KVALITETSRAPPORT Resultat och analys av verksamhetens måluppfyllelse och kvalitet /
LEDARE INNEHÅLL LEDARE När jag började som ny verksamhetschef för LBS i samband med att våren gjorde sitt antågande tog det inte lång tid innan jag förstod hur djupt LBS kvalitetsarbete är rotat. Det finns en professionalitet och systematik i kvalitetsarbetet som säkerställer att vi hela tiden utvecklar vår verksamhet och hela tiden siktar mot att bli bättre och bättre. Jag är stolt över de 13 skolor vi har och det arbete våra lärare gör tillsammans med alla våra elever varje dag. Under året som gått har vi fortsatt att satsa på lärarnas professionsutveckling genom vårt samarbete med Göteborgs universitet. Satsningen har lett till att lärarna i högre grad lär av och tar hjälp av varandra för att utveckla sin undervisning. Kollegialt lärande har sedan en tid tillbaka varit ett modeord i skolans värld, men på LBS ser jag att det verkligen fungerar. Vi har också arbetat med att utveckla vårt arbetssätt kring att ge eleverna möjligheter att utveckla kreativa kompetenser. Kreativitet kompetens efterfrågas i många branscher och kommer att vara en viktig konkurrensfördel när våra elever söker arbete i framtiden. För LBS är det en självklarhet att en kreativ utbildning går hand i hand med hög kvalitet och höga resultat. LBS har höga siffror i resultaten gällande alla kvalitetsaspekter. Eleverna är nöjda, trivs och är trygga på sin skola och i stort sett alla resultat i hur eleverna upplever sin utbildning och skola har höjts jämfört med tidigare år. För fösta gången sedan 09 så sjunker däremot examensresultaten. En lägre andel av våra elever gick ur skolan med en godkänd examen jämfört med föregående år. Vi är givetvis inte nöjda med det och har därför analyserat våra resultat och vårt arbete särskilt noggrant för att under nästa läsår göra de satsningar som krävs för att återigen höja våra resultat. Vårt uppdrag är att alla elever ska nå målen för sin utbildning. Hos oss ska utbildningen också bidra till att alla elever utvecklas till starka, kreativa och företagsamma personer. Vi är nöjda först när vi lyckas med detta för alla elever som gett oss förtroendet att ansvara för just sin gymnasieutbildning. Vi har världens viktigaste uppdrag! 04. 06. 07. 09.. 30. 34. INLEDNING GRUNDFAKTA OM LJUD & BILDSKOLAN LBS AB FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE 13/ UNDERLAG OCH METODER FÖR KVALITETSRAPPORTEN REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS KVALITETSPROCESS REDOGÖRELSE FÖR LÄSÅRSSPECIFIKA AKTIVITETER SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT BILAGOR: 1: Läroplansmål ur Lgy11 Lotta Krus Verksamhetschef
VÄLKOMMEN KVALITETSÅRET VÄLKOMMEN TILL LBS KVALITETSRAPPORT / KVALITETSÅRET PÅ LBS KREATIVA GYMNASIET Kvalitetsarbete på LBS handlar om hur väl vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver för att utveckla kunskaper och värden som på bästa sätt förbereder dem inför det studie-, arbets- och samhällsliv som väntar dem efter gymnasiet. Det innebär att vi som jobbar inom LBS hela tiden gör oss medvetna om vad vi gör, varför, hur vi gör det och vart det leder för eleverna. En viktig princip är att genom ett systematiskt och standardiserat arbetssätt undvika de två ytterligheterna som vi kallar monstereffekt och euforieffekt. Det första handlar om att vi ska undvika att följa upp och dokumentera mer än vad som är nödvändigt för att ha kontroll över och kunna styra verksamhetens kvalitet. Det andra handlar om att inte förbättra sådant som redan fungerar väldigt väl, utan att se till att fördela vår kompetens så att hela vår verksamhet utvecklas. Den balansen ger oss en effektivitet i arbetet, som hjälper oss att trygga en långsiktig och jämn kvalitet och hållbarhet för eleverna. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål på ett sätt som är rättssäkert och korrekt, och som vinner elevernas förtroende och ger dem en god skjuts i vidare studier och arbetslivet. Vårt arbete utgår därför från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Både vi som huvudman och alla våra skolor följer en grundläggande struktur och ett flöde i det systematiska kvalitetsarbetet. Det omfattar en gemensam tidsplan (alla skolor gör till exempel betygsprognostiseringar vid samma tidpunkt för att kunna analysera hur arbetet i verksamheten leder mot ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapsresultaten), aktiviteter (alla skolor genomför till exempel utvärderingsseminarier där elever och personal analyserar skolans samlade resultat) och uppföljning (alla skolor utgår från samma resultatmått inom respektive kvalitetsdimension vilket möjliggör jämförelse och erfarenhetsutbyte mellan skolorna). För att undvika målträngsel formulerar vi i möjligaste mån mål endast på funktionell nivå (d.v.s. själva VAD-nivån) som omfattar vad vårt arbete i slutänden ska resultera i. På de andra tre nivåerna formulerar vi istället kravnivåer, bedömningsstöd eller ambitionsgrader. På sidan här intill framgår hur kvalitetsåret på LBS ser ut och vad som händer när. Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument som både skolorna och huvudmannen dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport i juni/augusti respektive september. MAJ ARPIL Huvudman / JUNI Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Uppföljning NP-resultat Inlämning kvalitetsrapport (enhet) Inrapportering UHR, SCB & kommun Kvalitetssäkring ISP MARS Undervisningsutvärdering Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser JULI Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever FEBRUARI AUGUSTI Kvalitetssäkring kvalitetsrapport (enhet) Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Kvalitetssäkring plandokument Handlingsplaner betygsprognoser SEPTEMBER Publicering av kvalietsrapport (enhet) Kvalitetssäkring arbetsplaner (enhet) JANUARI Behörighetsinventering personal Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Publicering av kvalitetsrapport (huvudman) Undervisningsutvärdering Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER OKTOBER NOVEMBER 4 5
GRUNDFAKTA LBS FÖRUTSÄTTNINGAR DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LBS MÅLUPPFYLLELSE / På LBS bedriver vi gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden. Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan 01. Sedan augusti 07 ingår vi i utbildningskoncernen AcadeMedia. VÅR VISION LBS vision är att erbjuda de mest attraktiva utbildningarna inom kreativa områden. Utbildningarna ska ge eleverna kunskap och färdigheter som överträffar både deras egna och andras förväntningar. Vår verksamhet ska underlätta för eleverna att, här och nu, se en tydlig koppling mellan utbildningen och livet efteråt. Våra utbildningar ska tydligt bidra till att utveckla alla elever till starka, kreativa och företagsamma personer. VÅR SYN PÅ UTBILDNING Vi lägger stor vikt vid att sätta alla våra utbildningar i ett sammanhang. Det är viktigt att kunskapen eleven får idag har ett tydligt samband med hur den ska användas i framtiden. På LBS är vi övertygade om att både framgång och misslyckande är utvecklande. Man måste våga pröva och våga göra fel för att komma framåt. Under utbildningen får eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper, skaffa sig värdefulla erfarenheter och stärka sitt självförtroende. Studierna ska helt enkelt bidra till elevens personliga utveckling och elevens förmåga att se sig själv, och sina förmågor, i ett större sammanhang. Eleverna hos oss ska helt enkelt få bästa möjliga förutsättningar att kunna påverka sin egen framtid. SKOLOR, UTBILDNINGAR OCH ELEVER Närmare 2430 elever läste under / någon av våra utbildningar LBS Media (ES - Estetik och media), LBS Speldesign (ES - Bild och formgivning), LBS Grafisk design (ES - Bild och formgivning), LBS Musikproduktion (ES - Musik), LBS Arkitektur och samhällsbyggande (TE - Samhällsbyggande och miljö), LBS Spelutveckling (TE - Design och produktutveckling), LBS Systemutveckling (TE - Informations- och medieteknik) eller LBS Reklam och kommunikation (SA - Medier, information och kommunikation) på någon av följande orter i Sverige: Borås, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Stockholm, Trollhättan och Varberg. Nedan framgår när de olika skolorna startade: Varberg 01/02 Borås 02/03 Halmstad 02/03 Kungsbacka 05/06 Lund 07/08 Trollhättan 07/08 Kristianstad 08/09 Helsingborg 09/ Motala /11 Nyköping /11 Jönköping 11/12 Stockholm / Göteborg / UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTBILDNINGEN Alla våra utbildningar utgår från en kreativ kärna där sambands- och sammanhangsperspektivet är bärande. Likaså präglas utbildningarna av det pedagogiska perspektiv som tar vara på elevernas upplevelser och erfarenheter. Genom en syn på lärande som innebär att man måste våga pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och traditionella kreativa områden. Framför allt är det målen i läroplanen (LGY11), inklusive examensmålen, som är vägledande för verksamheten i alla dess delar från planering till genomförande, uppföljning och förbättring. ORGANISATION För verksamheten finns en ledningsgrupp bestående av verksamhetschef samt stöd- och ansvarsfunktioner inom ekonomi, marknadsföring, kvalitet och personalfrågor. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, skoljuridiska frågor, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. Alla skolor inom LBS har olika lokala förutsättningar och planeras och följs därmed också upp utifrån det. Som huvudman har vi under läsåret / däremot vidtagit vissa huvudmannagemensamma åtgärder där vi uppmärksammat aktualiteter, risker eller brister som rör alla eller de flesta av skolorna, för att stärka skolornas förutsättningar att bedriva en utbildning av hög kvalitet. Dessa insatser redovisar vi i avsnittet om vårt systematiska kvalitetsarbete som fungerar som tolkningsbakgrund till rapportens avslutande avsnitt den samlade bedömningen. SÄRSKILT STÖD OCH ELEVHÄLSA För att säkerställa att verksamheten lever upp till de krav som ställs på skolornas arbete med särskilt stöd finns huvudmannagemensamma rutiner och principer nedtecknade i en standard kring arbete med särskilt stöd. Standarden syftar till att säkerställa att alla skolor har tillgång till rutiner och blankettstöd i sitt arbete. I och med en lagändring 1:a juli som gäller extra anpassningar till elever som behöver det har standarderna för särskilt stöd uppdaterats under läsåret med utgångspunkt från de förändringar som gjorts i skollagen (:0) och de av Skolverket uppdaterade allmänna råden om Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. För att möta kraven i skollagen gällande elevhälsa finns även en huvudmannagemensam standard inom elevhälsan. Den omfattar bland annat rutiner för krishantering, mottagande av elever med skyddad identitet och rutiner för anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Den innehåller även rutiner och principer för elevhälsans organisation och riktlinjer för formella kompetenskrav för de olika funktionerna. ELEVINFLYTANDE Även inom elevinflytande finns en huvudmannagemensam standard för att säkerställa skolornas förutsättningar när det gäller elevernas inflytande på utbildningen. Standarden omfattar inflytande på såväl skolnivå som i undervisningen, och innehåller bland annat rutiner för klagomålshantering. VÄRDEGRUNDSARBETE Riktlinjer för skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete återfinns i standarden för likabehandling och värdegrund. Samtliga skolor upprättar varje år ett samlat plandokument (omfattande plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan) i kalenderårsskiftet utifrån den kartläggning som vi huvudmannagemensamt genomför på höstterminen varje läsår. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Sedan läsåret 11/12 finns en etablerad process för det systematiska kvalitetsarbetet som omfattar principer, ansvarsfördelning, tidsplan (i form av ett årshjul), uppföljningsprogram och strukturer för utvärderingsseminarium och dokumentation genom arbetsplan, undervisningsplan och kvalitetsrapport. LBS har också ett gemensamt underlag för att utvärdera undervisningen, undervisningsutvärderingar, utifrån riktlinjerna för lärare i läroplanen samt en elevenkät med tydlig koppling till skollagens krav som årligen genomförs på skolnivå. På huvudmannanivå finns en kvalitetsansvarig som sammanställer resultat, kvalitetssäkrar och stöttar rektorerna i genomförandet av enheternas systematiska kvalitetsarbete samt säkerställer i samarbete med verksamhetschef att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på såväl skolnivå som huvudmannanivå. EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET För en långsiktigt hållbar och stabil verksamhet krävs också långsiktighet och hållbarhet i den ekonomiska planeringen. Vår verksamhet finansieras uteslutande via skolpengen och under läsåret / fortsatte vi att tydliggöra rektors ansvar och befogenheter att planera och fördela de ekonomiska resurserna på bästa sätt, samtidigt som vi som huvudman fortsatte med den ekonomiska uppföljningen för att säkerställa att prioriteringen av resurstilldelningen är den mest optimala utifrån elevernas och skolans behov. 6 7
FÖRUTSÄTTNINGAR UNDERLAG OCH METODER BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET UNDERLAG OCH METODER KOMMUNIKATION Att tydliggöra LBS inriktning och karaktär såväl internt som externt har varit en viktig del av kommunikationsprocessen under året. Fokus har legat på att få skolornas lokala särart att lysa igenom samtidigt, som en likvärdig utbildning eftersträvas på alla skolor. I kommunikationsprocessen vill vi uppmuntra skolorna att vara en del av samhällsdebatten och därmed, utifrån varje skolas förutsättningar och möjligheter, öka synligheten och delaktigheten. Som en följd av detta har vi sett en ökad bevakning av skolornas aktiviteter i lokalpressen. Under läsåret har också kreativitetsprojektet med syfte att fördjupa och vidareutveckla LBS kreativa särart och profil konkretiserats. Målet är att ta fram pedagogik, programinnehåll, och kommunikation som möter de krav som vidareutbildning, arbetsmarknad och samhällsutvecklingen i framtiden ställer. Ett tydligt syfte under / har varit att utveckla programmet LBS Media. Arbetet kommer att pågå parallellt med kvalitetsarbetet och behandla olika områden inom LBS varje läsår. VERKSAMHETSLEDNING För verksamheten finns en tydlig ledningsgrupp bestående av verksamhetschef, kvalitetsansvarig, HR-strateg, kommunikationsansvarig och controller. Under läsåret har verksamhetschefen bytts ut då tidigare verksamhetschef gått vidare till nya uppgifter inom AcadeMedia. Ledningsgruppens uppgift är att både styra, leda och stödja rektorerna i deras uppdrag och säkerställa att verksamheterna i skolorna planeras och genomförs både mot författningarnas krav och verksamhetsgemensamma processer och principer gällande HR, ekonomi, kvalitet, skoljuridiska frågor, IT, marknadsföring och fastighetsfrågor. PERSONAL Under läsåret fortsatte vår uppföljning av personal och kompetens inom hela organisationen, och underlättade på olika sätt för lärare att skaffa sig lärarbehörighet. Samtliga rektorer genomgår eller har genomgått rektorsutbildning. SAMMANFATTNINGSVIS fanns det under året goda förutsättningar att planera och organisera en utbildning med hög kvalitet ur flera perspektiv. Samtliga insatser tog avstamp i en gemensam strategi och det är denna vi vill lyfta fram som tolkningsbakgrund till läsårets resultat som presenteras och analyseras längre fram i rapporten. Läsåret / fortsatte vi som huvudman att leda, stödja och säkerställa verksamheten vid våra 13 skolor genom fem verksamhetsgemensamma processer; Elever, Medarbetare, Ekonomi, Kommunikation och Kvalitet. Även om arbetet inom de olika processerna går in i vartannat, finns som tidigare berörts, ett antal huvudmannagemensamma standarder inom strategiska områden som talar om hur arbetet i respektive process rent konkret ska ske i linje med kraven i författningarna och LBS inriktning och karaktär. Se till exempel LBS standard kring kvalitetsarbete för arbetsgången inom det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannaoch enhetsnivå i linje med skollagen (:0 4 kap 3 7 ) där bland annat innehållet i den här rapporten regleras. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE INOM LBS Grunden i vårt systematiska kvalitetsarbete på både huvudmanna- och skolnivå bygger på samverkan, synlighet och ett processorienterat arbetssätt mot målen i läroplanen. Arbetet under läsåret utgår därmed från en lägesbedömning och slutlig planering av arbetet i augusti/september och avslutas med resultatutvärdering i juni. Däremellan följer vi regelbundet upp och dokumenterar vårt arbete utifrån definierade uppgifter, som vi samlar in vid givna tillfällen i processen. Dokumentationen bildar underlag för både preliminära bedömningar under arbetets gång, och för den slutliga resultatutvärderingen i juni/september då nya utvecklingsområden identifieras för att säkerställa huvudmannens och skolornas kvalitet i respektive dimension. Arbetsprocessen bidrar under läsåret till en förstärkt systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande av hög läroplansvaliditet i vårt arbete, det vill säga att vi ägnar vår tid, kraft och materiella resurser åt rätt saker. Allt underlag i kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samlas in i ett databasliknande dokument, och kompletteras med löpande analyser och lägesrapporter. På så vis kan vi ha grepp om hur arbetet utvecklas under året och över tid, både på skolnivå och på huvudmannanivå. Underlaget utgörs bland annat av betygsprognostiseringar, satta betyg, resultat från nationella kursprov, kartläggning av risker och förekomst av kränkningar, protokoll från interna granskningar och diverse dokumentgranskningar, undervisningsutvärderingar, utvärderingar av olika områden t ex likabehandlingsarbete och studiemiljö samt beslut från Skolinspektionen som tillsynsmyndighet. Genom att samla in en bredd av uppgifter kan vi effektivare uppmärksamma mönster, samband och konsekvenser av olika vägval. En sammanfattande bild och analys av läsårets arbete och resultat samt det fortsatta arbetet för högre måluppfyllelse och stärkt kvalitet på skol- respektive huvudmannanivå sammanställs av skolorna i juni/augusti och av oss som huvudman i den här rapporten i oktober månad. 8 9
ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS AUGUSTI SEPTEMBER AUGUSTI SEPTEMBER Diagram 1: Lärarbehörighet enligt Skolverkets statistik SiRiS beräknat på heltidstjänster i oktober % % 5 4 2 33% 31% 65% 51% 47% 86% 94% 56% % 42% 52% 56% 52% 62% 59% 38% 36% 53% 51% 82% 68% 68% 49% 79% 79% 13 Kvalitetssäkring kvalitetsrapport (enhet) Kvalitetssäkring individuella studeplaner Behörighetsinventering personal INSTRUMENTELL KVALITET ARBETSPLANER Med utgångspunkt i föregående läsårs resultat identifierar varje skola fokusområden för året. Riktningen för dessa fokusområden anges redan i kvalitetsrapportens samlade bedömning och omfattar de läroplansmål som identifierats som prioriterade eller där måluppfyllelsen bedöms vara låg. Under perioden augusti september upprättar varje skola en arbetsplan som beskriver hur man på skolan ska arbeta för att stärka måluppfyllelsen inom de områden som identifierats som prioriterade under utvärderingsseminarierna i slutet av föregående läsår. Syftet med arbetsplanen är att säkerställa att det finns en plan för det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och att denna plan har en tydlig förankring i skolans uppdrag och mål samt till skolans resultat och analyser av desamma. Huvudmannen har sett att en utveckling har skett på skolorna till en överlag bra nivå men att det finns ett behov av att ytterligare tydliggöra och konkretisera de metoder och åtgärder som görs under året för att arbetsplanerna ska bli ett levande dokument under läsåret och för att förstärka systematiken löpande under året. Publicering av kvalitetsrapport (enhet) Kvalitetssäkring arbetsplaner (enhet) Därför kommer mallen för den lokala arbetsplanen att göras om inför nästa läsår för att tydliggöra dessa aspekter ytterligare. UNDERVISNINGSPLANER För samtliga kurser skrivs s.k. undervisningsplaner som utgör en garanti för att undervisningen planeras och genomförs på ett sätt som motsvarar kraven i författningarna. Av undervisningsplanen framgår vilka förutsättningar som finns i elevgruppen, hur man planerar att arbeta mot de mål som anges i läroplan, respektive programs program/examensmål samt kursens ämnesplan. De innehåller också en redogörelse för på vilket sätt läraren inom ramen för undervisningen arbetar med de specifika mål som anges i skolans samlade plandokument och arbetsplan. Varje lärare redogör också i sin undervisningsplan för hur man arbetar med bedömning och betygsättning samt hur eleverna ges inflytande över undervisningens innehåll och genomförande. Dessa undervisningsplaner fungerar som uppföljningsverktyg för rektor som garant för att undervisningen planeras och genomförs i enlighet med styrdokumenten, för skolans stödsamordnare som garant för att eleverna inom ramen för undervisningen ges det stöd och de extra anpassningar som de behöver och för att upprättade åtgärdsprogram följs samt för skolans likabehandlingssamordnare som garant för att man inom ramen för undervisningen aktivt arbetar med likabehandlings- och värdegrundsfrågor enligt upprättat plandokument. Från huvudmannens sida följs arbetet med undervisningsplanerna upp genom avstämning med respektive rektor i samband med de interna granskningarna för att säkerställa att undervisningen planeras och genomförs på ett sätt som motsvarar kraven i författningarna. BEHÖRIGHETSINVENTERING Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli och syftar till att öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och tydliggöra betydelsen av lärares behörighet. Innan dess fanns ett antal tidsbestämda övergångsbestämmelser för anställning och behörighet att undervisa och sätta betyg. Varje år vid läsårsstart genomförs på LBS en grundlig inventering av samtliga lärare, dels för att följa upp den totala lärarbehörigheten, dels för att belysa hur många av våra behöriga lärare som undervisar i de ämnen de är behöriga i. Inventeringen omfattar de vid tidpunkten anställda lärarna, och ger oss en mer precis uppskattning än de som anges i SiRiS, vars mätningar grundar sig på antalet behöriga lärare på skolan i oktober utifrån SCB:s och landets högskolor och universitets register. Det gör att våra interna bedömningar och beräkningar för lärarbehörigheten kan skilja gentemot det som redovisas i SiRiS. Vid den inventering som genomfördes av LBS hösten framgår att behörighetsgraden totalt är cirka för hela verksamheten. Värt att notera är att behörigheten för de gymnasiegemensamma ämnena enligt vår interna inventering är avsevärt högre, 96%. Vi har under flera år haft en positiv trend i behörigheten på våra skolor, där vi framförallt på senare år ser att möjligheterna på universitet och högskolor blir större i samband med de nya lagkraven. Vi ser således att de insatser som gjorts, för att genom strategisk rekrytering och vidareutbildning av lärarna på våra skolor öka behörigheten, har fortsatt att ge positiva resultat på huvudmannanivå, även om andelen behöriga lärare varierar mellan våra olika skolor (se diagram 1). LBS har under de senaste åren arbetat hårt för att möta kraven på behörighet och har också, som konstateras ovan, höjt behörighetsgraden på de flesta av våra skolor. Utmaningen för oss har varit att tillsammans med lärarna med spetskompetens inom exempelvis systemutveckling och 3D-grafik hitta möjligheter för fortbildning inom högskolornas vidareutbildning av lärare, då det helt enkelt saknas behörighetsgivande utbildningar för flera av våra viktigaste ämnen och kurser. För att säkerställa hög kvalitet och ständigt arbeta för att göra våra skolor ännu bättre, är en hundraprocentig lärarbehörighet på samtliga skolor en självklar målsättning. Rektor på varje skola är ansvarig för att kartlägga lärarbehörigheten på skolan och tillsammans med dem som saknar behörighet, upprätta en plan för att bli det. Vid inventeringen som genomfördes hösten genomgick sammanlagt 35 lärare behörighetsgivande utbildning vilket motsvarar cirka hälften av de som saknar behörighet idag. Förutsatt att vi inte har några större personalförändringar under kommande läsår kommer vi att i och med denna utbildning nå minst % behörighet inom de kommande åren. Fortsatt arbete kommer att behövas, bl a genom kompetensutvecklingsinsatser, för att säkerställa att vi har och kan behålla den kompetens som vi behöver för att bedriva våra utbildningar med en hög kvalitet. 11
ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS OKTOBER NOVEMBER 91% 94% 94% 97% 97% % % OKTOBER Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Publicering av kvalitetsrapport (huvudman) NOVEMBER Undervisningsutvärdering 5 4 2 Jag har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete Jag vet vart jag ska vända mig Jag har förtroende för att skolan om jag själv eller någon annan tar tag i situationen om jag själv elev upplever kränkningar på eller någon annan elev upplever skolan. kränkningar på skolan. Jag känner mig trygg i skolan 13/14 /15 Diagram 2: Resultat likabehandlings- och värdegrundsenkät oktober INSTRUMENTELL KVALITET UNDERVISNINGSUTVÄRDERING 1 Två gånger under läsåret genomförs undervisningsutvärderingar på samtliga skolor. Undervisningsutvärderingen utgör ett uppföljningsverktyg som ger en indikation på i hur hög grad eleverna upplever att lärarna inom ramen för undervisningen följer de riktlinjer som anges i läroplanen (LGY 11) med avseende på kunskaper (kapitel 2.1), normer och värden (kapitel 2.2), ansvar och inflytande (kapitel 2.3), arbete och samhällsliv (kapitel 2.4) samt bedömning och betyg (kapitel 2.5). Därutöver får eleverna också skatta i hur hög grad lärarna i sin undervisning stimulerar elevernas kreativa kompetens, en viktig utgångspunkt för våra utbildningar. Frågorna finns på sidan 21. Årets första undervisningsutvärderingar genomfördes i november-december månad. Den utvärderingen var främst ett verktyg för rektor att följa upp hur man låg till kring dessa frågor på skolnivå och att följa upp enskilda lärare på individnivå. Tanken med dessa undervisningsutvärderingar är även att de ska fungera som ett verktyg för den enskilda läraren att få en indikation kring vad eleverna tycker och därmed få ytterligare verktyg att utveckla sina kurser i samråd med eleverna under kursens gång. Det fanns inga områden som stack ut på huvudmannanivå då andelen positiva svar (7- på en tio-gradig skala) var mellan och % på samtliga frågor och andelen negativa (1-3) var generellt sett låg, kring 5%. LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSKART- LÄGGNING I november månad genomförs (sedan /11) en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten (se diagram ovan) utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari. Årets kartläggning visade att eleverna generellt är trygga på skolan, 97% svarar ja på det påståendet, och samtliga skolor har ett resultat över 94% vilket tyder på att ett aktivt och målinriktat värdegrundsarbete bedrivs i verksamheten. Eleverna anger också att de i hög grad har förtroende för att skolan agerar och någon utsätts för kränkningar. Vi kan i undersökningen se att andelen som anger att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete sjunker något. En bidragande faktor till det kan vara att vi på vår nystartade skola i Stockholm inte informerade tillräckligt tydligt inför enkäten vilket ledde till att resultatet där blev endast 35%. Övriga resultat för LBS Stockholm ligger dock i linje med övriga skolor. Dessutom ser vi att andelen att andelen som svarat negativt på frågan Upplever du att eleverna på din skola behandlar varandra med respekt har totalt ökat från 15% till 17%. Det har man arbetat kring på dessa skolor och då till stor del fokuserat på språkbruk och ömsesidig respekt, något som också har lags in i respektive skolas samlade plandokument (Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling). När vi granskat skolornas kvalitetsrapporter så finner vi glädjande nog att det överlag finns ett bra, systematiskt arbete på skolorna där det finns en ansvarig person på skolan som samordnar detta arbete och det finns en stor grad av elevinflytande i arbetet och dessa ordnar olika aktiviteter för att förbättra såväl trivseln på skolorna som respekten för olikheter. 12 13
ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS DECEMBER JANUARI DECEMBER JANUARI Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Kvalitetssäkring plandokument Handlingsplaner betygsprognoser INSTRUMENTELL KVALITET SAMLAT PLANDOKUMENT (LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING): Uppföljning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete genomförs i januari av huvudmannen genom dokumentgranskning av skolornas samlade plandokument (omfattande plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan). Plandokumenten upprättas under januari månad och utgår från riskanalyser på skolan, anmälningar om kränkande behandling/trakasserier/diskriminering som inkommit under det senaste kalenderåret, samt resultaten av den kartläggning som görs under hösten (likabehandlings- och värdegrundskartläggning). Plandokumenten kvalitetssäkras sedan i av huvudmannen för att säkerställa att de lever upp till kraven i författningarna. Under tidigare läsår har, trots att resultaten även då var goda, funnits vissa brister och alltför stora skillnader mellan skolornas plandokument och det har därför genomförts kompetensutvecklingsinsatser inom detta område. I samband med uppföljningen av årets planer i januari så ser vi att de tidigare insatserna och en ökad vana har gett överlag bättre planer på våra skolor. Det finns en tydlig ram i och med den standard som finns kring detta område och ansvariga ute på skolorna har utvecklats i arbetet med att ta fram kvalitativa planer. Vi ser dock ett fortsatt behov av att följa upp detta på enhetsnivå för att kvaliteten ska bli ännu högre och framförallt jämnare. Det har tidigare också funnits en osäkerhet kring rutiner för anmälan av kränkande behandling/trakasserier/diskriminering till huvudman. Vi ser nu att dessa anmäls i större grad och fr o m februari har denna rutin vidareutvecklats ytterligare av huvudmannens skoljurist som också tagit över ansvaret för att hantera utredning av dessa på huvudmannanivå. FUNKTIONELL KVALITET BETYGSPROGNOSTISERINGAR Samtliga skolor sätter under december månad betygsprognoser i samtliga kurser. Dessa sammanställs av huvudmannen och analyseras sedan tillsammans med rektorerna i samband med ett rektorsgruppsmöte i slutet av december. Rektorerna får därefter ut ett underlag för diskussion och analys tillsammans med personalen på sin enhet, en analys som genomförs på skolan i samband med en halvtidsutvärdering i början av januari. I samband med sammanställningen av betygsprognoserna i december, för vi från huvudmannens sida diskussioner med de skolor där andelen underkända betyg prognostiserats som hög. Varje rektor ansvarar därefter för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att undervisningen utformades så att samtliga elever, i enlighet med kraven i författningarna, nådde utbildningens mål. Utifrån de betygsprognostiseringar som gjorts under tidigare läsår har det visat sig att dessa, med god överensstämmelse kunnat predicera det faktiska betygsutfallet (med avseende på andelen elever som når minst E i kursbetyg) om inte åtgärder sätts in för att skapa bättre förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven i de kurser som visar på bristande måluppfyllelse. Uppföljningen av betygsprognoserna utgör därför ett viktigt uppföljningsverktyg för att säkerställa identifieringen av bristande måluppfyllelse på skolorna och fungerar som ett underlag för diskussion kring hur man kan anpassa och resursfördela i verksamheten för att ge eleverna de förutsättningar de behöver för att nå kunskapskraven för minst E. 14 15
ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS FEBRUARI MARS bekräftas i den likabehandlings- och värdegrundsenkät som genomfördes under hösten. Dock upplever en del elever, vilket även konstaterats i samband med likabehandlings- och värdegrundsenkäten, att respekten mellan elever har minskat något generellt. Diagram 3a: Elevenkät- Nöjdhet (NKI) per skola och totalt 0 90 76 76 77 77 77 74 73 74 67 63 62 62 59 60 53 54 81 77 77 71 FEBRUARI Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Upplevd kvalitet Elevenkät Elevenkät MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser. Undervisningsutvärdering Elevernas upplevelse av att de får arbetsro ligger dock betydligt lägre än övriga frågor, något som bekräftar den bild huvudmannen fått vid de interna granskningar som genomförts under året (se sid. 34). Att fortsatt bibehålla och i vissa fall stärka skolornas arbete för att främja en god lärandemiljö som präglas av arbetsro, framförallt på de skolor där behovet finns, kommer således att vara ett fortsatt viktigt arbete framöver genom att förbättra vårt förebyggande arbete. 50 40 30 0 Diagram 3b: Elevenkät- Rekommendationsgrad per skola och totalt ELEVENKÄT Under februari månad genomförs den årliga elevenkäten inom hela AcadeMedia i samarbete med Markör som avser att mäta såväl den instrumentella kvaliteten som den upplevda. Av resultaten kan vi få indikationer på den övergripande nöjdheten hos eleverna (NöjdKundIndex- NKI), hur eleverna upplever sin studiemiljö, den undervisning som bedrivs, samt i vilken utsträckning de skulle rekommendera skolan till andra. Elevenkäten har en mycket hög svarsfrekvens, vilket gör att den är ett bra verktyg för vår uppföljning UPPLEVD KVALITET - ELEVENKÄT Utifrån resultaten av / års enkät (se diagram 3a-c) kan vi konstatera att eleverna inom LBS i det stora hela är något mer nöjda än föregående läsår. NKI ökar ett steg till 71 och rekommendationsgraden ligger fortsatt högt på 78%, medan trivselgraden ökar två procentenheter från en redan hög nivå till 85% jämfört med föregående år. En förklaring till de minskningar som skett på LBS Borås och LBS Halmstad är framförallt en något sämre arbetsmiljö kopplat till ordningsproblematik på dessa skolor. Det finns dock inom dessa skolor, liksom övriga, en variation mellan olika klasser och årskurser. På LBS Borås är det framförallt en klass som har ett betydligt lägre snitt än övriga och på LBS Halmstad är det framförallt eleverna i åk 2 och 3 på musikproduktionsinriktningen som ger lägre betyg inom dessa områden. Det har efterlysts mer gemensamma aktiviteter vilket därför har planerats på skolorna. En förklaring till att resultaten ligger lägre hos eleverna på LBS Nyköping är troligen en historik av personalomsättning i skolans ledning som skett under tidigare läsår och som bidragit till en oro bland såväl elever som personal, något som framförallt gör att resultaten i årskurs 3 där är avsevärt lägre än övriga årskurser där. Nu är dock en stabil ledning på plats och skolans rutiner och arbetssätt vidareutvecklas kontinuerligt i enlighet med LBS standarder vilket borgar för att den uppgång som påbörjats under detta läsår kan fortsätta framgent. INSTRUMENTELL KVALITET - ELEVENKÄT I enkäten återfinns olika frågor som behandlar respekt, trygghet, arbetsro, samt i vilken utsträckning hänsyn tas elevernas synpunkter. Elevernas svar på dessa frågor ger ett index för hur de upplever sin Studiemiljö. Vid årets genomförande var det samlade indexet för studiemiljö 79, d.v.s något bättre än föregående år (77). Glädjande är att samtliga skolor utom två förbättrar sina resultat. Sett till delfrågorna inom studiemiljö, visar resultaten att eleverna i mycket hög grad upplever sig trygga på skolorna, vilket också Utöver frågor som rör studiemiljön, ombeds eleverna också i enkäten att svara på frågor som rör undervisningen med fokus på huruvida lärarna skapar lust till lärande, ger eleverna information om hur det går i skolarbetet, är tydliga med att förklara vad eleven behöver kunna för att nå de olika betygen samt om de hjälper eleverna att nå så långt som möjligt i relation till utbildningens mål. Det sammantagna indexet för undervisning låg vid genomförandet på 72, en liten förbättring jämfört med föregående år (). Även här har de flesta skolorna förbättrat sina resultat. Särskilt ser vi att LBS Jönköping, LBS Trollhättan och LBS Varberg gjort stora förbättringar inom detta område. Gemensamt för dessa är att de på ett målmedvetet sätt har satsat på fokusområden som gäller att genom ett systematiskt arbete stärka undervisningen, bl a genom bättre återkoppling. Dessa skolor har också i linje med LBS satsning Leda-Lära-Lag (se sidan 34) satsat på att arbeta med dessa frågorgenom en kollegial samverkan och med stort inslag av kollegialt lärande vilket verkar ha gett tydliga resultat. Sammantaget upplever eleverna att lärarna i hög grad hjälper dem så att det ska gå så bra som möjligt för dem och 0 90 90 87 85 85 86 84 84 81 79 77 78 68 66 65 61 60 54 51 50 40 30 0 Diagram 3c: Elevenkät- Trivselgrad per skola och totalt 0 92 92 91 89 88 89 88 90 86 87 83 84 84 81 81 77 77 68 63 60 50 40 30 0 83 90 92 86 87 87 92 92 88 89 77 78 85 83 16 17
ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS Diagram 4a: Elevenkät Studiemiljö 0 90 60 50 40 30-82 83 79 Eleverna behandlar varandra med respekt 88 Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Diagram 4b: Elevenkät Studiemiljöindex per skola och totalt 0 90 60 50 40 30 81 81 77 78 78 74 82 83 92 94 Jag känner mig trygg i skolan 72 69 75 73 65 67 Jag tycker att jag kan få arbetsro 81 79 78 79 79 77 77 Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter 72 85 84 85 82 Studiemiljö index 79 77 att lärarna samtidigt kan tydliggöra vad eleverna behöver göra för att nå de olika betygen. När det gäller lärarens förmåga att påverka lusten till lärande och att kunna ge information om hur det går för dem, skattar eleverna dessa förmågor hos lärarna något lägre även om vi ser att det skett en utveckling även i dessa frågor vilket är positivt. ELEVENKÄT (TIDIGARE ELEVER) Utöver den årliga elevenkäten följer LBS också upp hur de elever som tidigare tagit examen upplevt sin tid på skolan med avseende på undervisningen, relationen/ kontakten med lärarna, lärarnas engagemang, kamraterna och stämningen på skolan samt hur väl skolan förberett dem inför vidare studier och arbetsliv. Denna undersökning syftar till att mäta den ändamålsenliga kvaliteten, d.v.s. hur det går för våra elever efter avslutad utbildning. Undersökningen som genomfördes under / riktade sig till ett slumpmässigt urval av elever som tog studenten från våra skolor i juni 12, d v s elever som gick enligt den tidigare läroplanen och programstrukturen som gällde innan införandet av GY11. Eleverna upplever även att studiemiljön och den undervisning som de fått varit god. Allra främst uppskattade eleverna lärarnas engagemang (82%) och deras förmåga att bygga goda elevrelationer (87%) samt kamraterna och stämningen på skolan () (se diagram 6b). Av enkäten kan vi se att 37% av avgångseleverna 12 upplevde att skolan förberett dem för högre studier. Till skillnad från de utbildningar som LBS idag erbjuder inom GY11, studerade majoriteten av de elever som tog studenten 12, och som varit föremål för undersökningen, på ett yrkesförberedande program (medieprogrammet). % av de deltagande eleverna är positivt inställda till att rekommendera skolan till någon som ska börja gymnasiet. Diagram 5b: Elevenkät Undervisningsindex per skola och totalt 0 90 60 50 40 30 0 72 77 72 73 73 72 68 77 62 66 65 64 73 73 74 73 63 62 68 72 79 79 Diagram 4b: Elevenkät (tidigare elever) Huvudsaklig sysselsättning 2 år efter examen vid LBS. % % 5 4 32% 34% 42% 37% 72 13 (examen 11) (examen 12) 0 Diagram 5a: Elevenkät Undervisning 0 90 60 69 65 65 76 74 75 73 72 ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET - ELEVENKÄT (TIDIGARE ELEVER) I enkäten som genomförs genom telefonintervjuer deltog 155 före detta elever vilket innebär av samtliga elever som gick ut LBS 12. Av undersökningen framgår att det gått bra för de elever som studerat på LBS och att de allra flesta arbetar eller studerar vidare (Se diagram 6a). Av de som studerar uppger 46% att den utbildning de nu går har ungefär samma inriktning som det eleverna studerade på gymnasiet. 2 Studerar på högskola/universitet Studerar vid annan utbildning Arbetar Övrigt Diagram 6b: Elevenkät tidigare elever- När du ser tillbaka på din tid på din skola, hur nöjd är du då med % % 68% 67% 87% 84% 84% 82% 16% 19% 50 40 30 5 4 51% 37% 13 (examen 11) (examen 12) 27% 2 18% - Mina lärare gör så at jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen Undervisning index Undervisningen Relationen/kontakten Lärarnas engagemang Kamraterna och Förberedelser inför med lärarna stämningen på skolan högre studier Förberedelser inför arbetslivet 18 19
ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS APRIL MAJ Diagram 6: Undervisningsutvärdering jämförelse VT och VT APRIL MAJ % % 83% 81% 81% 79% 78% 76% 76% 76% 75% 75% 75% 74% 73% 73% 71% % 69% 68% % % 78% 78% 76% 75% 74% 73% 78% 77% 76% 76% 72% 72% Uppföljning av undervisningsutvärdering Kvalitetssäkring individuella studieplaner 5 4 VT VT 2 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga Fråga 11Fråga 12Fråga 13Fråga 14Fråga 15Fråga 16 INSTRUMENTELL KVALITET UNDERVISNINGSUTVÄRDERING 2 Sammantaget visar undervisningsutvärderingen på att eleverna på våra skolor är generellt nöjda med lärarnas undervisning, även om variationer mellan lärare och på de olika skolorna förekommer. Vi ser att vi överlag har höjt resultaten både i jämförelse med höstterminens undervisningsutvärderingar men framförallt i jämförelse med de undervisningsutvärderingar som genomfördes vid samma tidpunkt föregående läsår. Vi ser att tendensen som vi såg rörande undervisning i elevenkäten som genomfördes i januari här bekräftas genom att resultaten som rör exempelvis bedömning och elevernas drivkraft förbättras. Det område vi ser störst förbättringsutrymme inom är fråga 5 som rör kontakten med eleverna kring hur det går för dem, där är det % som svarar positivt, d v s 7-. Det har skett ett utvecklingsarbete kring denna fråga i flera år på ett flertal av våra skolor men vidare uppföljning behövs i detta område. Likaså är resultatet på fråga 8 något lägre än övriga frågor, 71%, och den frågan rör demokrati. Vi är inte heller helt nöjda med resultatet som rör kreativ kompetens då vi avser att vara ett kreativt gymnasium som tränar eleverna i att utveckla kreativa kompetenser. Vi kommer ha ett fokus på just kreativa kompetenser och processer kommande läsår, se mer nedan. Särskilt glädjande att höga resultat på fråga 6 ( Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar ) med 81% positiva och fråga 9 ( Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på ) 83%. Även glädjande att resultatet på fråga 14 (Läraren är bra på att skapa arbetsro) visar ett relativt högt resultat, 77%, med tanke på att frågan Jag tycker att jag kan få arbetsro i elevenkäten har ett något lägre resultat, 67% (se diagram 4a). En möjlig förklaring till detta är att måttten är något olika. I undervisningsutvärderingarna får man en tydligare uppföljning av arbetsron i enskilda kurser medan det gemensamma måttet i elevenkäten kan vara svårare att följa upp då det, åtminstone i teorin, kan räcka att det i en av elevernas kurser inte är studiero för att eleven inte ska vara helt nöjd med hur studieron är totalt på skolan. UNDERLAG FÖR UNDERVISNINGSUTVÄRDERING Ansvar och inflytande 1. Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete. 2. Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta. Arbetsliv och vidare studier 3. Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. Bedömning och betyg 4. Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 5. Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. Demokratisk kompetens och värdegrund 6. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 7. Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera. 8. Läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. 9. Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. Drivkraft, självförtroende och sammanhang. Läraren får mig att tro på mig själv och att jag kan lära. 11. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. 12. Läraren ger mig möjlighet att arbeta utifrån mina intressen och drivkrafter. 13. Läraren inspirerar mig att vilja lära mig mer. 14. Läraren är bra på att skapa arbetsro. 15. Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. Kreativ kompetens 16. Läraren ger mig möjlighet att utveckla min kreativitet. FÖRKLARINGAR Svaren anges på en skala 1- där 1 = stämmer inte alls och = stämmer mycket bra. 21
ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS JUNI FUNKTIONELL KVALITET BETYGSRESULTAT I juni sammanställs samtliga betygsresultat på LBS och skickas ut till skolorna som underlag för rektors och personalens samlade analys under de utvärderingsseminarier som hålls i mitten av juni. Under rektorsmötet i slutet av juni analyseras sedan skolornas samlade resultat tillsammans med verksamhetsledningen, som lyfter fram och presenterar de tendenser vi kan se på huvudmannanivå. ANDEL ELEVER MED EXAMEN INOM 3 ÅR (GENOM- STRÖMNING) Enligt statistiken (se diagram 7), som publicerades i december för de elever som tog examen, så ligger genomströmningen på samtliga våra skolor i nivå med eller högre än rikssnittet. Då de elever som tog examen i juni var de första som fullföljde en gymnasieutbildning enligt den nya gymnasieskolan som infördes höstterminen 11 (LGY11) så finns ingen jämförelse att göra med tidigare siffror och det är därmed svårt att göra någon djupare analys. JUNI Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Vi ser dock att en stor majoritet av de elever som börjar på någon av LBS skolor också slutför sin utbildning inom tre läsår. Vanligast är att eleverna byter skola eller utbildning under sitt första gymnasieår och därmed inte fullföljer sina studier på skolan och i och med detta försämras genomströmningen. En mindre del av de elever som inte fullföljer inom tre år går ett fjärde år på samma skola för att nå examen. ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: - Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) - Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p - Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 - Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p) och är preliminära, den officiella statistiken publiceras i december vilket gör att jämförelsen får göras med rikssnittet. Vi ser att vi tyvärr har en något lägre andel med gymnasieexamen än föregående läsår vilket givetvis är oroande. För att verkligen utreda detta på djupet genomfördes därför på huvudmannanivå en djupanalys av de elever som ej nådde examen och resultaten diskuterades också på såväl det sista rektorsmötet som genomfördes i juni som de första rektorsmöten som genomfördes under det nya läsåret /16. Resultaten har givetvis diskuterats på varje skola och analys och åtgärder har tagits fram och dokumenterats i respektive skolas kvalitetsrapport. Denna djupanalys och de samtal vi fört visar att ett stort problem för de elever som inte når examen är att dessa elever ofta har bristande motivation för sina studier vilket visar sig genom hög frånvaro och att de inte fullt ut når kunskapskraven i de kurser som framförallt går i åk 2 och 3. Nästan hälften av dessa elever hade F i 0 p eller mer vilket motsvarar minst ett läsår. Vårt arbete för att fånga in och följa upp dessa elever och hitta verksamma extra anpassningar och/eller stödinsatser behöver därför intensifieras och utvecklas ytterligare. Av de elever som inte når examen så hade 27%, totalt 21 elever, 350 p F eller mindre vilket innebär att dessa hade nått examen under förutsättning att de klarat en av de Diagram 7: Genomströmning per enhet- Andel elever som påbörjat sin utbildning HT11 och inom 3 år uppfyllt kraven för examen på samma skola. *rikssnitt anger ett viktat medelvärde för ES och TE-programmen. Siffrorna hämtade från Skolverkets officiella statistik SiRiS % % 5 4 2 85% 79% 96% 73% 92% 68% 69% 69% Diagram 8a: Andel elever med gymnasieexamen per skola (*Rikssnitt anges för högskoleförberedande program) % % 5 4 2 91% 88% 87% 94% ES SA TE 95% 89% 87% 88% 67% 71% 69% Rikssnitt 22 23