Guds existens Mats Selander CredoAkademin
Förra gången Kalamargumentet: 1. Allt som börjar existera har en orsak 2. Universum har börjat existera 3. Alltså har universum en orsak
Givet Big bang- teorin är denna orsak: - Andlig - Evig/Gdlös - Oerhört mäkgg YJerligare argument ger oss skäl aj tro aj orsaken är - Personlig (en tänkande, viljande orsak)
Förra gången 1. Livet är absurt utan Gud 2. Men livet är inte absurt 3. Därför finns Gud Om Gud inte finns så finns inte: Någon yjersta mening Något inneboende värde Någon verklighetsförankring för sanning och förnuw
Idag Designargumentet Det moraliska argumentet
Designargumentet u7från universums finjustering
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på design
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums:
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang)
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten)
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten)
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten)
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten) Naturlagar (tex:gravitagonslagen)
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten) Naturlagar (tex:gravitagonslagen)
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten) Naturlagar (tex:gravitagonslagen)
Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten) Naturlagar (tex:gravitagonslagen)
Universums finjustering
Universums finjustering För aj vårt universum ska vara livsgllåtande krävs aj ca 50 parametrar har väldigt exakta värden Exempel på parametrar är: GravitaGonen Den starka och svaga kärnkrawen KraWen och hasggheten i big bang Universums densitet ProporGonerna mellan protonens och elektronens massa
Designargumentet u7från universums finjustering 1.Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på design
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2.Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på design
Varför inte naturlag? John Lennox, professor i matemagk och vetenskapsfilosof säger: Men de lagar som vi upptäcker kan ju inte själva orsaka någongng. GravitaGonslagarna kan förvisso beskriva en biljardbolls rörelse, men det är biljardspelarens kö som säjer bollen i rörelse, inte lagarna.
Varför inte naturlag? Lagarna hjälper oss aj förutsäga dess bollbana (förutsaj aj ingengng stör ugfrån), men själva lagarna kan inte säja bollen i rörelse än mindre skapa själva bollen. (John Lennox, Guds dödgrävare, Stockholm CredoAkademin 2009, sid 86)
Varför inte slump? För a? förstå varför slumpen är en dålig förklaring behöver vi 7?a närmare på några exempel av finjustering Här följer tre exempel och forskares slutsatser
Exempel på finjustering
Exempel på finjustering P.C.W. Davies professor i fysik: Om gravita7onen eller den svaga kärnkramen (elektronens laddning) var svagare eller starkare med 1 på 10 100 så skulle liv inte kunna finnas. (P.C. W. Davies, The Anthropic Principle, in Par$cle and Nuclear Physics)
Exempel på finjustering
Exempel på finjustering Stephen Hawkins, teoregsk fysiker och kosmolog: Om universum expanderat en 100 000 000 000 000 000 (hundratusen- miljonermiljonte)- del långsammare eller snabbare en sek ewer Big Bang, så hade universum angngen kollapsat för länge sedan eller så hade galaxer inte funnits (Stephen Hawking, A Brief History of Time (New York: Bantam Books, 1988), p. 123.)
Exempel på finjustering
Exempel på finjustering Roger Penrose fysiker och matema7ker: Chansen a? Big Bang skulle leda 7ll e? universum med den låga entropi (oordning) vårt universum har är 1 på 10 10(123). (Roger Penrose, The Road to Reality. New York: Vintage Books 2007, s 729-730)
Forskare om finjusteringen: P.C.W. Davies professor i fysik: Jag kan omöjligen frigöra mig från intrycket a? alltsammans är planerat. (Den kosmiska planen, Stockholm: Pan 2001, sid 256 )
Forskare om finjusteringen: P.C.W. Davies professor i fysik: "Genom mi? vetenskapliga arbete har jag blivit allt starkare övertygad om a? vårt fysiska universum är hopsa? med en sådan förbluffande sinnrikhet a? jag inte kan acceptera det som blo? e? givet faktum". (Paul Davies, The Mind of God (New York: Simon & Shuster, 1992), p. 169)
Astrofysikern Fred Hoyle En tolkning av fakta byggd på sunda förnuwet ger vid handen aj ej super- intellekt har trixat med fysiken (Fred Hoyle, The Universe: Past and Present ReflecGons, Engineering and Science (November, 1981), p. 12.)
Freeman Dyson, fysiker När vi skådar ut i universum och idengfierar de många fysikaliska och astronomiska Gllfälligheter som samverkat Gll vår fördel, verkar det nästan som om universum på något säj måste ha vetat aj vi skulle komma (Energy in the Universe, ScienGfic American, 224 (1971), s 50.)
Arno Penzias, radioastronom & nobelpristagare Astronomin leder fram Gll en unik händelse, ej universum som skapades ur intet, ej universum med den mycket känsliga balans som behövdes för aj ge just de begngelser som krävdes för aj medge liv, ej universum som har en bakomliggande (man skulle fakgskt kunna säga övernaturlig ) plan. (Cosmos, Bios and Theos. Red Margenau & Varghese, 1992, s 83)
Robert Jastrow, astrofysiker de?a är det mest kramfulla bevis för Guds existens som någonsin kommit från vetenskapen (Robert Jastrow, The Astronomer and God, in The Intellectuals Speak Out About God, ed. Roy Abraham Varghese,Chicago: Regenery Gateway, 1984, p. 22. )
Robert Jastrow För den vetenskapsman som levt i tron på förnuwet slutar beräjelsen som en hemsk dröm. Han har kläjrat upp för kunskapens berg och ska upp på den högsta toppen. När han hivar sig över den sista klippan så hälsas han av ej gäng teologer som suqt där i århundraden. (God and the Astronomers, 1992 pp. 106-107)
2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump
2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump - naturlagar orsakar ingen7ng
2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump - naturlagar orsakar ingen7ng - slump är ingen bra förklaring för specificerat komplexa mönster
2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump - naturlagar orsakar ingen7ng - slump är ingen bra förklaring för specificerat komplexa mönster - men design är en bra förklaring
Designargumentet u7från universums finjustering
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på designi
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på designi
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på designi Vad kan en ateist / naturalist svara?
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på designi Vad kan en ateist / naturalist svara? Standardsvaret: MulGversumteorin!
MulGversumteorin Mul7versumteorin = det finns många parallella universa och därför är det inte kons7gt om något av dessa blivit livs7llåtande (och det är endast i e? sådant som vi skulle kunna finnas därför bör vi inte bli förvånade över universums finjustering)
Problem med mulgversumteorin
Problem med mulgversumteorin 1. Det finns inga bevis på a? det existerar e? mul7versum (med många parallella big bangar med emerföljande universa)
Problem med mulgversumteorin 1. Det finns inga bevis på a? det existerar e? mul7versum (med många parallella big bangar med emerföljande universa) 2. E? mul7versum måste ha en komplicerad universum- skapande mekanism vilket kräver design
Problem med mulgversumteorin 1. Det finns inga bevis på a? det existerar e? mul7versum (med många parallella big bangar med emerföljande universa) 2. E? mul7versum måste ha en komplicerad universum- skapande mekanism vilket kräver design 3. E? mul7versum förklarar inte (1) varför det finns e? mul7versum istället för inget, (2) hur det kan finnas medvetanden, (3) hur vår ra7onalitet kan vara gil7g, och (4) hur det kan finnas objek7va moraliska värden.
Designargumentet u7från universums finjustering
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump
Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på design
Det moraliska gudsargumentet
Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud
Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud 2. ObjekGva moraliska värden finns
Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud 2. ObjekGva moraliska värden finns 3. Alltså finns Gud
Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud.
Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud.
Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud. Varför? Jo:
Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud. Varför? Jo: 1. Utan Gud verkar objekgva moraliska värden sakna ontologisk grund
Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud. Varför? Jo: 1. Utan Gud verkar objekgva moraliska värden sakna ontologisk grund 2. ObjekGv moral verkar förutsäja en objekgv mening vilket förutsäjer en personlig skapare
3. ObjekGva moraliska värden handlar om vad som BORDE vara fallet och det förutsäjer ej objekgvt gilggt medvetande.
3. ObjekGva moraliska värden handlar om vad som BORDE vara fallet och det förutsäjer ej objekgvt gilggt medvetande.
3. ObjekGva moraliska värden handlar om vad som BORDE vara fallet och det förutsäjer ej objekgvt gilggt medvetande. 4. ObjekGva moraliska värden verkar förutsäja aj ondska kommer straffas och godhet belönas
ObjekGva moraliska värden finns
ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det?
ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det?
ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det? 1. Vi har starka intuigoner om aj vissa saker verkligen är goda och andra verkligen onda
ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det? 1. Vi har starka intuigoner om aj vissa saker verkligen är goda och andra verkligen onda 2. Om något TYCKS vara fallet så hamnar bevisbördan på den som förnekar aj så är fallet (om moral tycks objekgvt gilgg så måste den som förnekar deja bevisa det)
ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det? 1. Vi har starka intuigoner om aj vissa saker verkligen är goda och andra verkligen onda 2. Om något TYCKS vara fallet så hamnar bevisbördan på den som förnekar aj så är fallet (om moral tycks objekgvt gilgg så måste den som förnekar deja bevisa det) 3. Vi kan i teorin förneka objekgv moral, men knappast i prakgken
Det moraliska gudsargumentet
Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud
Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud 2. ObjekGva moraliska värden finns
Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud 2. ObjekGva moraliska värden finns 3. Alltså finns Gud