Kan tillverkas av förnybara råvaror?

Övning 2 D Arbeta med nedanstående uppgift i grupper om tre eller fyra. Markera med F i tabellens mittkolumn de fordonsbränslen, som kan tillverkas av förnybara råvaror. Fundera över vilka fördelar och nackdelar de olika bränslena kan ha. Skriv ned era förslag i högerkolumnen. Bränsle: Bensin Diesel Etanol RME, rapsmetylester Biogas Fossilgas (Naturgas) Vätgas DME Metanol Kan tillverkas av förnybara råvaror? För- ör- och h nackdelar? Ta reda på hur mycket bränsle några olika bilmodeller förbrukar per 100 km och hur mycket koldioxid de släpper ut på den sträckan. Tips: På www.konsumentverket.se kan du under länken Bilar ladda hem broschyren Bilar, bränsleförbrukning och vår miljö. Vad finns det för fordon som redan idag kan använda alternativa bränslen? Skriv ner minst tre olika modeller ni hittar. Tips: På www.miljofordon.org kan du hitta mer information om olika bränslen och fordon. Dessa fordon kan köra på alternativa bränslen: Varför tror ni att det inte är så många bilförare som väljer dessa fordon? Hur kan man motivera fler att välja fordon som drivs med alternativa bränslen? Summera i storgrupp. Klimatresan 44

2 E Olika transportmedel Att flyga är en av de mest energikrävande sätten att resa. Mest energi krävs vid starten. Motorerna måste lyfta planets vikt till flera kilometers höjd. När planet väl har nått sin reshöjd kan det glida fram med förhållandevis liten förbrukning. Därför är korta flygresor betydligt mer bränslekrävande per mil än längre resor. Som tumregel kan man säga att ett fullsatt flygplan drar ungefär lika mycket bränsle per person som om resenärerna skulle åka samma sträcka i var sin bil. Att flyget ändå kan vara billigt jämfört med tåg eller bil., kan delvis förklaras med att flyget inte betalar energiskatt eller koldioxidskatt på sitt bränsle, vilket andra transportslag får göra. En av förklaringarna till att flyget inte betalar dessa energi/miljöskatter, är i sin tur att man inte har samma syn på beskattning av flygbränsle i andra länder... Försök pågår på olika ställen i världen att konstruera miljöanpassade flygplan - t. ex. det så kallade cryo-plane, som drivs med vätgas. Så mycket belastar flyget och tåget miljön jämför själv för en resa på 60 mil. ÄMNE TÅG (GRAM)* FLYG (GRAM) Koldioxid 4 96 600 Kväveoxider 0,02 276 Kolmonoxid 0,15 684 Kolväten 0,02 48 *Utsläppen gäller för 1 passagerare. Tabellens siffror räknar med att flyget är lite mer än halvfullt (har en beläggningsgrad på 65 %) och tåget (X 2000) är halvfullt (beläggningsgrad på 50 %). Tåget kör på BRA MILJÖVAL-el. Uppgifternas kommer från SJ:s och Luftfartsverkets respektive hemsidor. Uppgifterna för flyget är de lägsta värdena som kan fås, från Boeing 737-600, det idag mest miljöanpassade trafikflygplanet. Detta släpper ut minst koldioxid och andra avgaser per personkilometer av använda flygplansmodeller. För flygplansmodellen med de sämsta värdena skulle utsläppen av CO 2 bli 125 400 gram = 30 % högre. Direktlänkar till SJs och luftfartsverkets hemsidor där man kan beräkna miljöbelstning för olika transportmedel: SJ : http://www.om.sj.se/node/0,4452,3021_1,ff.html Luftfartsverket: http://www.lfv.se/site/journey/travel_environment/environmentdata.asp Klimatresan 45

Övning 2 E Välj i det kollektiva Mest energieffektiv av alla fordon är cykeln. Den sparar till och med energi för oss fotgängare, eftersom det krävs mer energi att gå en viss sträcka än att cykla den. Bussar och tåg kan vara betydligt mer energieffektiva än bilar, men energiförbrukningen per transporterad person beror starkt på utnyttjandegraden. En buss med endast två passagerare är ett ganska energikrävande transportsätt per person räknat. Åker 40 personer i samma buss är energiåtgången per person rätt låg. Utsläpp av fossil koldioxid från olika kollektiva transportmedel (kg CO2 /pkm) 9 Fördelar Nackdelar Tåg - BRA MILJÖVAL - el Tåg - vanlig el Tåg - dieselmotorvagn (40 % beläggning) Tåg - dieseltåg (kustpil 50 % beläggning) 0.00005 kg CO2/mil 0.042 kg CO2/mil 0.34 kg CO2/mil 0.29 kg CO2/mil Buss - diesel 0.56 kg CO2/mil Buss - biogas Buss - etanol Flyg - flygfotogen (kg/flygstol) 0 (!) kg CO2/mil 0.04 kg CO2/mil 1.60 kg CO2/mil + 25 kg för varje start Skriv en fördel till vänster och en nackdel till höger i tabellen ovan. Markera (stryk under) de två största för- och nackdelarna ur miljö- och bekvämlighetssynpunkt. Bilda grupper och jämför era analyser. Försök i gruppen enas om någon realistisk kollektiv förändring, som ni kan medverka till att genomföra. Redovisa i storgrupp. 9 Data från IVL (Institutet för vatten och luftvårdsforskning, www.ivl.se) och NTV (Nätverket för transporter och miljö: www.ntm.a.se) Klimatresan 46

2 F Stort och smått i energivärlden Vi är sällan medvetna om hur mycket energi som går åt för våra resor. Följande övningar med energijämförelser kan ge en känsla för energibehovet för resor och vad detta energibehov kan jämföras med. Observera att det inte alltid går att jämföra olika energiformer rakt av. Detta beror på att vi oftast glömmer förlusterna som alltid uppkommer vid energiomvandling. När energi omvandlas från ett energislag till ett annat, t ex när kemisk energi omvandlas till elektrisk energi i ett oljeeldat elkraftverk, sker förluster, oftast i form av värmeenergi. För att producera 1 kwh el i ett oljeeldat kraftverk krävs energi från ca. 3 kwh olja. Resten - 2 kwh omvandlas till värmeenergi, som inte alltid tas tillvara. I exemplen nedan försöker vi jämföra olika vardagsförbrukningar av energi, för att få en känsla av var man kan göra de smartaste förändringarna. I Jämförelse mellan energislag - Vad kan energibesparingar genom minskade transporter,, minskad bränsleför- brukning mm jämföras med i vardagen? Glödlampan Hur mycket energi använder en 60 W glödlampa som är tänd ett helt år? Räkna så här: Energimängd för glödlampan: 60W x 24h x 365 d = 525.6 kwh Vad motsvarar det i liter bensin? (En liter bensin innehåller ca. 8,8 kwh kemisk energi.) Räkna så här: 525.6 kwh / 8.8 kwh = 59,7 liter Lågenergilampan Vad tjänar man i energi om man byter ut 60Wglödlampan mot en lågenergilampa? Räkna så här: Lågenergilampan drar bara 11 W för att ge samma ljusmängd. (Mer av elenergin omvandlas i lågenergilampan till ljusenergi, mindre del av elenergin blir värmeenergi.) Energimängd för lågenergilampan:11w x 24h x 365d = 96.4 6.4 kwh Kostnadsjämförelse glödlampa lödlampa, lågenergilamp och bensin...... Glödlampans energiförbrukning under ett år, 525 kwh motsvarar ca. 60 liter bensin (525.6 kwh / 8,8 kwh/liter), dvs. nästan en hel tank bensin. Om man skulle driva glödlampan med bensin, skulle det kosta ungefär 550 kronor. (030518 kostade en liter bensin, 95 oktan 9.17 kr/l) Elkostnaden blir för samma energimängd 420 kr, räknat på ett totalt elpris av 80 öre/kwh (snittpris 030518). För lågenergilampan kostar energin 77 kronor. II Jämförelse bilval & energi - Vilken skillnad gör det att köra en stadsjeep i stället för en vanlig familjekombi om man kör 16000 km per år (svenskt genomsnitt). Förbrukningsuppgifter 10 Volvo V70 Jeep Cherokee 8,9 l/100 km 15,0 l/100 km Totalförbrukningen per år Volvo V70 1424 liter/år Jeep Cherokee 2240 liter/år Skillnad 816 liter/år Motsvarar 7181 kwh (10 Källa: Konsumentverket) Skillnaden i årlig bränslekostnad blir 816 x 9.17 = 7482 kr (!) Detta motsvarar 816 liter bensin eller 7181 kwh el. Samma mängd energi kan användas för att driva - Tvättmaskin + torktumlare för 7-15 hushåll - Kylskåp & frysbox för 8-16 hushåll Eller för att... - Värma 243 m 3 vatten 25 grader (från 10 till 35 grader) = 667 liter per dag, Det motsvarar två varma bad per dag i ett år. Klimatresan 47

Övning 2 F - I Köra lite snålare räkna energi, utsläpp och kostnader De flesta bilister kan lätt sänka sin förbrukning med 5-15 % genom att ändra sin körstil något. I genomsnitt kör en svensk bilist ca.16 000 km per år, med en snittförbrukning på 9 liter bensin per 100 km, dvs. 1440 liter bensin per år används. Om föraren lyckas att sänka sin förbrukning med 8 % genom att köra lite snålare sparas 115 liter bensin, motsvarande 1012 kwh och ca. 1000 kr 1012 kwh i form av el kan användas till Belysning: 2 st. 60W-lampor som brinner dygnet runt i ett år, eller drift av en stereoanläggning (150W) i 562 dagar, 12h per dag, eller... (räkna själv..) 1012 kwh i form av el, olja, gas kan användas till 34 000 liter duschvatten, uppvärmt 25 grader > 93 liter per dag Räkna energi och bensin Välj två bilmodeller med olika bränsleförbrukning. Ta reda på förbrukningsskillnaden.(se t.ex. på konsumentverkets bilkalkyl, www.konsumentverket.se) Hur stor blir skillnaden i totalförbrukning på ett år om bilen körs 16 000 km i liter och i kwh? Hitta på olika roliga exempel vad som skulle kunna göras med den energimängden tex. hur länge du kan driva ett dataspel, chatta på datorn, ladda din mobil, föna håret osv. Tips om en mer sparsam körstil finns på Vägverkets hemsida: www.vv.se Resor utsläpp och kostnader Resor är dyra, inte minst bilresor. Förutom bränslekostnader tillkommer värdeminskning, skatt, reparationer mm. Med hjälp av Konsumentverkets bilkalkyl kan du lätt beräkna de verkliga kostnaderna för de flesta bilmodeller. Du hittar Bilkalkylen på Konsumentverkets hemsida, www.konsumentverket.se > bilar. Bilda smågrupper och genomför en äkta kostnadskalkyl. Välj några olika bilar och kolla med hjälp av Bilkalkylen vad de kostar per år. En genomsnittlig körsträcka är 1600 mil/år (16 000 km). Gör en sammanställning vad bilarna kostar per år, per månad och per mil. Bilmodell Kr/år Kr/månad Kr/mil Vilka slutsatser och reflektioner gör ni i gruppen? Redovisa i storgrupp. Klimatresan 48

Övning 2 F - II Hur reser du själv till och från skolan och på din fritid? Vilka kostnader, energiförbrukning och koldioxidutsläpp skapar dina resor? (Se gärna också arbetsblad/övning 2C.) Mina resor denna veckan Skriv ner hur du själv rest de senaste sju dagarna. Notera resornas längd och färdsättet. Se exempel på första raden. Exempel Cykel 3 km Buss 42 km Bil 12 km Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Hur mycket energi har gått åt för ditt resande? Hur mycket koldioxid har släppts ut? Vad har resorna kostat? Tips/exempel Du som går i skolan blir kanske ofta skjutsad av föräldrar eller andra till och från fritidsaktiviteter. Skönt, åtminstone när det regnar eller snöar. Men tänk om du kunde få mer vecko- eller månadspeng om du istället cyklade. T.ex. Om jag cyklar till träningen hela terminen vad får jag då? Räkna ut vad som vore en bra överenskommelse för dig och för den som skjutsar dig till olika aktiviteter. Om du cyklar eller åker kommunalt fem kilometer två gånger i veckan, slipper bilen köra 2 mil extra och någon slipper en bränslekostnad på minst 22 Kr. För bilresorna kan du utgå ifrån bränslekostnaden och räkna med en förbrukning på 1liter bränsle/10 km. Även bilar som är snålare i genomsnitt kommer lätt upp i den förbrukningen vid korta resor. Lägg dessutom till 0,1 liter för varje kallstart. För att jämföra med kollektivtrafiken kan du använda de verkliga biljettpriser eller priset per dag om du använder månadskort. För att räkna ut vad miljön tjänar på minskade koldioxidutsläpp, kan du utgå från att det normalt släpps ut 2,5 kg CO2 per liter förbrukat bränsle. En buss förbrukar mellan 20-40 liter bränsle per 100 km, men då transporterar den också många passagerare. Fråga gärna din bussförare om bussens bränsleförbrukning. Din andel av förbrukningen är då en bråkdel av bussens totala förbrukning. Finns det tex. 20 personer i bussen i genomsnitt så blir din andel = 20 l för 100 km delas upp på 20 personer. Det blir = 1 l/person för 100 km bussresa. Räkna ut vad det egentligen kostar om du blir skjutsad till skolan, träningen, musiklektionen mm. Vad är en bra affär för föräldrar? Hur mycket höjning av veckopeng handlar det om? Miljön då? Om bilen kallstartas varje gång, drar den ca.1,2 liter per dag vilket motsvarar 2,88 kg CO2 / T/R-resa... Klimatresan 49

Övning 2 G Bilsalong 2025 Hur tror du att vi kommer att resa år 2025? Vilka färdmedel kommer vi att använda? Vilka energikällor är vanliga i transportsamhället? Vilka energikällor tror du användas i morgondagens bilar? Räcker oljan fortfarande? Du har just vunnit 200.000 kr på Lotto och dessutom fått ett ganska skapligt och välbetalt jobb. Du har bestämt dig för att köpa bil och satsa på nått nytt och fräscht. Du åker därför till en stor internationell bilutställning för att se på nyheter. Bensinpriset pendlar runt 25 kr litern, medan de s.k. gröna bränslena ligger på 15-20 kr/liter (motsvarande för gasformiga). Vad tror du att du tar mest hänsyn till vid en ev bilaffär? Rangordna sätt 1 för det du tror du värderar högst osv. Prestanda (toppfart, acceleration etc) Bränslesort Bränsleförbrukning (mängd/mil) Utseende Säkerhet Pris Miljöbelastning (totalutsläpp av olika avgaser) Annat Bilda grupper och jämför era rangordningar. Redovisa i storgrupp. Fundera på om du skulle välja annorlunda om du i en storstad fick gratis parkering och/eller lägre trängselavgifter om du köpte en bil som gick på förnybara bränslen. Några källor med bakgrundsfakta till uppgiften finns på: - www.miljofordon.org Miljöfordon Göteborg, webbtjänst - en levande informationskälla som ger överblick och aktuella fakta kring lättare miljöfordon - www.evworld.com EV-World, amerikansk hemsida om el-, hybrid- och vätgasfordon: Klimatresan 50

Övning 2 H Att köpa eller inte köpa det är frågan Det är inte självklart att köpa bil överhuvudtaget. Det finns många goda argument - både för och emot. Inte bara miljöskälen väger tungt. Även privatekonomin kan göra det tveksamt att vara bilägare. En privatägd bil kostar sällan mindre än 20 25 000 kronor per år (skattade pengar), oftast kostar den mera. Man kan tex göra många andra trevliga resor för de pengar man sparar in på livets sämsta kapitalinvestering, som man ibland med viss sanning kallar bilköpet. Man kan unna sig att arbeta mindre, man kan göra fler resor (kollektivt) till släkt och vänner, man kan gå mer på teater etc. Skriv ner 5 argument för och 5 mot bilköp i listan nedan. För bilköp Mot bilköp Markera de två viktigaste motiven för respektive mot. Bilda grupper och jämför er argument. Beskriv tre roliga och meningsfulla sätt att använda pengar till istället för till biltransporter. Berätta för hela gruppen. Klimatresan 51

Övning 2 I Framtiden och trafikproblem Är det tekniken som har den viktigaste rollen att lösa trafikens problem i framtiden - eller spelar andra faktorer störst roll? Ringa in den siffra som bäst motsvarar din uppfattning om följande påstående. 1 = nej, 6 = ja Det krävs stora minskningar av vår anvädning av fossilbränsle de närmaste 20 åren om vi ska kunna lösa vägtrafikens miljöproblem. 1 2 3 4 5 6 Den tekniska utvecklingen kommer att lösa vägtrafikens miljöproblem. 1 2 3 4 5 6 Det är brist på kunskap som gör att vi inte förändrar vårt resbeteende. 1 2 3 4 5 6 Vi i västvärlden måste minska vårt resande med fossila drivmedel till hälften. 1 2 3 4 5 6 Om vi bygger fler och större vägar, kommer det att bli lättare att lösa trafikproblemen. 1 2 3 4 5 6 Lägg ut lappar på golvet, numrerade 1, 2, 3, 4, 5, 6 Ställ er på den siffra som du ringat in för respektive påstående. Ta ett påstående i taget. Motivera för varandra i gruppen varför ni valt att markera den siffra ni står på. Redovisa i storgrupp för någon av påståendena, eller som sammanfattning efter det sista påståendet Klimatresan 52

Kapitel 3 livsstil, etik och politik Tredje kapitlet handlar om vårt sätt att leva, om etiska diskussioner och globala överväganden. Kort och gott - om politiska frågor från den individuella nivån till det som gäller hela jordens framtid. Klimatresan 53

3 A En resa till yttre rymden. Denna laboration i kretsloppstänkande och uthållig utveckling har ursprungligen anpassats och vidareutvecklats för svenska förhållanden av läraren Wolfgang Brunner. Den finns beskriven i boken Solvagnen. Många lärare har därefter arbetat med uppgiften och utvecklat egna varianter. Här är en av dessa. Börja med att låta eleverna skriva en lista enligt övningsunderlaget på nästa sida. Därefter får eleverna bilda grupper / delas in i grupper på något kreativt sätt och jämföra och komplettera sina listor. Så småningom får de uppgiften att organisera skeppets funktion och hur deltagarna skall ha det på resan. De beskriver detta genom att rita och måla på en stor plansch. Det är viktigt att inte läraren hjälper eleverna för mycket. De måste själva komma på vilka frågeställningar som är viktiga och finna lösningar på dem. Uppmuntra gärna eleverna att skriva ner frågeställningar som uppkommer, på ett separat papper - utan att behöva skriva ner lösningarna de kommer på. Vanligen börjar arbetet med paniska försök att ta med sig allt som behövs i 5000 år. Så småningom påbörjas diskussioner om vad som behövs mer än prylar. Snart inser eleverna att de måste bygga ett kretsloppssamhälle där man hushållar med resurserna. De arbetar med frågor om mat, kläder och boende. Efter hand börjar man dock fundera på vidare frågeställningar. Hur skall resurserna fördelas? En del uppfinner kapitalismen och andra kommunismen utan att använda dessa rubriker. Hur skall vi bestämma på vårt skepp? En del uppfinner demokratin. Andra utser en upplyst despot. I en klass får man ofta prov på de flesta styrelseskick som mänskligheten upplevt under sin historia. Behöver vi lagar? Vad skall vi göra om någon inte följer lagen? Hur skall vi göra för att hålla sams på skeppet och förebygga krig? Vad gör livet värt att leva på vårt skepp? Behöver vi nöjen och behöver vi kultur? Rymdresan kan vara ett temaarbete för en dag eller under en längre period. Ger man eleverna tid kan rymdresan bli den röda tråden i skolarbetet som knyter ihop frågeställningar från många ämnen. Klimatresan 54

Övning 3 A Din uppgift för rymdresan Du har blivit uttagen att delta i en resa till yttre rymden som skall vara i 5 000 år. Förutsättningarna är följande: Skeppet är konstruerat men måste utrustas. Skeppet är 5 km i diameter. Du behöver inte fundera över hur rymdskeppet ska drivas framåt. Du får bara använda teknik som är känd idag. Ni får vara högst 100 personer samtidigt på skeppet. Vad vill du ha med på skeppet? Skriv en lista. Klimatresan 55

3 B Kyotokrock Denna övning tar ganska lång tid då den har flera olika moment, vilka givetvis kan brytas ut och göras i delar. Övningarna är inspirerade av ett liknande, men mer omfattande upplägg som lanserades av Naturvårdsveket för några å sedan. Detta mer omfattande rollspel finns att köpa på Naturvårdsverketa internetbokhandel se www.naturvardsverket.se/bokhandeln (sök via fritextrutan längst upp skriv in rollspel). Klimatet är i olag Över hela jorden pågår en intensiv debatt om vårt klimat. Uppfattningarna är många men de flesta länder och forskare är också överens om mycket. Halten av koldioxid i atmosfären har ökat med ca. 30 % under 1900- talet. Mer koldioxid ger en förstärkt växthuseffekt. Klimatet på jorden har förändrats märkbart. Jordens medeltemperatur har stigit med 0,6 grader. Havsytan har stigit med 10 20 cm. Onormala vädersituationer med svåra stormar, översvämningar och torka har blivit vanligare. Vädersystemen är i olag. Det finns dock inga helt säkra bevis för att det är växthusgaser från mänsklig verksamhet som är den enda orsaken. Flera hundra av världens ledande klimatforskare från mer än hundra länder inom FN s klimatpanel (IPCC) tycker sig dock se allt starkare tecken på att så är fallet. Så här säger IPCC i sin senaste rapport: Det finns nya och starkare bevis för att de flesta av de observerade temperaturhöjningarna under de senaste 50 åren kan tillskrivas mänskliga aktiviteter. Ett farligt experiment Genom att släppa ut växthusgaser 11 (främst koldioxid) utsätter vi vårt klimat för ett farligt experiment. Vi vet inte vilka konsekvenserna kommer att bli. FN s klimatpanel bedömer att jordens medeltemperatur kommer att öka med mellan 1,4 och 5,8 grader inom de närmaste hundra åren. Att osäkerheten är så stor beror delvis på att klimatet är ett komplicerat system som kan vara svårt att förutsäga. Den största osäkerheten utgörs dock av att vi inte vet hur världens länder kommer att bete sig politiskt. Hur kommer energianvändningen att utvecklas i olika länder? IPCC försöker att beskriva olika utvecklingsalternativ (scenarier) utifrån olika förutsättningar. Den senaste rapporten kan du läsa på www.ipcc.ch För att vi i Sverige inte skall medverka till att äventyra jordens klimat måste vi halvera våra utsläpp av koldioxid och på lite längre sikt minska dem med ännu mycket mera. Riksdagens mål är att minska med 10 % till 2010 och med 50 % till 2050. SNF vill gå ännu längre och har målet 15 % till 2010 och 75 % till 2050. Behovet att minska utsläppen så mycket gäller i första hand jordens industriländer. I de fattiga länderna i tredje världen är utsläppen vanligen redan små räknat per person, och rimligen måste det finnas utrymme för dem att öka sina utsläpp något. 11 Växthusgaser: Samlingsnamn på en grupp gaser som påverkar och förstärker växthuseffekten och som omfattas av klimatkonventionen och Kyotoprotokollet. Gaserna är: koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF6). Klimatresan 56

Rio de Janeiro Vid FN s toppmöte i Rio de Janeiro 1992 enades världens länder om att förhindra att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt. Bristen på full vetenskaplig kunskap får inte förhindra att åtgärder vidtas i förebyggande syfte. Alla länder har ett ansvar, men industriländerna med störst utsläpp måste gå före och minska sin klimatpåverkan. I ramkonventionen från Riomötet uppmanades de att till år 2000 minska sina utsläpp till 1990 års nivå. Kyotoavtalet = Kyotoprotokollet 12 Under de senare tio åren har ansträngningar pågått för att nå en bindande internationell överenskommelse på klimatområdet. Vid ett klimatmöte i Kyoto 1997 kom man överens om att industriländerna till att börja med skulle minska sina utsläpp med drygt 5 %. Hur det skulle gå till var det dock svårt att klara ut. Man talade också om att länder som hade minskat sina utsläpp skulle kunna sälja resultatet till andra länder som skulle kunna tillgodoräkna sig dem som om de själva hade minskat sina utsläpp. Det kallas handel med utsläppsrätter. En del länder ville att man skulle kunna tillgodoräkna sig investeringar i andra länder som minskade deras utsläpp av koldioxid ( Joint implementation och Clean Development Mechanisms ). Länder med mycket skog, inklusive Sverige, ville räkna bort den koldioxid som skogen tar upp från atmosfären från det egna landets utsläpp (kolsänkor). Ratificering av Kyotoavtalet dröjer Flera av länderna som godkänt Kyotoavtalet började opponera sig när man skulle lagfästa beslutet i respektive länder (ratificera). Vid de fortsatta förhandlingarna fick de igenom många av sina önskemål (prutningar) vilket har resulterat i att minskningen kanske slutar vid hälften av den ursprungliga målsättningen. Jämfört med vad som hade skett om ingenting hade gjorts och utsläppen hade fått fortsätta att öka okontrollerat blir besparingen kanske så mycket som 10 %. De flesta är dock överens om att resultatet är otillräckligt men att det ändå är ett första symboliskt försök att nå en internationell överenskommelse. USA, Australien och Kanada hoppade av då de var rädda för att resultatet av överenskommelsen skulle hota den amerikanska välfärden och hoppas istället på frivilliga åtaganden från industrin. 12 Ett protokoll (eller handlingsplan) som antogs vid det tredje internationella mötet om klimatkonventionen. Protokollet specificerar mål för begränsning av utsläpp fram till perioden 2008-2012. Totalt är målet ca. 5 % minskade utsläpp jämfört med 1990 års nivåer för de industriländer som undertecknat protokollet. Protokollet antogs i den japanska staden Kyoto och har därför kallats just Kyotoprotokollet. Läs mer på Naturvårdsverkets www.naturvardsverket.se eller Miljödepartementets hemsidor www.miljo.regeringen.se/m-dep_fragor/ klimatfragor/index_klimat.htm Klimatresan 57

Övning 3B - I Vem har störst ansvar för hotet mot klimatet? Rangordna alternativen från 1-5. Sätt 1 för det som du tycker är mest rätt osv. Tillverkningsindustrin Ländernas regeringar FN s generalförsamling Alla människor var för sig Eget val:... Bilda smågrupper. Jämför hur ni tänkt och rangordnat. Skriv ned några argument för varför ni tycker att den ni har markerat med 1 har störst ansvar. Diskutera och redovisa i storgrupp. Klimatresan 58

Övning 3B - II Klimatkackel rollspel och värderingsövning Tänk dig att följande personer med olika uppfattningar träffas på ett stort internationellt klimatmöte för att diskutera klimatfrågan. Deras roll och uppfattning beskrivs med några korta rader. Läs igenom rollerna så att du kan hoppa in i förhandlingar med dem. William Schnell, ekonom Jordens klimat har alltid förändrats och klimatsystemen är så komplicerade att vi har svårt att förstå vad som händer. Det finns inga bevis för att det är människan som har orsakat dagens förändringar. Vi kan inte byta ut våra bilar, alla pannor för att värma våra hus och våra industrier för att några gissar att vi har bidragit till att klimatet förändrats. Varför ta dessa gigantiska kostnader utan att veta att det är nödvändigt. Gissningarna kan vara felaktiga. Kanske är det solens strålning som varierar. Vi måste vara rädda om dagens höga levnadsstandard Glenn Abul, direktör för ett energiföretag Frågan är inte hur mycket det kostar att ställa om våra samhällen från fossil energi till långsiktigt hållbara energisystem. Frågan är vem som kommer att kamma hem de enorma vinster som detta kan ge. Miljötänkandet växer som en våg ur havet. De smarta företagen lär sig att surfa på vågen. De andra företagen dränks. Att ställa om dagens samhälle till ett fossilfritt samhälle är en gigantisk chans för företagen att få större vinster, växa och anställa fler. Winnie Sadela, miljörörelsen Eftersom det finns tecken som tyder på att vi skadar vårt klimat måste vi vidta åtgärder redan nu. Det är dumt att chansa. Tänk om klimatet försämras och vi får problem som vi inte kan gissa oss till ännu. Ju längre vi väntar desto dyrare blir det. Vi, som släpper ut mest, måste också minska mest. Vi har råd att ta ett större ansvar än fattiga länder. Anija Biloba, utrikesminister i ett industriland Mer koldioxid är lika skadligt för klimatet oavsett om den släpps ut i Sverige, Amerika eller i Afrika. I vårt land har vi moderna industrier och överhuvudtaget en modern energisnål teknik. Om vi satsar våra pengar i Afrika så gör de större nytta. Satsa pengarna på att byta ut deras stinkande ångmaskiner till modern energisnål teknik. Dessutom kan vi plantera skogar i Afrika som tar bort koldioxid ur vår gemensamma atmosfär. Varför är det bara rika länder som skall minska koldioxidutsläppen? Ansvaret borde vara lika stort för alla människor oavsett om man bor i USA, Kina eller i Sverige. Watchmen Jofata, Kenya Låt FN bestämma hur mycket varje land får släppa ut så det blir rättvist. Den som sparar kan sälja av sina utsläppsrättigheter. Den som inget gör måste då betala för sig. Låt marknadskrafterna bestämma så gör pengarna mest nytta. forts Klimatresan 59

forts Lulu Honu, president i ett litet örike Världshaven kan stiga med mer än en meter. Våra jordbruksmarker som ligger vid kusterna dränks. På sikt hotas hela vårt land av att dränkas. Får stora, rika, mäktiga industriländer dränka andra folk? Alla har lika värde och därför måste alla länder få fortsätta att finnas. Vi kräver att väst minskar mest! Alexiji Dubrikov, dumarepresentant i Ryssland Koldioxidutsläppen måste minska men det är orättvist att bara titta på våra utsläpp. De stora skogarna i vårt land tar upp massor av koldioxid så därför borde inte vi behöva minska lika mycket. Dessutom är det bättre att vi planterar mer skog än att vi lägger ner industrier och riskerar vår levnadsstandard. Vi har dessutom redan sänkt våra utsläpp radikalt sedan 1990. Klimatmötet 4-hörnövning Tänk dig att du skall vara med om ett klimatmöte med ovanstående förhandlare. Förutsättningen är att till 2050 minska de totala klimatutsläppen med 50 %. Rollerna ovan fördelas (lottas ut) i klassen flera deltagare i varje roll. Förhandlingen gäller hur man skall lösa klimatfrågan långsiktigt. Vilket av följande förslag röstar ni på? Varje rollgrupp enas om sitt val av följande fyra alternativ. 1 - Lika utsläpp för alla. Varje människa får släppa ut högst en viss mängd klimatgaser. Alla får släppa ut lika mycket oavsett var man bor. 2 - Marknaden får bestämma. Internationellt fastställda utsläppsrätter får säljas och köpas. Gör man inget så kostar det. 3 - Lika besparingskrav för alla. Alla länder skall sänka användningen med ett lika stort procenttal. (Ex. 50 % för alla.) 4 - Värst minskar mest. I- länderna skall sänka användningen med 80 % och u- länderna får öka sin användning med 20 %. Välj det hörn som gruppen enats om. Jämför era tankar och motiveringar gruppvis (varje hörn). Diskutera i storgrupp. Klimatresan 60

Övning 3B - III Du har fel.. Som ofta sker i förhandlingar hamnar man i en argumentationsfas, där man vill övertyga någon individ eller grupp att de har fel. Återgå till era rollgrupper. Välj ut ett par av personerna som ni tycker har fel i beskrivningen ovan och skriv ett par korta brev till dem och förklara hur ni anser att det egentligen är. Skriv avsändare! Lämna sedan över era brev. De grupper som fått ta emot brev diskuterar igenom och försöker försvara sin uppfattning eller går eventuellt med på att ändra uppfattning om argumenten är goda. Korta skrivna svar till respektive brevskivargrupp. Läs upp brev och svarsbrev för de övriga i klassen. Bli överens en tulipanaros Syftet med förhandlingsövningen är att nå en överenskommelse som alla parter kan acceptera. Det kan verka som en tulipanaros - ett uttryck för något helt omöjligt. Men till skillnad från de verkliga klimatförhandlingarna, där vissa delegater tjurigt lämnar bordet och inte alls vill ta ansvar för ett gemensamt slutresultat - ska ni som kloka förhandlare komma överens. Förhandlargruppen får efterhand göra ändringar i sitt förslag med förhoppning att det skall kunna accepteras av de övriga parterna. Nu återgår alla till de inledande rollerna. En deltagare från varje grupp utses till gruppens förhandlare. Förhandlargruppen gör ett kompromissförslag utifrån vad som framförts i tidigare diskussioner. Förhandlarna återgår till sina grupper för att diskutera slutlösning eller ändringsförslag eller motbud. Spelet fortsätter tills ni kommer överens. Klimatresan 61

3 C Vems är felet? I diagrammet nedan kan ni se hur mycket koldioxid som människor från olika länder/ världsdelar släpper ut per person (per capita). Bredden på varje stapel visar hur många människor som bor i länderna. Genom att studera arean av varje lands stapel ser man hur mycket landet släpper ut. Den prickade linjen som går tvärs över diagrammet visar hur mycket varje människa på jorden får släppa ut om vi skall fördela rätten till utsläpp rättvist mellan alla jordens människor och temperaturen inte tillåts öka mer än 2 grader under de närmaste hundra åren. Biologer anser att naturen hinner anpassa sig till en temperaturökning av 1 grad på 100 år. Våra politiker är dock beredda att chansa på att naturen tål det dubbla utan att skadorna blir för stora. Hur mycket skulle vi svenskar behöva minska våra utsläpp? Sverige har en mycket smal stapel eftersom vår befolkning är liten men hur mycket släpper svensken ut jämfört med kinesen och jämfört med amerikanen? Hur mycket släpper varje amerikan ut jämfört med en kines? Trots att det finns väldigt många kineser släpper USA ut mer än dubbelt så mycket som hela landet Kina. Hur mycket mer släpper en amerikan ut än en kines? I Kyotoavtalet har de flesta av världens rikaste länder kommit överens om att minska sina utsläpp med 5,2 %. Några länder, däribland USA, har inte skrivit under detta avtal. President Bush säger bland annat att det är orättvist att 80 % av världens människor bor i länder som inte behöver minska sina utsläpp och att amerikanerna riskerar att få det sämre om USA skriver på. Håller du med honom eller har du en annan uppfattning? Tänk dig att du skall tala på ett FN möte om klimatfrågor och att du skall kommentera att USA inte ställer upp på Kyotoavtalet? Vad vill du säga? Skriv ner ett förslag på några viktiga stolpar i ett tal. Bilda grupper och jämför vilka punkter ni vill ta upp. Klimatresan 62

3 D Hur blir framtiden? Någon har sagt att det bästa sättet att förutsäga framtiden är att uppfinna den nu. Om vi inte vet vart vi vill komma så går vi säkert vilse. Låt oss därför försöka göra oss en bild av en önskvärd framtid. Sitt ner och reflektera över följande frågor enskilt. Skriv ner dina tankar i form av enkla stolpar - se nedan. Arbeta under tystnad. Försök att få med så många som möjligt av följande frågeställningar. o Hur skulle du vilja att det ser ut på den plats där du bor? o Hur ser bostäderna ut? Hur ser samhället ut? o Vad arbetar du med? Var arbetar du? o Hur använder du din fritid? o Vilka behov att resa har du? o Hur färdas du? Vilka färdsätt använder du vid olika tillfällen? o Vilka energiformer använder de? o Varifrån kommer maten du äter? o Vad händer med avfallet? o Vad skiljer ett önskvärt liv i ett önskvärt samhälle från hur det är idag? Mina tankar om en bra framtid Bilda grupper. Jämför era tankar. Sammanställ dem i form av en gemensam mindmap. (Två mindmappsexempel finns som bilaga i lärarhandledningen.) Klimatresan 63

3 E Vad handlar klimatfrågan egentligen om? Har klimatet förändrats? Kommer det att förändras? Varför? Blir det i så fall sämre eller blir det kanske bättre för oss? Finns det några bevis eller är det bara gissningar? Sällan ställs det så många frågor som när man diskuterar klimat. Låt oss därför vända på resonemanget och fråga oss vad vi egentligen är överens om.! Koldioxid i atmosfären ger växthuseffekt. Det innebär att solens strålar värmer jorden och att koldioxiden tillsammans med andra klimatgaser håller kvar värmen längre tid vilket leder till högre temperatur. Om detta är alla överens. Redan i slutet av 1800- talet beskrev den svenske kemisten Svante Arrhenius hur växthuseffekten fungerar. Han hävdade att vår förbränning av fossila bränslen, skulle leda till högre halt av koldioxid i atmosfären och till ett varmare klimat.! Halten av koldioxid i atmosfären har ökat på grund av vår förbränning av fossila bränslen, kol, torv, olja, bensin, diesel och fossilgas. Om det är alla överens. Vi har idag en tredjedel mer koldioxid i atmosfären än vi hade i början av 1900- talet. Då var halten 280 ppm (parts per million). Det motsvarar 0,0280 %. I dag är halten 370 ppm vilket motsvarar 0,0370 %. Om Sveriges och EU s målsättning lyckas kommer den att stiga till 550 ppm och sedan stabiliseras på den nivån.! Jordens klimat har förändrats. Om det är alla överens. Det har blivit 0,6 grader varmare. Havsytan har stigit. Nederbörden i norra Europa har ökat men i södra Europa har det blivit torrare. Glaciärerna smälter och nordpolens isar har blivit tunnare och fått mindre utbredning. Extrema vädersituationer med översvämningar, torkkatastrofer och stormar har blivit vanligare.! Det verkar vara människans utsläpp av växthusgaser som är orsaken till en betydande del av klimatförändringarna. Om det är nästan alla överens. FN s klimatpanel (IPCC) säger så här: Det finns nya och starkare bevis för att de flesta av de observerade temperaturhöjningarna under de senaste 50 åren kan tillskrivas mänskliga aktiviteter. Klimatpanelen består av hundratals klimatforskare från de flesta av jordens länder. Där ingår även klimatforskare från oljeproducerande länder som Kuwait och Saudiarabien. Alla i panelen är överens om slutsatsen.? Finns det bevis för påståendet ovan? Svar: Nej, helt säkra bevis har man inte (ännu). Klimatpanelens forskare samlar information som bearbetas i kraftfulla datorer. Jordens klimatsystem är oerhört komplext. Forskarna har konstruerat modeller för hur jordens klimat förändras med många olika variabler, som var och en kan påverka slutresultatet väldigt mycket. För att testa sina modeller, gör forskarna prognoser / modeller och sedan ser de sig omkring i verkligheten och ser hur väl modellerna stämmer med det som de säkert vet. Då kan de konstatera att modellerna verkar stämma rätt bra. Du kan läsa mycket ingående om detta i Naturvårdsverkets nya bok En varmare värld. (Låt oss jämföra resonemanget med en berättelse om en gammal man som blev allvarligt sjuk på gamla dar. Han hade rökt hela sitt liv. Eftersom åren gick fick han allt större problem med hosta och allt svårare att andas. Till slut fick han lungcancer. Vem kan bevisa att det var på grund av rökningen han fick cancer. Kanske hade han fått cancer ändå?...) Klimatresan 64

Övning 3 E En älg bak kröken Tänk dig att du kommer åkande i en bil på en landsväg och ser ett älgvägmärke. Hur tänker du då? Begär du helt säkra bevis på att det garanterat står en älg bakom nästa kurva innan du drar ner på farten? De flesta av oss tycker nog att varningsmärket är tillräckligt för att vi skall dra ner på farten åtminstone lite grann. Börjar vi bromsa i tid behöver inbromsningen inte bli så häftig om faran verkligen finns på vår väg. Diskutera likheten mellan denna berättelse och klimatarbetet. Vad symboliserar då varningsmärket, vad motsvarar inbromsningen för dig? 1992 hölls det största möte som FN någonsin arrangerat i Rio de Janeiro. Där antogs en handlingsplan för hur vi skall leva på vår jord för att våra barn och barnbarn skall ha lika goda möjligheter som oss att leva ett drägligt liv. Du känner nog till att planen kallas Agenda 21 (betyder ungefär dagordning för det 21:a århundradet ). I Rio de Janeiro antogs också ett antal viktiga principer. En av dem brukar kallas Försiktighetsprincipen 13. Jämför tankarna kring försiktighetsprincipen med berättelsen om älgen och trafiken. Ser du likheter? Ser du skillnader? Försök ge exempel på situationer där det vore klokt att använda försiktighetsprincipen. Formulera din uppfattning om vad klimatarbetet egentligen handlar om genom att fullborda dessa meningar. Det viktigaste skälet att minska koldioxidutsläppen är att........................ Det viktigaste med klimatarbetet är att vi......................... Det viktigaste jag kan göra för att minska min klimatpåverkan är att........................ Bilda grupper och jämför era meningar. Berätta sedan för varandra i storgrupp. 13 Försiktighetsprincipen innebär att blotta misstanken om skadlig påverkan på miljön ska vara tillräcklig för att ingripa eller avstå från en viss verksamhet, produkt etc. Det behöver således inte krävas en fullständigt vetenskaplig säkerhet innan kostnadseffektiva åtgärder mot miljöförstöring sätts in. En andra del är Polluter Pays Principle (PPP) som innbär att den som orsakar en miljöskada också ska betala den. Klimatresan 65

Kapitel 4 - Från ord till handling I detta kapitel kommer det kanske viktigaste av allt. Hur gör vi själva för att bidra med minskad klimatpåverkan? Vad kan jag som privatperson göra? Vad kan vi göra i skolan? Vad kan vi göra hemma i familjen? Hur kan vi påverka företag och samhälle? Klimatresan 66

4 A Vad skall vi göra? Jordens rika länder måste minska sina utsläpp av koldioxid vilket innebär att vi måste minska på användningen av fossila bränslen med lika mycket. Det kan vi göra med smarta lösningar som minskar behovet av energi. Vi kan se till att mer gods transporteras med mindre energiinsats. Framför allt kan detta ske med färre lastbilar. Tåg och båtar är båda mycket mer lämpade för energioch miljöeffektiva transporter än vad lastbilar är. Våra bilar kan bli mycket energisnålare. Istället för att köra på bensin och diesel som ger miljöproblem kan vi tanka dem med förnybara bränslen som kommer från växter i vår omgivning. Det kommer inte att lösa trafikens övriga miljöproblem och negativa effekter, men den koldioxid som släpps ut tas upp av nya växter och vi slipper vara oroliga för vårt klimat. Snart kommer vi kanske att ha bilar med bränsleceller som körs på vätgas. Den kan vi tillverka av vatten som sönderdelas med elektricitet som vi får från solceller. Det innebär att vi egentligen kör bilen med solenergi. Ut ur avgasröret strömmar vatten. Några andra avgaser blir det inte. Ett annat sätt att minska påverkan på vårt klimat är att köra våra bilar så att de drar mindre bränsle. Med smarta lösningar kan vi utföra våra transporter med färre lastbilar och bilar. Köper vi matvaror som har producerats lokalt slipper vi onödiga transporter. Själva kan vi gå, cykla, åka kommunalt eller samåka. Det finns massor av lösningar som bidrar till att rädda vårt klimat samtidigt som vi själva kan få det bättre. (Kolla t ex på www.klimat.nu) Gör en lista med så många förslag som möjligt för att minska utsläpp av koldioxid. Skriv ett ord på varje rad. Markera de förslag som ni tror har störst effekt med ett + Stryk under de förslag som ni tror kan genomföras utan att vi får det sämre. Bilda grupper och jämför era bedömningar. Diskutera sedan i storgrupp (klass) vilka förslag ni tycker skall genomföras först. Gör en lista med sådant som du själv ganska enkelt kan åtgärda. Berätta för varandra om era åtgärdslistor. Klimatresan 67

4 B Ett ungt klimatlöfte (klimat.nu)* *) hur vi räknat för att få fram nedanstående exempel, hittar du på www.klimat.nu Ett särskilt ungdomslöfte kan göras på klimat.nu en hemsida som varit igång några år. Du kan också fylla i nedanstående snabblöfte. Sätt kryss i den lilla rutan i kolumnen till vänster om du tycker att du kan genomföra det som beskrivs i texten. Byta till nio lågenergilampor. Spara 250 kg CO2 O2 under deras livslängd. Stänga av datorn på riktigt istället för att ha den i standby-läge 12 timmar varje dag under ett år och spara 7 kg CO2. Stänga av teve, video och parabolantenn på riktigt istället för att ha den i stand-by läge och spara 35 kg CO2 O2 under ett år. Välja tåg som färdmedel för inrikesresor! Byta ut två timmars flygresor mot tåg och spara 200 kg CO2! Duscha 5 minuter mindre varje dag och under ett år spara 68 kg CO2. Byta ut 1 kg ris mot motsvarande mängd potatis per år och spara 6 kg CO2 O2. För medelsvensken motsvarar 1 kg ungefär en fjärdedel av den årliga riskonsumtionen. Byta ut 4,5 kg importerade äpplen mot samma mängd svenska äpplen per år och spara 1 kg CO2 O2. För medelsvensken motsvarar 4,5 kg ungefär hälften av den årliga konsumtionen av importerade äpplen. Byta ut 9,4 kg kött (nöt, fläsk och fågel) mot motsvarande mängd baljväxter (ärtor, bönor och linser). Medelsvensken sparar då 63 kg CO2 per år. Medelsvensken äter en köttmix som huvudsakligen består av nöt (29%), fläsk (40%) och fågel (31%). Mängden 9,4 kg motsvarar ungefär en fjärdedel av medelsvenskens årliga konsumtionen av nöt, fläsk och fågel Räkna sedan samman din totala minskning. Summan av min minskade klimatpåverkan: kg CO2 Bilda smågrupper och jämför era besparingsmöjligheter. Det är ju inte någon tävling precis, men visst är det spännande att se vad den egna insatsen betyder. En följduppgift är att i gruppen komma på ytterligare minst två besparingsalternativ, som vanliga ungdomar bör kunna göra. Skriv ner era förslag nedan och ange ungefärlig besparingsmöjlighet räknat per person och år. Rapportera i storgruppen. Ni kan individuellt föra in era minskningar på klimat.nu-hemsidan (klimatlöfte) Klimatresan 68

4 C En klimatutmaning på skolan I Uppvärmning Hur mycket energi används under ett år? (Ange i m 3 eller kwh (ev. MWh) Tips: Fråga skolans fastighetsansvarige om hur skolan värms upp och hur mycket energi som används per år. Kolla med kommunens energirådgivare om hur mycket energi olika bränslen i kommunen innehåller. Kryssa för minst ett alternativ och skriv mängd på den prickade raden. Fjärr-/Närvärme Jordvärme (el) Bergvärme (el) Luftvärme (el) Solfångare (ingen driftskostnad Olja El Ved Annat II Förbrukningsel (belysning, maskiner, datorer etc) - kan köpas på två olika sätt sätt kryss för vad skolan köper in och skriv mängd per år. Vanlig el. BRA MILJÖVAL - el. (kostar ibland/oftast lite mera, men har nästan ingen klimatpåverkan). III Transporter a. Hur åker eleverna till skolan? Skriv in i nedan hur de olika alternativen fördelar sig gör statistik för alla i klassen eller ännu bättre för alla klasser på hela skolan. Redovisa i %....% bil.... % buss... % tåg...% cykel...% till fots...% samåkning b. Hur åker personalen till jobbet/skolan? Kryssa för det två vanligaste alternativet (fråga minst 10 vuxna på skolan). bil buss tåg cykel till fots samåkning Nu kommer själva utmaningen: Kom med förslag till minskningar av energiförbrukning på er skola (glöm inte bort transport-energi-användningen). Bilda smågrupper. Enas i gruppen om de två bästa förslagen. Redovisa i storgrupp. Välj ut klassens/gruppens tre bästa förslag och formulera en handlingsplan för att genomföra dessa minskningar. Genomför handlingsplanen och sammanställ resultatet. Klimatresan 69

Övning 4 D - I Klimathemläxa med familjen Klimatdeckaruppdrag vi letar klimatledtrådar hemma. 1 Uppvärmning kryssa för minst en och skriv mängd Hur mycket energi går det åt för ett år ungefär? Ange m 3 eller kwh (ev. MWh). Flera alternativ kan vara kombinerade. Vi värmer upp vårt hus / lägenhet med: Det går åt ungerfär så här mycket: Olja El Ved Pellets Annat. Fjärr-/Närvärme Jordvärme (el) Bergvärme (el) Luftvärme (el) Solfångare (el för pump) 2 Hushållsel (belysning, maskiner, datorer etc) kan köpas på två olika sätt sätt kryss för ert inköp och mängd Vanlig el. BRA MILJÖVAL - el. (kostar ibland/oftast lite mera, men har nästan ingen klimatpåverkan). 3 Resor till jobbet/skolan kryssa för det vanligaste alternativet - vuxen 1: bil buss tåg cykel till fots samåkning - vuxen 2: bil buss tåg cykel till fots samåkning - du själv bil buss tåg cykel till fots samåkning 4 Ungefär hur många mil rullar familjens bil(ar) sammanlagt om ni har någon? 1 Vi kör sammanlagt ungefär..mil/år. Bränsleförbrukning är ungefär l /mil 2 På ett helt år går det åt ungefär.. liter bränsle för familjens arbetsresor. 3 På ett helt år går det åt ungefär.. liter bränsle för mina skolresor. Klimatresan 70

Övning 4 D - II Familjens utmaning Vi minskar våra energibehov hemma (Denna blankett kan användas om skolan/klassen genomför ett energi-/klimatprojekt) I tabellen nedan ber vi dig att tillsammans med familjen beräkna vilka minskningar, som är möjliga att göra för uppvärmning, hushållsel och resor under ett år. Ange m 3 för olja, pellets, ved, liter för diesel eller bensin eller kwh för el eller fjärrvärme Antal familjemedlemmar:. st Boendeform: Villa Lägenhet Skola: Klassbeteckning:. 1 Uppvärmning skriv den mängd som vi kan minska jfr förra sidans inventering Hur mycket kan vi i familjen minska energianvändningen med under ett år ungefär? Minskning Minskning Fjärr-/Närvärme Olja Jordvärme (el) El Bergvärme (el) Ved Luftvärme (el) Pellets Solfångare (ingen driftskostnad) Annat 2 Hushållselen Nuläge Minskning Vanlig el.. BRA MILJÖVAL - el.. 3 Familjens resor till jobbet/skolan Minskning - vuxen 1 bil buss - vuxen 2 bil buss - du själv bil buss - syskon bil buss 4 Andra områden där vi också kan minska vår klimatpåverkan av fossil koldioxid Område Vår minskning (mängd)...... Räkna samman era minskningar - använd räknebilagan (lathunden) på sidan 72 Klimatresan 71

Lathund för beräkningar av klimatvinster Hur mycket fossil koldioxid blir det från olika bränslen och energislag? För enkelhetens skull använder vi i detta material fyra Tumregler när vi gör beräkningar på klimatpåverkan. För mera exakta beräkningar kan lathunden nedan t h användas. (Uppgifter kommer från IVL och Green Index) Tumregler CO 2- - beräkningar Lathund exaktare CO 2- - beräkningar Tumregel 1 Används för elanvändning: Om tex familjen har BRA MILJÖVAL - el är klimatpåverkan = 0 kg CO2 / kwh. Annars räknar vi marginalelpåverkan, dvs 1 kg CO2/kWh. Om man sparar 1 kwh så minskar man sin klimatpåverkan med 1 kg CO2. Tips: Kolla familjens el- och energiräkning. Har ni eluppvärmning så är elen för uppvärmning och hushållselen för belysning mm. ihopräknade. Tumregel 2 Används för oljeanvändning: Används vid beräkningar av uppvärmning och för varmvatten. Då gäller 2,5 kg CO2/l bränsle. Tumregel 3 Används för bilresor: Används vid beräkningar av utsläppen från bilresorna. Då gäller 2,5 kg CO2/l insparat fossilt bränsle. Tumregel 4 Används för uppvärmning: 1 grads temperatursänkning sparar 5 % energi. Bränsle Bensin Diesel Eldningsolja1 Eldningsolja 5 Kol Fossilgas (kallas naturgas) Stadsgas Gasol Avfall Biobränslen Energityp CO 2- Mängd CO 2 Mängd CO 3) (ton CO /m 2 2,48 2,75 2,7 3 -- 0,002 0,0013 -- -- 0 /m3) 3) Vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Värmekraft (Kraftvärme-Fjärrvärme mix) El (Svensk Elmix) Mängd CO 2 (ton CO /ton) 2 -- 3,2 3,2 3,1 2,4 2,9 2,2 3 0,25 0 Utsläpp av fossil CO 2 (g CO 2 /KWh) 0,061 0,072 0,068 300 37 Exempel på beräkning med lathunden: Företaget AB lejer ut sina godstransporter till speditörer.. Däremot köps bensin in till före- tagets personbil, en Volvo. Förra året köptes 1350 liter bensin in. Företaget undrar nu hur stor belastning detta innebär? Svar: 1350 liter bensin=1,35 m 3 multipliceras med omräkningsfaktorn 2,48= 3,348 ton CO 2 Klimatresan 72

Ordlista fakta från Naturvårdsverket, SWECLIM, Miljödepartementet och de nedan specificerade hemsidorna. COP: P: Förkortningen betyder Conference Of the Parties och avser de parter/länder som är en del av konventionen och Kyotoprotokollet. Det första mötet mellan parterna var i Berlin 1995 och idag har de möts åtta gånger. Det senaste mötet, som var i New Dehli, kallades helt enkelt COP8 och nästa möte kallas COP9 och hålls i Milano. Det var vid mötet COP3, år 1997, som Kyotoprotokollet antogs. Flexibla mekanismer: I Kyotoprotokollet listas tre s.k. flexibla mekanismer. Flexibla mekanismer är åtgärder mot klimatpåverkan som kompletterar utsläppsminskande insatser i det egna landet och som det land som genomför dem får tillgodoräkna sig som egna förbättringar. (exempel: utsläppshandel och miljöinvesteringar i andra länder som leder till minskade utsläpp där). Sverige har sagt att landet inte skall utnyttja dessa möjligheter för att minska våra utsläpp, och att minskningarna landet tagit på sig skall ske i Sverige. Fossilt bränsle - bränsle bildat av mikroorganismer och växtdelar som under loppet av miljoner år omvandlats till kol, olja och naturgas (fossilgas). Fossila bränslen är egentligen långtidslagrad solenergi, men ger vid förbränning ett tillskott av koldioxid som inte ingår i det naturliga kretsloppet. Förnyelsebar energi energi som produceras med biobränslen, solen, vinden eller vatten. Förnyelsebara bränslen nybildas fortlöpande hela tiden. Förbränning av biobränslen som ved och flis belastar inte jordens atmosfär med mer koldioxid än vad jordens växter kontinuerligt tar upp. Förorenaren betalar Principen kallas internationellt för Polluter Pays Principle (PPP). Denna princip är egentligen gammal idag då den grundlades redan 1973 i EU:s första miljöhandlingsprogram. Grundtanken är lika enkel som den är naturlig: de som smutsar ner skall också betala för att de smutsar ner, dvs. de får själva stå för alla kostnader som någon form av verksamhet ger upphov till. Gemensamt genomförande (Joint Implementation JI) De i-länder som skrivit under protokollet kan genomföra åtgärder i ett annat i-land och tillgodoräkna sig en del av de utsläppsminskningar som projektet kan leda till. Detta är en av de s.k. flexibla mekanismerna. Till skillnad från handeln med utsläppsrätter är denna mekanism baserad på enskilda projekt. Projekten kan innebära åtgärder som minskar utsläpp eller ökar upptaget av kol. Icke-förnyelsebar energi energi som skapas med hjälp av fossila bränslen. Kan vara elenergi, värme, eller i en form avsedd för användning i olika former av motorer. Internalisering av externa kostnader En extern effekt är något som är en biprodukt av någon form av verksamhet och kan vara oförutsedd och oönskad. Exempel på externa effekter från trafiken är buller, avgaser och trängsel. Alla dessa ger upphov till samhällsekonomiska kostnader, men som den enskilda bilisten slipper betala (om inte miljöavgifter läggs på priset). Att internalisera sådana kostnader är detsamma som att ta med dem i varans eller tjänstens pris. Det betyder att den prislapp som konsumenten möter ska vara lika med samhällets kostnad.. IPC PCC C - FN:s klimatpanel: År 1988 bildades FN:s klimatpanel, the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) av FN:s miljöorgan UNEP och World Meteorological Organization (WMO). IPCC fick och har fortfarande ett uppdrag att utvärdera den vetenskapliga informationen kring klimatförändringar. IPCC kom med sin första utvärdering av klimatfrågan 1990. Denna rapport blev underlag till klimatkonventionen 1992. IPCC:s fjärde rapport kommer år 2007. Hemsida www.ipcc.ch Klimat: Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Väderlek över tid beskriver en plats klimat helt enkelt. Klimatförändring: Om klimatet observeras över tillräckligt långa tidsperspektiv ser vi emellertid även förändringar i klimatet. En grundläggande fråga är vad dessa klimatändringar beror på. Vad som nu är klart är att de förändringar vi ser idag är skapade av människan och beror framför allt Klimatresan 73