PM 1 (23) Datum 2016-03-09 Diarienr (åberopas) A075.608/2016 Emma Ravald Christer Degsell HR-avdelningen Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Slutredovisning av Polismyndighetens regeringsuppdrag avseende delmål för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016
2 Innehåll Polisens samhällsuppdrag... 3 Regeringsuppdraget... 3 Polisen och strategin för funktionshinderpolitiken 2011-2016... 4 Rikspolisstyrelsens respektive Polismyndighetens ställningstaganden och upplägg av arbetet för att uppfylla delmålen 2011-2016... 4 Delmål och indikatorer... 5 Bedömningsskalor... 6 Kvalitetsparametrar vid bedömning... 6 Dagens polismyndighet och regeringsuppdraget... 7 Polismyndighetens bedömning av utvecklingen 2016... 8 Delmål 1 Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas... 8 Delmål 2 Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska förbättras... 11 Delmål 3 - Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka... 14 Slutredovisning 2011-2016... 18 Delmål 1 Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas.... 18 Delmål 2 Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättning ska förbättras.... 19 Delmål 3 Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka.... 19 Samråd med funktionshindrades intresseorganisationer och dialog med Myndigheten för delaktighet... 20 Samråd med funktionshindrades intresseorganisationer nationellt... 20 Samråd med funktionshindrades intresseorganisationer regionalt... 21 Dialog med Myndigheten för delaktighet... 21 Förtroendet för polisen hos personer med funktionsnedsättning... 22 Avslutande reflektioner... 23 Reflektioner kring den valda modellen med resultatindikatorer... 23 Reflektioner kring hur delmålen för Polismyndigheten i strategin påverkar verksamheten... 23 Reflektioner kring framtiden... 23
3 Polisens samhällsuppdrag Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. 1 Polisen ska vara tillgänglig för allmänheten. Myndigheten ska samverka med lokalsamhället för att kunna möta lokala behov. Polisen ska reagera snabbt på samhällsförändringar som påverkar brottsligheten och den allmänna ordningen och säkerheten. 2 Regeringsuppdraget Regeringen presenterade den 16 juni 2011 En strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken i Sverige 2011 2016. 3 Syftet med strategin var att precisera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten skulle följas upp under de kommande fem åren. I strategin anger regeringen inriktningsmål för nio olika samhällsområden som ska uppnås under perioden. För Rättsväsendet 4 fastställde regeringen följande inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. Utöver det gemensamma inriktningsmålet för Rättsväsendet fastställdes följande delmål för dåvarande Rikspolisstyrelsen: Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas. Polisens interna information om förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas. Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med polisen och ta del av myndigheternas information och tjänster ska öka. Regeringen uppdrog åt dåvarande Rikspolisstyrelsen att årligen, från 2012 till 2016, redovisa sitt arbete med de delmål som regeringen fastställt inom En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016. Uppdraget har övertagits av Polismyndigheten från den 1 januari 2015 i samband med att polisorganisationen ombildades till en myndighet. Rikspolisstyrelsen tolkade uppdraget så, att det avsåg den verksamhet inom Rikspolisstyrelsen som har ett nationellt perspektiv och som därmed hade bäring på Polisens verksamhet i stort. Samma tolkning av uppdraget har Polismyndigheten gjort. 1 Polislagen (1984:387), Polisförordningen (2014:1104), Förordning (2014:1102) med instruktion för polismyndigheten samt i regeringens regleringsbrev avseende Polismyndigheten. 2 Förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten. 3 3 Regeringskansliets Dnr 2012.28. 4 Myndigheter som ingår är Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket och Polisen
4 Polisen har årligen 2012 till 2015 redovisat uppdraget till regeringen 15 mars. 5 Med denna redovisning slutredovisas uppdraget. Polisen och strategin för funktionshinderpolitiken 2011-2016 I FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning belyses rättskedjans roll i arbetet med mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, genom ett antal artiklar som innebär åtaganden inom konventionsstaternas rättsväsenden. 6 Detta innebär att det finns en tydlig koppling mellan Sveriges internationella åtaganden och polisens verksamhet. Enligt En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016 ligger målen från den tidigare nationella handlingsplanen fast. 7 Målen är att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning förebygga och bekämpa diskriminering skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Rikspolisstyrelsens respektive Polismyndighetens ställningstaganden och upplägg av arbetet för att uppfylla delmålen 2011-2016 För att skapa struktur och hållbarhet i arbetet med regeringsuppdraget utgår Polismyndigheten från ett antal ställningstaganden som arbetet ska bygga på och bidra till. Arbetet ska: 1. Utgå från Polisens uppgifter Polisens uppgifter enligt polislagen (1984:387) har identifierats som en central utgångspunkt för när vi valt hur arbetet med delmålen ska läggas upp. Syftet med detta är att tydliggöra kopplingen mellan polisens verksamhet och delmålen för genomförande av funktionshinderpolitiken. Fokus är därför på utbildningar, informationsplattformar och kommunikationsverktyg med etablerad betydelse för Polisens uppdrag. 2. Verka för långsiktig hållbarhet genom att fokusera på strukturer Polisen har valt att koncentrera arbetet med delmålen till strukturerna inom polisorganisationen, vad gäller kompetensutveckling, intern information, samt kontaktytor och tjänster för allmänheten. Det innebär att åtgärderna i första hand ska syfta till utveckling inom ramen för den befintliga verksamhets- och 5 Dnr. HR-028-5142/11, Dnr. HR-028-607/13, Dnr. A085.311/2014, Dnr. A048.665/2015 6 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Sveriges internationella överenskommelser SÖ 2008:26). Prop. 2008/09:28, bet. 2008/09:SoU3, rskr. 2008/09:38. Konventionen i kraft för Sveriges del 14 januari 2009. 7 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 (S 2012:028), s. 4.
5 organisationsstrukturen. Syftet med detta är att bidra till långsiktigt hållbar utveckling. 3. Skapa integration genom bred intern delaktighet Rätt kompetens ska ingå i genomförandet av uppdraget. Det är en förutsättning för ett kvalitativt utvecklingsarbete som integreras i linjeverksamheten. Det är annars alltför lätt att verksamhetsutveckling av detta slag byggs in i ett spår skiljt från övrig verksamhet. Hur omhändertagandet av uppdraget struktureras och hur ansvaret fördelas, bedömer Polismyndigheten som en särskilt viktig framgångsfaktor. 4. Olika tidsperspektiv för olika delar av utvecklingsarbetet De förändringar av verksamheten som regeringsuppdraget syftar till behöver planeras och genomföras med medvetenhet om vikten av olika tidsperspektiv. Vissa förändringar kan åstadkommas på kortare tid. Andra, som berör exempelvis kompetensutveckling, kräver ett längre förarbete. För att även utvecklingsarbete med ett längre tidsperspektiv ska kunna följas i de årliga delrapporteringarna, är det betydelsefullt att i uppföljningen även beskriva planerade utvecklingsinsatser, i relevanta fall Delmål och indikatorer Rikspolisstyrelsen respektive Polismyndigheten har satt upp följande delmål utifrån inriktningsmålet för Rättsväsendet. Med utgångspunkt i delmålen finns ett antal resultatindikatorer som syftar till att visa på en tydlig riktning i arbetet. Med hjälp av indikatorerna görs nulägesbedömningarna. Delmål 1. Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas. Indikator 1.1. På vilket sätt omhändertas i polisutbildningen kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Indikator 1.2. På vilket sätt omhändertas i vidareutbildningar kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Delmål 2. Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska förbättras. Indikator 2.1. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja funktionshinder som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
6 Indikator 2.2. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder? Delmål 3. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka. Indikator 3.1. Hur tillfredsställande är spridningen av externt riktad information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Indikator 3.2. Hur utvecklade är polisens tjänster avseende behov och förutsättningar som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Bedömningsskalor Rikspolisstyrelsens respektive Polismyndighetens lägesbedömning är uppdelad efter nämnda resultatindikatorer. Varje indikator bedöms på en 7-gradig skala. Bedömningsskalorna gör inte anspråk på att ge en komplett bild av nuläge eller utveckling, men tjänar som hjälpmedel i arbetet med utvärdering. För att åskådliggöra jämförelsen över tid inkluderas perioden 2012-2016 i bedömningarna. Kvalitetsparametrar vid bedömning I utvecklingsarbete ställs höga krav på tydliga definitioner och utgångspunkter för vad som ska ligga till grund för bedömning av utvecklingen. Därför har ett antal parametrar identifierades enligt följande: - Grad av systematik (ska vara hög): Handlar om att lärandeaktiviteter bygger på dokumentation, kontinuitet och enhetlighet och oberoende av utbildningsort. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1. - Förekomst av krav (ska vara återkommande): Handlar om att kunskap och lärande knyts till kunskapsmål och till validering genom examination. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1. - Grad av aktualitet (ska vara hög): Handlar om huruvida utvecklingsinsatserna bygger på aktuell kunskap och aktuella begrepp. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2. - Grad av professionsanpassning (ska vara hög): Handlar om huruvida utvecklingsinsatserna tydligt kopplas till Polisens uppdrag och polisanställdas arbetsuppgifter, arbetsmetodik och yrkesroll. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2.
7 - Grad av generalisering (ska vara låg): Handlar om i vilken utsträckning utvecklingsinsatserna har beaktat olika aspekter som ålder, kön, olika slag av funktionsnedsättningar m.m. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2. - Grad av tillgänglighet/synlighet (ska vara hög): Handlar om huruvida information och tjänster är lätta att hitta och få tillgång till. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3. - Grad av användarvänlighet (ska vara hög): Handlar om huruvida informationen eller tjänsten eller båda är enkel att tillämpa. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3. - Grad av konkretisering (ska vara hög): Handlar om att information översätts till olika konkreta behov och situationer, för att underlätta tillämpning. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3. - Grad av mångfald av tjänster (ska vara hög): Handlar om variationen i utbudet. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 3. Dagens polismyndighet och regeringsuppdraget Genom riksdagens ställningstagande till regeringens proposition En ny organisation för polisen 8 ombildades de tidigare 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen till en myndighet fr.o.m. med den 1 januari 2015. Med anledning av detta övertog Polismyndigheten det uppdrag som tidigare åvilat Rikspolisstyrelsen vad gäller genomförandet av de polisen ålagda delmålen för funktionshinderpolitiken 2011-2016. I jämförelse med dagens situation hade Rikspolisstyrelsen ett begränsat mandat mot bakgrund av att de 21 polismyndigheterna utgjorde självständiga myndigheter. Rikspolisstyrelsens uppdrag var att verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet samt att vara central förvaltningsmyndighet. Omorganisationen av polisen syftar till att skapa enhetlighet och att polisens verksamhet ska komma närmre medborgarna. Avstånden mellan olika beslutsnivåer ska minska och resurser, ansvar och befogenheter ska föras längre ut i verksamheten. Medarbetarnas delaktighet i utvecklingen av verksamheten ska öka. Även allmänhetens synpunkter ska få större genomslag genom arbetet med medborgarlöften. Omorganisationen är ett av huvuduppdragen i polismyndighetens verksamhetsplan för 2016 och har stor prägel på verksamheten under året. 8 prop. 2013/14:110
8 Polismyndighetens verksamhetsidé är att komma närmare medborgarna, att vara mer tillgängliga och tillsammans leda det brottsbekämpande arbetet för trygghet, rättssäkerhet och demokrati. De långsiktiga målen, i ett 3 5 årsperspektiv, ger en tydlig riktning och ska säkerställa att myndigheten genomför den förflyttning som är identifierad. De långsiktiga målen har utöver syftet att förflytta myndigheten även till uppgift att skapa långsiktighet och uthållighet i polisens prioriteringar. Polismyndigheten består av sju regioner och åtta nationella avdelningar. Uppdraget inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016 har inom Polismyndigheten samordnats av HR-avdelningen. Kommunikationsavdelningen, Rättsavdelningen samt Nationella Operativa avdelningen har redovisat sina respektive ansvarsområden till HR-avdelningen som ansvarat för den slutliga utformningen av redovisningen. Polismyndighetens bedömning av utvecklingen 2016 I bedömningen redogörs en nulägesbedömning för 2016 i jämförelse med åren 2012 till 2015. Delmål 1 Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas Rättsväsendets inriktningsmål syftar till ökad kompetens inom rättsväsendets myndigheter. Polismyndighetens utbildningssystem är centralt för att målen ska nås och nedan beskrivs därför nuläget inom utbildningssystemet. Polisutbildningen regleras genom polisförordningen (2014:1105) och förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Från och med januari 2015 ges grundutbildning till polisman som uppdragsutbildning vid Södertörns högskola, Umeå universitet och Linnéuniversitetet. Polishögskolan i Solna avvecklas successivt och från och med 2017 kommer grundutbildning inte längre att bedrivas vid Polishögskolan. Inom Polisen genomförs även en mängd olika fort- och vidareutbildningar för polisanställda. Det finns ett stort kursutbud, med utbildningar inom bland annat brottsförebyggande arbete, trafik, taktik samt utredning och lagföring. Underlag för en lägesbedömning vid grundutbildningen har inhämtats från lärosätena som bedriver utbildning från år 2012-2016 9. 9 Enkäten omfattar följande kurser: Ordning och trygghet (eller motsvarande kurser, till exempel Polisiärt arbete eller Polisiära grunder, Ungdomar och Social utsatthet och psykisk ohälsa) Brott i nära relation (eller motsvarande kurser) Förhörsmetodik (eller motsvarande kurser där förhörsmetodik ingår, till exempel Ungdomar, Social utsatthet och psykisk ohälsa och Brott i nära relation)
9 Underlag för en lägesbedömning vid fort- och vidareutbildningen har inhämtats från lärosätena som bedriver utbildning från år 2012-2016 10. Indikator 1.1. På vilket sätt omhändertar Polisutbildningen kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande 2012 2013 2014 2015 2016 1 2 3 4 5 6 7 Inom ramen för polisprogrammet behandlas funktionsnedsättningar ur olika perspektiv och kopplat till flera delar av Polisens uppdrag och arbetsuppgifter, så som ordning och trygghet, brott i nära relation, samt förhörsmetodik. Exempel hur funktionsnedsättning och funktionshinder behandlas i utbildningen: - Inom ramen för Polisens roll och uppdrag i samhället behandlas olika aspekter av polisiär yrkesetik med betoning på mänskliga rättigheter och icke diskriminering. - Momentet som rör brottsutredning och polisiära omhändertaganden i förhållande till unga lagöverträdare, ger viktig kunskap vad gäller förståelse för, och kunskap om, olika gruppers förutsättningar och förhållanden ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Funktionsnedsättningar och funktionshinder ingår i kursmomentet. Fokus är på kommunikation, bemötande och social interaktion. - Under moment om brottsdrabbade betonas vikten av att information som polisen lämnar är anpassad efter förutsättningarna för de personer som polisen möter. Funktionsnedsättning inkluderas i förutsättningarna. - Inom ramen för vittnespsykologi och förhör berörs både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar 10 Enkäten omfattar följande kurser: Utbildning för ungdomsbrottsutredare Brott mot barn och ungdomar. Steg 1 - Utredningsmetodik Brott mot barn och ungdomar. Steg 2 - Intervju- och förhörsmetodik Brott mot barn och ungdomar. Steg 3 - Förhörsmetodik Fördjupad utbildning av brott mot kvinnor och närstående Lokalt personsäkerhetsarbete Riskanalys vid individnivå Kvalificerad brottsofferkompetens
10 - Inom ramen för brott i nära relation ingår förutsättningar för kommunikation och förhör med brottsoffer och förövare (barn- och vuxenperspektiv) behandlas. I denna kontext behandlas fysisk, sensorisk, intellektuell och/eller psykisk funktionsnedsättning kopplade till brottsofferperspektivet, barnperspektivet, förövarperspektivet, utredningsarbete och förhörsmetodik. Polisprogrammet genomförs vid fyra olika utbildningsorter. Innehållet i utbildningen varierar något mellan utbildningsorterna, men krav, mål och lärande avseende funktionsnedsättningar bedöms vara enhetliga. Detta utifrån att kunskaperna kopplas till Polisens uppdrag och roll, mänskliga rättigheter och yrkesetik, kommunikation och bemötande av brottsoffer, unga lagöverträdare, utredning och förhör, brott i nära relation samt kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar. Vid samtliga utbildningsorter utgör kunskap om funktionsnedsättningar en del av kursinnehållet, litteratur och lärandemål som examineras. Bedömningen är att relevanta aspekter av funktionsnedsättningar behandlas inom definierade områden vid samtliga utbildningsorter. I relation till kvalitetsparametern grad av aktualitet är det viktigt att ständigt utveckla utbildningens innehåll i förhållande till aktuell kunskap, litteratur och forskning. Polismyndigheten gör bedömningen att nuläget vad gäller indikator 1.1 är oförändrat jämfört med föregående år, och att det motsvarar siffran fem på den sjugradiga skalan. Indikator 1.2. På vilket sätt omhändertar vidareutbildningar kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande 2012 2013 2014 2015 2016 1 2 3 4 5 6 7 Av de bedömda fort- och vidareutbildningarna framgår att förutsättningar och behov kopplade till funktionsnedsättningar och funktionshinder omhändertas. Kunskap om funktionsnedsättningar knyts till det polisiära uppdraget, arbetsmetoder och uppgifter. Funktionsnedsättningar berörs antingen som en del av kursernas lärandemål som examineras eller som en del av kursinnehållet. Relevant fakta tas upp genom olika lärandeaktiviteter, såsom seminarier och föreläsningar. I de kurser som ingår i uppföljningen finns ett fokus på förhör och kommunikation under förundersökning. Det ingår bland annat moment kring
11 förhör och anpassad intervjuteknik kopplat till barn och unga med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I samtliga av de utbildningar som är i fokus för arbetet med denna indikator baseras innehållet på aktuell forskning. Kunskap om funktionsnedsättningar tas upp systematiskt, anpassat till utbildningens innehåll och syfte samt med professionsanpassning. Polismyndigheten gör bedömningen att nuläget vad gäller indikator 1.2 är oförändrat jämfört med föregående år, och att det motsvarar siffran fem på den sjugradiga skalan. Delmål 2 Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska förbättras Indikator 2.1. Hur tillfredsställande är spridningen av intern riktad information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja funktionshinder som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? 11 Inte Mycket tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande 2012 2013 2014 2015 2016 1 2 3 4 5 6 7 Sedan den förra lägesbedömningen har förbättringar gjorts för att internt tillgängliggöra och sprida information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att hinder som uppstår till följd av en funktionsnedsättning ska minimeras. Informationen om tillgänglighet och funktionsnedsättningar på det nya intranätet har ett konkret och handlingsinriktat innehåll. Syftet är bland annat att höja kunskapsnivån bland polisens medarbetare om hur tillgänglighet ser ut vad gäller olika tjänster och kontaktvägar, såväl för medarbetare som för medbor- 11 I bedömningen har följande data/kommunikationsverktyg bildat underlag: intrapolis.polisen.se (polisens intranät 8 fasta sidor och 6 nyheter) intrapolis.polisen.se/designmanual Lathund för tillgänglighet på webben (2 dokument, skapa tillgängliga PDF:er och skapa tillgängliga formulär) Utredning om leverantörer och riktlinjer för information i alternativa format Polisens Office-mallar
12 gare. På intranätet ges även konkreta råd för att öka tillgängligheten utifrån olika situationer och för olika yrkesroller inom polisen. 12 Förbättringarna handlar bland annat om information via polisens nya intranät. Det nya intranätet följer i sig rådande riktlinjer för tillgänglighet 13 och är lättare att använda än det tidigare. Under 2015 har sidorna besökts sammanlagt 1 863 gånger. De relativt låga besökssiffrorna kan ha flera förklaringar. Dels är intranät nytt, med nya funktioner som medarbetare inte fullt ut tagit till sig ännu, dels har intranätet en begränsad räckvidd. Många medarbetare i yttre tjänst tar sparsamt del av informationen. På sikt ska intranätet vara tillgängligt i mobiltelefon, vilket förhoppningsvis kommer öka räckvidden. För att förbättra informationen om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja funktionshinder har intranätet under slutet av 2015 kartlagts på nytt. Syftet har varit att identifiera ytterligare områden där information bör finnas. Utgångspunkten är att tillgänglighetsaspekter ska vara en naturlig del av innehållet. Medarbetarna ska alltså inte behöva gå till särskilda platser på intranätet för att hitta informationen. 2015 lanserade myndigheten en designmanual för polisens digitala kanaler. Manualen används av medarbetare som beställer och utvecklar webbplatser och e-tjänster. I manualen, som nås via intranätet, finns riktlinjer med hänvisning till www.webbriktlinjer.se och WCAG 2.0, samt metoder och beskrivningar. Där finns även inspiration i form av goda exempel på tillgänglig design och tillgängliga funktioner. Under 2015 påbörjades även ett arbete med att förbättra polisens Officemallar. Hittills har arbetet handlat om att identifiera möjliga förbättringar som kan göras direkt i mallarna så att slutprodukterna (dokument, presentationer etc.) blir mer tillgängliga. Ändringarna ska genomföras och kommuniceras under 2016. Sedan den förra bedömningen har polisen också utrett förutsättningarna för att erbjuda information i alternativa format, och påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för detta. En upphandling av leverantörer av alternativa format kommer att ske under våren 2016. När avtal med leverantörer finns på plats ska riktlinjerna slutföras och spridas internt. Det kommer även att anges i myndighetens publikationer att materialet går att beställa i alternativa format och hur man då går till väga. Sammantaget bedöms att polisens information om tjänster och kontaktvägar vad gäller synlighet och tillgänglighet har förbättrats under 2015. Dessutom finns goda förutsättningar att åstadkomma ytterligare förbättringar under 2016. 12 Informationen bygger på riktlinjer från Myndigheten för delaktighet, Infoteket om funktionshinder, Landstinget i Uppsala län, Polisens handbok för information till brottsoffer, Domstolsverkets e-utbildning Domstolen är till för alla, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Vårdguiden, Stockholms stads webbsidor om funktionsnedsättningar, m.fl. 13 Web Content Accessibility Guidelines, WCAG 2.0
13 Indikator 2.1 bedöms ha förbättrats ett steg från föregående år, det vill säga till siffran fyra, på den sjugradiga bedömningsskalan. Indikator 2.2. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder? 14 Inte Mycket tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande 2012 2013 2014 2015 2016 1 2 3 4 5 6 7 Sedan den förra lägesbedömningen har endast några få förbättringar åstadkommits för att internt tillgängliggöra och sprida information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder. Polisens intranät innehåller sedan tidigare år information i syfte att öka kunskapen bland polisanställda om funktionsnedsättningar och vad som åligger polisen som myndighet, samt vilka krav och förväntningar som finns på polisens medarbetare och chefer. Informationssidorna beskriver även vilka förutsättningar människor med olika funktionsnedsättningar kan ha i olika situationer och ger konkreta råd, kopplat till mötet mellan polisen och allmänheten. Den kartläggning som gjorts under 2015 tar fasta på ytterligare platser på intranätet där tillgänglighetsinformation bör finnas med som en naturlig del. Det rör bland annat information om graden av tillgänglighet till polisens lokaler och olika konkreta stöd, i form av checklistor, lathundar och rutiner för medarbetarna. Riktlinjerna för alternativa format kommer att publiceras på intranätet så snart dessa är klara. På intranätet hittar medarbetarna dessutom annat arbetsstödjande material som tar upp olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder. Exempelvis handböckerna Information till brottsoffer och Brott i nära relation. 14 I bedömningen har följande data/kommunikationsverktyg bildat underlag: intrapolis.polisen.se (polisens intranät 8 fasta sidor, 6 nyheter) Metodstöd (1 dokument) Likabehandling och polisens uppdrag (dialogstöd) Handbok för information till brottsoffer Handbok för brott i nära relationer
14 Sammantaget bedöms att synlighet och tillgänglighet till information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder är oförändrad. Mot bakgrund av ovan beskrivna insatser bedöms indikator 2.2 vara oförändrad jämfört med föregående år, motsvarande siffran fyra på den sjugradiga bedömningsskalan. Delmål 3 - Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka Indikator 3.1. Hur tillfredsställande är spridningen av externt riktad information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? 15 Inte Mycket tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande 2012 2013 2014 2015 2016 1 2 3 4 5 6 7 Extern information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar, sprids främst via webbplatsen polisen.se. På webbplatsen finns sedan tidigare även information om brott i nära relationer som gjorts tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Under 2015 har information om fysisk tillgänglighet tillkommit på flera sidor på webbplatsen polisen.se som innehåller information om öppettider och adresser till polisen. På sikt ska samtliga kontaktsidor ange graden av tillgänglighet till polisens lokaler. Som tidigare nämnts har polisen under året också utrett förutsättningarna för att erbjuda information i alternativa format och påbörjat arbetet med att upphandla leverantörer, samt slutföra riktlinjer för att beställa information i alternativa format. 15 I bedömningen har följande kommunikationsverktyg bildat underlag: polisen.se polisen.se/pressrum/brott-i-nara-relationer/pedagogiskt material/funktionsnedsattning/(1 sida, 3 filmer, 1 bildspel) Utredning om leverantörer av och riktlinjer för information i alternativa format.
15 Under året har ett par insatser gjorts för att öka den externa informationsspridningen om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar. Med tanke på den upphandling av leverantörer av och riktlinjer för alternativa format som väntas vara klara under våren 2016 bedöms utsikterna vara goda för ytterligare förbättringar. Indikator 3.1 bedöms därför ha ökat något jämfört med den förra lägesbedömningen. Nuläget bedöms motsvara siffran tre, på den sjugradiga skalan. Indikator 3.2. Hur utvecklade är polisens tjänster avseende behov och förutsättningar som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? 16 Inte Mycket tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande 2012 2013 2014 2015 2016 1 2 3 4 5 6 7 Samtal som inkommer till polisens nummer för icke-akuta ärenden 114 14 hanteras av antingen Polisens kontaktcenter eller Polisens nationella telefonväxel. 16 I bedömningen har följande tjänster bildat underlag: Handbok Nationell Telefonväxel Handbok för Polismyndighetens Kontaktcenter Polisens nummer 114 14 (talstyrd tjänst för information om rutinfrågor, Polisens öppettider m.m. samt tillgång till texttelefoni) Larmnumret 112 (tillgång till texttelefoni samt SMS-kontakt) Rutinbeskrivning (nationell telefonist) Funktionen lättläst på polisen.se (omfattar ca 60 sidor) Lyssnar-funktion på polisen.se (omfattar 100 procent av webben) Mobil version av polisens webbplats, mobil.polisen.se Översatt till svenskt teckenspråk på polisen.se (10 st.) Översatt till svenskt teckenspråk på YouTube (13 st.) Lättlästa texter och lyssnar-funktion på polismuseet.se Tillgänglighetsanpassad webbutställning om brott i nära relationer polismuseet.se/hemljuvahem Informationsbrevet Till dig som har anmält ett brott. Drygt 1,3 miljoner exemplar skickades ut under 2015. E-tjänster (elektronisk anmälan av stöld, förlust och kontokortsbedrägerier, elektronisk ansökan till polisutbildningen, möjlighet att boka tid för att ansöka om pass/id-handling, möjlighet till nedladdning av blanketter, möjlighet att ta kontakt med polisen via e-post, avisering om pass/nationell ID-handling via e-post eller sms) Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube och Instagram. Grafisk manual för polisen (riktlinjer för skyltning sidan 61-67)
16 Polisens Nationella telefonväxel, som sedan slutet av 2013 är samlokaliserad till tre växelorter, har fortsatt arbetet med att sträva mot ökad nationell likvärdig kvalitet vad gäller tillgänglighet, bemötande och utförande i samtalshanteringen. Ett ständigt förbättringsarbete med den enhetliga handboken för telefonisterna säkerställer en likvärdig hantering. Även Polismyndighetens Kontaktcenter har en nationell handbok för att säkerställa enhetligt utförande. Handboken uppdateras löpande. Fokus har senaste åren varit att öka tillgängligheten till Polismyndighetens kontaktcenter, främst i form av kortare svarstider. 2015 har varit ett omställningsår, där fokus även varit på att utveckla Polismyndighetens kontaktcenters uppdrag. Tanken är att så många förstahandsåtgärder ska vidtas redan vid den första kontakten över telefon, vilket kan innebära att brottsoffer med funktionshinder därmed slipper uppsöka en polisstation för att lämna redogörelser i ett senare skede. Åtgärderna införs stegvis under 2016. Omställningsarbetet har dock tidvis inneburit längre svarstider, vilka förväntas bli bättre under 2016. Även andra åtgärder vidtas löpande, exempelvis arbete med att förbättra den s.k. fritt tal - funktionen på 114 14, som kan anses vara en fördel, särskilt för personer med synskador. Polisens webbplats, polisen.se har ungefär 80 000 besök per dag. Här finns närmare 60 sidor med information på lättläst svenska och tio översättningar till svenskt teckenspråk. Det går att få all text på webbplatsen uppläst via tjänsten talande webb. På polisen.se finns även informationsmaterial om relationsvåld på lättläst svenska. På polismuseet.se finns en tillgänglighetsanpassad webbutställning om brott i nära relationer. På webbplatsen finns idag ett 40-tal formulär som allmänheten kan nå och fylla i, exempelvis för registerutdrag. Under 2015 har samtliga formulär gjorts om enligt en ny, förbättrad standard för tillgänglighet. Året har också inneburit förberedelser inför den modernisering och mobilanpassning av polisen.se som sker under 2016. Tekniskt byggs en ny webbplats som kommer att förbättra tillgängligheten avsevärt 17. Under 2016 kommer tre nya e-tjänster lanseras. Tjänsterna utvecklas och kravställs gällande riktlinjer för användbarhet och tillgänglighet. Tjänsterna gäller tillstånd för vapenlicens, tillstånd enligt ordningslagen samt en ny nationell tjänst för tidbokning av ansökan för pass och nationellt id-kort. Sedan den förra lägesbedömningen har polisen anlitat extern expertis för att tillgänglighetsgranska det informationsbrev som skickas hem till alla som har anmält ett brott, tillsammans med en kopia på polisanmälan. Brevet har däref- 17 Den nya polisen.se kommer att följa E-delegationens webbriktlinjer, och uppfylla kraven på tillgänglighet enligt WCAG 2.0 nivå AA. Även de e-tjänster som polisen börjar utveckla under 2016 ska utformas för att följa WCAG 2.0.
17 ter anpassats både vad gäller innehåll och form. Den nya versionen av brevet började skickas ut i januari 2016. Tillgänglighetsarbete bedrivs på Polismuseet 18, där såväl den fysiska miljön som verksamheten och informationen anpassas för personer med olika funktionsnedsättningar. Här finns bl.a. tillgängliga skyltar och pictogram 19 och information på lättläst svenska. Visningar anpassas vid behov till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller begränsade språkkunskaper. Under året har både barn och vuxna med olika syn-, hörsel-, kognitiva- och rörelsenedsättningar tagit del av olika utställningar och gett förslag på förbättringsåtgärder som därefter genomförts. Framöver planeras fler åtgärder som taktila slingor 20 och lånerullstol, samt att erbjuda särskilda besökstider för grupper med speciella behov, exempelvis infektionskänsliga barn. I övrigt har polisens kontaktytor förbättrats något genom fortsatt utveckling av sociala medier. Ökad närvaro i sociala medier innebär ökade möjligheter för allmänheten att kommunicera med polisen direkt, både nationellt och lokalt, genom en större variation av kontaktkanaler. I dagsläget har polisen 114 officiella Facebooksidor, 53 konton på Twitter och 4 konton på Instagram. Polisen finns även på YouTube. Alla nya filmer som tas fram för externa målgrupper textas. I nuläget är ungefär hälften av alla filmer textade. Under 2016 kommer det även att bli möjligt att beställa information i alternativa format, och detta kommer att anges i myndighetens publikationer. Flera förbättringar av polisens tjänster och kontaktytor har åstadkommits sedan den förra lägesbedömningen. Den planerade utvecklingen av webbplatsen och fler e-tjänster utgör fortfarande förbättringsområden som är på gång under 2016. Indikator 3.2 bedöms sammantaget kvarstå på nivå fyra på den sjugradiga skalan under 2016. 18 Polismuseet i Stockholm är en del av polisens kommunikationsavdelning. Museet har cirka 60 000 besökare och fler än 700 visningar per år, varav 300 är för skolklasser. 19 Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva. 20 Taktila hjälpmedel omvandlar dörrsignal, telefonsignal eller olika former av larm till vibrationer.
18 Slutredovisning 2011-2016 Rikspolisstyrelsen och från den 1 januari 2015 Polismyndigheten har under arbetet för att uppfylla de uppställda delmålen för myndigheten arbetat utifrån att tydliggöra kopplingen mellan polisens verksamhet och delmålen. Fokus i arbetet har legat på långsiktig hållbarhet genom att fokusera på strukturer och att skapa integration genom en bred intern delaktighet från berörda avdelningar. Nedan redovisas en slutbedömning utifrån förväntade effekter. Delmål 1 Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas. Förväntade effekter av delmålet: Ökad systematik i planering och uppföljning av grund-, fort- och vidareutbildningar, vad gäller inslag av kunskap som har bäring på levnadsvillkor för människor med olika slags funktionsnedsättningar. Kvalitetssäkring av lärandeaktiviteter med hjälp av omvärldsbevakning och forskning som handlar om olika slags funktionsnedsättningar. Det kan konstateras att effekter uppnåtts och att det skett en utveckling på området under den aktuella tidsperioden mellan år 2012-2016 både på grundutbildningen, fort- och vidareutbildningarna och att utbildningsinsatserna har stärkts. Den utveckling som har skett i utbildningarna är en följd av delmålet inom ramen för regeringsuppdraget. Det som främst har förbättras sedan 2011 är att kursinnehåll har uppdaterats, professionsanpassats, systematiserats och tydligare har med villkor för personer med funktionsnedsättning. I kurserna finns lärandeaktiviteter som är kontinuerligt återkommande, kopplade till lärandemål och relateras till Polisens uppdrag och polisanställdas arbetsuppgifter. Såväl resultatindikatorn avseende polisens grundutbildning som resultatindikatorn för polisens vidareutbildningar visar att kunskapen om olika slag av funktionsnedsättningar har ökat under perioden 2012-2016. Den ligger nu på nivå fem på en sjugradig skala vilket visar på en klar ökning av kunskapsnivån under perioden. Polisens grundutbildning har successivt utvecklats under perioden för att bättre svara upp mot verksamhetens krav. Sedan 2006 har beredning pågått rörande en reformering av polisutbildningen. I mars 2015 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur den grundläggande utbildningen till polisman kan omformas till en högskoleutbildning. Utredningen ska redovisas den 1 juni 2016. 21 21 Dir. 2015:29, Dir. 2016:16, En förändrad polisutbildning.
19 Delmål 2 Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Förväntade effekter av delmålet: Ökad tillgänglighet till kunskap och information för polisanställda, om vilka tjänster och arbetssätt som polisen kan använda i sin kontakt med allmänheten, för att undanröja hinder som kan uppstå till följd av olika funktionsnedsättningar. Delmålet är det delmål som innehållsmässigt har ökat mest under rapporteringsperioden. Spridningen av intern riktad information var starkt begränsad 2011. Under perioden har information tagits fram och tillgängliggjorts via flera olika kanaler, framförallt via intranätet. Informationen har också förbättrats kontinuerligt. Ett dilemma är dock intranätets begränsade räckvidd, något som förhoppningsvis kommer förändras med hjälp av en mobilanpassning. Kompletterande kanaler kommer även fortsättningsvis att behöva användas för att internt öka kännedomen om tjänsterna. Det finns idag en ökad medvetenhet om tillgänglighetsaspekter hos de som arbetar med polisens digitala kanaler och med olika former av produktion av intern information. Resultatindikatorn 2.1 har ökat under perioden och ligger nu på nivå fyra på en sjugradig skala. Även resultatindikatorn 2.2, som rör internt riktad information om innebörden av olika slag av funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder har ökat under perioden och är nu på nivå fyra på en sjugradig skala. Delmål 3 Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka. Förväntade effekter av delmålet: Ökad variation av kontaktytor och kvalitetssäkring av dessa, genom att användarvänligheten för olika målgrupper beaktas. Ökad tillgänglighet till polisen genom utveckling av polisens webbplats och en mobilanpassad version av denna. Delmålet är det delmål som innehållsmässigt har ökat minst under perioden. Webbplatsen, polisen.se, har under hela rapporteringsperioden varit den primära plattformen för extern information om möjligheter att anpassa polisens tjänster och kommunikation utifrån olika behov hos personer med funktionsnedsättningar.
20 Resultatindikatorn 3.1 har ökat under perioden och uppnår först 2016 nivå tre av en sjugradig skala. Utvecklingen av webbplatsen har successivt skjutits på framtiden. Förhoppningen är att bytet till ny teknik och införandet av nya funktioner, inte minst e- tjänster, sker under 2016. Polismyndigheten har nyligen utrett förutsättningarna för att erbjuda information i alternativa format. En modern webbplats, som uppfyller dagens krav på tillgänglighet, och möjligheten att ta del av polisens information i format som passar olika personer ses som nödvändiga för att åstadkomma påtagliga förbättringar. Resultatindikatorn 3.2 är oförändrad 2016 och motsvarar nivå fyra på en sjugradig skala. Vad gäller det av regeringen fastställda inriktningsmålet för Rättsväsendet i strategin för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011 2016, att kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas bedömer Polismyndigheten att kompetensen inom polisen har stärkts. Samtidigt noterar myndigheten att mycket arbete återstår för att de av riksdagen antagna funktionshinderpolitiska målen: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna uppnås. 22 Samråd med funktionshindrades intresseorganisationer och dialog med Myndigheten för delaktighet Samråd med funktionshindrades intresseorganisationer nationellt I regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016 uppmärksammas den viktiga samrådsroll med funktionsnedsatta som manifesteras i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 23 Seden november 2013 har samråd skett med representanter för Handikappförbunden, Lika Unika - Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 24 och Domstolsverket skett. Syftet med samrådet har varit att utveckla dialogen med funktionshinderorganisationerna om rättsväsendet och den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet, med fokus på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsätt- 22 En strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011-2016, sid. 4. Prop. 1999/2000:79. 23 En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016, sid. 8. 24 Sveriges två samarbetsorgan för landets 45 olika funktionshinderförbund.
21 ning. Dialogen ska också bidra till verksamhetsutveckling för Polismyndigheten och Domstolsverket. 25 Sammanlagt fem protokollförda samrådsmöten har genomförts sedan starten 2013. Samrådet ska behandla frågor av strategisk karaktär som har bäring på myndigheternas verksamhetsuppdrag och mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Frågor om Polisens verksamhet som diskuterats har i stor utsträckning rört utbildning. Det har exempelvis rört krav vid antagningen till polisutbildning kopplat till funktionshinder och grund- och vidareutbildningarnas innehåll med avseende på funktionshinderperspektivet. Under 2015 har myndighetssamrådet med funktionshinderorganisationerna utökats till att även omfatta Brottsoffermyndigheten. Härigenom ökas kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet ytterligare och möjligheten att möta behov och förutsättningar hos personer med funktionsnedsättning stärks. Polismyndighetens bedömning är att samråden med företrädare för funktionshinderorganisationerna varit värdefulla för Polisen ur ett verksamhetsperspektiv. Funktionshinderorganisationerna har en specialkunskap som Polisen har kunnat tillgodogöra sig genom de frågor som ställts vid samråden men också genom att uppmärksamma på hinder i Polisens verksamhet som gör verksamheten mindre tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Samråden har även bidragit till att öka förståelsen för myndigheternas uppdrag och hur myndigheterna tillsammans kan bidra till att kompetensen för rättsväsendet som helhet kan öka, vad gäller förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Vid det senaste samrådet diskuterades framtiden för rådet och samtliga organisationer och myndigheter ansåg att rådet ska fortsätta att träffas under liknade former även efter att strategiperioden tagit slut. Samråd med funktionshindrades intresseorganisationer regionalt Regional samverkan under 2015 och 2016 har inrapporterats från Region Mitt och Region Bergslagen. Dialog med Myndigheten för delaktighet Rikspolisstyrelsen och från den 1 januari 2015 Polismyndigheten har under tiden sedan den första redovisningen till regeringen haft löpande kontakt med Myndigheten för handikappolitisk samordning. Den 30 april 2014 upphörde denna myndighet och uppgifterna övertogs av Myndigheten för delaktighet. Kontakterna och dialogerna har syftat till erfarenhetsutbyte vad gäller upplägg av utvecklingsarbete inom ramen för strategin för genomförande av funktionshinderpolitiken. 25 Rikspolisstyrelsen. Mötesprotokoll 2013-11-21. Dnr. HR 028 607/13.
22 Förtroendet för polisen hos personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är en av de känsliga personuppgifter som är i lag förbjudna att registrera. Därför är det svårt att erhålla kunskap om vilket förtroende människor med olika slag av funktionsnedsättning har för olika funktioner i samhället. Myndigheten för delaktighet har inom ramen för sin verksamhet skapat en undersökningspanel, benämnd Rivkraft, där deltagare med funktionsnedsättning får svara på frågor om hur de upplever sin vardag. Deltagare i panelen kan man bli om man har en funktionsnedsättning, har fyllt 16 år och anmält till myndigheten att man vill vara med som paneldeltagare. Urvalet är därmed inte representativt. Trots detta ger undersökningarna en bild av förtroendet för polisen bland personer med olika slag av funktionsnedsättning. Resultat från två genomförda enkäter i Rivkraft finns publicerade på Myndigheten för delaktighets hemsida. I två av rapporterna Rivkraft 3 (2014) och Rivkraft 11 (2015) redovisas paneldeltagarnas förtroende för polisen. I enkäten 2014 uppgav 77 procent att de hade mycket eller ganska stort förtroende för Polisen, 18 procent att de hade litet förtroende och 5 procent att de hade mycket litet förtroende för polisen. Hälften av paneldeltagarna 2014 hade varit i kontakt med polisen i något ärende under de senaste tre åren. I enkäten 2015 uppgav 77 procent att de hade mycket eller ganska stort förtroende, lika som år 2014. Omkring hälften av de svarande uppgav att de har varit i kontakt med polisen i något ärende de senaste tre åren. 78 procent av dem har mycket eller ganska positiva erfarenheter från dessa kontakter. 20 procent har mycket eller ganska negativa erfarenheter. Ingen förändring jämfört med 2014. De med neuropsykiatrisk- eller psykisk funktionsnedsättning har i högre grad än andra grupper i undersökningen varit i kontakt med polisen (55 procent) och de är också mer kritiska (29 procent). De negativa erfarenheterna handlar om bristande tillgänglighet, att informationen inte var tillgänglig (18 procent) och att det var problem med tillgängligheten i lokalerna (16 procent). Gruppen tycks ha högre förtroende än genomsnittet för populationen enligt BRÅ:s Nationella trygghetsundersökning 2015 där motsvarande andel med stort förtroende var 65 procent. Validiteten i Myndigheten för delaktighets enkätundersökningar är svår att bedöma då det inte framgår av redovisningen vilka slag av funktionsnedsättningar och grad av nedsättning som paneldeltagarna i respektive undersökning representerar. Härtill kommer att antalet paneldeltagare tycks varierat vid de båda undersökningstillfällena. Undersökningarnas resultat kan inte direkt kopplas till delmål och resultatindikationer i uppdraget, men är intressanta att följa upp och beakta i kommande kommunikations- och utbildningsstrategier.