Foto och Bild - Lab C

Biomedicinsk fysik & röntgenfysik Kjell Carlsson Foto och Bild - Lab C Färgfotografering med digitalkamera Framställning av pappersbilder Kurs: 2D1574, Medieteknik grundkurs, moment: Foto och bild Kjell Carlsson & Hans Järling Fysikinst., KTH, 2006

1 För att uppnå en god förståelse och inlärning under laborationens gång måste dessa anvisningar studeras noga innan laborationen börjar. De avsnitt i kompendiet som hänvisas till skall också inläsas i förväg. Studera även förberedelseuppgifterna så att dessa kan besvaras vid laborationsstart. Laborationen börjar utan akademisk kvart. Läs följande avsnitt i kompendiet: Kap. 8 (perspektiv) Kap. 27 (ljuskällor) Kap. 29 (matrissensorer för digital fotografi). (Detaljkännedom om innehållet i kap. 29 ej nödvändigt för laborationen). Laborationens syfte och innehåll Laborationens syfte är att ge praktisk erfarenhet av digital fotografering, både i ateljé och utomhus. Begrepp som färgtemperatur och perspektiv kommer att beröras. Bilderna kommer att bearbetas med dator och skrivas ut med bläckstråleskrivare. Kameror Vid laborationen kommer vissa grupper att använda en SONY DSC-F717, medan andra kommer att använda en SONY DSC-R1. Bägge kamerorna har 5x optisk zoom och matrissensorer med RGB mosaikmöster för färgregistrering. DSC-F717 har en 5Mpixel CCD-sensor med storleken 6.5 mm x 8.7 mm, medan DSC-R1 har en 10Mpixel CMOS-sensor med storleken 14.4 mm x 21.5 mm. Mer information om dessa typer av sensorer finns i de kompendieavsnitt som angivits ovan. I Appendix 1 och 2 i slutet av lab-anvisningen ges några korta anvisningar om de mest fundamentala reglagen på dessa digitalkameror. Beroende på vilken kamera din grupp tilldelas kan ni vid labben använda lämpligt appendix som en liten mini-manual. Anvisningarna om kamerornas handhavande behöver naturligtvis inte detaljstuderas i förväg.

2 Belysning Vid färgfotografering är ljuskällans spektrala sammansättning mycket viktigare än vid svartvit fotografering. Spektrala sammansättningen ges ofta genom angivelse av den så kallade färgtemperaturen. Dagsljus har en färgtemperatur av ca. 5500 K, medan fotolampor (glödlampor) har ca. 3200 K. Digitalkameror kan enkelt ställas om för olika färgtemperaturer, vilket inte är fallet för kameror som använder film. I laborationen används vid ateljéfotograferingen glödlampor med en färgtemperatur av ca. 3000 K. Vid fotograferingen utanför ateljén måste ni själva tänka efter vilken färgtemperatur ljuset kan tänkas ha, och agera därefter. Förutom dagsljus och glödlampor, förekommer även andra typer av ljuskällor, t.ex. lysrör. Lysrör är ofta olämpliga vid färgfotografering p.g.a. genomslag från starka spektrallinjer hos Hg (samma sak gäller så kallade lågenergilampor, vilka bara är minilysrör ). Fotografering Vid fotografering med digitalkamerorna kan man låta dessa sköta allt automatiskt, inkl. fokusering och val av färgtemperatur. Alternativt kan man kontrollera alla inställningar själv. I denna laboration vill vi ha full kontroll på läget, så vi väljer att arbeta i manuell mod. Däremot är det klokt att använda autofokusering, eftersom det inte alltid är så lätt att bedöma fokusinställningen på en LCD-display. I digitalkamerorna finns en inbyggd sharpness funktion. Denna ska stå på lägsta värdet (-2 för F717 och för R1), vilket innebär ett minimum av uppskärpning av bilden genom bildbehandling i kameran. Vill man ha uppskärpning av bilden kan detta göras på ett mer kontrollerat sätt när bilderna bearbetas med dator. Lägsta ISOtal (ljuskänslighetstal) ska användas (100 för F717 och 160 för R1). Skulle ni fotografera i någon situation med mycket dåliga ljusförhållanden, kan ni öka på ISOtalet. Som bildstorlek (ofta felaktigt kallat upplösning ) väljer vi för F717: 2560 x 1920 pixlar, som sparas i JPEG-format (kallas NORMAL i menyn). Välj quality FINE. För R1 blir motsvarande inställningar 5 eller 10M image size beroende på fotograferingsuppgift. Picture quality FINE. Rec. mode Normal (inte Raw). Blixten ska vara avstängd vid samtliga fotograferingsmoment. Vid laborationens början kommer en kort genomgång av kamerorna att göras så att ni vet rent praktiskt hur ovanstående inställningar ska göras.

3 Laborationsuppgifter Bekanta dig med digitalkameran, se de korta beskrivningarna i appendix 1 och 2. Vid behov finns manual (vem läser sånt?) eller labhandledare (oftast mer användbar). Ett antal motiv ska fotograferas. Tänk igenom ljussättning (t.ex. undvikande av blänk) och färgtemperatur för varje motiv. Tänk också igenom vilket motivavstånd och brännvidd som ska användas för att få önskat resultat. Ett vanligt nybörjarfel är att man inte låter motivet fylla ut bildformatet, vilket innebär att man får med stora ointressanta ytor runt omkring. Även om man i efterhand kan skära ut bara den intressanta delen och förstora upp denna, så resulterar detta alltid i sämre bildkvalitet än om man från början låter motivet fylla ut bildformatet. Tänk också på att man kan vrida kameran 90 o och ta bilderna på högkant (ofta bra vid porträttfoto). Fotografering kommer att ske både i ateljé och utomhus. De uppgifter som ska utföras är: 1. Porträttfotografering utomhus (vid dåligt väder är det tillåtet att hålla till någonstans inne i Albanova, men så att ljuset utgörs av dagsljus). Image size sätts till 10M om ni använder R1-kameran (på F717 används hela tiden inställningen 2560 x 1920 pixlar). Gör fotograferingar både med färgtemperaturinställning dagsljus och glödlampa. Använd histogrammet på displayen för att ställa in korrekt exponering. Se till att ha med gråskala i bilderna (ni får den av handledaren) som framtida hjälp vid bedömning av färgåtergivning. 2. Ni får också ta några fritt valda utomhusbilder, men tänk på att tiden för att jobba med dessa bilder efteråt kommer att bli mycket begränsad. 3. Ateljéfotografering ska göras för att undersöka hur brännvidden påverkar bildresultatet. Image size sätts till 5M för R1-kameran. Två motiv ska fotograferas, en rad med film-askar och en (eller bägge) person(er) i labgruppen. Vid dessa tagningar ska digital zoom vara påslagen eftersom det ökar möjligheterna att vara kreativ. (Digital zoom slås för F717 på genom att ställa vredet 3 i figuren på sid 3 i läge Set-up, och ändra DIGITAL ZOOM till ON. På R1 trycker man in knappen med symbol förstoringsglas på kamerans baksida.) Med digital zoom påslagen får man för F717 samma effekt som om längsta brännvidden vore dubbelt så stor som den i verkligheten är (men kortaste brännvidden påverkas inte). På R1 fungerar digitala zoomen annorlunda. När den är inkopplad förlängs alltid brännvidden med en faktor 2 jämfört med när den är urkopplad (den måste alltså vara urkopplad när man vill ta vidvinkelbilder). Det verkliga optiska brännviddsomfånget är angivet framme på objektivet. Gör nu fotograferingar av filmaskar och porträtt så att Normalt är digital zoom bara dumheter, eftersom man alltid kan göra samma sak efteråt på datorn under bättre kontroll. Men just i detta lab-moment sparar det tid att utnyttja den digitala zoomen, och den fungerar OK för att simulera ett objektiv med större zoom-faktor än vad som finns optiskt tillgängligt.

4 man får de mest extrema perspektiv som är möjliga i bägge riktningar. Tänk på att fylla ut bildformatet ordentligt. Vid porträttbilderna ska bara själva ansiktet komma med, ingen gråskala behövs. 4. Efter avslutad fotografering överförs bilderna till en dator och lagras upp på hårddisken. Handledaren anvisar lämplig mapp. 5. Porträttbilderna tagna utomhus ska nu justeras färgmässigt innan de skrivs ut. Öppna porträttbilderna i Photoshop (både de med korrekt och felaktig färgtemperatur vid fotograferingen). Vrid vid behov bilderna så att de blir rättvända på skärmen. Gör eventuellt också en liten finjustering om kameran har hållits snett vid fotograferingen. Vridning görs genom att i verktygsfältet gå in på Bild Rotera arbetsyta. Välj därefter lämpligt rotationsalternativ. Eventuell beskärning görs genom att välja crop-verktyget i menyrutan till vänster, och markera önskat område i bilden. Välj sedan Bild Beskär. Spara de roterade och beskurna bilderna (gör det under nya namn så att ni alltid har originalbilderna kvar). 6. Välj i verktygsfältet Bild Justeringar Autonivåer. Detta justerar gråskalan så att vi utyttjar hela dynamiken från svart till vitt. Sedan ska färgbalansen i bilderna kontrolleras/justeras. För detta syfte ska tre provytor läggas ut i varje porträttbildbild. Detta görs genom att högerklicka på pipettknappen i verktygsfönstret. Välj därefter Färgprov, och lägg ut tre provytor i neutralgrå ytor i bilden som täcker in kategorierna skuggpartier, mellantoner och högdagrar (välj lämpliga gråfält i färg- och gråskalan på bilden). Välj provstorlek 5 x 5 medel uppe i huvudfönstrets övre list. Detta görs för att minska inverkan av brus när man läser av RGB-värden i provytorna. Provytornas RGB-värden kan avläsas i Infofönstret till höger på skärmen. Vi ska nu justera färgbalansen så att färgsticket (färgade slöjan som ligger över en del bilder) blir minimalt. Gå i verktygsfältet in på Bild Justeringar Färgbalans. Justering görs separat för skuggpartier, mellantoner och högdagrar (kontrollera att Bevara luminiscens är förbockat). Justera färgbalansen i R, G och B så att neutralgrå ytor har ungefär lika stora R-, G- och B-värden (max 3 stegs skillnad). Spara de justerade bilderna som nya filer i samma mapp. Jämför på datorskärmen med originalen. 7. Ladda (om det inte redan är gjort) bläckstråleskrivaren med 10 x 15 cm fotopapper. Observera att papperets blanka yta ska vara vänd nedåt när det laddas i kassetten! Gå i Photoshop in på Arkiv Utskriftsformat och välj aktuell storlek på fotopapperet som ska skrivas ut (Photo 4 x 6 in. with tab). Välj liggande eller stående format beroende på bildorienteringen. Gå in på Arkiv Skriv ut med förhandsvisning. Nu ser man var på den aktuella pappersstorleken bilden hamnar, och hur mycket av papperet som fylls ut. Klicka på Skala för att passa media så blir bildens storlek lagom för pappersstorleken. När allt verkar bra, tryck på Skriv ut. Gå in på Egenskaper i den dialogruta för skrivaren som dyker upp, och välj aktuell papperstyp (HP premium photo paper) och bästa kvalitet. Skriv ut några bra porträttbilder, samt exempel på hur en bild tagen med fel färgtemperatur (med

5 och utan efterkorrigering) ser ut. OBS! Låt bläcket torka en stund innan du tar på bilden. 8. Gör en enkel grovjustering av bilderna tagna i ateljé (typ Bild Justeringar Autonivåer och Bild Justeringar Automatisk färg ). Skriv sedan ut dessa bilder på samma sätt som beskrevs i steg 7. Bildmaterialet ska redovisas för handledaren, samt nedanstående frågor besvaras. På vilket sätt blir bilderna sämre om man fotograferar med fel inställning på färgtemperaturen (och inte korrigerar efteråt)? Svar: Hur pass effektivt kan man i efterhand i Photoshop kompensera för en felaktig färgtemperatur vid fotograferingen? Svar: På vad sätt skiljer sig de olika ateljébilderna åt vad gäller djupverkan? Svar: På vilka avstånd bör ateljébilderna betraktas för att motivet ska se naturligt ut? (Sensorstorleken står angiven i kamerabeskrivningen.) Svar:

6 Förberedelseuppgifter: 1. Vad menas med färgtemperatur? 2. Vilka två färgtemperaturer är vanligast förekommande vid fotografering? 3. Vilken färgtemperatur har ljuset från en elektronblixt? 4. Varför är lysrör ofta olämpliga som ljuskällor vid färgfotografering? 5. Vad menas med perspektiv, och hur ska man göra för att det ska bli korrekt? 6. Hur detekteras färginformationen i digitalkameran?

7 Appendix 1: SONY DSC-F717 Siffrorna hänvisar till bilderna på sidan 8. Strömbrytaren är en spak som sitter längst upp till höger på kamerahuset (1). Om man inte använder kameran på någon minut slår den av automatiskt. Sökarbild och menyer visas antingen på en LCD-skärm på kamerans baksida eller i sökaren. Vilket som ska gälla väljs med en omkopplare märkt Finder LCD på kamerans baksida (2). Uppe på kamerahusets ovansida, till höger, sitter en roterande omkopplare för att välja mode som kameran arbetar i (3). Grön kamerasymbol betyder helautomatik. M betyder helt manuell mod (se nedan). Högerpil i ruta betyder titta på bilder i minnet. I manuell mod väljs bländartal respektive exponeringstid med ratten på kamerans framsida (4). Genom att trycka ratten nedåt växlar man mellan att ändra parametervärde och att välja vilken parameter som ska ändras. (Låter det konstigt? Prova och se så kommer du snart underfund med hur det fungerar!) För att ändra på ISO-inställningen, tryck på menu knappen (5) och därefter över- eller underkant på knappen (6) för att öka/minska ISO-värdet. I denna laboration ska ISO 100 användas. Genom att istället trycka på vänster eller höger sida på knappen 6 kan man (i menyläget) byta meny. I Image size menyn kan man välja hur många pixlar bilden ska innehålla, och i Rec mode menyn om bilden ska lagras i TIFF-format eller annat format ( Normal betyder jpeg). En meny långt ut till höger (man kan stega iväg längre i pilens riktning) gör att man kan välja hur mycket sharpness man kan lägga på bilden. Genom att trycka på menyknappen (5) en gång till kommer man ur menyläget. På vänster sida om objektivet sitter knappen (7) som ändrar inställningen för färgtemperatur. Samtidigt ändras en symbol uppe i displayens vänstra hörn. De mest användbara är glödlampa och sol (du kan nog räkna ut vad dom betyder). När kameran står i autofokus (knapp 8) så kommer vridning av ringen (9) att ändra objektivets brännvidd. I läge manuellt fokus, så fokuserar man istället när man vrider ringen. Knappen (10) är avtryckaren. Det finns en mängd ytterligare reglage och moder, men ovanstående räcker förhoppningsvis för att komma igång med fotograferandet.

8 10 3 4 7 9 8 5 6 1 2

9 Appendix 2: SONY DSC-R1 Siffrorna hänvisar till bilderna på sidan 10. Strömbrytaren är en spak som sitter längst upp till höger på kamerahuset (1). Om man inte använder kameran på någon minut slår den av automatiskt. Sökarbild och menyer visas antingen på en uppfällbar LCD-skärm på kamerans ovansida eller i sökaren. Vilket som ska gälla väljs med en omkopplare märkt Finder LCD på kamerans baksida (2). (I AUTO-läget känner kameran av när man sätter ögat till sökaren, och växlar då automatiskt från LCD-skärm till sökare.) På kamerans baksida, till vänster, sitter en roterande omkopplare för att välja mode som kameran arbetar i (3). Grön kamerasymbol betyder helautomatik. M betyder helt manuell mod (se nedan). I manuell mod väljs exponeringstid med ratten 4a och bländare med ratten 4b på kamerans baksida. För att ändra på ISO-inställningen, håll nere ISO-knappen alldeles bredvid avtryckarknappen (11), och vrid samtidigt ratten 4a tills önskat ISO-tal visas på displayen. I denna laboration ska ISO 160 användas. Genom att trycka in MENU-knappen (5) hamnar man i meny-läget. Om man rör knappen (6) höger/vänster resp. uppåt/nedåt kan man välja vad man vill ändra samt utföra ändringen. Här kan man välja hur många pixlar bilden ska innehålla, filformat, sharpness mm. Genom att trycka på MENU-knappen en gång till kommer man ur menyläget. På vänster sida om kamerahuset sitter knappen WB (White Balance) (7) som används för att ändra inställningen av färgtemperatur. Genom att trycka ned knappen och samtidigt vrida ratten 4a ändras inställningen vilken anges genom symboler på displayen. De mest användbara är glödlampa och sol (du kan nog räkna ut vad dom betyder). Vredet (8) kan ställas in så att fokuseringen är automatisk eller manuell. I manuellt läge kommer vridning av ringen (9) att ändra fokusinställningen. Vridning av ringen (10) ändrar brännvidden (zoom). Vredet (8) kan också ställas i ett läge som visar en symbol i form av en blomma. Detta är ett makroläge som används vid närbildsfoto (i makro-läget är autofokus inkopplat). Knappen (11) är avtryckaren. Om MONITOR-omkopplaren (12) står i PREVIEW får man bästa kontrollen vid fotografering i manuell mod. Skärmens ljushet svarar då t.ex. mot bildens ljushet.

10 För att titta på bilder i minnet trycker man på knappen (13). För att radera bilder, tryck på knapp (14). Det finns en mängd ytterligare reglage och moder, men ovanstående räcker förhoppningsvis för att komma igång med fotograferandet. 11 1 7 8 10 9 13 14 3 12 2 6 5 4b 4a