KONSTNÄRLIG FORSKNING 2016 beredningshandbok
INNEHÅLL 1. NYHETER... 1 2. ÖVERSIKTLIG TIDSPLAN ANSÖKNINGS-BEREDNING KF 2016... 2 3. PROCESS FÖR ANSÖKNINGAR INOM KF... 3 4. GENERELLA UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR GRANSKNINGSARBETET... 5 5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING AV ANSÖKNINGAR, KONSTNÄRLIG FORSKNING... 7 6. VETENSKAPSRÅDETS EXTERNA GRANSKARE... 14 7. PRELIMINÄR BUDGET KF 2017... 15 BILAGA 1. KORT OM VETENSKAPSRÅDET... 16 BILAGA 2: JÄVSPOLICY... 18 BILAGA 3. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI... 21 BILAGA 4. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED... 25 BILAGA 5. ALLMÄNNA RIKTLINJER... 26 BILAGA 6. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET... 28 BILAGA 7. REGLERING AV KOMMITTÉN FÖR KONSTNÄRLIG FORSKNING OCH KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE... 30 BILAGA 8. KONTAKTUPPGIFTER PERSONAL VID VETENSKAPSRÅDET FÖR KF... 34 BEREDNINGSHANDBOK KF 2016
1. NYHETER I år är det inga nyheter som explicit påverkar KF-området. BEREDNINGSHANDBOK KF 2016 1
2. ÖVERSIKTLIG TIDSPLAN ANSÖKNINGS- BEREDNING KF 2016 Vår preliminär Datum Händelse 10/2 Stora utlysningen öppnar Febr-mars Skapa konto i Prisma läs instruktioner/användarstöd 15 mars Sista ansökningsdatum för KF. v.11-12 Registrering och kontroll av ansökningar sker av Vetenskapsrådets kansli. Utskick av beredningshandbok för 2015. Senast 29 mars Granskare registrerar jäv i Prisma: Läst och accepterat jävsreglerna. Öppnat varje ansökan och kontrollerat jäv på huvudsökande/medverkande. v.14-15 Forskningssekreteraren fördelar ansökningar (efter delegation från ordföranden) på granskare (ledamöter och externgranskare) utifrån jävsanmälan och kompetens. En föredragande och två medgranskare på varje ansökan. v.16-20 Granskningsperiod steg 1. 18 maj Sista datum att skriva förslag till yttranden (föredragande) och omdömen (granskare) v.21 Mötesunderlag inklusive gruppens/kommitténs preliminära yttranden 1-2/6 Beredningsgruppsmöte steg 1, Ljunglöfska slottet Bromma (Stockholm) v. 25 Deadline för justering av yttrande för preliminärt avstyrkta ansökningar(föredragande) Höst Datum v.26-34 Händelse Granskningsperiod steg 2. Kommittéledamöterna granskar de ansökningar som gått vidare. Ansökan där extern granskare varit förslagsställare i steg 1 går över till medgranskare 1. 25 augusti Sista inregistrering i Prisma av förslag till yttrande för kvarvarande ansökningar v.35 VR-kansli sammanställer och skickar ut samtligas yttranden inför beslutsmötet. 7-8 september Kommittémöte i Stockholm. Finansieringsbeslut. 11 september Sista inregistrering av slutgiltigt yttrande (föredragande). v. 39 Publicering av finansieringsbeslut på Vetenskapsrådets hemsida. Innan dess är alla delar i processen konfidentiella. v.40-43 Forskningssekreteraren och ordförande kontrollerar och godkänner samtliga yttranden. v.44 Beslutsmeddelande och yttranden sänds ut till sökande via Prisma BEREDNINGSHANDBOK KF 2016 2
3. PROCESS FÖR ANSÖKNINGAR INOM KF Utlysningen Sista ansökningsdag för årets allmänna utlysning om projektbidrag inom KF är den 15 mars 2016. Se utlysningstext KF i vr.se. Ansökan De sökande fyller i ansökningsformulär i ansökningssystemet Prisma via Vetenskapsrådets hemsida och registrerar sin ansökan. Projektledaren, som inte behöver vara anställd vid ansökningstillfället, och prefekten (motsvarande) vid den tilltänkta medelsförvaltaren signerar båda digitalt. Även medverkande i projekten, som bjuds in av projektledaren, ska ha verifierat sin medverkan. Anmälan av jäv Granskarna öppnar varje ansökan och kontrollerar om jäv föreligger och anmäler i systemet enligt given deadline. Fördelning av ansökningar Vetenskapsrådets personal kontrollerar att ansökan hamnar rätt och är komplett. Om en ansökan ligger på gränsen mellan två ämnesområden kan den behöva granskas i två grupper, så kallat samråd. Efter att granskarna har anmält jäv fördelar forskningssekreteraren ansökningarna på granskare, bedömer om någon/några kräver samråd samt avgör om några ansökningar bör flyttas helt och hållet till ett annat ämnesråd (vilket endast kan ske i undantagsfall). En del ansökningar kan även behöva extern granskning då beredningsgruppen kan sakna kompetens för just den ansökan eller om jäv föreligger. Om granskaren upplever att en ansökan bör granskas av någon annan måste vederbörande snarast kontakta forskningssekreteraren eller handläggaren. Ordföranden ansvarar för den slutgiltiga fördelningen. Varje ansökan ska tilldelas tre granskare i steg 1: föredragande (tidigare förslagsställare), granskare 1 och granskare 2. Föredraganden förväntas normalt ha särskild kompetens för tilldelad ansökan. (Med)granskarna kan tilldelas ansökan utanför sitt specialområde. Prisma Granskarna får tillgång till ansökningarna via granskningssystemet i Prisma. Den som är föredragande får blanketten Förslag till yttrande att fylla i och de övriga får blanketten Omdöme. I Prisma kan granskarna dra ut olika rapporter och sammanställningar under arbetets gång och där lägger Vetenskapsrådets personal upp viktiga dokument. Se Prismas användarstöd http://prismasupport.research.se/. Frågor rörande Prisma kan ställas till handläggaren. Arbetsgång När alla ansökningar har fördelats på granskarna sker den första granskningen enskilt under ungefär fyra eller fem veckor inför steg 1. Resultatet förs in i Prisma under förslag till yttrande eller omdöme (för mer information se kapitel 5). Därefter sker en ny granskningsperiod av kommittén inför steg 2 i höst. Beredningsgruppens/Kommitténs möte KF-kommittén träffas en första gång under våren (juni), steg 1. Där gås samtliga ansökningar igenom och en första sållning görs. De ansökningar som bedömts som mest konkurrenskraftiga (vanligen ca en tredjedel) går sedan ut för ny granskning fram till höstens finansieringsmöte. För de andra, mindre konkurrenskraftiga 3 BEREDNINGSHANDBOK KF 2016
ansökningarna, ska ett yttrande upprättas med gruppens gemensamma förslag (se tidsplan för sista datum). Yttrandet sänds dock ut (via Prisma) först när hela beredningsprocessen är klar, eftersom inga ansökningar formellt avslås förrän kommittén fattar sitt gemensamma finansieringsbeslut vid beslutsmötet i september. Möte nummer två är kommittémötet i september, se nedan under beslut. Beslut I september fattar kommittén finansieringsbeslut, steg 2. Respektive föredragande justerar yttrandena (överför förslag till yttrande till kommitténs yttrande) direkt i anslutning till beslutsmötet. Fram till att beslutet publicerats på Vetenskapsrådets hemsida, är alla uppgifter om beredningens utfall konfidentiella. Så snart ett beslut är fattat och publicerat meddelas den sökande via dennes egna sida i Prisma. För ansökningar som beviljats finns en funktion för signering för den sökande liksom för medelsförvaltaren. Vid eventuella klagomål på beslut Skriftliga klagomål som kommer ledamöter, ordförande och handläggare tillkänna, ska alltid skickas till registrator vid Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets personal tillsammans med ordförande ansvarar för svar till personen enligt hanteringsordning. Beslut kan i princip inte överklagas men synpunkter på hanteringen kan framföras av sökande. BEREDNINGSHANDBOK KF 2016 4
4. GENERELLA UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR GRANSKNINGSARBETET Beredningsgruppens uppgifter Beredningsgruppernas uppgift är i första hand att ta fram ett beslutsunderlag för ämnesrådet (i detta fall KKF) genom att kvalitetsbedöma det vetenskapliga innehållet (för KF gäller särskilda kriterier) i ansökningar för forskningsfinansiering. Baserat på detta underlag fattar respektive ÄRK det slutgiltiga finansieringsbeslutet, inom tillgängliga budgetramar. För att fullgöra bedömningsuppdraget ska respektive beredningsgrupp: Göra en kvalitetsbedömning och betygssättning av varje ansökan som omfattar beredningsgruppens ansvarsområde Upprätta ett yttrande för varje ansökan. Upprätta en lista över vilka projekt som bör finansieras inom den befintliga budgetramen, samt en prioriteringslista med reserver. Ge förslag till finansierat belopp för de projekt som gruppen prioriterar. KKF är dock både beredande och beslutande Granska vetenskaplig återrapportering/slutredogörelse för slutförda projekt. Regler, riktlinjer och principer Bedömning av vetenskaplig kvalitet I Vetenskapsrådets instruktion slås det i portalparagrafen fast att: "Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden". Den grundläggande principen för bedömning av den vetenskapliga kvaliteten för KF gäller särskilda kriterier är den sakkunniggranskning av ansökningar om forskningsbidrag som genomförs av peer review. En annan viktig princip för bedömningen är att forskningsfinansiering ska fördelas i konkurrens. Konkurrensen ska gälla även mellan forskningsprojekt från olika ämnesområden. Det är därför viktigt att beredningsgrupperna i sin sakkunnigbedömning tillämpar samma kvalitetskriterier för alla projekt oavsett deras ämnestillhörighet eller personalsammansättning. Det betyder att sakkunnigbedömningen inom beredningsgrupperna ska göras utan kvotering mellan de vetenskapliga discipliner som ingår i dem. Vidare ska varje granskning utgå från fyra baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet (som konstnärlig forskning), sökandes kompetens samt genomförbarhet vilka är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil (se vidare under kapitel 5). För konstnärlig kvalitet gäller också relevanskriteriet. Jäv En process med sakkunniggranskning innebär att granskningen av ansökningar utförs av forskare som själva utgör en del av det kollektiv av forskare som ansöker om bidrag. Detta skapar en speciell risk för jäv. För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har Vetenskapsrådet etablerat strikta interna riktlinjer (se under Bilagor för en utförlig beskrivning). Alla ledamöter är skyldiga att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hon eller han ska granska. Vid eventuell oklarhet rådgörs med ordförande eller Vetenskapsrådets personal. Ytterst är det myndigheten som är ansvarig. I de fall där jäv föreligger utses annan granskare. Beredningsgruppsledamöterna (inklusive ordföranden) får inte själva vara sökande (eller medverkande i projekt) för en ansökan som beredningsgruppen behandlar. Vid alla typer av jäv ska den som är jävig lämna lokalen när ärendet behandlas och jäv antecknas i ett särskilt jävsprotokoll. Även fall där jäv prövas men inte anses föreligga ska protokollföras. BEREDNINGSHANDBOK KF 2016 5
Jämställdhet Vetenskapsrådet ska främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Mot den bakgrunden har Vetenskapsrådets styrelse beslutat om en jämställdhetsstrategi (se under Bilagor för detaljer). Ett av de operationella målen i jämställdhetsstrategin är samma beviljandegrad för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Detta mål ska beaktas av alla instanser involverade i bedömning, beredning och beslut avseende ansökningar om forskningsbidrag. Varje enskild beredningsgrupp ska därför ha jämställdhetsaspekter i åtanke under hela granskningsarbetet och särskilt vid upprättande av de slutliga förslagen till finansiering. Vid beredningsgruppens prioritering av ansökningar för finansiering och ansökningar är av jämförbar kvalitet ska jämställdhetsaspekter avseende underrepresenterat kön beaktas. Eventuella skillnader i beviljningsgrader och bidragsnivåer ska alltid kommenteras skriftligt och det är ordförandes ansvar att se till att så sker. Rollfördelning beredningsgruppsordförande, vice ordförande och Vetenskapsrådets personal För Konstnärlig forskning (KF) gäller att kommittén även fungerar som beredningsgrupp. Arbetet i kommittén leds av ordföranden. Ordförande har en väsentlig roll som ansvarig att leda beredningsgruppens arbete enligt Vetenskapsrådets riktlinjer samt för viss återrapportering till Vetenskapsrådet. Denne är också ansvarig för att yttrandena överensstämmer med det som beredningsgruppen enats om. Vice ordförande leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna möteslokalen vid jäv eller av andra skäl. Ansvarig handläggare och forskningssekreterare från Vetenskapsrådet har som uppgift att bistå ordförande i planeringen av mötet, ansvara för den administrativa hanteringen i beredningen samt förmedla sakkunskap om hanteringsordning, regler, praxis etc. Ordföranden och Vetenskapsrådets personal upprätthåller därmed gemensamt ämnesrådets och Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. BEREDNINGSHANDBOK KF 2016 6
5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING AV ANSÖKNINGAR, KONSTNÄRLIG FORSKNING Detta dokument gäller beredningen av ansökningar om projektbidrag. Målet för arbetet är att bedöma den vetenskapliga kvaliteten med utgångspunkt i de kriterier som gäller för KF. Beredningsarbetet utförs i Vetenskapsrådets nya ansökningssystem Prisma. Granskningsprocessen I korthet innebär granskningsprocessen inom konstnärlig forskning följande: Varje ansökan bereds av tre av granskare En av dessa tre är utsedd till föredragande (tidigare förslagsställare), och ansvarar därmed för att föredra ansökan vid sammanträdet samt att skriva det slutliga yttrandet. Varje granskare bedömer var och en av sina tilldelade ansökningar genom att betygssätta och kommentera den. I steg 1 träffas beredningsgruppen/kommittén (om behov föreligger förstärkt med externa granskare) för att diskutera samtliga ansökningar, enas om en gemensam betygssättning för preliminärt avstyrkta ansökningar. I steg 2 görs slutgiltig bedömning och slutgiltigt beslut om varje ansökan fattas av kommittén för konstnärlig forskning. Bedömningskriterier för KF Inom Vetenskapsrådet fattar kommittén för konstnärlig forskning beslut om finansiering av forskning inom det konstnärliga området. Vid utdelning av forskningsbidrag inom KF ska bidrag ges till forskning som bedöms vara av högsta kvalitet i relation till de kriterier som gäller: Möjligheterna att gestalta problematiseringar och agera explorativt och innovativt genom det materiella för att kritiskt undersöka, utforska, avtäcka och fördjupa insikter som sammanhang, processer, alternativa tolkningar eller komplexa lösningar. Möjligheter till väsentliga kunskapsbidrag och metodologisk förnyelse. Konstnärlig egenart och djup som kan bidra till ny kunskap, utnyttjas argumenterande och diskursivt i inomkonstnärligt syfte och/eller i dialog med andra kunskapsområden. I vilken grad projektet aktivt arbetar innovativt i komplexitet och föränderlighet med fokus på den utforskande handlingen och med olika former för tolkning eller tolkande transformationer, simulering, iscensättning av forskningsproblem, undersökande experiment, interventioner eller utveckling av gränsobjekt som möjliggör deltagande och dialog. Formandet av forskningssituationens problematik och problematisering, relevans, teoretisk reflektion, relation till befintlig forskning, genomförande inklusive eventuellt experimentellt utforskande, samt kommunikation. I årets utlysning, liksom senast, uppmuntras särskilt ansökningar som avser att bygga upp eller stärka forskningsmiljöer inom konstnärlig forskning, inklusive nätverk och samarbeten. För dessa ansökningar gäller samma ansökningsförfarande och bedömningskriterier som för övriga projektansökningar. Den överordnade grunden för utdelning av bidrag är därför en sakkunnigbedömning utifrån ovanstående kriterier i ansökningarna. Därutöver tas hänsyn till Vetenskapsrådets ansträngningar att åstadkomma en önskvärd könsfördelning bland de som tilldelas bidrag. För att fullgöra bedömningsuppdraget ska respektive beredningsgrupp/panel/kommitté göra: 1) en bedömning/betygssättning av varje ansökan, (d.v.s. upprätta ett yttrande ) 2) upprätta en lista över vilka projekt som bör finansieras inom den befintliga budgetramen. 7
KF-kommittén beslutar, till skillnad från övriga beredningsgrupper inom Vetenskapsrådet, om bidrag inom sitt område. VR:s styrelse beslutar om nivån (inom anslaget Ap 5) och medel beviljas av kommittén utifrån internt budgeterade, disponibla, medel (se budget, avsnitt 7). Arbetet för KF sker således i två steg, med normalt två möten: ett i juni samt ett i september. I steg 1 ska beredningsgruppen/kommittén granska alla ansökningar samt identifiera ungefärligen den tredjedel av projektansökningarna som har störst chanser att beviljas finansiering. För de två tredjedelar av projektansökningarna som inte anses konkurrenskraftiga behöver inte en prioritetsordning upprättas, men ett yttrande över varje enskild sådan ansökan ska upprättas vid denna tidpunkt. Den tredjedel av ansökningarna som anses mest konkurrenskraftiga kvarstår för vidare bedömning. I steg 2 revideras det preliminära yttrandet för varje kvarstående ansökan som gås igenom på kommitténs sammanträde i september och de mest konkurrenskraftiga rankas i en prioriteringsordning som ligger till grund för beslut om projektbidrag utifrån disponibla medel. Beloppen anges inklusive förvaltningspåslag. Ansökningar som enligt gruppen/kommittén bör granskas även av annat ämnesråd, råd eller kommitté (NT, MH, UVK, RFI, HS) ska kvarstå till dess samrådsförfarandet är genomfört. Protokollet Protokollet består av en protokollsdel, samt bilagor. Bilagan för vanliga projekt ska i steg 1 innehålla en sammanställning av vilka ansökningar som föreslås gå vidare och vilka som preliminärt avstyrks. Granskning av projektansökningar Sista ansökningsdag är15 mars 2015. Tidsschema för beredningsprocessen finns separat. Det är viktigt att alla ledamöter redan från början uppmärksammar alla jävsförhållanden. Jävsförhållanden ska noteras i Prisma. Om man som granskare senare i processen finner att man är jävig för en viss ansökan ska detta omgående meddelas till ordföranden och sekreteraren i kommittén så att ny granskare snabbt kan utses. Återrapportering från beredningsgruppen Beredningsgruppernas erfarenhet av de behandlade ansökningarna inom de olika ämnesområden är ett viktigt verktyg i Vetenskapsrådets arbete. Grupperna ombeds därför återrapportera från sitt arbete till Vetenskapsrådet gällande ett antal punkter: Jämställdhetsaspekter i beredning och utfall Identifierade resursbehov eller dylikt inom området som underlag för strategiska budgetöverväganden Beredningsgruppens sammansättning och kompetenser etc Eventuellt andra aspekter Allmänna förutsättningar Förra året (2015) inkom 65 ansökningar om projektbidrag för att bedömas inom KF-området, vilket är den högsta noteringen dittills. Granskningsblanketten Uppdraget som granskare i steg 1 fullgörs genom att man fyller i blanketten som utgör föredragandes förslag till yttrande till beredningsgruppen. Medgranskarna fyller i blanketten omdöme. Vid sammanträdet i beredningsgruppen beslutas om gruppens/kommitténs gemensamma yttrande. Föredragande för in detta på en yttrandeblankett som innehåller kommentarsruta till bedömningskriterier, skriftlig slutkommentar (obligatorisk) samt ett numerärt slutomdöme. Denna utgör ett formellt yttrande som blir offentlig handling, efter att kommittén fattat sitt finansieringsbeslut i september. Detta yttrande sänds till den sökande efter offentliggörande och publicering av finansieringsbeslutet. Ordförande är formellt ansvarig för dessa och ska kunna svara på eventuella frågor (via kansliet) från de sökande vad gäller yttrandet. Förslag till yttrande inleds med fyra baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, vilka kort kommenteras nedan. Dessa fyra baskriterier är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil. Dessutom ska 8
ansökan bedömas utifrån de särskilda kriterier som gäller för KF. De ska därmed tjäna som bedömningsgrund för enskilda komponenter och inte som poäng som summeras mekaniskt till det sammanvägda betyget för ansökans kvalitet. Det sammanvägda betyget kan alltså inte vara ett medelvärde eller en summering av delbedömningarna. Granskaren, och i förlängningen gruppen/kommittén, måste i varje enskilt fall ta ställning till vilken kvalitet som en ansökan uppnår i ett helhetsperspektiv. I normalfallet kan dock inte en starkt positiv bedömning av endast ett kriterium väga upp en ansökans övriga svagheter vid en sammanvägning. Grundtanken är just att förslaget ska återge ansökans kvalitetsprofil och ge vägledning till beredningsgruppen/ kommittén för slutomdömet och för författandet av kommentaren, vilka båda skickas till sökande. Bedömningskriterier för KF 1 Novelty and originality/nytänkande och originalitet Konstnärlig egenart och djup som kan bidra till ny kunskap samt möjligheterna att gestalta problematiseringar och agera explorativt och för att kritiskt undersöka, utforska, avtäcka och fördjupa insikter om sammanhang, processer, alternativa tolkningar eller komplexa lösningar. Här ingår även projektets iscensättning av forskningsproblem, undersökande experiment, interventioner m.m. (Bedöms på en sjugradig skala.) Betygsskala: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 Scientific quality of the proposed research as artistic research/projektets vetenskapliga kvalitet som konstnärlig forskning Möjligheterna till väsentliga kunskapsbidrag och metodologisk förnyelse. Här ingår även formandet av forskningssituationens problematik och problematisering, teoretisk reflektion samt relation till befintlig nationell och internationell forskning, konstnärlig praktik och/eller teoribildning av betydelse för området. Bedömning görs även av möjligheterna till konstnärligt forskningsmässig argumentation och kommunikation i text, bild, utveckling av objekt eller andra gestaltningsformer. Betygsskala: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 Relevance to artistic research/relevans för konstnärlig forskning Bedömningen gäller relevansen utifrån tidigare nämnda kriterier för konstnärlig forskning och det konstnärliga området. (Bedöms på en tregradig skala.) Tilläggskriteriet Relevance ska inte vägas in i det övergripande kvalitetsbetyget utan ska vägas in i en ansökans prioritering relativt andra. En ansökan kan alltså vara av hög kvalitet men av låg relevans och vice versa. 1 Se sid 11-12 för en utförligare beskrivning av betygskriterierna. 9
Betygsskala: Relevant 3 Delvis relevant 2 Ej relevant 1 Merits of applicant(s)/sökandes kompetens Framför allt sökandens (projektledaren) men även eventuella medverkandes konstnärliga och/eller forskningsmässiga kompetens för forskningsuppgiften. (Bedöms på en sjugradig skala.) Betygsskala: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 Feasibility/Genomförbarhet Här görs en bedömning av övriga förutsättningar för projektets genomförbarhet, rimligheten i relation till projektets upplägg och metod, budget, tidsbestämning, institutionella och/eller legala förutsättningar. (Bedöms på en tregradig skala.) Betygsskala: Genomförbart 3 Delvis genomförbart 2 Inte genomförbart 1 Sammanfattande betyg och omdöme De fyra baskriterierna är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil. De ska därmed tjäna som bedömning av enskilda komponenter och inte som poäng som summeras mekaniskt till det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga kvalitet. Detta betyg kan alltså inte vara ett medelvärde eller en summering av delbedömningarna. Granskaren, och i förlängningen gruppen/kommittén, måste i varje enskilt fall ta ställning till vilken kvalitet som en ansökan uppnår i ett helhetsperspektiv. I normalfallet kan dock inte en starkt positiv bedömning av endast ett kriterium väga upp för en ansökans övriga svagheter vid en sammanvägning. I relevanta fall kan sammanvägningen till det övergripande betyget innefatta viktning av ett (eller flera) baskriterier. I normalfallet ska fokus vara på bedömningen av baskriteriet Scientific quality of the proposed research Projektets vetenskapliga kvalitet för konstnärlig forskning i det sammanfattande betyget. För KF gäller också relevanskriteriet för området. Betygsskala: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 Till kriterierna ovan finns ytterligare en ruta, som kryssas i då granskare anser att det saknas information för bedömaren/gruppen att ta ställning till kvaliteten på något av kriterierna. Syftet med att särskilja flera bedömningskriterier är att påminna granskaren om att göra en allsidig bedömning. Det förutsätts dock inte att kvalitetsbegreppet uttöms genom dessa komponenter, inte heller att deras relativa vikt är densamma för alla ansökningar. 10
Bedömningen ska gälla den eller dem som ska utföra forskningen. Normalt ska den av de forskare som utför det mesta forskningsarbetet också vara huvudsökande. Om så inte är fallet ska detta anges i rutan för kommentarer. Den allsidiga bedömningen görs genom den för Vetenskapsrådet gemensamma sjugradiga skalan, som beslutats av GD. Skalstegens definitioner ges nedan. Betygen används inte som en mekanisk metod för medelsfördelning. Om projekt endast delfinansieras bör detta kommenteras. Enligt tidigare GD-beslut ska de sökande få ta del av både bedömningen av delkriterier, sifferbetyg och sammanfattning. Det finns möjlighet att lämna skriftliga kommentarer under varje delkriterium, viktigast är den sammanfattande kommentaren, som alla ansökningar ska ha. Det som ska bedömas är varken ansökan som sådan eller forskaren som yrkesmänniska, utan den sannolika kvaliteten på den forskning som blir resultatet om projektet beviljas medel, vilket innebär att man måste väga in både projektidén och forskarens förmåga att genomföra den. Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala GD beslut nr 2012-1 Vetenskapsrådets generaldirektör har beslutat att Vetenskapsrådet vid bedömningar av ansökningar från utlysningar från och med 2012 ska använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra bedömningskriterier. En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Delkriterierna som ställs upp för granskningen ska sammanvägas till ett sammanfattade betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskaplig kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Ämnesråd, råd, kommitté samt rådgivande organ, kan, om så önskas, närmare precisera bedömningskriterierna. För KF tillkommer relevanskriteriet för området. Dessutom har Ämnesråd, råd, kommitté samt rådgivande organ möjlighet att precisera hur sammanvägningen av delkriterierna till ett sammanfattande betyg ska göras. Betygsskalan OUTSTANDING / Enastående 7 Exceptionally strong application with negligible weaknesses/ Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter EXCELLENT / Utmärkt Very strong application with negligible weaknesses / Mycket stark ansökan med försumbara svagheter VERY GOOD TO EXCELLENT / Mycket bra till utmärkt Very strong application with minor weaknesses / Mycket stark ansökan med mindre svagheter VERY GOOD / Mycket bra Strong application with minor weaknesses / Stark ansökan med mindre svagheter 6 5 4 11
GOOD / Bra Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter 3 WEAK/Svag A few strengths, but also at least one major weakness or several minor weaknesses / Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter POOR/Dålig Very few strengths and numerous major weaknesses / Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter 2 1 Granskaren ska välja Insufficient/Otillräcklig om det saknas information i ansökan för att bedöma dess kvalitet. Som komplement till denna skala finns också en tregradig skala för vissa villkor. Ett exempel på detta är kriteriet Genomförbarhet /Feasibility: Feasible/Genomförbart 3 Partly feasible/delvis genomförbart 2 Not feasible/ Ej genomförbart 1 Även här ska granskaren kunna markera Insufficient/Otillräcklig när information saknas för att kunna bedöma kriteriet. Ansökningar som föreslås avföras av formella skäl skall ej betygsättas. Yttranden Generella råd och rekommendationer: Yttrandet är främst till för den sökande och ska hjälpa denne att förstå grunderna för beredningsgruppens vetenskapliga kvalitetsbedömning och betygsättning. Det är därför viktigt att sakligt analysera ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter. Försök att identifiera strukturella och metodiska problem, om sådana finns. De skriftliga motiveringarna måste överensstämma med gruppens betygssättning. Yttrandet ska inte innehålla omfattande referat av den forskning som beskrivs i ansökan. Innehållet snarare än textens omfattning är väsentligt. Alltför summariska beskrivningar kan dock försvåra för den sökande att förstå beredningsgruppens bedömning. Kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått ska undvikas i yttrandet. Förslag till finansieringsbelopp ska inte anges i yttrandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. Granskaren bör undvika att omnämna personuppgifter liksom kön och ålder i yttrandet. Om en sammanvägd kompetensbedömning gjorts av flera personer i ansökan, bör detta framgå. Om avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (t ex forskningsprogrammets längd eller publikationslistans omfattning) vägts in i bedömningen av ansökan kan detta kommenteras i yttrandet. Yttrandet avges från hela beredningsgruppen och ska därför inte referera till den individuelle granskaren ( Jag anser, I think... etc.) Kommentarer om att en ansökan inte hör hemma i eller passar för beredningsgruppen, eller Vetenskapsrådet, ska inte förekomma i yttrandet. Återkoppla med fördel till betygsskalans definitioner i motiveringarna. En projektansökan som 12
får t ex betyg 4 ( stark ansökan med vissa svagheter ) ska också ha ett skriftligt omdöme som lyfter fram vad som gör projektet starkt och vilka svagheter gruppen ser. Det vanligaste misstaget är ett alltför positivt yttrande som inte identifierar några svagheter, trots att ansökan uppnått ett lägre betyg och inte finansieras. 13
6. VETENSKAPSRÅDETS EXTERNA GRANSKARE Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en beredningsgrupp (eller annan beredande entitet), men som inte själv är vald ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Så långt det är möjligt ska en extern granskare ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag för jämförelse. En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). I vissa fall kan man be en annan beredningsgrupp som helhet att komma med ett rådgivande yttrande, och även det hanteras då som ett extern yttrande. Beredningsgruppen/kommittén, eller dess ordförande, kan identifiera situationer när extern granskning behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar kanslipersonalen på Vetenskapsrådet föreslagna externa granskare. Extern granskare ska inte ha egen ansökan i aktuell beredningsgrupp, och måste vara utan jäv i förhållande till sökande som ska bedömas. Extern granskning är obligatorisk när ledamot av Vetenskapsrådets beslutsorgan är sökande (minst 2 externa yttranden krävs inför beslut). Ledamöter i kommittén förväntas inte inkomma med ansökan så länge man ingår i kommittén. Övriga fall där extern granskning förekommer är: Jävssituationen inom beredningsgruppen/kommittén man vill styrka att även en helt oberoende granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen. Ansökans innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning. Huvudprincipen är att beredningsgruppen/kommittén är fullt ansvarig för slutbedömningen av en ansökan och förslaget till beslut. Eventuella externa granskare ersätter inte bortfall av granskare inom gruppen. Kommittén har, förutom externa granskare för enstaka ansökningar, tidigare anlitat externa granskare som deltagit i granskningsprocessen under hela steg 1 (inklusive varit adjungerade på junimötet). Detta ska bara tillämpas om behov förväntas/uppstår. 14
7. PRELIMINÄR BUDGET KF 2017 Budget KFF 2015-2017 (tkr) Nedanstående är en preliminär budget för 2017 med utgångspunkt från preliminärt anslag, som kan komma att uppräknas senare, och från tidigare beslutade projekt som belastar budgetåret. Definitiv budget fastställs av KKF senast i samband med beslut om nya bidrag i september innevarande år. 2016 2017 Beslutade projekt (inkl tidigare beslut) 23 800 14 650 Forskarskola 750 Adm verksamhet (inkl årsbok) 778 800 Disponibla medel 9 878 Summa 25 328 25 328 Preliminär budget 2016 Anslag (prel) 25 328 Forskarskola Beslutade projekt - 14 650 Administrativa kostnader: - 800 Disponibla medel* 9 878 *) till projektbidrag 15
BILAGA 1. KORT OM VETENSKAPSRÅDET Vetenskapsrådet är Sveriges största finansiär av forskning. Myndigheten finansierar drygt en tiondel av lärosätenas forskning; bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om grundforskning. En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriärstöd. Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan samt medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar. Förutom forskningsfinansiering, ansvarar Vetenskapsrådet också för kommunikation om forskning och forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning. Vetenskapsrådets vision för verksamheten är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. 6,4 miljarder till forskning 2015 Under 2015 utbetalade Vetenskapsrådet 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom samtliga vetenskapsområden och till forskningsinfrastrukturer. En stor del av forskningsstödet går till projekt som har föreslagits av forskarna själva, så kallad forskarinitierad forskning. 16
Sakkunniggranskning Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig kvalitet. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt. Sammanlagt medverkade 769 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år 2015. 41 procent av dessa beredningsgruppsledamöter var knutna till lärosäten utanför Sverige. Vetenskapsrådets styrning och organisation Vetenskapsrådet är en myndighet under utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet leds av en styrelse med en generaldirektör som myndighetschef. Vetenskapsrådets styrelse har ett övergripande ansvar för den samlade verksamheten och beslutar i principiella och strategiska forskningsfrågor inom de ramar som riksdag och regering har angett. Sex av ledamöterna utses genom val i en elektorsförsamling, som i sin tur är utsedd av universitet och högskolor. Ordföranden och övriga två styrelseledamöter, utses av regeringen. Under styrelsen lyder ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa respektive naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer och kommittéerna för utbildningsvetenskap, konstnärlig forskning respektive utvecklingsforskning. Dessutom finns kommittéer för klinisk behandlingsforskning och för nationell samordning av kliniska studier. Merparten av ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer utses av forskarsamhället. Precis som vid valet av styrelseledamöterna sker detta genom elektorsval. En del ledamöter utses av Vetenskapsrådets styrelse och ytterligare några av regeringen. Generaldirektören svarar inför styrelsen för att den löpande verksamheten bedrivs enligt givna direktiv och riktlinjer. Myndigheten har cirka 170 anställda. Vid Vetenskapsrådet finns fyra avdelningar: avdelningen för forskningsfinansiering, avdelningen för forskningspolitik, avdelningen för forskningens infrastruktur samt kommunikationsavdelningen. 17
BILAGA 2: JÄVSPOLICY VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE, PROTOKOLL NR. 2, 2014 BILAGA 1 Vetenskapsrådets jävspolicy Beslutad 2014-04-10 1. Varför har Vetenskapsrådet en jävspolicy? Jävspolicyn är ett viktigt verktyg för säkerställande av den objektivitetsprincip som är grundlagsfäst och som innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Den syftar till att förhindra intressekonflikter för företrädare för myndigheter som gör att företrädarens objektivitet kan ifrågasättas. Jävspolicyn är alltså betydelsefull för rättsskyddet men också viktiga för allmänhetens förtroende för myndigheten. Vetenskapsrådet skiljer sig från många andra myndigheter då merparten av ledamöterna i de beslutande och granskande organen är aktiva forskare, valda av forskarsamhället som också direkt berörs av myndighetens fördelning av forskningsmedel. Ansökningsberedningen inbegriper vidare en rad delsteg som potentiellt kan påverka slutresultatet, bl.a. kontroll av formella villkor, beslut om att avföra ansökan, fördelning av ansökningar på beredningsgrupper och granskare, enskild granskning, granskning i beredningsgrupp, beslut, genomförande av beslut och hantering av klagomål. Vetenskapsrådet genomför därtill utvärderingar, utser ledamöter till externa organ, utför strategiarbete, svarar på remisser, deltar i kommunikationsinsatser m.m. Delar av detta arbete sker genom s.k. peer review, där sakkunniga inom ett visst forskningsfält gör bedömningar av bl.a. ansökningar inom samma fält. För att inte äventyra rättssäkerheten eller rubba allmänhetens förtroende för myndigheten är det viktigt att allt arbete vid myndigheten utförs på ett sätt som förutom att förhindra klara jävssituationer också tar hänsyn till oklara och känsliga situationer. Ansvaret för att jävspolicyn följs ligger dels på myndigheten, men också på den enskilda handläggaren. Begreppet handläggare gäller härvid i vid bemärkelse och omfattar alla inom myndighetens organisation som kan påverka ett ärendes utgång. Det innebär att såväl tjänstemän, utnämnda granskare som valda ledamöter omfattas. 2. Vad är jäv? Bestämmelser om jäv finns i förvaltningslagen (1986:223) I 11 förvaltningslagen som Vetenskapsrådet i egenskap av statlig myndighet lyder under anges att den som ska handlägga ett ärende är jävig bland annat; om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Så kallat sakägar-, intresse- eller släktskapsjäv, eller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Så kallat delikatessjäv. 3. Verkan av jäv I 12 förvaltningslagen beskrivs verkan av jäv. Där anges; att den som är jävig inte får handlägga ärendet, att den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant ska ge det till känna, och att myndigheten om det uppkommit en fråga om jäv mot någon snarast ska besluta i jävsfrågan. Huvudregeln är alltså att den som är jävig varken får vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. Det är därför angeläget att en handläggare, oaktat jävsgrund och vid samtliga beredningssteg undviker att handlägga de ansökningar för vilka jäv konstaterats. Vidare ska den som känner till en 18
omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant berätta det. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon ska Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan. 4. Situationer som kan utgöra jäv Följande situationer utgör en särskild risk för jäv och/eller kan uppfattas som tveksamma ur förtroendesynpunkt. Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av förhållandena och tiden den fortgått. Följande situationer utgör normalt jäv; när en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett beroendeförhållande till en sökande/medverkande. Ett exempel är om den sökande/medverkande har uppdrag som utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne, när en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärar- eller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning med en sökande/medverkande. Ett doktorandhandledarförhållande bedöms som en jävssituation oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum, vid uppenbar vänskap, ovänskap eller meningsskiljaktighet, vid beroendeförhållande av ekonomisk art, och vid chefs-/medarbetarförhållande. I följande situationer råder risk för jäv; vid gemensamt författarskap av böcker och artiklar. Som riktlinje bör handläggning undvikas vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel eller ett gemensamt kapitel i redigerad bok kan vara tillräckligt för att utgöra samproduktion. Även samproduktion längre tid tillbaka än fem år kan utgöra en jävssituation. Avgörande är om det i professionell mening förekommit ett nära samarbete, vilket får bedömas från fall till fall, när en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande/medverkande, och när någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. 5. Förebyggande av jävsituationer Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer. Ansökningar bör på ett tidigt stadium tillkännages handläggare inom relevanta ämnesråd, kommittéer och beredningsgrupper med en anmodan om att handläggare anmäler eventuella jäv. När beredningsgrupper utses och när ansökningar fördelas ska jävsfrågor uppmärksammas och jävsituationer undvikas. I vissa fall kan detta ske genom att beredningsgrupper utses först efter att ansökningar inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp. Handläggare som riskerar att vara jäviga utses inte till förslagsställare för en ansökan. Handläggare som riskerar att vara jäviga är inte med när en ansökan behandlas i beredningsgruppen. Även vad gäller medverkande bör eventuella jävsförhållanden i så stor utsträckning som möjligt beaktas. Med medverkande avses de forskare som har en avgörande eller central roll för den föreslagna forskningens genomförande. Handläggare som inte själva har för avsikt att söka bidrag eller medverka vid ansökan under den tid de fungerar som handläggare rekryteras i så stor utsträckning som möjligt. Även vid kollektiv handläggning av ärenden, dvs. samtidig handläggning av flera ärenden, till exempel då ett ämnesråd samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en beredningsgrupp, bör hänsyn i så stor utsträckning som möjligt tas till eventuella jävsförhållanden. Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper bereds inte i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. Detta gäller då ledamot är sökande såväl som medverkande. 19
6. Hantering av jäv Ovanstående riktlinjer kan inte alltid förhindra att jävsituationer uppstår. Vanliga situationer är; då en råds-, kommitté- eller styrelseledamot söker bidrag, eller då en ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter i beredningsgrupper som inte står i en särskild relation till den sökande. I dessa fall ska skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga. Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende handläggs: Den som är jävig ska lämna lokalen. Detta gäller under hela handläggningsprocessen. Jävsförhållanden, alltså både när jäv föreligger och då jäv prövats men inte ansetts föreligga, ska dokumenteras under hela handläggningsprocessen. Om ett möte inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras. 7. Kommunikation av jävspolicyn Frågor och diskussioner om jäv kan uppkomma inom hela Vetenskapsrådets verksamhet. Det är därför angeläget att alla handläggare är väl informerade om Vetenskapsrådets jävspolicy. För att säkerställa det bör; alla nyanställda informeras om Vetenskapsrådets jävspolicy och diskutera innebörden av den som en del av introduktionen till arbetet, handläggare involverade i ansökningsberedningen beredas tillfälle att diskutera jäv och de aktuella hanteringsordningarna före och efter ansökningsberedningen för att få fram synpunkter på hur arbetet kan förbättras, jävspolicyn finnas med i beredningshandböckerna, jävspolicyn kommuniceras till ämnesråd, råd, kommittéer, beredningsgruppsordförande och beredningsgruppsledamöter, hanteringsordningar för bidrag som bereds helt eller delvis utan koordinering av ämnesråd eller kommittéer inbegripa jävshantering, utsedd tjänsteman ha en central roll i kommuniceringen av jävspolicy i beredning som helt eller delvis genomförs utanför den del av beredningen som koordineras av ämnesråd eller kommittéer, det vid beredningsgruppsmötena informeras om att man närsomhelst kan ta upp en fråga om jäv till diskussion, och chefsjuristen på ett övergripande plan vara ansvarig för myndighetens hantering av jävsfrågor. 8. Giltighet Denna jävspolicy träder ikraft den 1 maj 2014 och gäller tills vidare. Den ersätter därmed tidigare beslutade jävsregler. 20
BILAGA 3. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE PROTOKOLL NR 2, 2014 BILAGA 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Beslutad 2014-04-10 Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhets- område. Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer upp följande operationella mål. Vetenskapsrådet ska 1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper, 2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna, 3) ha samma beviljandegrad 2 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen 3, 4) inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt, 5) integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation. Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer. 4 Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs framåt. Inledning Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att åstadkomma jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild likabehandlingsplan. Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna oavsett om de är kvinnor eller män. Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra karriär som forskare. För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende inte går förlorade. 2 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 3 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut. 4 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildnings- vetenskapliga kommittén, kommittén för konstnärlig forskning, kommittén för utvecklingsforskning och kommittén för klinisk behandlingsforskning 21
Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta nödvändiga åtgärder med anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om jämställdhetsarbetet. Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde. Lagar, förordningar och regleringsbrev Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i regeringsformen 1 kap. 2, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Statsmakternas jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv4. Detta övergripande mål har fyra delmål: (i) en jämn fördelning av makt och inflytande, (ii) ekonomisk jämställdhet, (iii) jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, (iv) mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Veten- skapsrådets verksamhet och jämställdhetsstrategi berör främst de två första delmålen. I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska redovisas i Vetenskapsrådets årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av regeringen i regleringsbrev. Processer för att nå målen Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse tillträder ska den se över jämställdhetsstrategin och vid behov besluta om förändring av strategin. I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås. 1. Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper (mål 1). I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör mindre än 40 % av ledamöterna. Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas totalt sett och inte minst med avseende på ordförandeposterna. Jämställdhetsarbetet ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där kvinnor eller män är starkt underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet vara uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga kvinnorna respektive männen. Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp, respektive förslaget till beredningsgruppsordföranden hörande till ett ämnesråd, råd eller kommitté, ligger utanför intervallet 40 % - 60 % ska detta framgå av beslutsunderlaget. I underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning. Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in. 2. Kvinnors och mäns sökaktivitet Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare (mål 2). Såväl kvinnliga som manliga forskare ansöker för närvarande om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är underrepresenterat bland de sökande. 22