Pensionsrapport. viktiga frågor som påverkar pensionsområdet

Pensionsrapport 2014 viktiga frågor som påverkar pensionsområdet

Det är vi som arbetat med Pensionsrapport 2014 Carina Blomberg Trygghetsekonom carina.blomberg@amf.se Johanna Sarfati Trygghetsekonomi johanna.sarfati@amf.se Pensionsbloggen.se Pensionsbloggen drivs av AMF. Här skriver vi om aktuella ämnen, tankar och reflektioner kring pensioner och sparande. @trygghetsekonom @amf_pension

s. 5 Sammanfattning s. 6 Ett pensionssystem i förändring s. 8 Baskunskaper lugnar spararna s. 14 Faktorer som påverkar pensionen s. 21 Förutsättningar för äldre att arbeta s. 26 Regelverket anpassas för ett tryggare pensionssystem 3

AMF, med nästan fyra miljoner sparare, är ledande inom området kollektivavtalade tjänstepensioner. Trygghetsekonomi inom AMF har en ambition att folkbilda i pensionsfrågor och samtidigt ta ställning för den enskilde pensionsspararen. Årligen sammanställs en Pensionsrapport som diskuterar och analyserar aktuella frågor, strukturella utmaningar samt statistik och resultat från undersökningar, allt utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet med rapporten är att identifiera trender och dra slutsatser om pensionsområdet. I år fyller Pensionsrapporten fem år. Alla undersökningar som AMF har initierat eller står bakom och som omnämns i rapporten finns att läsa i sin helhet på http://media.amf.se/. Undersökningar från AMF som förekommer i rapporten AMF Novus, Undersökning om pensionsoro, mars 2014. AMF Novus, Det orange kuvertet, mars april 2014. AMF Novus, Fråga om tjänstepension, aug. sept. 2014. AMF Kreicbergs Utredning och Opinion, Tjänstepensionerna i framtiden betydelse, omfattning och trender, 2013. AMF Kreicbergs Utredning och Opinion, Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?, 2013. AMF e-postenkät, Temporära uttag av pensionen, feb. 2014. AMF Kreicbergs Utredning & Opinion, Pensioner och deltidsarbete, mars 2012. AMF Novus, Dela tjänstepensionen vid skilsmässa?, aug. sept. 2014. AMF Novus, Rapport om återbetalningsskydd, aug. 2012. AMF Kreicbergs Utredning & Opinion, AMFs konsumentprisindex för pensionärer 2014, 2014. AMF e-postenkät pensionärskunder, juni 2014. AMF Vintagepeople, Vintagebarometern, Viljan att arbeta längre, 2014. AMF Novus, Undersökning om allmänhetens syn på arbete efter 65 och trivsel på arbetsplatsen, sept. 2013. 4

Sammanfattning Ett längre liv men inte alltid livslång pension I Pensionsrapporten 2010 konstaterades att det blir allt vanligare att ta ut tjänstepensionen på ett fåtal år. Nu i den femte upplagan av rapporten kan vi slå fast att denna trend har förstärkts ytterligare. Den främsta orsaken till att fler väljer att ta ut sin tjänstepension på kort tid är att man vill ha sina pengar när man är frisk och pigg. Andra skäl är en vilja att själv placera pengarna eller att man behöver pengarna för att klara sin ekonomi. Bättre baskunskaper kan lugna spararna Intresset för pensioner är fortfarande lågt och okunskapen är utbredd. Hittills har ingen knäckt koden för hur pensionsfrågan ska kommuniceras för att skapa ett lugn bland spararna. Häri ligger branschens kanske största framtida utmaning. 90 procent av alla som arbetar har kollektivavtal och därmed en trygg tjänstepension till en låg avgift. Vetskapen om att man har en trygg tjänstepension i sitt avtal skulle lugna många som är oroliga för sin pension. Att ha baskunskap om hur pensionen byggs upp över livet kan också ha en lugnande effekt. Det handlar främst om att veta att total tid i arbetslivet, lönenivå, långvarigt deltidsarbete och återbetalningsskydd påverkar pensionen. De senaste åren har branschen tagit initiativ till att förenkla informationen till spararna och tillhandahålla bättre prognosverktyg. Idag använder över 2 miljoner personer tjänsten Min Pension vilket är mycket positivt. Flexibilitet och strategier för ett längre arbetsliv Vi lever allt längre och måste arbeta fler år för att pensionerna inte ska urholkas i framtiden. Detta har vi vetat om länge. Ändå saknas fortfarande strategier från stat och arbetsgivare för att få äldre att arbeta längre och de flesta går i pension när de fyller 65 år. När AMF frågar uppger cirka en fjärdedel av pensionärerna att de kan tänka sig att arbeta efter 65 år, till exempel på deltid eller inom något annat yrke. Ett mer flexibelt arbetsliv och strategier för att behålla och rekrytera äldre arbetskraft kan bidra till att fler arbetar längre vilket skulle stärka deras ekonomi. Säkrare system ger tryggare pensioner Det pågår ett omfattande arbete för att pensionssystemet ska bli enklare och tryggare för spararna. Det handlar bland annat om att förbättra regelverket gällande kapitalkrav och riskhantering, stärka konsumentskyddet, avskaffa provisioner, utvidga flytträtten och ökad kontroll kring rådgivning om finansiella produkter. Att systemet vässas på flera fronter gör att spararna kan vara trygga i att deras intressen tas till vara på ett bra sätt. 5

Ett pensionssystem i förändring På senare år har effekterna av pensionsreformen 1998 blivit allt tydligare. Även marknaden för tjänstepensioner har utvecklats. Turbulens på finansmarknaderna, större eget ansvar för pensionen, svårbegripliga produkter, möjlighet att flytta pensionspengar samt ovilja och oförmåga att välja är några exempel på svårigheter som samhället och branschen står inför. Därför pågår just nu en mängd justeringar av pensionssystemet så att det ska bli enklare och tryggare för spararna. En konsekvens av detta är att antalet utredningar har ökat markant och regelverket har blivit mer omfattande och snårigt. Dagens pensionssystem skapades och infördes i en tid av uppgång och därefter har världen bevittnat stora svängningar på de finansiella marknaderna som har gjort att behovet av insyn och granskning är större än tidigare. Exempel på det är att hela branschen idag granskas hårdare av Finansinspektionen vilket bland annat lett till nya riskregler för bolagen (det så kallade trafikljussystemet) och förbud mot PPM-rådgivarnas massfondbyten. En bärande idé med det nya pensionssystemet var att ge omfattande valfrihet för delar av pensionen, men för tjänstepensioner har arbetsmarknadens parter delvis valt en annan väg genom ett mer kontrollerat utbud. Att branschen tvingas diskutera frågor som riskhantering, informationsgivning och konsumentskydd är bra eftersom det gör att spararna tryggt kan lita på att systemet är säkert, att utbudet har god kvalitet och att deras pensioner förvaltas på ett bra sätt. Men att det redan komplexa regelverket växer och att utredningar delvis överlappar varandra riskerar att skapa begreppsförvirring och missförstånd. Regelverksändringar tar lång tid och det är helt i sin ordning, men det innebär också en lång tids osäkerhet och omfattande beredskap för alla inblandade aktörer. Anpassning till nya regelverk och föreskrifter kräver stora resurser av myndigheter och bolag vilket riskerar att tränga undan arbete med till exempel riskbedömningar och arbete med att förenkla för spararna. Sist men inte minst är det kostsamt, vilket i slutändan drabbar spararna i form av avgifter. Behov av enklare pensioner En annan utmaning som systemet och branschen står inför är hur det kan bli enklare att pensionsspara. Det finns ett stort behov av och önskemål från spararna och arbetsmarknadens parter om att göra pensionsområdet mer konsumentvänligt. Allmänhetens kunskaper om pensioner är fortfarande låga och området upplevs alltjämt som komplicerat. Spararnas baskunskaper kan öka genom utbildning och förenklingar. Det pågår ett intensivt förbättringsarbete, till exempel med att skapa insyn och informa- 6

tion samt också med att tydliggöra kostnaderna för flytt av pensionskapital (Livförsäkringsutredningens betänkande som kom i september 2012 och Finansinspektionens konsumentskyddsrapport 1 samt föreskrifter om ett skärpt regelverk). Den 30 januari 2015 väntas även ett betänkande kring försäkringsförmedlarnas möjligheter att ta ut provision i samband med rådgivning. Om vi i framtiden ska orka och vilja arbeta längre upp i åren måste det vara möjligt att kombinera arbete och pension. Den som vill gå tillbaka till arbetet måste kunna stoppa pågående tjänstepensionsutbetalningar. Strukturella problem förhindrar ett längre arbetsliv och ställer stora krav på lagstiftaren och arbetsmarknaden. Förslaget att förlänga anställningsskyddet till 69 år är bra men för att få fler att arbeta längre behövs strategier för att rekrytera och behålla äldre arbetskraft. Här ligger Sverige långt efter internationellt sett. Det måste vara möjligt att kombinera arbete och pension Trygga pensioner med traditionell försäkring Den traditionella försäkringen är den vanligaste sparformen när det gäller kollektivavtalade tjänstepensioner. 2 Den erbjuder en trygg pension med garanti till en låg avgift och kräver minimal insats av individen. Idag erbjuder allt färre bolag produkter med garantier, vilket kan vara negativt för spararna på sikt. Att befolkningen har en god och trygg pension ligger i samhällets intresse då individen själv till viss del ska finansiera vård- och omsorgstjänster på ålderns höst. Om individen ska klara dessa utgifter är det viktigt att pensionsutbetalningarna fortsätter livet ut. Den som inte väljer för sin kollektivavtalade tjänstepension får sina pengar placerade i det så kallade ickevalsalternativet. Idag består alla ickevalslösningarna av traditionella försäkringar med livslång utbetalning och det vore klokt att utforma tjänstepensionslösningarna på detta sätt även i framtiden. Ett sätt att skapa ökad trygghet och stabilitet för tjänstepensionen kan vara att kollektivavtalen anger att en del av pensionspremien måste sparas i traditionell försäkring så som är fallet inom ITP (privatanställda tjänstemän). Branschen och lagstiftaren bör värna om den traditionella försäkringen och har ett gemensamt ansvar för att regelverket utformas så att den kan finnas kvar och erbjuda garantier och andra försäkringsinslag. Ökade kapitalkrav kan resultera i att bara mycket finansiellt starka bolag kan erbjuda traditionell försäkring, vilket skulle innebära bristande konkurrens och i förlängningen att den traditionella försäkringen blir osynlig och marginaliserad. Avgifterna för traditionell försäkring har pressats hårt de senaste åren. Om denna utveckling fortsätter finns en risk att ännu färre bolag erbjuder traditionell försäkring i framtiden. 1 Finansinspektionen, Konsumentskyddet på finansmarknaden, Dnr 14 4986, 2014. 2 Statistik från Collectum 2013, SPV 2013, Fora 2013 och Valcentralen 2012. Se diagram 13. 7

Baskunskaper lugnar spararna Pensionsfrågor upplevs som svåra och lusten att välja och ta reda på fakta är i allmänhet fortfarande svag. 40 procent mellan 25 och 65 år uppger att de känner oro och ångest över sin pension. Bland kvinnor och låginkomsttagare är oron mer utbredd än i andra grupper. Här känner nästan hälften hög oro, stress eller ångest över pensionen. 3 Oron bottnar ofta i ovisshet och att det är svårt att skapa sig en helhetsbild över hur ens ekonomi kommer se ut på äldre dagar. Ovissheten är starkt kopplad till att man inte vet vad man förväntas göra och hur man ska välja. Många valmöjligheter för pensionen orsakar snarare stress och oro än upplevs som något positivt. I Sverige har 90 procent av alla som arbetar tjänstepension via ett kollektivavtal och då också automatiskt en trygg, kvalitetsgranskad tjänstepension till en låg avgift. Det är alltså sannolikt att många av de som oroar sig för sin pension gör det i onödan. 90 procent har tjänstepension via kollektivavtal Osäkerhet och ovisshet kring pensioner AMF har kontinuerlig kontakt med spararna och gör regelbundet undersökningar om deras syn på och kunskaper om pensioner. Majoriteten tycker att pensioner är krångligt och att valen de förväntas göra är svåra. De är medvetna om att pensionen är viktig och vill fatta ett genomtänkt beslut, men informationsprocessen upplevs som mycket mödosam. Krångliga begrepp och ord, pensionens olika delar, många bolag och komplicerade produkter gör det svårt att få överblick och att göra jämförelser. Strukturen med regler och invecklade produkter och krav på identifiering vid inloggning hämmar spararnas motivation. Här finns fortfarande mycket kvar för branschen att göra när det gäller att tillhandahålla begriplig information, göra systemet överblickbart, skapa jämförelser och ta fram prognoser. Att pensionssystemet är alldeles för krångligt och att många har svårt att göra medvetna val uppmärksammade även Riksrevisionen i en rapport i juni 2014. 4 Att kunna göra medvetna val av pensionsålder, förvaltning och uttag av pension samt efterlevandeskydd kräver ofta djupa kunskaper om systemet och vilka effekter valen kan medföra. I rapporten kritiserar Riksrevisionen att staten inte har tagit tillräckligt ansvar för att göra systemet lättbegripligt och möjligt att överblicka. Kritiken handlar också om att reglerna för tjänstepension och allmän pension bör bli mer likartade, till exempel vad gäller uttagsregler och valmöjligheter. Regeringen rekommenderas som åtgärd att ta ett mer uttalat helhetsansvar för pensionssystemet. I oktober 2014 tog Socialförsäkringsutskottet upp rapporten. 3 AMF Novus, Undersökning om pensionsoro, mars 2014. Totalt svarade 4 415 personer av allmänheten 25 65 år. 4 Riksrevisionen, Att gå i pension Varför så krångligt?, RIR 2014:13, juni 2014. 8

Fortfarande låga kunskaper och ovilja att välja Det nya pensionssystemet infördes 1999 och 14 år efter det första premiepensionsvalet är kunskapen om vilka faktorer som påverkar pensionen fortfarande låg. Pensionen är en spegling av den totala tiden i arbetslivet, den lön man har haft och om man har haft en tjänstepension. Längre perioder av deltidsarbete påverkar pensionen negativt, liksom om man har haft återbetalningsskydd. Den som har dessa baskunskaper har goda möjligheter att själv påverka sin pension. Undersökningar som AMF har gjort de senaste åren visar att ungefär hälften av de tillfrågade vet vad som påverkar pensionen. Hälften vet vad det orange kuvertet innehåller och i åldersgruppen 50 64 år är siffran högre (65 procent). Endast 3 procent känner inte alls till det orange kuvertet. När det gäller tjänstepension så vet man om man har en tjänstepension eller inte. Att tjänstepensionen har stor betydelse för den framtida pensionen håller 65 procent med om. 5 Drygt 40 procent uppger att de inte vet eller minns om de frågade efter tjänstepension när de fick sin senaste anställning. En del av dessa saknar sannolikt tjänstepension utan att veta om det, det vill säga utan att ha möjlighet att rätta till problemet till exempel genom att förhandla eller spara på annat sätt. Bara en av fem lyfte själv frågan om tjänstepension när de sökte arbete. 6 Även om kunskaperna om pension i allmänhet fortfarande är låga tycks kunskaperna bland de som har nära till pension ha ökat över tid. Det märks bland annat när AMF träffar sparare i olika åldrar som söker kunskap genom att delta på informationsmöten. De är engagerade kring den egna pensionen och har en förhållandevis god förståelse för de olika delarna i pensionspyramiden. Många har dessutom gjort en egen pensionsprognos på portalen Min Pension. I oktober 2014 hade cirka 2,3 miljoner personer loggat in på Min Pension. Samtidigt visar undersökningen Kunskapsmätning 2012 som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har gjort att det inte går att påvisa några kunskapsökningar hos allmänheten i stort. Där ser man till och med en minskning när det gäller andelen som säger sig känna till den allmänna pensionen och vad som är pensionsgrundande. Få kan svara rätt på frågan hur stor andel av lönen som avsätts till allmän pension. Idag är det möjligt att göra val för både sin tjänstepension och premiepension. Ännu syns inte effekterna av valfriheten bland dagens pensionärer eftersom endast en liten del av kapitalet har kunnat placeras individuellt. Men ju mer de premiebestämda lösningarna ersätter de förmånsbestämda, desto större kommer spridningen i pensionens storlek mellan olika individer att bli. Att det i framtiden kan bli stor spridning i pensionsutfall mellan olika sparare har även Premiepensionsmyndigheten tittat på. Till och med 2013 hade 90 procent av premiepensionsspararna en årlig (kapitalviktad) avkastning Knappt en av fem lyfte själv frågan om tjänstepension 5 AMF Novus, Det orange kuvertet, mars april 2014. Totalt svarade 1 019 personer av allmänheten 18 79 år. 6 AMF Novus, Fråga om tjänstepension, aug. sept. 2014. Totalt svarade 868 personer av den förvärvsarbetande allmänheten 25 64 år som fått nytt arbete eller börjat arbeta de senaste 3 åren. 9

på sina fonder på mellan 2,3 och 7,5 procent per år. 7 Flera procentenheters skillnad i årlig avkastning innebär stora skillnader i förväntad premiepension. 8 Viljan att välja för sin pension har inte ökat under de senaste 5 åren. Exempelvis gör mindre än 1 procent av förstagångsväljarna inom PPM ett eget fondval och istället låter hela 99 procent Såfan (det statliga alternativet) förvalta pengarna och det är fler jämfört med tidigare. Bland de som har varit med ett tag är det fler som bestämt placering för sina pensionspengar men även här finns en minskande vilja att välja själv. I fjol hade drygt 55 procent av premiepensionsspararna valt men samtidigt är deras andel av kapitalet något större, 72 procent. Här ser man också en polarisering utifrån inkomst. Ju högre inkomst man har desto mer benägen är man att välja. 9 Det syns också inom ITPområdet (privatanställda tjänstemän) där två av tre höginkomsttagare har gjort ett val, jämfört med bara 40 procent av låginkomsttagarna. 10 Viljan att välja för sin pension har inte ökat Kollektivavtal betyder pensionstrygghet Men behöver man egentligen vara orolig för sin pension? Måste man ha stor kunskap? Kan det vara så att många bekymrar sig i onödan? För det första alla som arbetar tjänar in till allmän pension. För det andra cirka 9 av 10 av alla som arbetar har kollektivavtal och därmed också automatiskt en trygg tjänstepension till en låg avgift. Arbetsmarknadens parter har genom upphandlingar och anslutningsförfaranden säkrat kvaliteten i utbudet som spararen möter. Rätten till tjänstepension är en av kollektivavtalets viktigaste förmåner och en viktig del i ett starkt och långsiktigt hållbart pensionssystem. De kollektivavtalade tjänstepensionerna kvalitetsgranskas regelbundet för att alla som omfattas, även de som inte gör något aktivt val av bolag eller sparform, ska få ett tryggt och bra sparande. 4 av 10 uppgav att de skulle bli lugnare om de visste att om de inte gör något val placeras pensionen automatiskt i ett tryggt sparande. 11 En övergripande insikt i och förståelse för den pensionstrygghet som kollektivavtalen ger i form av tjänstepension skulle alltså sannolikt lugna delar av befolkningen. De senaste åren har det på kollektivavtalsområdet gjorts flera informationssatsningar för att underlätta för konsumenterna. År 2014 tog Konsumenternas Försäkringsbyrå fram Pensionsguiden som är ett oberoende verktyg som jämför avgifter, efterlevandeskydd och bolag för de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Portalen Ersättningskollen, som lanserades i mars 2014, ger en samlad bild av vilken ersättning man kan få vid till exempel sjukdom eller arbetsskada. Ersättningskollen är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Svensk Försäkring och AFA Försäkring. Samhället, branschen och arbetsmarknadens parter kan verka ytterligare för att förmedla kunskap om kollektivavtalens olika fördelar och vikten av tjänstepension. Även om 90 procent av alla yrkesverksamma har tjänstepension via arbetet är nästan en halv miljon personer i Sverige anställda i ett företag som saknar kollektivavtal. Det är 7 Pensionsmyndigheten, Orange rapport 2013. Uppgiften avser individer som har sparat 1995 2013. 8 Finansdepartementet och Socialdepartementet, Vägval för premiepensionen, Ds 2013:35. 9 Premiepensionsmyndigheten, Premiepensionen Pensionsspararna och pensionärerna 2013, 2013. 10 Collectum, pressmeddelande, juli 2014. 11 AMF Novus, Undersökning om pensionsoro, mars 2014. Totalt svarade 4 415 personer av allmänheten 25 65 år. 10

framför allt i mindre, snabbväxande branscher som anslutningsgraden till kollektivavtal har minskat. Det är också där som sysselsättningen ökar mest. 12 Bland egenföretagarna har bara cirka 30 procent tjänstepension. 13 För de som saknar tjänstepension är det klokt att lägga undan pengar för framtiden på andra sätt. Då avdragsrätten för pensionssparande nu minskar (för att 2016 troligtvis försvinna helt) kommer det sannolikt att dyka upp nya produkter som ska tillgodose detta sparbehov. Som konsument gäller det att vara observant så att man inte fastnar i en dyr produkt med ofördelaktiga villkor. Ökat lugn och insikt med Min Pension Ofta är det ovisshet som skapar oro. Många sparare skulle vara lugnare om de visste att det går att få en helhetsbild över pensionens delar och hur det kommer att se ut den dag man går i pension. Idag är det lättare än någonsin tidigare att ta reda på vad som gäller för den egna pensionen. Med hjälp av Min Pension, som visar en samlad bild av pensionen, kan man få överblick och göra pensionsprognoser för att sedan ta ställning till om det är något man kan och vill förändra i sitt sparande. I nuläget är det bara Min Pension som erbjuder en totalbild över pensionen. Fler och fler hittar till Min Pension och använder tjänsten för att göra prognoser. I november 2014 blev det möjligt även för pensionärer att göra prognoser på Min Pension. I dagsläget använder drygt 2 miljoner svenskar tjänsten och målsättningen är att ha 4,5 miljoner användare om 5 år. 14 När AMF i februari 2014 frågade sina pensionärskunder om de gjort en prognos på Min Pension uppger 35 procent att de gjort det. När utbetalningarna har påbörjats säger cirka 75 procent att de har en bra uppfattning över utbetalningarnas storlek. 15 Att få fler att använda Min Pension för information och prognoser är centralt för att minska oron och öka kunskaperna bland spararna. Prognosverktyget ger en bra totalbild över den framtida pensionen och ger möjlighet att planera pensionsuttag. De flesta sparare har ett flertal pensionsförsäkringar med olika villkor och utbetalningstider och aktiveringsrutiner. För vissa försäkringar startar utbetalningarna automatiskt vid en given ålder och ibland måste man själv ansöka om att få sin första utbetalning. Idag finns ingen samlad utbetalningsfunktion, varken på Min Pension eller någon annanstans. En tjänst där man själv kan planera hela sitt pensionsuttag samt ansöka om och hantera alla utbetalningar skulle vara mycket värdefull för spararna, såväl praktiskt som pedagogiskt. Pensionsmyndigheten har i november 2014 beslutat om en förstudie om att skapa ett planeringsverktyg som ger överblick av pensionen och ger möjlighet att välja hur den ska utbetalas. Även Riksrevisionen föreslår i sin rapport en sammanhållen ansökningsprocess för att börja ta ut pensionen. 16 Över 2 miljoner svenskar använder Min Pension Fokus på baskunskaper om pension Pensionsmyndighetens uppdrag är bland annat att tillhandahålla generell och individuell information om pensionen. Myndigheten ska informera om alla delar i pensionen på ett sådant sätt att pensionsspararna kan förstå, förutse och påverka hela sin pension. 17 12 AMF Kreicbergs Utredning och Opinion, Tjänstepensionerna i framtiden betydelse, omfattning och trender, 2013. 13 AMF Kreicbergs Utredning och Opinion, Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?, 2013. 14 Intervju med Anders Lundström, vd Min Pension, Pensioner och förmåner nr 1, 2014. 15 AMF e-postenkät, Temporära uttag av pensionen, feb. mars 2014. Totalt svarade 2 290 kunder som påbörjat temporära pensionsuttag under 2013. 16 Riksrevisionen, Att gå i pension Varför så krångligt?, RIR 2014:13, 2014, juni 2014. 17 http://secure.pensionsmyndigheten.se/vartuppdrag.html 11

Lokala turnéer arrangeras regelbundet där man kan ställa frågor till myndighetens informatörer om allt som rör pension, få vägledning och möjlighet att göra en individuell pensionsprognos direkt på plats. Som AMF tidigare har pekat på i rapporten är behovet av kunskap om pensioner stort men efterfrågan av densamma är mindre. Då de kollektivavtalade tjänstepensionerna löpande kvalitetsgranskas och även de som inte gör något pensionsval får en trygg och bra pensionslösning, behöver man som sparare främst baskunskaper om vad som påverkar pensionen. Förenklat handlar det om tre saker: Total tid i arbetslivet och lönenivå påverkar pensionen. Kollektivavtal ger automatiskt en trygg tjänstepension till en låg avgift. Den som saknar kollektivavtal eller är egenföretagare bör spara själv. Val av återbetalningsskydd sänker pensionen men ger trygghet för familjen när man avlider. Branschen satsar på utbildning och standardisering När det gäller att nå fram till allmänheten vilar ett tungt ansvar på hela pensionsbranschen att utforma informationen på ett begripligt och lättförståeligt sätt. Det finns mycket kvar att göra avseende förbättringar i form av förenklingar och jämförelser. Ett bra exempel på en förenkling som genomförts är det branschsamarbete med att standardisera pensionsord och begrepp som blev klart 2014. Arbetet leddes av Svensk Försäkring och samlade representanter från Sveriges Konsumenter, Pensionsmyndigheten och de flesta pensionsbolagen. Resultatet blev ordlistan Pensionstermer som kan laddas hem kostnadsfritt hos Swedish Standards Institute, SIS. Under året har branschen också tagit fram standarder för antaganden för den framtida pensionen. En speciell version av ordlistan som riktar sig till konsumenterna har tagits fram. Att branschen samverkar för att öka begripligheten är självklart positivt för att få fler att intressera sig för sin pension. Studiecirklar om att planera för sin pension har startats Även på utbildningsområdet finns mycket att göra. Nätverket Gilla Din Ekonomi under Finansinspektionen arbetar med att öka det privatekonomiska självförtroendet hos befolkningen. I olika projekt har nätverket utbildat lärare i pensionsfrågor och når på så sätt ut till elever i grundskola och gymnasium, anställda ute på arbetsplatser och deltagare på kvällskurser hos studieförbunden. År 2014 startade en utbildning av lärare för de olika pensionärsorganisationerna inom ramen för projektet Tryggare ekonomi på äldre dar. Under hösten 2014 har också studiecirklar om att planera för sin pension startats av ABF. Initiativ till fler liknande aktiviteter och projekt kan bidra till att skapa ökat lugn i pensionsfrågan. 12

Tidigare i år bildades Fullmaktskollen, en ny webbaserad tjänst, som gör det lättare för spararna att få överblick över och möjlighet att hantera sina fullmakter samt förenklar fullmaktshanteringen för bolagen. Fullmaktskollen är ett gemensamt initiativ av Svensk Försäkring, Pensionsmyndigheten och Svenska försäkringsförmedlares förening (Sfm). Hösten 2015 planeras Fullmaktskollen kunna användas av konsumenterna. Fler bolagsgemensamma lösningar och standarder kan bidra till att hålla kostnaderna nere, vilket är positivt för spararna. 13

Faktorer som påverkar pensionen Den framtida pensionen består i huvudsak av allmän pension och tjänstepension. För att få en god pension är det några grundläggande saker, förutom lönen, som man bör fundera kring. Det handlar om att se över sin totala livsinkomst. För det första ska man se till att ha en tjänstepension, antingen via kollektivavtal eller individuellt tecknad. Tjänstepensionen handlar om mycket pengar, en 25-åring som idag har 23 000 kronor i lön kommer att ha cirka 800 000 kronor i tjänstepensionskapital när denne fyller 65 år. 18 Idag saknar var åttonde pensionär (cirka 235 000 personer) tjänstepension vilket har stor effekt på deras ekonomi. Majoriteten av dessa är kvinnor. 19 För det andra är det klokt att undvika att deltidsarbeta under längre perioder. För det tredje bör man försöka få till ett långt arbetsliv, det vill säga få ihop så många år i arbete som det går, för att få så många inbetalningar till pensionen som möjligt. Det sistnämnda är särskilt besvärligt för de som inte arbetat så många år i Sverige. För att lyfta deras låga pensioner till en rimlig nivå finns garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer. Olika åldersgränser för intjäning av tjänstepension Alla som har en årsinkomst över 18 800 kronor tjänar in till allmän pension och det finns ingen undre åldersgräns för intjänande. Det betyder att extrajobb och sommarjobb även i tidiga år ger allmän pension. När det gäller tjänstepension är det lite annorlunda. För Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare) och ITP (privatanställda tjänstemän) startar inbetalningarna det år man fyller 25 år, för PA03 (statligt anställda) vid 23 år och KAP-KL (kommun- och landstingsanställda) är åldersgränsen 21 år. För kommunoch landstingsanställda som är födda 1986 eller senare finns sedan 2014 ett nytt avtal (AKAP-KL) som saknar nedre åldersgräns för intjäning. Ur perspektivet ränta på räntaeffekten kan man resonera att tidiga inbetalningsår är viktigare än sena då en intjänad tusenlapp vid 20 års ålder är mer värd på pensionsdagen än motsvarande tusenlapp är om man fått den inbetald som 25-åring. Kollektivavtalen har också olika bestämmelser för när inbetalningarna till tjänstepension ska upphöra. För SAF-LO, ITP och PA03 gäller 65 år och inom KAP-KL fortsätter arbetsgivaren att betala in pensionspremier tills man fyller 67 år. Det nya avtalet AKAP- KL saknar övre åldersgräns för premieinbetalningar. År av löneutveckling gör att inbetalningarna till tjänstepension ofta är högre i slutet av arbetslivet. 18 AMF, Beräkning utifrån ny prognosstandard (dagens penningvärde), okt. 2014. Den nya prognosstandarden är lågt räknad. 19 Collectum, pressmeddelande, april 2014. 14

Sedan i mitten av 2000-talet har tjänstepensionerna för de olika avtalsområdena blivit alltmer lika i sin utformning. Det nya avtalet för kommun- och landstingsanställda (AKAP-KL) sticker ut då det är det enda som ger premieinbetalningar för alla yrkesverksamma år. Det är tveksamt om de övriga tre tjänstepensionsområdena kan behålla nuvarande begränsningar beträffande vilka år som ska ge premieinbetalningar. Då tjänstepension är uppskjuten lön är det rimligt att alla arbetsår, både tidiga och sena, ger tjänstepension. Vid sidan av allmän pension och tjänstepension är det naturligtvis ändå bra att spara själv om man har utrymme till det. När avdragsrätten på privat pensionssparande nu kraftigt begränsas vid årsskiftet 2014/2015 kommer många få se sig om efter någon annan typ av buffertsparande. Kvinnor hade i snitt 66 procent av mäns pension 2012 När all tid i arbetslivet ska räknas och en högre inkomst ger mer tjänstepension finns det de som riskerar att få en lägre pension än de tänkt sig. Den totala arbetade tiden som utgör grunden för pensionen påverkas av ett sent inträde i arbetslivet exempelvis på grund av studier. Idag är etableringsåldern 29 år enligt statistik från SCB som Sveriges Radio publicerade i september 2014. Tiden för utträde är självklart också viktig. Förenklat kan man säga att ju senare man börjar arbeta desto längre upp i åren måste man fortsätta arbeta. AMF har i tidigare pensionsrapporter pekat på effekterna av långvarigt deltidsarbete och den låga andelen som pensionssparar bland egna företagare. I det gamla pensionssystemet byggde pensionen på individens 15 bästa år i arbetslivet. Dagens system har anpassats till att vi lever längre och alla arbetsår räknas. När pensionen bygger på ett helt arbetsliv blir det än viktigare att vi har jobbat tillräckligt mycket den dag vi ska ta ut pensionen. 50 procent av alla kvinnor som går i pension får en del av pensionen i form av garantipension. 21 Varning för långvarigt deltidsarbete Att arbeta deltid under många år påverkar pensionen negativt, något som inte alla är medvetna om. AMF har räknat på konsekvenserna av deltidsarbete. Till exempel sjunker tjänstepensionen med en dryg tusenlapp i månaden under hela pensionärstiden (65 år och livet ut) för en kvinna som arbetar inom kommun- och landstingssektorn och som har jobbat halvtid i 20 år. 22 En tredjedel av alla yrkesverksamma kvinnor arbetar deltid och 11 procent av männen enligt ny statistik från SCB. Sett över en lång period, från 1987 till 2013 har kvinnor minskat sitt deltidsarbetande markant, från 45 procent till dagens 30 procent. Männen har över samma period ökat deltidsarbetandet från 6 procent till 11 procent. I den yngsta kvinnogruppen 20 24 år har andelen deltidsarbetande ökat, till skillnad från alla andra åldersgrupper. Att kvinnor i högre utsträckning än män arbetat deltid är Diagram 1: Andel deltidssysselsatta kvinnor per avtalsområde. PROCENT 40 30 20 10 0 37% Kommunalt anställda 19% Statligt anställda Källa: (AKU), SCB. 39% 24% 18% LO-anställda TCO-anställda SACO-anställda 21 Pensionsåldersutredningens blogg, 28 nov. 2011. 22 AMF Kreicbergs Utredning & Opinion, Pensioner och deltidsarbete, mars 2012. 15

ett av skälen till att kvinnor i genomsnitt hade 66 procent av mäns pension 2012. 23 Utvecklingen att kvinnor minskar sitt deltidarbetande märks dock inte inom LO-området. Här är andelen deltidsarbetande kvinnor högst medan det är lägst inom SACOområdet. Inom LO-området arbetar över 45 procent av kvinnorna deltid, alltså mindre än 35 timmar i veckan. För män inom arbetaryrken är siffran 15 procent. 24 För vissa är det ett eget val att arbeta deltid medan andra inte får möjlighet att arbeta heltid, trots att de önskar det. Var sjätte deltidsarbetande person säger själva att de skulle vilja arbeta mer. Bland ungdomar, 15 24 år är det många som vill arbeta mer, närmare 30 procent. 25 Att inte få möjlighet att arbeta heltid i unga år påverkar självklart den framtida pensionen. Diagram 2: Andel sysselsatta kvinnor som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2013 (procent). Diagram 3: Andel sysselsatta män som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2013 (procent). PROCENT 60 50 40 30 20 Kvinnor PROCENT 60 50 40 30 20 Män Cirka 30 procent av kvinnorna arbetade deltid 2013 10 10 0 ÅLDER 0 20 24 25 34 35 54 55 64 Totalt 20 24 25 34 35 54 55 64 Totalt ÅLDER 1987 2000 2013 Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB. På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 2014. 1987 2000 2013 Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB. På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 2014. Dela tjänstepensionen vid skilsmässa Ytterligare en aspekt som många inte känner till eller tänker på är att tjänstepensionen inte delas vid en skilsmässa. Tjänstepension betraktas som enskild egendom och ingår därför inte i en bodelning, trots att den kan vara en stor tillgång i det gemensamma hushållet. Detta kan komma som en obehaglig överraskning för många. Det verkar finnas stöd i opinionen för att det ska gå att dela tjänstepensionen vid skilsmässa. När AMF i september 2014 frågade gifta och sambor om detta svarade 63 procent att de är positiva till en delning eller att det ska finnas möjlighet till delning om man är överens sinsemellan. 26 Även inom politiken har det höjts röster för att det ska vara möjligt att dela tjänstepensionen vid skilsmässa och att frågan bör utredas. 23 SCB, På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 2014, juli 2014. 24 Seminarium Kommunal, Blåst på konfekten pensionen blev en kvinnofälla, juli 2014. 25 SCB, Deltidssysselsatta arbetssökande, 2013:6, 2013. 26 AMF Novus, Dela tjänstepensionen vid skilsmässa?, aug. sept. 2014. Totalt svarade 1 158 gifta eller sammanboende (av allmänheten) 18 79 år. 16

Olika behov av återbetalningsskydd När man närmar sig pensionen finns det ett begränsat antal åtgärder för att få en högre pension. Att ta bort ett återbetalningsskydd ger en högre egen pension men det är viktigt att veta vad man avstår från. Effekterna av att ha eller inte ha återbetalningsskydd hör till baskunskaperna om pension, det vill säga något som alla bör känna till. Diagram 4: Vad är viktigast för dig? Det finns en stor okunskap kring hur återbetalningsskyddet påverkar pensionen. Det visar sig att hälften inte vet vad återbetalningsskydd är och över en fjärdedel visste inte heller om de själva har det på sina pensionsförsäkringar. Att man har möjlighet att lägga till och ta bort återbetalningsskydd utifrån familjesituationen var okänt för många. Likaså var man osäker på om pensionen blir oförändrad, högre eller lägre om det tas bort. Att veta vad som händer vid borttagande av återbetalningsskydd är viktigt för att kunna fatta rätt beslut. Det visar sig att majoriteten föredrog att den egna pensionen blir högre medan man lever framför att lämna ett pensionskapital efter sig i arv. 27 Korta uttagstider ett framtida samhällsproblem? Den allmänna pensionen betalas ut hela livet. Den som önskar kan ta ut den från 61 år men då minskar pensionen med cirka en fjärdedel jämfört med om man hade tagit ut den från 65 år. Att effekten blir så stor beror på att man är yrkesverksam under kortare tid och pensionär längre tid. När det gäller den allmänna pensionen går det att välja att ta ut hela eller delar av den allmänna pensionen och när utbetalningen har börjat kan man öka eller minska sitt uttag så ofta man vill. Men när det gäller tjänstepensionerna är det annorlunda, här är det inte möjligt att ändra sig när utbetalningen väl har påbörjats. En tydlig trend som AMF kan konstatera är att det blir allt vanligare att man tar ut sin tjänstepension på kort tid. Det är en paradox att samtidigt som medvetenheten ökat om att vi lever längre och behöver arbeta längre upp i åren för att samla ihop mer pensionskapital, så tar fler och fler ut pensionen på kort tid. Etableringen i arbetslivet verkar ske allt senare och andelen deltidsarbetande ligger relativt still men har ökat bland yngre. Att jag själv får en högre pension medan jag lever (53%). Att mitt pensionskapital går till mina arvingar när jag dör (34%). Osäker/vet ej (12%). Källa: AMF Novus. Bas: 1 484 personer av allmänheten 25 65 år. Diagram 5: Andel AMF-försäkringar inom SAF-LO, ITP respektive KAP-KL med kortare uttag av tjänste pension. PROCENT 50 45 40 35 30 25 Flest vill få en högre pension medan de lever Diagram 5 visar att av de försäkringar i AMF där korta uttagstider är möjliga tas en tredjedel av försäkringarna ut på kortare tid än livsvarigt. Mätningen är gjord i september 2014 och vi kan därför anta att siffran vid årets slut kommer vara något högre, vilket betyder att korta uttagstider fortsätter att öka. Inom kommun- och landstingsområdet är andelen som har valt tidsbestämd utbetalning av pensionen klart högre än inom de andra två områdena. 20 15 10 5 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 ÅR Ser man till alla kollektivavtalsområden är den genomsnittliga utbetalningstiden 6,5 år. För de försäkringar där korta uttagstider är möjligt tas 39 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kortare tid än livsvarigt, se diagram 6. Totalt ITP KAP-KL SAF-LO Källa: AMF, 2014. Bas: AMFs kunder. Statistiken omfattar alla produkter inom respektive avtalsområde där tidsbestämd utbetalning är möjlig där kunden går i pension innevarande år. 27 AMF Novus, Rapport om återbetalningsskydd, aug. 2012. Totalt svarade 1 484 personer av allmänheten 25 64 år. 17

Diagram 6: Andel tjänstepensionskapital med tidsbestämd utbetalning. PROCENT 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 ÅR Källa: AMF, 2014. Bas: AMFs kunder. Statistiken omfattar alla produkter i AMF där tidsbestämd utbetalning är möjlig där kunden går i pension innevarande år. Men varför tar så många ut pensionen på kort tid? När AMF frågade sina kunder visade det sig att orsakerna var flera, viss planering gjordes på Min Pension och på de inloggade sidorna på AMF. Två tredjedelar svarade att de ville ta ut pensionen på kort tid då man ville ha pengarna under tiden man var pigg och frisk. Andra vanliga svar var att beloppet var så litet eller att man själv ville placera pengarna på annat sätt. I gruppen som valde att ta ut pension innan 65 år var sannolikheten för korta uttagstider större. Orsaken var oftast att man behövde pengarna för ekonomins skull. 28 Denna grupp riskerar att få leva många år med låg pension eftersom de tagit ut stora delar av pensionen på kort tid. När allt fler tar ut pensionen på kort tid väcks frågan hur ekonomin kommer att se ut för de som tagit ut tjänstepensionen och det privata sparandet under några få år. Den framtida försörjningsbördan kan bli ett samhällsproblem när kommunerna ska tillhandahålla vård och service till äldre som har låga pensioner och följaktligen liten möjlighet att själva betala dessa avgifter. Att det blir allt vanligare med korta uttagstider för tjänstepension har på senare tid uppmärksammats av myndigheter och politiker. Att frågan diskuteras är positivt och tyder på en ökad medvetenhet om problemet. Den allmänna pensionen betalas alltid ut livsvarigt. Ett sätt att göra pensionsutbetalningarna jämnare skulle vara att reglera så att en viss del av tjänstepensionen måste tas ut livsvarigt. Detta kan arbetsmarknadens parter reglera i kollektivavtalen eller staten via utformningen av inkomstskattelagens regler för beskattning av tjänstepensioner. Idag omhändertas pensioneringssyftet i inkomstskattelagen genom krav på en minsta utbetalningstid på 5 år och att beloppen under den perioden inte får sjunka. Dagens äldre konsumerar som yngre Hur har pensionärernas inkomster utvecklats och hur konsumerar dagens pensionärer Diagram 7: Vad var orsaken till att du valde att få tjänstepensionsutbetalningen på tidsbestämd tid, det vill säga ej livet ut? Flera svar möjliga. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vill ta utpengarna under tiden som jag är pigg och frisk (67%). Det handlar om så lite pengar (21%). Vill ta ut pengarna för att kunna placera dem själv i andra sparalternativ (17%). Behövde pengarna för min ekonomis skull (13%). Tror inte att jag kommer attt leva så länge och vill försäkra mig om att jag får ut mina pengar (11%). Övrigt/Vet ej (5%). Källa: AMF 2014. Totalt svarade 2 124 kunder som påbörjat sitt temporära pensionsuttag under 2013. 28 AMF e-postenkät, Temporära uttag av pensionen, feb. 2014. Totalt svarade 2 290 kunder i AMF som påbörjat temporära pensionsuttag under 2013. 18

jämfört med tidigare generationer? Tvärtemot vad man kanske tror har pensionärer fått det betydligt bättre över tid jämfört med andra grupper. Utvecklingen av den disponibla inkomsten för pensionärer mellan 65 och 74 år uppgår idag till 95 procent av inkomsten för arbetande 30 49-åringar, vilket är en ökning med 7 procentenheter sedan 1991. Framför allt har de kvinnliga nyblivna pensionärerna arbetat mer än tidigare generationer vilket gör att de får högre pension. Även äldre pensionärer har fått det bättre men här är inkomstnivåerna fortfarande betydligt lägre jämfört med övriga grupper. Diagram 8: Pensionärernas disponibla medianinkomster som andel av medianinkomsterna för personer mellan 30 och 49 år, 1991, 2009 och 2012. PROCENT 100 90 80 88% 94% 95% I takt med att pensionärerna har fått högre inkomster och är allt friskare har de förändrat sin konsumtion. Det syns tydligt om man tittar på utvecklingen av hur stor andel av den disponibla inkomsten som går till mat och bostad. I slutet av 1970-talet utgjorde dessa två poster ungefär hälften av pensionärernas konsumtion och för yngre bara omkring 30 procent. Nuförtiden är skillnaderna mellan yngres och äldres konsumtionsmönster små. År 2012 lade yngre pensionärer 42 procent av sin disponibla inkomst på mat och bostad vilket bara är 3 procentenheter mer än det genomsnittliga hushållet. Ändringar i konsumtionsmönster har en benägenhet att ske jämförelsevis långsamt. 70 60 50 40 30 20 10 0 66% 1991 70% 2009 2012 71% ÅR Analysen visar att den enskilt största utgiften för alla hushåll är bostaden. Fritid, nöje 65 74 år 75+ år och kultur samt transporter är också betydande poster. Utgifter för livsmedel hamnar Källa: SCB. först på fjärde plats, även denna utgift är något större för pensionärerna. 29 Vi kan konstatera att dagens pensionärer är en köpstark grupp som lägger alltmer pengar på resande, fritid och konsumtionsvaror. Det finns dock stora skillnader inom gruppen, bland annat många deltidsarbetande kvinnor i låglöneyrken, en grupp vars ekonomiska situation inte är lika gynnsam. Att planera och välja livslång utbetalning av tjänstepensionen så att pensionen blir så oförändrad som möjligt med åren ökar förutsättningarna för hushållen att upprätthålla sin konsumtion under längre tid. Diagram 9: Hushållens utgifter fördelat på varugrupper, 2012. PROCENT Vi har ännu inte sett de fulla effekterna av det nya pensionssystemet eftersom dagens 30 pensionärer har hela eller stora delar av sin pension i det gamla ATP-systemet och i 25 förmånsbestämda tjänstepensioner. Yngre som har större delen av sin pension i det 20 nya pensionssystemet med premiebestämda tjänstepensioner kommer att behöva förlänga sitt arbetsliv för att inte få låg pension. Lägre pensioner kommer att påverka beteendet när det gäller såväl tidpunkt för pension som konsumtionsmönster. Ju mer vi är tillsammans När AMF frågade sina pensionärskunder vad yngre generationer kan göra för dem som äldre framträdde två typer av svar. Det ena handlade om man vill ha besök av yngre och det andra om att yngre ska lyssna på och respektera äldre. Gemensamt för de två svaren är att de är faktorer som bidrar till en känsla av ökad livskvalitet och mening. Behovet 15 10 5 0 Livsmedel Alkohol/Tobak Kläder Bostad Inventarier Hälsovård Transport Kommunikation Rekreation/Kultur Restaurang/Hotell Diverse varor & tjänster VARUGRUPP av sällskap och mänsklig kontakt är ett återkommande debattämne och äldreomsorgen Pensionärer Samtliga hushåll saknar i många fall resurser att tillgodose denna önskan. Ett samtal eller en promenad Källa: SBC. 29 AMF Kreicbergs Utredning & Opinion, AMFs konsumentprisindex för pensionärer 2014, 2014. Baseras på specialbeställd statistik från SCB, bland annat Hushållens utgifter (HUT) 2012. 19

tillsammans tycks kunna vara viktigare än att få praktisk hjälp. Till skillnad från vad man kan tro vill äldre i allmänhet inte ha mer hjälp i vardagen, bara 3 procent anger det svaret, utan just sällskap är det viktigaste för de allra flesta. På frågan vilka som är ljusglimtarna i pensionärslivet svarade en övervägande majoritet, föga förvånande, friheten. Det är glädjande att pensionärerna uppskattar att de har möjlighet att göra vad de vill, när de vill och i sin egen takt. När man själv fick formulera vad man skulle göra om man hade 1 000 kronor extra i månaden dominerade ordet barnbarn. 30 Bild 1. De ord som är vanligast förekommande när pensionärerna fritt formulerar vad de skulle lägga 1 000 kronor extra i månaden på. 30 AMF, e-postenkät, juni 2014. Totalt svarade 19 000 pensionärskunder. 20

Förutsättningar för äldre att arbeta Diagram 10: Hade du velat gå i pension tidigare/senare eller var tidpunkten rätt? PROCENT 100 Medellivslängden ökar och den åldrande delen av befolkningen blir allt större. Antalet äldre blir också fler. Sammantaget betyder detta att färre ska försörja fler. Det behövs en rad förändringar för att de samhällsekonomiska kalkylerna ska gå ihop i framtiden, till exempel kommer de allra flesta att behöva arbeta fler år totalt sett. Universitets- och högskolestudier gör att vi kommer ut senare i arbetslivet. 80 60 79% 72 procent tycker att de gick i pension vid rätt tidpunkt Beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att vi i framtiden kommer att behöva arbeta längre upp i åren för att få samma pensionsnivåer som tidigare generationer. Vissa grupper har dock svårt att arbeta längre, cirka 35 procent av varje årskull har sjukersättning, är arbetslösa eller har på annat sätt svag anknytning till arbetsmarknaden efter att de har fyllt 64 år. 31 Pensionsåldern fortfarande cementerad Rätten att arbeta till 67 års ålder är reglerad i lagen om anställningsskydd (LAS). I Pensionsåldersutredningens förslag höjs LAS-åldern till 69 år 2016. Därefter föreslås att åldersgränsen ska anpassas efter den så kallade riktåldern. 32 Den som vill arbeta längre än så måste få det godkänt av arbetsgivaren. Trots höjda åldersgränser är 65 i mångt och mycket fortfarande synonymt med pension. Drygt 7 av 10 uppger att de gick i pension vid rätt tidpunkt. 33 Detta mönster syns tydligt bland AMFs kunder där mellan 74 och 90 procent (beroende på avtalsområde) börjar ta ut sin pension vid 65 år. 34 40 20 0 7% Jag hade velat gå tidigare. 2012 6% 19% 21% 74% 72% 2014 Källa: Vintagebarometern 2014. Diagram 11: Intresse av att återgå till arbete. Jag hade velat gå senare. Jag gick i pension vid rätt tidpunkt. Enligt Arbetsmiljöverket 2012 har efterfrågan på äldre arbetskraft ökat de senaste åren. Det verkar även som om viljan att arbeta längre upp i åren ökar bland pensionärerna, drygt 20 procent mellan 65 och 74 år som gått i pension säger att de velat arbeta längre, vilket är något fler än för ett par år sen. Många äldre efterfrågar flexibilitet i arbetet. Drygt en fjärdedel av pensionärerna kan tänka sig att gå tillbaka till arbetet men mer på sina egna premisser, till exempel inom ett annat yrke och/eller på deltid. Hälsan stoppar fortsatt arbete i låglönegrupper Att man har hälsan är en grundförutsättning för fortsatt arbete. En övervägande majoritet (71 procent) upplever sin hälsa som mycket eller ganska bra. Dubbelt så många kvinnor som män anger hälsoskäl till att inte fortsätta arbeta. 35 De som har låg inkomst har Nej (72%). Ja, men med något annat på deltid (13%). Ja, på deltid med liknande arbetsuppgifter (13%). Ja, men med något helt annat på heltid (1%). Ja, på heltid med liknande arbetsuppgifter (1%). Källa: Vintagebarometern 2014. Bas: De som gått i pension. 31 Pensionsåldersutredningen, Pensionärernas ekonomiska situation, S 2011:05, 2011. 32 Riktålder för pension är en beräkning som ska följa medellivslängdens utveckling. 33 AMF Vintagepeople, Vintagebarometern, Viljan att arbeta längre, jan. feb. 2014. Totalt svarade 1 704 personer 55 85 år samt 417 personer 25 54 år av allmänheten. 34 AMF-kunder SAF-LO, ITP, KAP-KL, PA03 och privat pensionssparande, statistik 2012. 35 AMF Vintagepeople, Vintagebarometern, Viljan att arbeta längre, jan. feb. 2014. Totalt svarade 1 704 personer 55 85 år samt 417 personer 25 54 år av allmänheten. 21

också störst behov av att förlänga arbetslivet och på så sätt tjäna in mer till sin pension. Bland kvinnor med låga löner är intresset för att fortsätta arbeta minst. En rad låglöneyrken i kvinnodominerade sektorer som till exempel vård och omsorg är både fysiskt och psykiskt krävande. Många är helt enkelt för slitna för att orka fortsätta arbeta. 36 Hur man ser på att arbeta efter 65 år är kopplat till vad man arbetar med. 1 av 5 av de privatanställda arbetarna (till exempel industriarbetare och handelsanställda) är positiva till att arbeta efter 65 år, vilket är färre jämfört med allmänheten i stort. En majoritet (51 procent) av de privatanställda arbetarna kan inte tänka sig ett förlängt arbetsliv, trots att de flesta uppger att de trivs på jobbet och är nöjda med sitt yrkesval. Det är fler jämfört med allmänheten, där är siffran 43 procent. Hälsoskäl, att man känner sig sliten, är den främsta anledningen till att de inte kan tänka sig att arbeta längre. Typiskt för dessa yrken är att de är fysiskt tunga och även om arbetsmiljöarbetet inom till exempel industrin har varit framgångsrikt och antalet arbetsskador har sjunkit så har många personer skador sedan tidigare. Mest negativa till ett längre arbetsliv är de som är mellan 40 och 53 år vilket troligen beror på att de befinner sig mitt i livet med ansvar för familj och yrkesliv. För att möta utmaningen med ett slitsamt arbetsliv har facken och arbetsgivarna inom industrin kommit överens om deltidspension för privatanställda arbetare. Avtalen innebär att en liten del av lönen avsätts till deltidspension och avsättningen blir högre med åren. Idén är att fler ska orka arbeta längre genom att gå ner i arbetstid i 60-årsåldern. Möjlighet att ta ut delar av tjänstepensionen finns även för KAP-KL och PA03 men i dagsläget saknas finansieringsmodeller motsvarande de som finns för SAF-LO. Även flera fackförbund som organiserar privatanställda tjänstemän (inom Industriavtalet) har kommit överens med arbetsgivarna om deltidspension. Det är positivt att arbetsmarknadens parter finner lös ningar som gör att fler kan arbeta längre på egna villkor. Förlegad syn på äldre arbetskraft AMF gav Kerstin Mikaelsson från nätverket Unga utredare i uppdrag att titta på attityderna till äldre på arbetsmarknaden. Hon konstaterar att finns en utbredd föreställning om att äldre arbetskraft presterar sämre och är mindre lönsamma än yngre. Mycket pekar på att det inte stämmer, prestationen är ofta relativt oförändrad högre upp i åldrarna. Till exempel är dagens äldre mer utbildade än tidigare generationer. De är också både smartare och friskare. 37 Enligt rapporten Arbetsgivares attityder till äldre arbetskraft från Pensionsmyndigheten är det är först efter 70 års ålder som de kognitiva funktionerna försämras. Uppfattningen att äldre som arbetar skulle vara mindre produktiva och ha sämre kognitiv förmåga tycks alltså vara felaktig. 36 AMF Novus, Undersökning om allmänhetens syn på arbete efter 65 och trivsel på arbetsplatsen, sept. 2013. Totalt svarade 1 001 personer av den förvärvsarbetande allmänheten 25 64 år. 37 Pensionsåldersutredningen, Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. SOU 2012:28, 2012. 22

Av naturliga skäl blir hälsoproblem och fysiska besvär vanligare med åldern. Men det är inte automatiskt ett hinder, många kan arbeta om de har rätt hjälpmedel, eller en arbetsuppgift som passar. Om fler ska kunna arbeta längre måste möjlighet till flexibilitet och individuell anpassning bli större och satsningarna på systematiskt arbetsmiljöoch hälsoarbete bör öka. Rådande fördomar och gamla normer missgynnar äldre på arbetsmarknaden. Det talas ofta om att äldre tar arbeten från yngre och att äldre bör lämna plats åt yngre så de kommer in på arbetsmarknaden. Även detta är missuppfattningar, arbetsplatser med många äldre har ofta en stor andel yngre personal. 38 Samhället och organisationerna måste börja se på människors olikheter som tillgångar. Äldres kunskap och erfarenheter bör tas tillvara och en blandad ålderssammansättning främjar organisationens mångfald. Kunskapsöverföring mellan äldre och yngre medarbetare kan vara mycket värdefullt, att delta i ett mentorprogram eller gå som lärling är ofta betydelsefullt. I framtiden kommer vi behöva arbeta längre upp i åren och då måste samhället och arbetsmarknaden börja se på äldre arbetskraft med andra ögon. Nära 30 procent av kvinnorna pensionerade sig av hälsoskäl Förväntningar och gamla normer styr pensioneringen Det talas mycket om att vi måste förlänga arbetslivet men idag är det fortfarande få som faktiskt arbetar längre. Sysselsättningen i åldersgruppen 65 74 år är 17 procent vilket motsvarar 182 000 personer. 39 Idag vill de flesta gå i pension vid 65 år och gör det också. Som vi konstaterat tidigare är synen på 65 år som pensionsålder fortfarande mycket svårruckad. Efterfrågan på äldre arbetskraft är i allmänhet liten, vilket påverkar både nyanställningar och möjligheterna att arbeta längre upp i åldrarna. Inom vissa sektorer saknas möjligheter att arbeta längre (arbetsbrist). Varför man går i pension vid en viss tidpunkt handlar mycket om den egna och omgivningens förväntningar och föreställningar. Drygt 4 av 10 mellan 65 och 74 år av de som gått i pension uppger att de gick i pension för att de uppnått pensionsåldern på sin arbetsplats (det vill säga fyllt 65 år) och 14 procent för att de förväntades göra det. För knappt 1 av 5 står hälsan i vägen för fortsatt arbete. Av de som inte fyllt 65 år uppger en majoritet (62 procent) att de gick i pension av hälsoskäl. Diagram 12: Vad var anledningen eller anledningarna till att du gick i pension? (Flera svar möjliga) PROCENT 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 SVARSALTERNATIV Fler än 4 av 10 menar att de inte ville arbeta efter 65 år, de ville gå i pension. Men det finns faktorer som kan påverka viljan att stanna kvar i arbetslivet. Det kan vara ekonomiska incitament, möjlighet till flexibilitet och deltidsarbete, att arbetsgivaren har en positiv inställning till fortsatt arbete samt den sociala aspekten. Ungefär 1 av 10 tycker att arbetsgivarens inställning hade kunnat påverka dem att arbeta längre. Att inte arbeta heltid samt bättre ekonomisk ersättning är ungefär lika viktiga för att vilja arbeta längre upp i åren för de mellan 65 och 74 år. 40 Källa: Vintagebarometern 2014. Kvinnor Män 1 Tristess det var tråkigt att arbeta längre. 2 Jag nådde pensionsåldern på min arbetsplats. 3 Jag hade positiva planer för min pension. 4 Jag förväntades gå i pension (fyllt 65 år). 5 Jag fick ett fördelaktigt avgångserbjudande. 6 Hälsoskäl. 7 Annat. 38 Riksdagen 2013/14 RFR8, Ett förlängt arbetsliv forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar. 39 SCB (Arbetskraftsundersökningarna), aug. 2014. 40 AMF Vintagepeople, Vintagebarometern, Viljan att arbeta längre, jan. feb. 2014. Totalt svarade 1 704 personer 55 85 år samt 417 personer 25 54 år av allmänheten. 23

Att arbetsgivaren har en positiv attityd verkar vara något viktigare för män än det är för kvinnor. Ju äldre man är desto viktigare verkar arbetsgivarens attityd och inställning till fortsatt arbete vara, vilket hör ihop med att man vid en viss ålder förväntas gå i pension. Det tycks alltså som många skulle orka arbeta längre men ändå inte gör det. Samhällets normer, flexibilitet samt attityder från medarbetare och arbetsgivare skulle kunna påverka dem att stanna kvar längre i arbetslivet. Det finns dock motstridiga budskap för de som vill arbeta längre. År 2015 sänks inkomstskatten för pensionärer, i första hand för garantipensionärer. Samtidigt återinförs den särskilda löneskatten som ska gälla för arbete efter 65 år, vilket gör det dyrare för arbetsgivarna att anställa och behålla personal som fyllt 65 år. Med anledning av det rådande parlamentariska läget (december 2014) är detta förslag uppskjutet. Bara 4 procent av de svenska arbetsgivarna har strategier för att rekrytera äldre Sverige behöver strategier för en attitydförändring Att få fler att arbeta längre är ett omfattande förändringsarbete som sannolikt kräver en mängd åtgärder. Attityd- och beteendeförändringar är svårt, tar lång tid och kräver målmedvetna satsningar. Ekonomiska incitament och mindre fördomar skulle kunna få fler att stanna i arbete. Lagen mot åldersdiskriminering infördes 2009 men sedan dess har det hänt ganska lite. Enligt Pensionsmyndigheten är aktivt arbete mot åldersdiskriminering det mest effektiva sättet att förändra arbetsmarknaden för äldre. Flera länder har genomfört informationskampanjer för att ändra synen på äldre arbetskraft. I Norge finns ett center för seniorpolitik där politiker, fackförbund och arbetsgivare tillsammans arbetar för att förändra attityder till äldre. 41 Länder som Australien, Finland och Frankrike har arbetat med att informera arbetsgivare om hur de kan anpassa arbetsmiljön för äldre på bästa sätt. Internationellt sett är svenska företag dåliga när det gäller strategier för att rekrytera och behålla äldre arbetskraft enligt en undersökning från Manpower daterad 2012. Bara 4 procent av de svenska arbetsgivarna har strategier för att rekrytera äldre, jämfört med snittet på 14 procent bland alla undersökta företag. Strategier för att behålla äldre arbetskraft har i snitt 21 procent av företagen, jämfört med endast 8 procent av de svenska. Kompetensutveckling är en viktig fråga när det gäller att attrahera medarbetare och öka lönsamheten. Förutom fortsatta arbetsmiljösatsningar diskuteras möjlighet till deltidspension. De som arbetar på företag som tillhör industriavtalet får deltidspension inbetald (SAF-LO och ITP). Som vi tidigare har påpekat är det inte alla avtalsområden som ger tjänstepension efter en viss ålder. Det betyder att den som stannar kvar i arbete i praktiken får en lönesänkning vilket inte är en önskvärd signal att sända om fler ska uppmuntras till att förlänga sitt arbetsliv. Det är rimligt att man tjänar in till sin tjänstepension under alla år man arbetar. 41 OECD, 2011. 24

Bild 2: Framväxten av tjänstepension. 2010/2013 Upphandlingar för ITP1 genomförs. 2008/2013 Upphandlingar och anslutningsförfarande. 2010 Anslutning för kommuner och landsting. 2006 Nytt avtal KAP-KL. 2014 Nytt avtal införs för anställda födda 1986 eller senare, AKAP-KL. 2007 ITP1 införs för anställda födda 1979 som en premiebestämd lösning. Första upphandlingen av Ieverantörer genomförs. 1998 Pensionspremierna för SAF-LO konkurrensutsätts. 1996 Avtalspension SAF-LO ersätter STP som en premiebestämd lösning. 1973 STP blir förmånsbestämd tjänstepension för arbetare. 2004 STP räknas om till ett pensionskapital genom ÖGR, övergångsreglerna. 1990 Premiebestämd ITPK blir valbar. Tiotaggarlösning införs i ITP-planen (Alternativ ITP). 1977 Ny ITP-plan som innebär att slutbetalning av pensionsavgifterna görs för 62 65-åringar. 1969 ITP-planen blir kollektivavtalad. 1998 PFA 98 ersätter PA-KL. 1985 PA-KL kollektivavtalad tjänstepension. 1951 Första tjänstepensionen träder i kraft. 2001 PA 03 ersätter PA-91. 1992 PA-91, nytt avtal för tjänstepension. 1959 Allmänt pensionsreglemente, SPR, som en anpassning till ATP-systemet. 2011 Anslutning för staten. 1974 Tjänstepensionen regleras genom kollektivavtal. Tidigt 1900-tal Villkoren förbättras för statligt anställdas pensioner, bland annat genom att fler omfattas. 1960 Den första ITP-planen kommer, som bland annat ger rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Privatanställda tjänstemän Omfattar cirka 840 000 personer. Privatanställda arbetare Omfattar cirka 1,2 miljoner personer. Anställda inom kommuner och landsting Omfattar cirka 1,3 miljoner personer. Anställda inom staten Omfattar cirka 250 000 personer. 1700-talet Statligt anställda får rätt till pension från 70 års ålder. 25

Regelverket anpassas för ett tryggare pensionssystem Som rapporten tidigare berört på ett övergripande plan befinner sig pensionssystemet i en omfattande omvandlingsprocess. I följande avsnitt resonerar vi mer detaljerat kring utvecklingen i branschen, några av de kommande utmaningarna och viktiga anpassningar av regelverket. Fler försäkringar och prispress Idag är alla kollektivavtalade tjänstepensioner kvalitetssäkrade och kraftigt prispressade genom anslutning eller upphandling av bolag. Syftet är att skapa ett så bra erbjudande som möjligt för spararna med trygga pensionslösningar till låga avgifter. Intervallen mellan upphandlingarna kan vara så korta som 3 4 år. Rätten till tjänstepension är en av kollektivavtalets viktigaste förmåner och tjänstepensionen är mycket betydelsefull för vilken ekonomi man får som pensionär. Den som idag vill flytta sin pension får automatiskt en ny försäkring De täta upphandlingarna har lett till att antalet försäkringar ökar. Men det finns fler orsaker. Traditionell pensionsförsäkring bygger på löften om en viss garanti i framtiden och långa åtaganden mot spararna. Detta har tvingat fram nya produkter och lett till fler försäkringar inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Inom ITP 1 är det dessutom reglerat att spararna måste ha minst två försäkringar och 50 procent av premierna ska placeras i traditionell försäkring. I dagsläget är det inte tillåtet att slå ihop två försäkringar. Ytterligare ett skäl till att antalet försäkringar ökar är att arbetsmarknaden har blivit allt rörligare. Att ha många försäkringar är dyrt och gör det svårare för att få överblick över sin pension, vilket inte gagnar spararna. Prispressen på tjänstepensionsmarknaden har varit kraftig, vilket är positivt för spararna. Inom exempelvis ITP har den genomsnittliga avgiften för traditionell försäkring sjunkit från 0,21 procent vid upphandlingen 2007 till 0,18 procent 2013 (den stora prispressen inträffade i upphandlingen 2007). För fondförsäkring är snittavgiften 0,39 procent jämfört med 0,54 procent i upphandlingen 2010. 42 Med låga avgifter blir det mer pengar kvar till pension. Flytt skapar nya försäkringar Den som idag vill flytta sin pension får automatiskt en ny försäkring. Det alltså inte möjligt att flytta in pengar i en redan befintlig försäkring utan att en ny skapas. En orsak är inkomskattelagen som anger att en ny försäkring måste tecknas i samband med 42 Collectum, Mer pension för pengarna den tredje upphandlingens betydelse för pensionsspararna, mars 2013. 26

flytt så att kapitalet kan spåras. Inkomstskattelagen ska nu ses över inom ramen för Livförsäkringsutredningen. 43 Underlätta växlingen mellan arbete och pension Enligt inkomstskattelagen är det inte tillåtet att sänka sin tjänstepensionsutbetalning de första 5 åren efter pensionering. Samtidigt vet vi att framtiden kommer att kräva ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, till exempel måste äldre kunna gå tillbaka i arbete om de vill och anser det nödvändigt, trots att de gått i pension. Många pensionärer uppger att de kan tänka sig att arbeta på äldre dagar, gärna deltid. 44 Den som har gått i pension måste också kunna gå tillbaka i arbete, vilket innebär att det måste vara möjligt att göra uppehåll i pensionen. Idag är det tillåtet att ta ut delar av pensionen inom många avtalsområden men inom Avtalspension SAF-LO och ITP finns dessutom en finansieringsmodell som innebär att ett visst belopp sätts av särskilt till deltidspensionen. För den allmänna pensionen är det tillåtet att stoppa utbetalningar och ta ut delar av sin pension om man till exempel önskar gå tillbaka i arbete. En sådan flexibilitet skapar förutsättningar för människor att förlänga sitt arbetsliv på egna villkor. Samma regler bör även gälla för tjänstepensionen. För att kunna göra uppehåll i pensionsutbetalningarna krävs att lagstiftaren ser över inkomstskattelagen så att spararna kan göra uppehåll utan att drabbas av negativa skatteeffekter samt att tjänstepensionsavtalen tillåter stopp av en pågående utbetalning. Vidare krävs systemtekniska insatser av pensionsbolagen. Värna om den traditionella försäkringen Att många känner oro, frustration och osäkerhet över sin pension är ingen nyhet. Oron är starkt kopplad till att man inte vet vad man förväntas göra. Få är aktiva i sitt pensionssparande och de allra flesta önskar ett stabilt sparande med en låg avgift, en garanti och möjlighet till livsvarig utbetalning. 45 Behovet av enkla, trygga och långsiktiga pensionslösningar där man inte behöver aktivera sig är alltså stort. Här passar den traditionella försäkringen bra. De senaste åren har många bolag valt att stänga sina traditionella försäkringar för nyteckning. Det beror dels på att det är för dyrt att erbjuda bra garantier i det låga ränteläge som råder, dels på att avkastningen blir så låg till följd av nya regler för risktagande (det så kallade trafikljuset) att bolagen riskerar att få missnöjda kunder. För ömsesidigt ägda bolag, det vill säga där spararna tillsammans står för risktagandet, är det möjligt att matcha de långa åtagandena man har till spararna. För vinstdrivande bolag kan det vara svårt. Många bolag har dessutom haft svårt att finna lönsamhet i den traditionella försäkringen eftersom upphandlingarna av de kollektivavtalade tjänstepensionerna har pressat priserna kraftigt. Många bolag har valt att stänga sina traditionella försäkringar 43 Livförsäkringsutredningen, Förstärkt försäkringstagarskydd SOU 2012:64. 44 AMF Vintagepeople, Vintagebarometern, Viljan att arbeta längre, jan. feb. 2014. Totalt svarade 1 704 personer 55 85 år samt 417 personer 25 54 år av allmänheten. 45 AMF Novus, Undersökning om pensionsoro, mars 2014. Totalt svarade 4 415 personer av allmänheten 25 65 år. 27

Vissa av de traditionella försäkringar som finns kvar på marknaden har utformats med låga garantier under spartiden och när spararen närmar sig pension sker en garantiförstärkning förutsatt att avkastningen varit god. Kritiken mot de låga garantierna har varit skarp men för att kunna ta risk och skapa bra avkastning för spararna måste garantierna hållas låga. Det visar sig att garantiförstärkningen genererar högre garanterade belopp vid pension än om produkten hade haft högre basgaranti under hela spartiden. Idag finns traditionell försäkring i alla fyra ickevalslösningarna. Inom ITP-området finns dessutom sedan 2007 ett krav att 50 procent av pensionspremien ska sparas i traditionell försäkring, något som de andra avtalsområdena skulle kunna ta efter för att ge trygga pensioner. Negativt med denna konstruktion är att varje kund får minst två försäkringar. Branschen och lagstiftaren har ett gemensamt ansvar för att utforma regelverket så att den traditionella försäkringen kan finnas kvar i framtiden. I pensionsbranschen satsas det idag stort på fondförsäkringar där det finns mer pengar att tjäna. Av det totala tjänstepensionssparandet ligger nu drygt 24 procent i fondförsäkringar. En trygg produkt som inte kräver något engagemang av spararen trycks alltså undan till förmån för fondförsäkringar där risken är högre och spararna förväntas vara aktiva och anpassa sitt sparande efter konjunktur och omvärld. Diagram 13: Andel sparare fördelat mellan traditionell försäkring och fondförsäkring, 2013. PROCENT 100 80 60 40 20 21% 79% 34% 66% 42% 58% 33% 67% 10% 90% 0 SAF-LO PA03 KAP-KL ITPK ITP1 AVTALSOMRÅDE Även arbetsmarknadens parter kan påverka den traditionella försäkringens framtid. Om avgiftsnivåerna mellan traditionell försäkring och fondförsäkring kalibreras vid upphandlingar av tjänstepensioner blir det mindre skillnader i produkternas lönsamhet vilket styr vilka produkter som säljs till spararna. Viktiga utredningar för systemet framåt En viktig del i utvecklingen av pensionssystemet handlar om att anpassa regelverket för att skapa långsiktig stabilitet, ett starkt konsumentskydd och ökad transparens. För att säkerställa detta pågår en rad utredningar. Fondförsäkring Traditionell försäkring Källa: Valcentralerna Collectum, SPV, Valcentralen och FORA, 2013. Statistiken avseende KAP-KL är från 2012. Diagram 14: Andel av livbolagens kapital som ligger i fondförsäkring. PROCENT 25 De kollektivavtalade tjänstepensionerna kvalitetssäkras genom anslutning eller upphandling. Faktorer som korta upphandlingsintervall, långa åtaganden och garantiutfästelser, en mer rörlig arbetsmarknad och svårigheter att slå ihop nya och befintliga försäkringar bidrar till att antalet försäkringar per sparare ökar. Att ha många försäkringar är dyrt och gör det svårare för konsumenterna att överblicka sitt sparande. Behovet av att slå samman försäkringar har ökat. Flytträtt, rådgivning och förbud mot provisioner De senaste åren har rätten att flytta sitt pensionskapital debatterats flitigt. Livförsäkringsutredningen 46 som kom 2012 föreslog att flytträtt ska gälla för premiebestämda, både individuella och kollektivavtalade, tjänstepensionsförsäkringar och för privata pensioner när en anställning har avslutats (fribrev). För kollektivavtalad tjänstepension 46 Livförsäkringsutredningen, Förstärkt försäkringstagarskydd SOU 2012:64, sept. 2012. 20 15 10 5 0 1998 2000 Källa: Svensk Försäkring. 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Andelen av livbolagens kapital i fondförsäkringar ökar ÅR 28

där premier betalas in gäller generell flytträtt om kollektivavtalet anger det. Flytträtt kan också finnas hos enskilda bolag men då är det inte styrt via valcentral. I april 2014 bjöd dåvarande Finansmarknadsminister Peter Norman in företrädare från arbetsmarknadens parter, valcentraler och bolagen AMF, Alecta, Kåpan och AFA Försäkring till samtal om flytträtten. Mötena handlade om ökad transparens och information kring flyttkostnader samt flyttvärde. Kollektivavtalade tjänstepensioner berörs inte utan sköts av arbetsmarknadens parter. Den tidigare borgerliga regeringen ville dock utvidga flytträtten till att omfatta även traditionella livförsäkringar, utan att det missgynnar vare sig det kvarvarande kollektivet eller den sparare som vill flytta sitt kapital. Flytträtt är positivt förutsatt att den vilar på ett starkt konsumentskydd, ger tydlig information, kostnadsbilden är transparent samt inte diskriminerar de kvarvarande kunderna. Idag är flytträtt inskrivet i kollektivavtalen för de stora avtalsområdena, med undantag för det statliga (PA03). Både ur ett konsument- och ett kostnadsperspektiv är det att föredra att valcentralerna ansvarar för flyttfunktionaliteten. Ett starkt konsumentskydd är centralt för flytträtten Finansinspektionen har ett uppdrag att hjälpa branschen att skapa transparens i flytträttsfrågan, bland annat ska nya standarder för avgifter och kostnader tas fram. I oktober presenterade Finansinspektionen ett utkast till rekommendation för privat pensionssparande och individuell tjänstepensionsförsäkring samt en plan för det fortsatta arbetet. I rekommendationen ingår bland annat principer för hur bolagen ska räkna ut det värde som får flyttas och redovisa det tydligt för konsumenterna. Det ska också framgå vilka avgifter som måste betalas och till vem. Arbetet kommer att ledas av Svensk försäkring. Att samlat arbeta med att förbättra insyn och information och tydliggöra kostnaderna för flytt är mycket positivt för konsumenterna. Fortfarande förekommer problem med flyttar av pensionskapital som kunderna inte vet att de har initierat. Finansinspektionen har tagit ett helhetsgrepp för att stärka konsumentskyddet kring finansiella produkter. I maj 2014 kom Finansinspektionens konsumentskyddsrapport 47 som slog fast att det behövs bättre rådgivning om finansiella produkter, tydligare information, ökade krav på snabblåneföretagen och ökad öppenhet kring bolåneräntan. Rapporten föreslår också ökade krav på information i samband med flytt eller villkorsändringar. Flytträtt väcker frågor kring provisionernas vara eller icke vara. EU-parlamentet har röstat nej till ett provisionsförbud (försäkringsförmedlingsdirektivet, IMD2), vilket innebär att länderna själva kan lagstifta i frågan. Den svenska regeringen anser att flytt av försäkringskapital inte bör drivas av provisioner. AMF delar denna uppfattning och beslutade att sluta betala ut provisioner redan 2012. Finansinspektionen har tidigare föreslagit ett provisionsförbud för försäkringsförmedlare i samband med att försäkringsavtal ingås (så kallade up-front provisioner) och anser nu att förbudet bör omfatta 47 Finansinspektionen, Konsumentskyddet på finansmarknaden, Dnr 14-4986, maj 2014. 29

all ersättning till förmedlare och det finns ett förslag som begränsar möjligheterna för försäkringsförmedlare att ta emot provisioner. Problem med transparens förekommer på fler ställen i branschen. Lagstiftaren diskuterar en eventuell reglering av hur bankerna marknadsför och säljer sina erbjudanden, till exempel rabatterade bolån om man blir tjänstepensionskund i banken. Rådgivning kan innebära intressekonflikter vilket inte är förenligt med ett starkt konsumentskydd. I uppenbara försäljningssituationer kan intressekonflikterna vara mindre problematiska eftersom det då är tydligare vem som står bakom produkten och kundens medvetenhet om detta är högre. Provisioner kan få förekomma förutsatt att intressekonflikterna kartläggs för att skydda konsumenterna. Förslaget om provisionsförbud återkommer troligen som ett skarpt lagförslag i 2013 års Värdepappersmarknadsutredning Marknader för finansiella instrument 48, vars betänkande ska presenteras 30 januari 2015. Utredningen ska också skapa en tydligare distinktion mellan vad som ska anses vara rådgivning respektive försäljning. Diagram 15: Inbetalning till privat pensionssparande i Sverige. MILJONER KRONOR 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande Den nya, rödgröna regeringen har valt att fullfölja förslaget om minskad avdragsrätt för privat pensionssparande, men med en snabbare avtrappning. Nästa år kommer därför avdragsrätten att sänkas från 12 000 kronor till 1 800 kronor, istället för som tidigare föreslagits 2 400 kronor. Avdraget har begränsats i omgångar 1995, 2008 och nu 2015. Inbetalning av privat pensionssparande uppgick 2012 till totalt 11,4 miljarder kronor enligt statistik från SCB. När avdragsmöjligheterna nu kraftigt begränsas kommer spararna att på kort tid få söka andra sätt att lägga undan pengar och om möjligt undvika höga avgifter. 2 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: SCB. ÅR Hårdare krav på pensionsbolagen och stärkt konsumentskydd EU-kommissionen började arbeta med det så kallade Solvens 2-direktivet redan 2001. Bakgrunden till direktivet är att regelverket avseende riskhantering i ett historiskt perspektiv har varit omodernt och alltför riskokänsligt utformat. De senaste årens oro på världens finansmarknader har bekräftat behovet av en hårdare reglering av företag i finanssektorn. Bättre reglering av riskhantering och ett starkare konsumentskydd är nödvändigt för att kunna skapa trygghet för spararna. Syftet med Solvens 2-direktivet, som ska börja tillämpas 1 januari 2016, är att förbättra sambandet mellan solvenskrav och risker för försäkringsbolag samt stärka konsumentskyddet. För tjänstepensionsföretag finns ett motsvarande direktiv som heter IORP 2. En skillnad mellan Solvens 2 och IORP 2 är att det senare inte har lika hårda kapitalkrav 48 Finansdepartementet, Tilläggsdirektiv till 2013 års värdepappersmarknadsutredning, 2014:45. 30

utan ska ta hänsyn till tjänstepensionsinstitutens särart (bland annat långa åtaganden och kopplingen till kollektivavtal) vid beräkning av kapitalkrav. Pensionssystemet, allmän pension och premiepension Sverige behöver ökad sysselsättning samt skapa en bättre utveckling och fördelning av försörjningsbördan. Generationsväxlingen i arbetslivet måste underlättas och i takt med att vi blir äldre måste förutsättningarna att arbeta längre upp i åren bli bättre. Den individuella hälsan, de juridiska möjligheterna och attityderna till äldre arbetskraft kan tillsammans bidra till att förlänga arbetslivet. I april 2013 presenterades Pensionsåldersutredningen 49 som föreslog en mängd åtgärder för ett längre arbetsliv, till exempel forskning för att förbättra arbetsmiljön, informationsinsatser, utökad kompetensutveckling för äldre och åtgärder för att motverka åldersdiskriminering. Utredningen föreslog en riktålder för pension inom det allmänna pensionssystemet. Utredningen föreslog även en höjning av LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) till 69 år 2016 och att åldern när man ska få ta ut tjänstepension och privat pension höjs från 55 till 62 år från och med 2017 (gäller avtal som ingås eller förnyas efter 31 december 2016.) Pensionsåldersutredningen innehåller en rad bra förslag som kan utgöra stommen i framtidens arbetsliv. Om till exempel förslaget om den nya LAS-åldern på 69 år går igenom kommer det att underlätta för alla som vill arbeta längre. En översyn av premiepensionssystemet från 2013 pekar på att det behöver förenklas. Det stora fondutbudet är svårt att hantera för många sparare och de många valmöjligheterna medför både kostnader och ger stor spridning i utfall. Översynen konstaterade också att spararna har för dåliga kunskaper för att kunna fatta pensionsbeslut som lönar sig och presenterade två förslag på hur premiepensionssystemet kan utvecklas. Det ena alternativet är att låta antalet fonder vara oförändrat och kräva att spararna ska bekräfta sina val samt tydligare lyfta fram ickevalsalternativet Såfan. Det andra förslaget är att tillåta maximalt 10 valbara fonder med intern och extern förvaltning, fonder som har olika risk och investeringsinriktning. Även här finns ett ickevalsalternativ motsvarande det som finns idag. 50 Vid årsskiftet 2014/2015 väntas ett avgiftstak införas inom PPM vilket kommer minska fondutbudet. 49 Pensionsåldersutredningen, Åtgärder för ett längre arbetsliv, SOU 2013:25, april 2013. 50 Finansdepartementet och Socialdepartementet, Vägval för premiepensionen, Ds 2013:35, maj 2013. 31

220.399 1411 AMF 113 88 Stockholm Besök: Klara Södra Kyrkogata 18 Telefon: 020-696 320 info@amf.se amf.se 32