligen skall räknas, till norra eller södra Angermanland, är ju ett gammalt tvistefrö, inte minst mellan Härnösands- och Örnsköldsviks-bor. Utan att på något sätt därigenom vilja ta ställning till den frågan har jag här dragit gränsen i Skuleskogen. Mitt»Norra Ångermanland» omfattar alltså kort och gott nuvarande Norra Angermanlands domsaga. Jämte Örnsköldsviks stad naturligtvis! Områdets folkmängd utgjorde år 1900 5.820 inv., 1913 8.38 inv., 1929 50.819 inv. och 1935 53.276 invånare. Avsikten med min uppsats är nu att med hjälp av tabeller och kartor söka ge en bild av industrien i norra Angermanland och dess utveckling under 1900-talet. Det är under de senaste 11

decennierna, som pappersmasseindustrien vuxit sig stark i vårt land. Från sekelskiftet till år 1930 S-dubblades produktionen. Samtidigt har emellertid sågverksindustrien stagnerat, ja, t. o. m. gått tillbaka. Dessutom har modernisering och rationalisering givetvis pågått inom bägge industrigrenarna. Naturligtvis kunna dessa händelser inom skogsindustrien skönjas i siffrorna för norra Angermanland. När man skall mäta storleken på en fabrik, kan man utgå från åtminstone tre olika beräkningsgrunder, arbetareantalet, tillverkningarnas värde och anläggningarnas värde. Det vanligaste torde vara att utgå från arbetareantalet. Detta har jag också gjort på de kartor, som äro bifogade min uppsats. På dessa kartor äro emellertid med olika stora klot endast industriplatser med ett arbetareantal av minst 20 markerade. Varje klots storlek är i förhållande till det genomsnittligt sysselsatta arbetareantalet på platsen. ndustriplatserna kring Örnsköldsviksfjärden äro på de större kartorna sammanräknade och ha på kartorna benämnts Ö-vik. De olika industriplatsernas kring fjärden storlek framgår av de två specialkartorna. Som komplement till kartorna tjänstgöra tabellerna 1 och 2. Kartorna och tabellerna visa alltså industriplatsernas storlek åren 1900, 1913, 1929 och 1935. En liten oegentlighet gäller för sista året, i de.t att siffran för Örnsköldsviks stad avser 193. Någon större felaktighet betyder detta emellertid ej, ty genom införskaffande av kompletterande uppgifter har jag kunnat konstatera, att 1935 års siffra blir ungefär densamma som 193 års. Avvikelsen blir inte större än högst 10 arbetare, uppåt eller nedåt. Varför just åren 1900, 1913, 1929 och 1935? Ja, åren 1900 och 1935 äro väl självklara, som utgångsår och slutår. 1913 har jag tagit med som sista förkrigsåret och 1929 som sista högkonjunkturåret före den kristid, som vi nu under ett par år arbetat oss ur. Låt oss titta litet närmare på de olika kartorna och tabellerna! Från 1900 till 1913 är det stillestånd, ja, t. o. m. minskning, detta i stort sett beroende på nedläggandet av de två sågverken 12

"., i Husum. Från 1913 till 1929 ha vi ett kraftigt uppsving, vilket ytterligare markeras av uppgifterna för 1935. Husum har kom- ':::...---..,... _, : \... '-- / ".' Sk,d.., 1 rni l!,.----- r"'-,: '-. J,.,, V \ J -- o 13 1 _

mit tillbaka tack vare sulfatfabriken, och Köpmanholmen har flerdubblats. Påfallande är Örnsköldsviksortens oavbrut?a uppgång, 901 arbetare år 1900 och 1.66 arbetare år 1935. denna uppgång har emellertid Örnsköldsviks stad endast mindre del, som en blick på specialkartorna talar om för oss. Det är Alfredshems sulfitfabriks tillkomst och utvidgning, som svarar för det mesta. Av de två specialkartorna framgår f. ö. den omgruppering, som ägt rum kring Örnsköldsviksfjärden. Av Arnäs-sidans 5 industriplatser äro endast 2 kvar. Själevad har bibehållit sina två och fått det nyskapade Alfredshem dessutom, vartill kommer det norr om staden belägna Gullänget. Det är»den stora sågverksdöden» som gått fram. Av de sju sågverken, som år 1900 funnos kring fjärden (Domsjö, Hörneborg, Framnäs (Örnsköldsvik), Knorthem, Järved, Alne och Bodum) återstår endast ett (Domsjö). stället har emellertid Alfredshems sulfitfabrik, Hörneborgs wallboardfabrik och Moälvens träsliperi (Örnsköldsvik) tillkommit, varjämte ett par mindre skofabriker och en barktrumma fått ersätta Järveds sågverk. Men det är inte bara kring Ö-viksfjärden, som sågverken»dött ut». hela distriktet funnos år 1900 17 sågverk med en tillverkning av minst 1.000 m 3 pr år. 1913 hade antalet gått ned till 1, 1929 8, och 1935 voro endast 5 kvar. Produktionen av trävaror har dock inte gått ned i samma tempo, vilket tabell 3 visar. Produktionen vid två av de kvarvarande sågverken, Köpmanholmen och Domsjö, har nämligen avsevärt utökats. Samtidigt med»sågverksdöden» ha pappersmassefabrikerna kommit. Distriktet har f. n., som tabell visar, 5 sådana fabriker. Samtliga ha tillkommit efter sekelskiftet. Produktionens utveckling visar tabellen. Anmärkas bör, att av Alfredshems sulfitfabriks massa 1935 c:a 0.000 ton utgjordes av silkesmassa. Produktionen av kemisk massa utgjorde 1935 ung. 7 % av hela rikets, produktionen av slipmassa mellan 3 och % och sågverkens produktion mellan 2 och 3 %. ntressant är att se (tab. 3), hur träkolstillverkningen, som år 1900 hade en rätt stor omfattning vid sågverken, 720.000 hl., 1

2.:...-------..,.-.~,'\'j""'l,,, ",, " "...' Ör-nLkölJsV'ik J " /(..o~thet>t l Yl dllstr Lp La. t.se r o år '100. Sk a. La... ndu.str i fa. tser å. r q 3r-. Ska.l a.. o, 2. km. så småningom alldeles försvinner. Viktigaste orsaken därtill är givetvis, att massafabrikerna konsumera avfallet från sågverken. Av kartorna framgår också, att industriplatsantalet har blivit större sedan sekelskiftet. Då var antalet 17, 1935 var an- 15

talet 19. En viss koncentration till Moälvens dalgång har gjort sig gällande. Utökningen hänger samman med framträdandet aven del nya industrier. Bland dessa böra väl främst omnämnas den av Mo & Domsjö a.-b. i Hörneborg strax utanför Örnsköldsvik uppförda s. k. wallboardfabriken samt a.-b. Häggund & Söners karosserifabrik i Gullänget, nära Örnsköldsvik. Vid wallboardfabriken, som byggdes 1929, sönderdelas träet i fibrer genom malning i kvarnar, och massan pressas Domsjöverken. Flygfoto Aero Materiel. Nr H2612. sedan till skivor av olika storlek. Skivorna användas mest som byggnadsisoleringsmaterial. 1935 tillverkades 13.715 ton eller.86.000 m 2 wallboard (treetex). Karosserifabriken i Gullänget är ursprungligen startad som möbelfabrik, men man har så småningom egentligen helt övergått till tillverkning av bussoch bilkarosserier. Vid fabriken, som numera är en av de ledande i landet, tillverkades 1935 omkring 160 omnibuskarosserier, vartill kom ett antal bilkarosserier. 16

nom. industrigruppen malmbrytning och metallindustri finnas ej många anläggningar i norra Ångermanland. Mekaniska verkstadsindustrien är, såsom f. ö. i hela Norrland, mycket dåligt utvecklad. En viss framgång kan emellertid påvisas. 1900 var arbetareantalet omkring 85, 1935 omkring 200. En för norra Ångermanland egendomlig industri är läderoch skinnindustrien. nom hela Västernorrlands län sysselsättas f. n. inom denna industrigrupp endast omkring 200 arbetare, men de allra flesta av dessa komma på norra Ångermanland. ndustrien ifråga, som för distriktet är barn av tjugonde århundradet har visserligen under de senaste åren gått något tillbaka, men alltfort finnas 7 smärre fabriker i branschen. Sedan gammalt har i Själevads socken en betydande skinnberedning och pälstillverkning ägt rum såsom binäring till jordbruket, avsedd att skaffa arbete och inkomst under vintermånaderna. Särskilt i byarna på södra sidan Själevadsfjärden, Billa, österbillsjö och Hörnäs, har man slagit sig på denna pälsberedning och skinnhandel. Mest bedrives industrien såsom hemindustri, d. v. s. pälshandlarna-fabrikörerna utlämna skinn till. hemmen, där man på lediga stunder sysslar med att sy pälsar, mössor, handskar o. s. v.»fabrikören» själv har som regel endast en eller ett par arbetare i sin tjänst och det ofta endast under en del av året. Två riktiga»fabriker» finnas emellertid också, nämligen i österbillsjö (Joh. Jonsson) och i Domsjö (A. Sundeiin), f. n. sysselsättande resp. 20 och 25 arbetare, förutom en del hemmaarbetare. Bilismen har åstadkommit en omläggning av industrien. Under det att man förut mest sysslade med tillverkning av fällar och stora respäisar av hund- eller vargskinn, har man numera på grund av den helt enkelt katastrofalt minskade efterfrågan på dessa varor gått över till tillverkning av finare promenadpälsar, mössor, handskar o. dyl. De båda»fabrikerna» ha f. ö. nu i stor utsträckning övergått till ren konfektionsindustri. En speciell»hantverksindustri» har också tovmakeriet blivit. Särskilt i Svedjeholmen, Själevads socken, finnas dessa små 2 17...23.&---------

verkstäder för tovning och tillverkning av filtsockor, filtskor och dylikt. Dessa av mig berörda industrier ha på grund av sin hemindustri- och hantverkskaraktär ej blivit medräknade i tabeller och på kartor, med undantag av österbillsjö- och Domsjöfabriken. En uppskattning av antalet sysselsatta arbetare skulle ge omkring 20 i Billa-österbillsjö, 50 i Hörnäs, 0 i Svedjeholmen. Därtill kommer ett 20-tal i Järved, Arnäs socken, och ett 15-tal i Björna. Textil- och beklädnadsindustrien representeras förutom av nyssnämnda två fabriker endast av Norrlands Yllefabrik i Moliden, en mindre anläggning, dock med ett stigande antal arbetare, f. n. 16. Livsmedelsindustrien har hela perioden haft och har alltfort, vid sidan av Örnsköldsviks mejeri, sin viktigaste representant i Själevads ångbryggeri. F. ö. finnas och ha under hela 1900-talet funnits endast en del smärre anläggningar. Anmärkningsvärt är emellertid, att i Själevads socken finnas av vårt lands 5 renköttsrökerier! (Det femte finns i Gällivare.) 18 Köpmanholmens sulfit- och sulfatfabrik.

Med avseende på kraftförsörjningen är distriktet numera ett underskottsområde. Från statens vattenfallsverk i Norrfors (Dme älv) erhålles ström och kraft till bl. a. Örnsköldsviks stad. De större kraftstationerna inom distriktet äro Gideåbacka och Gideå bruks i Gide älv med en effekt på resp. 7.200 och 1.880 kw., båda tillhöriga Mo & Domsjö a.-b., Brynge och Fors i Nätraälven med resp. 2.800 och 850 kw., tillhöriga Forss a.-b. (Köpmanholmen) samt Yttersel i Moälven med 1.000 kw., ägd av ett särskilt belysningsbolag. Som min lilla utredning visat, har industrien i norra Angermanland utvecklats rätt kraftigt under 1900-talet. Uppsvinget har också medfört, att området numera, när det gäller industrialiseringen ligger på ung. samma nivå som medeltalet för länet. Antalet industriarbetare pr 1.000 inv., som i området ännu 1929 med siffran 52 låg betydligt under medeltalet för länet, 71, har 1935 sprungit upp till 62. Siffran för hela länet för samma år finnes ej ännu tillgänglig. 193 års siffra var emellertid 59. Och utvecklingen har glädjande nog inte avstannat. Fr. o. m. i år har en klorfabrik i Alfredshem satt i gång, sysselsättande ett 30-tal arbetare. Avsikten är att göra Alfredshems sulfitfabrik oberoende av import av utländska blekningsämnen. Och just i dagarna (sept. 1936) går genom tidningspressen ett meddelande om att Mo & Domsjö a.-b. hos kungl. maj:t anhållit om tillstånd att vid Alfredshems sulfitfabrik uppföra en sulfitspritfabrik med en beräknad kapacitet på 6 milj. liter. 19

Bryggeri, Fanerfabrik, Mindre 232!. TABELL 1. NDUSTRPLATSER NORRA ANGERMANLAND. Antal ar~. år ndustriplats ndustrigren 1 1 19001191311929,1935 1 Örnsköldsvik.... Se tabell 2 1 1' Knorthem ; (Sågverk) ') 37 152! 3233]1) 30. ' Järved : (Sågverk), skofabriker (2) bark trumma : 9 1651 7 8 Alne 1(Sågverk) 155, 63'1120 Bonäset Mek. verkstad 171 0 36 85 Bodum (Sågverk) 135 71 66 Hörneborg Alfredshem (Sågverk), wallboardfabrik Sulfitfabrik. 60 86 72 331 5 15806 1 Domsjö Sågverk, pälsvaruindustri 171 22 i 2971 278, Gullänget Snickeri- och karosserifabrik -- 1 801 1501 i Örnsköldsviksorten,-g"'(7':)j-:-'9"'9'=7;-;!1""'3""'19"'"""'16""'6'"""'1 Själevad skofabrik, sågverk 23 20 5' 281 Billsta Sågverk 58 3 5 51 österbillsjö Pälsvaruindustri 20 201 Moliden Yllefabrik, snickerifabriker (3) 6 11 28! Gottne Sågverk (2) kraftstation 17 2! 3 31 Mellansel Sågverk 291 20 Bl:edbyn Skofabrik, sågverk, snickerifabrik... S 8 B1 0 Sidensjö Snickerifabrik, garveri, kvarn 1 2:1: 28 Skorped (Snickerifabrik) 3') 26 261- Byvattnet (Sågverk) 31 Bjästa... Skofabrik, snickerifabrik 2 Köpmanholmen Sågverk, sulfit- och sulfatfabrik.. 197 276 Näske (Sågverk) 66 37' ' Strängö (Sågverk) 71 6K Skede (Sågverk) 26 32 l S 30 20 390 81S.52 Husum (Sågverk [2]), sulfatfabrik 266 3T Sl T 86 Trehörningsjö 1 mejeri, snickerifabrik 1 2' 25 Diverse 1 industrier 3 31 fl l! SO:l\ Summa 173K 166 26:3:3303 ') Avser 193. ") Parentes anger numera nedlagd industri. 3) Approximativ siffra. 20

1 Mekaniska 1 Så?"er~ 1 TABELL 2. ÖRNSKÖLDSVKS NDUSTR. ndustrigrupp Arbetareantal år 1-- --; ---- -- 190u i 1913 l, 1929 193 Järn- och stålmanufaktur. verkstäder. 1Finare stenförädlingsindustri.. och hy~~erier..:.. :Smcken- och mobelfabnker. Pappersmassefabriker. :Kartongvarufabriker, Boktryckerier ',Choklad.- och kara~ell~abriker : Bryggener och maltener,,fabriker för andra dryckesvaror ', 'Mejerier. Slakterier och charkuterier ' :Annan livsmedelsindustri.,garverier.. 'Skofabriker. Vattenledningsverk. Övrig.. 28 0 119 19 19 35 70 2 16 69 3 10 3 2 8 5 10 93 1 95 2 25 7 29 7 lo 55 2 3 5 9 3 3 2 2 2 3 6 --------'---'--------i-- Summa 232 152 32 331 TABELL 3. PRODUKTONEN A V TRÄVAROR OCH TRÄKOL. Ar Trävaror') Träkol") m" hl. 1900 267.17 no.lol 1913 202.000 25.911 1929 1572S9 9.60 1935 159.061 ') Sågverk med mindre produktion än 1.000 m" ej medräknade. ") Produktion vid sågverken. 21

TABELL. PRODUKTONEN AV PAPPERSMASSA (i ton torr vikt) A~~redshems.. sulfltfab;-ik..;! 190 1-111.523 1 23.019 55800 Kopmanholmens s~lfltfabrik 11907! -110.03011.191 c:a 16.000 H~sums sulfatfabnk ; 1919 - - 56.083. 5.395 Kopmanholmens sulfatfabrik 1930 - - - r.a 28.000 Summa kemisk massa 1-121.553193.2961 c:a 1M.000!Moälvens träsliperi 1926 - - 16756' 25.316