Eksjö 2030 En framtidsvision av elever vid Eksjö gymnasium våren 2010

Eksjö 2030 En framtidsvision av elever vid Eksjö gymnasium våren 2010

Innehållsförteckning. Inledning Omvärldsanalys Politik, organisation och medborgarinflytande Näringsliv och utbildning Boende Mat och energi Transporter och kommunikationer Kultur och fritid Räddningstjänst och säkerhet Avslutning Inledning. Var finns handlingsmänniskan, hon som gör bruk av sin kunskap? Vad ska vi med kunskap till, om den inte används när vi som mest behöver den? Förr i tiden befann vi oss i en konstant kamp för överlevnad. Vi slet i våra anletes svett, för att vi och våra närstående skulle få mat för dagen. Vi vill gärna tro att det är annorlunda idag, men är det verkligen så? Vår kunskap om allt möjligt har exploderat under de senaste århundradena. Vi vill gärna tro att aktiv handling har följt med som en naturlig del av den ökande kunskapen och att vi, som upplysta människor, har följt den gamla skolans mönster och flitigt satt vår kunskap i bruk för att skapa en bättre värld. Detta är dock bara en halvsanning, och det beror i sådana fall till stor del på en brist i vår mentalitet och kanske på skolans arbetssätt. Kunskap för livet, säger man och tänker på framtiden, men är det inte så att vi mest lever i nuet och att det därför är i nuet som framtiden skapas utan tanke och planering? Vår framtidsvision är ett försök att blicka in i framtiden så gott det går med den kunskap vi har idag. Det är ju meningen att vi ska lära för livet och för oss unga så är det naturligt eftersom det är i framtiden vi skall leva. Vi vill göra bruk av det vi lärt oss så att vi är mer förberedda på vad som väntar och dessutom vara med och styra utvecklingen. Det skulle kunna gå att skapa en riktigt fin värld tror vi. Eksjö 2030 - En framtidsvision av elever vid Eksjö gymnasium våren 2010 Att blicka in i framtiden är det svåraste man kan göra. Tänk om det funnits en tidsmaskin? Spågummor och gubbar har alltid funnits men kan man med modern kunskap öka träffsäkerheten? Visst är mycket osäkert. Vi vet helt enkelt inte exakt vad som kommer att hända, men nog är det så att vi inte står helt tomhänta. Vi har ju vår kunskap. Därför måste man ändå blicka framåt och försöka dra de slutsatser man kan. Vår framtidsvision har utgått från två grundprinciper. Vi vill vara optimistiska, samtidigt som vi måste vara så realistiska som möjligt. Vi lever i verkligheten, där ingenting är så enkelt som det ser ut. Vi måste samtidigt komma ihåg att människan är den hon är och att hon har förmågan att hoppas och att förändra saker och ting till det bättre. En optimistisk syn på tillvaron är bättre än en pessimistisk tycker vi. Det är vår förhoppning, att detta dokument kommer att läsas av människor som bryr sig och vill göra något. Vi hoppas också att det kan bidra till några friska idéer, skapa inspiration och väcka debatt. Vi har valt att behandla ett antal nyckelområden, väl medvetna om att det finns många fler. Tiden är en begränsad resurs, och vi har gjort vad vi har hunnit med på den tid som stått till vårt förfogande våren 2010. Det vore roligt om det här dokumentet kunde förvaras någonstans på Eksjö kommun och att vi

elever om 20 år kunde samlas i Eksjö igen och jämföra hur det blev i verkligheten. Vår lärare sitter kanske då på Almgården men vi har lovat hämta honom. Det skulle också vara extra roligt om kommunens politiker redan i årets valrörelse tog med några av våra förslag. Nu får vi se vad som händer framöver. En skojig mening med livet är ju att få se hur det blir och om det går att påverka utvecklingen som vi vill tro. Vi är inte prisgivna åt ödet som vi ser det. Sedan måste vi här i Eksjö alltid vara extra ödmjuka eftersom vi råkat födas på en plats med mycket mer positiva möjligheter och förutsättningar än den bistra verklighet som råder för många människor på jorden. Kanske kommer några av våra spekulationer att slå in. Svaret har vi i maj 2030. Sp07A & Sp07B Omvärldsanalys Mat och rent vatten Världen: År 2030 kommer jordens befolkning att uppgå till 71/2 8 miljarder människor. Stora områden lär ha akut vattenbrist. Eftersom maten till stor del produceras med hjälp av konstbevattning så lär det dessvärre även vara brist på mat. Rent vatten kommer år 2030 vara en bristvara. Människor måste troligen överge områden som torkat ut. Näringsämnen och gödsel lär det också råda brist på liksom tåliga växt och djurraser. Resistenta bakterier år ett stort problem inom djurhållning. Haven är mer eller mindre utfiskade och starkt påverkade av negativa miljöeffekter som sjunkande ph, gifter m.m. Eksjö: Näringsämnen som idag lagts på deponi används år 2030 mycket mer effektivt och går nu i ekologiska kretslopp. Torrdasset har kommit till heders igen. Maten produceras nu närmare konsumenterna och man följer mer årstidernas naturliga utbud när man komponerar matsedeln.. Trenden mot vegetarisk mat har fortsatt och mer utav näringsintaget kommer från växtriket. Nyttigt omega 3-fett produceras i våra fiskodlingar som blivit en vanlig syn på Höglandet eftersom vi här fortfarande har god tillgång på rent vatten. Växtätande fiskarter som karpfiskar är vanliga på middagsbordet (vi har bytt ut laxen). 2030 så odlar allt fler sina egna grönsaker. Trädgårdsmästerier har börjat växa upp runt om i kommunen. Här kan man köpa både växter och grönsaker som är ekologiskt odlade. Sorterna man använder är tåliga och passar för de naturliga förutsättningar som råder här. Köttproduktionen sker i små enheter där djuren passar in i det naturliga kretsloppet. Raserna år tåliga och kan vistas ute. Slakterier och mejerier finns nu lokalt igen. Markanvändning och biologisk mångfald Världen: Många arter är nu helt utrotade och många ekosystem har kollapsat. Det pågår samtidigt storskaliga försök med ekologisk odling. Det stora problemet är klimatförändringarna och resistenta bakterier det påverkar allt. Områden där tidigare odling kunde ske är nu dessutom starkt försaltade. Kustområden lider av inträngande saltvatten och av ökad vågerosion. All mark som kan odlas är nu insatt i en intensiv produktion för att få fram så mycket mat som möjligt. Med andra ord så är situationen inte särskilt ljus. Det råder ständiga konflikter kring mat och vatten.

Eksjö: Här i Eksjö är läget ljusare. Vi har faktiskt lyckats bevara mycket av den biologiska mångfalden. Skogsbruket har blivit mycket mera skonsamt, jordbruket är mer småskaligt och ekologiskt. Tidigare utdikade våtmarker har restaurerats och tjänstgör nu också som viktiga vattenreservoarer. Vädret är mycket mer extremt och perioder av torka är vanliga. Vatten måste lagras i landskapet och dammarna är viktiga fiskproduktionsanläggningar där man odlar fisk som är växtätare (karpfiskar bl.a.) Hela produktionen är ekologisk där allt går i kretslopp. Ängs- och hagmarker är åter vanliga inslag i landskapet, bihållning och honungsproduktion är viktiga bisysslor. De växter och djurarter man använder i jordbruket är nu tåliga och klarar långsiktig produktion med små insatser av bekämpningsmedel och antibiotika. Vi klarar av att producera 60-70% av all mat lokalt. Moderna lagringslokaler gör att man kan förvara livsmedel över tiden. 10-15% av kommunens befolkning är sysselsatt i den här gröna sektorn. Klimatförändringar Världen: Över hela världen märks nu klimatförändringarna. Vädret är mycket mer extremt. Redan torra områden är nu ännu torrare. Stora områden har övergivits och många människor lever nu som klimatflyktingar. Sjukdomar som kan relateras till stigande temperaturer är allt vanligare. Malarian har fått fäste i Europa. Vädret är allt svårare att förutse vilket innebär extra kostnader till skydd för infrastruktur och byggnader. De stigande havsnivåerna börjar nu på allvar ställa till det i jordens kustområden. Inträngande saltvatten i sötvattenbrunnar, över lågt liggande jordbruksmarker och i flodmynningar är ett stort problem. Lågt liggande öar har evakuerats. I Bangla Desh är läget katastrofalt. Tillgången på rent sötvatten har minskat dramatiskt och många floder når inte längre havet. Den biologiska produktionen i världshaven har minskat avsevärt till följd av sjunkande PH värde vilket påverkar allt liv i haven. Eksjö: Vintrarna är nu mycket sällsynta. Vi har nu Nordtysklands klimat. Det regnar mer och den mesta nederbörden kommer under vinterhalvåret. Vi har faktiskt upplevt snödjup på två meter när temperaturen gått under noll. Stormar är kraftigare vilket bl.a. förändrat vårt skogsbruk. Översvämningar drabbar oss och vi har försökt anpassa vår infrastruktur genom att bygga bort och förstärka de svagaste punkterna. Ett stort bekymmer är perioder av stark värme och torka. Vårt jordlager är tunt och kräver regelbunden nederbörd. Bränder har också blivit ett stort problem. Eftersom vintrar med tjäle i marken blivit allt ovanligare så har problemen med skadeinsekter ökat. Vi har mött hotet genom att odla grödor som är tåligare, med en annan växtföljd och på mindre områden. Sammanfattning och slutord År 2030 kommer det mesta att kretsa kring våra basala behov tror vi. Hur klarar vi att ge människor rent vatten och mat? Resistenta bakterier lär också vara ett stort problem. Klimatförändringar påverkar nu allt på jorden och mycket kraft går åt till att skydda oss. Många människor har fått flytta ifrån sina hem eftersom områden blivit öken eller svämmats över. Ett skräckscenario skulle vara att det nu råder konflikter och anarki men vi tror att människor samarbetar för att lösa problemen. Krig skapar bara förstörelse och förstärker dessutom klimatförändringarna. Överallt på jorden försöker man nu med hjälp av pyrolys ( sönderdelning av organiskt material utan syretillförsel, som att göra träkol ) och genom att plantera träd för att suga upp så mycket kol som möjligt från atmosfären.

Människor är nu mer fysiskt aktiva. Muskelkraft har ersatt en del av det arbete som utförs av fossil energi. Detta gör att vi mår fysiskt bättre. Jordens matproduktion sker nu mer lokalt och är till stora delar ekologisk. Fiskodling i dammar är en vanlig syn överallt där det är möjligt. Rent vatten är en bristvara och man använder det så försiktigt som möjligt. Transporterna sker nu med hybridfordon där ren eldrift undan för undan vinner terräng. Kvalitet är nu ett viktigt begrepp. Man kan numera byta ut delar i stället för att köpa helt nytt. Modet är häftigt och kläder tillverkas mer lokalt ofta av naturmaterial. Alla människor behövs, tror vi, de har en plats och en uppgift att fylla. Det är ett nytt ekonomiskt system som undan för undan tagit över. Den fossila ekonomin har ersatts av en grön ekonomi. Den moderna informationstekniken gör att vi kan hålla koll på vad som händer runt omkring på jorden och att vi hjälps åt när katastrofer inträffar. Mycket av transporterna är nu ren hjälpverksamhet och i stort sett all flygtrafik används till detta syfte. Att bevara den biologiska mångfalden och skydda olika ekosystem är centralt för alla samhällen och länder. FN har blivit en världsregering där alla människor har en röst Överhuvudtaget så tror vi att samhällen är mer lokala och att våra förtroendevalda tydligare har sitt mandat i närområdet. Sedan tror vi också att det är viktigt att det finns en stark central funktion, givetvis demokratiskt vald för att möta alla utmaningar. Det är inte enkelt att veta hur det blir men vi har försökt visa på en positiv utveckling trots alla problem. Vi tror på människan och att hon har förmåga att förändra. Vi tror också att det är viktigt med goda exempel ta Nelson Mandela och vad han lyckades åstadkomma. Några måste alltid gå lite för och vara goda föredömen. Vi tycker att Eksjö skall vara en klart lysande stjärna och visa andra kommuner hur man skall tänka och agera. Politik & organisation - Politik och medborgarinflytande Dagens demokrati Den politiska strukturen I kommunfullmäktige sitter 49 representanter rån de olika politiska partierna. Fördelning: (s) 16 (m) 11 (c) 10 (kd)6 (fp) 3 (mp) 2 (sd) 1 I september 2010 är det allmänna val nästa gång. Kommunfullmäktige har 49 ledamöter och är kommunens högsta och enda direktvalda organ, kommunens riksdag. Fullmäktige beslutar i principfrågor och grundläggande ärenden för kommunen, främst där de politiska åsikterna är avgörande, som mål och riktlinjer för verksamheterna, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunstyrelsen har 17 ledamöter och är kommunens regering som ansvarar för att

kommunfullmäktiges beslut genomförs i enlighet med budgetramar och andra styrdokument som fullmäktige antagit. I den nya kommunorganisationen har kommunstyrelsen allt verksamhetsansvar och en övergripande ledningsfunktion. Till kommunstyrelsen hör fyra utskott med ansvar att följa upp verksamheter och ekonomin inom sina respektive områden, samt bereda ärenden till Ks. Ledningsutskottet ansvarar bland annat för övergripande kommunala och regionala frågor, näringsliv, samt högskole- och vuxenutbildning. Ledningsutskottet är också budgetberedning. Samhällsbyggnadsutskottet ansvarar för miljö- och byggfrågor, kultur, fritid, turism och räddningstjänst. Socialutskottet behandlar ärenden avseende äldrevård och omsorg för de vuxna kommuninvånarna. Barn- och ungdomsutskottet har hand om skolområdet från förskola till gymnasium samt tar beslut i särskilda ärenden beträffande åtgärder för barn och ungdomar. Tillstånds- och myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsbeslut mot enskilda, i huvudsak inom tekniska ärenden enligt bland annat miljöbalken, plan och bygglagen och djurskyddslagen. Valnämnd, kommunrevision och överförmyndare är andra politiska organ som enligt lag måste finnas. Vad kan man kräva av politiken? Vad hur/skall den styra? Demokrati betyder folkstyre och politiken skall vara demokratisk, det vill säga folkstyrd. Därför måste man kunna kräva av politiker och tjänstemän att de ser till att hänga med i medborgarnas utveckling och förändrat synsätt på staden och världen. Man skall uppfylla medborgarnas önskemål med kunskap och förstånd bakom så att det som beslutas blir bäst för flest möjliga. Politiken genomsyrar allt och den skall så också styra, men det måste vara medborgarnas röster som slår igenom. Var har den svårt att påverka? Politiken har svårt att besluta och röra om vad gäller människors uppfattningar om saker och ting. Den är bättre på att påverka vad gäller vår livssituation men just värderingar och liknande har människor ofta en grundvärdering där politiker kan få svårt att förändra och påverka. Politiken kan inte heller påverka t.ex miljöpåverkningar, men den kan besluta om hur vi skall förhålla oss till förändringarna och vad som behövs göras för att det inte ska bli värre. Är människor delaktiga? Kommunfullmäktiges sammanträden är alltid öppna för besökare. Alla fullmäktigesammanträden inleds med en frågestund, där vem som vill får ställa frågor till de lokala politikerna om den kommunala verksamheten. Vi har Miljögrupp, Eksjö Ungdomsråd, Muf och SSU i kommunen. Medborgarna är aktiva i fritidsföreningar som alla styrs på demokratiskt vis med möten, stadgar och ledning. Där skolas många medborgare i ett styrsätt som även används inom politiken så på så sätt är de också passivt aktiva inom politikerna Många röstar i valen och är med på Earth hour och dyl.

Framtiden Vid omorganisationen 2005 infördes ett nytt begrepp i Eksjö kommun beredningar, vilka är kommunfullmäktiges organ för beredning av framtidsfrågor. En beredning har till uppgift att inom sina olika ansvarsområden utreda och lägga förslag till politiska visioner och styrdokument. Beredningarna får sina uppdrag av kommunfullmäktige, men kan även själva initiera ärenden. De ska yttra sig över inkomna motioner och medborgarförslag som har ett långsiktigt innehåll. Beredningarna har också ett särskilt ansvar för att på olika sätt utveckla kontakterna med kommuninvånare och organisationer. Bredda basen för politiken => byastämmor? För att få politiken ännu närmare folket och medborgarna skulle man i framtiden kunna återinföra så kallade byastämmor. Risken är att kommunen då skulle bli väldigt splittrat och att byastämmorna endast skulle ha ögon för sitt närområdes aktuella problem och förståelsen skulle minska. Bystämmorna skulle dock ge oss möjligheten att komma på skräddarsydda lösningar som skulle vara optimala i just Eksjö. Höglandsparlament Kanske blir ett Höglandsparlament aktuellt i framtiden. Redan nu finns samarbete inom höglandet vad gäller sjukvård- så varför inte dra det lite längre och även ta gemensamma politiksa beslut för att bli starkare tillsammans på höglandet och se till att tillgångar och resurser fördelas ut där de verkligen behövs. Kommunal organisation 72 kommuner - sammanslagningar Förändringar? Organisation förr och nu Framtiden Den militära närvaron, som senare förstärktes med ingenjörstrupper, har präglat mycket av Eksjös utveckling genom hela 1900-talet. Större industrier har saknats, varför rollen som centralort med en stor Offentlig sektor kännetecknat stadens näringsliv. Näringsliv och utbildning idag och i morgon. Eksjö har alltid varit en mötesplats då det sedan 1300-talet har fungerat som tingsplats. Staden fick sina stadsrättigheter 1403 av dåvarande kungen Erik av Pommern. Anledningen till att Eksjö blev en naturlig handels och tingsplats beror på att det ligger mellan biskopssäterna i Linköping och Växjö. Under den här tiden var Eksjö en av sex städer i Småland och under senare delen av 1500-talet utvecklades staden tack vare den växande oxhandeln. På 1600-talet dominerade hantverksyrken och dessa hantverkare var ryktbara över hela landet. Hantverkarna spelade stor roll politiskt och ekonomiskt för staden. 1690 förlades det kungliga Smålands kavalleriregemente till Eksjö och ledde till att staden expanderade. Under 1700-talet kom tobakshandeln att dominera näringslivet, som då blomstrade.1867 invigdes Eksjös första sjukhus och ett år senare kunde man inhysa 59 patientplatser. Sedan dess har utvecklingen gått framåt och idag ser vi ett sjukhus med ett upptagningsområde på cirka 110000 invånare och en mängd specialiteter.

1911 invigdes Eksjös Högre Allmänna Läroverk, som finns kvar än idag och fungerar som ett av Eksjös två gymnasium. Idag finns de flesta jobben i Eksjö inom den offentliga verksamheten. Den största arbetsplatsen är höglandssjukhuset. Andra stora arbetsgivare är bland annat regementet och kommunen. Det privata näringslivet i Eksjö kommun består i huvudsak av små och medelstora företag. Därtill finns några företag som är ledande inom sina nischer, t.ex. inom trähus och träförädling, privat vård och högteknologisk verkstadsindustri. I Eksjö idag finns det ett flertal grundskolor och förskolor. Efter detta kan man gå vidare till något utav Eksjös två gymnasium, Eksjö gymnasium eller Nifsarpsskolan. I Eksjö finns också komvux, animationshögskola, samt en del av Jönköpings tekniska högskola med inriktningar som 3Dvisualisering, Digital compositing och Digital design. För att öka invånarantalet anser vi att man måste bevara och ta vara på det som finns i dagsläget och samtidigt satsa på att ge ungdomar fler utbildningsmöjligheter, både inom gymnasium och högskola, på orten. För att bevara och öka antalen jobb tror vi att man måste ge bättre förutsättningar för att starta egna företag, men samtidigt bevara de jobb som finns inom den offentliga sektorn. Genom att satsa på de stora arbetsgivarna kan de öka sin produktion och specialisera sig inom fler områden vilket leder till ökad arbetskraftsförfrågan. Genom att öka antalet affärer och utbudet i butikerna kommer Eksjö att bli attraktivare och locka fler invånare att bosätta sig här. Om den senaste tidens trender inom försvaret fortsätter, med nedläggningar etc., ser vi att man skulle kunna använda själva garnisonen till utbildningslokaler för antingen högskola eller gymnasium. Om Eksjö kan erbjuda fler högskoleutbildningar skulle fler ungdomar stanna kvar i staden, och fler skulle komma utifrån. Vad gäller näringslivet tror vi att fler affärer även de lokala kommer att kunna erbjuda försäljning via internet, och på så sätt ha arenor för försäljning. Om antalet ungdomar och barnfamiljer flyttar till Eksjö måste även butikernas utbud anpassas därefter. Man skulle även kunna utnyttja det idag nybyggda området där materialmännen har sina försäljningslokaler och öppna fler butiker även utanför staden och på så sätt få ett större och mer varierat utbud. För att vår positiva framtidsvision skall kunna uppfyllas, krävs först och främst en miljösatsning. Utan en fungerande natur och miljö fungerar inte samhället. Melanie, Johanna och Rebecka Geografi B 2010

Befolkningsutveckling Eksjö har sedan kommunsammanläggningen 1971 haft en stabil befolkningsutveckling fram till babyboomen 1990-1992. Befolkningen har sedan 1992 minskat med 1816 invånare eller knappt 10 % och uppgår 2007-12-31 till 16435 invånare. Ålderssammansättningen innebär att Eksjö haren större andel äldre jämfört med riket eller länet. Kommunen har sex tätorter, fyra av dem mindre än 500 invånare. Eksjö centralort svarar ensamför närmare 58 % av kommunens samlade befolkning. Befolkningsprognosen fram till 2016 visaren ytterligare minskad befolkning om inte nuvarande utveckling vänder. Huvudorsaken till är de negativa födelsenettona. Flyttningsstatistiken visar att kommunen får många utrikes invandrade, men många av dem flyttar också senare vidare. En flaskhals för befolkningsutvecklingen är bristen på tillgängliga bostäder i alternativa upplåtelseformer. Den så kallade demografiska försörjningskvoten, d v s andelen äldre över 65 år i förhållande till den arbetsföra befolkningen, kommer att innebära en ökad belastning för kommunen. Nedan ges några jämförelsetal. Tabell1: Demografisk försörjningskvot, andelen 65 år och äldre i förhållande till den arbetsföra befolkningen 20-64 år. (%) 2000 2010 2020 Eksjö 40,0 40,7 45,6 Riket 29,6 31,4 37,6 EU-15 26,7 29,8 35,1 Den kommunala utmaningen ligger i att vända nuvarande befolkningsutveckling och få en föryngring. År tror vi att Eksjö har börjat locka yngre till staden genom att se till att utbudet av stimulerande aktiviteter för ungdomar blir större. Till exempel har fiesta många evenemang som lockar unga att bo i Eksjö. Även en satsning på idrott skulle kunna bidra till en föryngring av befolkningen. Kanske kan man åter få fotbollen på fötter eller varför inte satsa på ishockeyn? Boende Hur var det förr? - Socken, mer att säga till om? Framtiden Eksjö kommun kan liksom många av landets övriga kommuner erbjuda attraktiva boendemiljöer. En fördel är den gamla och pittoreska kultur- och trästaden med dess unika kulturmiljöer. Staden med 600- års historia och med unik bevarad stadsbyggnadskultur ger rätt utnyttjad en konkurrensfördel i besöksnäringen. Eksjö kommun har ett varierat men begränsat utbud av lägenheter i blandade upplåtelseformer. All nyproduktion har på senare år avsett småhus. Kommunen har under 2007 tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och där framgår att efterfrågan är som störst inom följande områden: lägenheter i storleksordningen 80-100 kvm billigt och bra ungdomsboende attraktiva villatomter och sjönära läge

Behovet av nyproduktion i flerbostadsbeståndet, med såväl hyresrätter som bostadsrätter är störst inom centralorten. Tillgången till attraktiva villatomter med sjönära lägen är för närvarande starkt begränsad och vikten av strategiska markförvärv är därför även fortsättningsvis viktigt att bevaka. År 2030 tror vi att kommunen i alla fall har satsat på att skaffa billiga boende för unga. Detta för att man då även skulle motverka problemen med en föråldrad befolkning. Vi tror att man börjat bygga moderna lägenhetskomplex som är utrustade med den nyaste isoleringstekniken och har solpaneler på taken. Detta skulle göra att de som bor där inte behöver betala lika mycket för värme och el vilket anpassar priset till de unga. Mat och energi Karin Örn, Theo Ohlsson, Johan Fröberg och Moa Persdotter Förr i tiden fick vi maten från närområdet. Nästan all mat som konsumerades kom ifrån lokala bönder och trädgårdsmästerier. De flesta hade också egna trädgårdsland där man odlade olika rotfrukter och grönsaker. Alla näringsämnen gick i kretslopp och allt avfall togs hand om. Grisen i uthuset fick resterna från middagsbordet och blev slaktad till jul. Det fanns lokala slakterier och mejerier. Charkuterivaror tillverkades lokalt. Då fanns det inga stora stormarknader såsom Willy's och ICA, utan specialiserade småbutiker såsom slakteri, mejeri, trädgårdsmästeri m m. I hemmet bakades mycket bröd, men det största problemet var att förvara maten över en lång tid. De metoder som fanns var att salta, torka eller röka varorna. Det mesta som producerades var ekologiskt och det existerade knappast några bekämpningsmedel. De billiga transporterna har förändrat dagens matvanor. Nu mera kommer maten från jordens alla hörn och variationen på varorna har aldrig varit större. Idag går man inte till slaktaren när man vill ha kött eller till mejeriet när man vill ha mjölk, utan idag är allt samlat i stora varuhus. De få närproducerade produkter som finns på marknaden idag är dyrare. Förr i tiden hade vi mer individuell energiproduktion. Ifall vi går långt tillbaka i tiden så värmde vi våra hus med ved. Vid ett gammalt energiverk i Eksjö så eldade man med ved för att få el ut till staden. Senare tog vattenkraftverken över elproduktionen i Eksjö. Många fastigheter har haft oljepannor som uppvärmningskälla. Värmen har varit olja fram tills 1970-talet. Därefter kom elen som uppvärmningskälla. Nu på 2000-talet kom fjärrvärme som snabbt blev populärt. Idag är Eksjö en av de första städerna med att använda en modern sopförbränningspanna. Här bränns alla brännbara sopor som samlas in ifrån hemmen i de olika delarna av kommunen. När soporna förbränns skapas energi som vi sedan kan konvertera till el. Numera är Eksjö en förebild för andra städer när det gäller energiproduktion, men på när det kommer till mat är vi inte särskilt klimatsmarta. Det som krävs är ett stort engagemang och vilja att förbättra Eksjö och dess närområde, men det är möjligt att genomföra. Viktor Dahlsten, Alexander Bylund, Christoffer Larsson

Kommunikationer och transporter Om man bortser från 1900-talet har våra transporter och kommunikationer varit väldigt förankrade på en lokal nivå. Före bilen och tågens renässans med start i början av 1900-talet kunde vi helt enkelt inte transportera oss med samma enkelhet som idag. I takt med att elen och de fossila bränslena tagit över världen har viljan att förflytta sig världen över blivit allt större. När flygtrafiken sedan utvecklades i mitten av 50-talet och blev anpassat för passagerare hade vi nått klimax. Nu fanns möjligheten att förflytta sig över halva jordklotet i rekordfart. I dag sker nästintill alla transporter med hjälp av fossila bränslen. Det handlar om bussar, lastbilar flyg och i viss mån tåg. I framtiden kommer inte jordens bränsledepåer att räcka, och redan nu behöver man fundera på vilka åtgärder som kan göras för att skapa ett mer energieffektivt samhälle. För att lyckas med detta har vi resonerat om vilka åtgärder som kan vara realistiska att genomföra. Vad vi har kommit fram till redovisas nedan. Städer med anpassning för cyklar: Ett stort problem idag är att många väljer bilen framför cykeln, trots att möjligheten till att cykla egentligen finns. Att förvänta sig en cykeltur i spöregn kanske är att ta i, men om man skulle få folk att cykla till jobbet/skolan under sommarhalvåret (bortsett från dagar då det regnar) har man, på lokal nivå, kommit långt. För att lyckas med detta krävs en viss anpassning av staden. I många studentstäder, till exempel i Malmö, Linköping samt Uppsala, finns det praktiska cykelbanor som man med enkelhet kan ta sig från A till B genom. Regionala transporter: I dagens samhälle dominerar lastbilstransporten som i längden inte är ett hållbart medel. Vad som kan effektivisera vår transportlogistik är att kombinera tågtransporter med lastbilar. Att bygga ut järnvägsnätet så det når alla platser i vårt avlånga land är inte realistiskt men med hjälp av lastbilar kan man ändå nå dem. Vad vi vill är alltså att de större transporterna ska fraktas med tåg för att sedan slussas vidare ut till fabriker och konsumenter med hjälp av lastbilar. Det förekommer till viss del redan nu men utsträckningen är inte särskilt stor. Minskad flygtrafik: Nöjesresor till solen har varit tillgängliga för i stort sett alla under de senaste 25 åren. I vår framtid ingår dock inte flygplanet. Stigande oljepriser och ökade miljöskatter tror vi kommer att bli dödsstöten. För frekventa turister kommer det att slå hårt, men samtidigt är det i allra högsta grad nödvändigt för att hejda den globala uppvärmningen. Bilar drivna av biogas: Även om biogas inte är helt miljövänligt är det ett bra mycket bättre alternativ än bensin eller diesel. Metanet, som biogas till största del består av, kommer från växter och djur som tagit upp koldioxiden från atmosfären. Den koldioxid som förbränns kommer därför inte att öka halten av koldioxid i luften. Om vi ser till själv Eksjö vore ett drömscenario att försöka utveckla ett spårvagnsnät som gick genom hela staden. Problemet är antalet invånare som på ett realistiskt plan och sett till antalet är alldeles för litet. Om tillväxten, och befolkningsantalet, skulle öka drastiskt vore det en bra idé att skapa en miljövänlig kollektivtrafik i form av antingen spårvagnar eller biogasdrivna bussar som tillfredsställer de logistiska behov som uppstår. Det är även viktigt för Eksjö att skapa sig bättre tågförbindelser med övriga städer i regionen och att man måste våga utveckla dagens kommunikationer. Exempelvis vore det nödvändigt att bygga ett dubbelspår som från Oskarshamn -> Eksjö -> Jönköping -> Borås -> Göteborg, samt elektrifiera nuvarande förbindelser för att tillmötesgå de miljökrav som ställs i framtiden.

Om Sverige i framtiden skulle bygga ut det planerade höghastighetsnätet så att den omfattar hela den nuvarande södra stambanan bör man också effektivisera förbindelsen mellan Eksjö och Nässjö. Jacob, Jens och Martin @ Sp07 Kultur och fritid Eksjös kulturliv har förändrats en del genom åren. För cirka 50 år sedan hade Eksjö blomstrande fritidsmöjligheter. Man lade mycket energi på att kulturlivet skulle vara så stort så möjligt. Det fanns tre biografer, massor av caféer, marknader, auktioner, teatrar och på kvällarna bjöds det ofta in till dans på folkets park. Fritidsnämnden engagerade sig i samhällsplaneringen för att utöka kulturen så mycket som möjligt. Kulturlivet var starkt i stadskärnan men ute på landsbygden var det inte fullt så utvecklat. Där fanns det sämre möjligheter till fritidsaktiviteter eftersom fritidsnämnden fokuserade mer på centrala Eksjö. Oberoende av hur samhället ser ut så har människan ett behov av nöjen och av att koppla av. Utvecklingen av samhället har resulterat i att människan lättare kan skaffa sig egna intressen. Idag är kulturlivet i Eksjö stort men det finns självklart saker som kan förbättras. Att Eksjö som kulturstad har expanderat under det senaste decenniet har betytt mycket för stadens utveckling. Sedan föreningen Fiesta började engagera sig i Eksjös sysselsättningsmöjligheter har det skett en snabb och stor förändring. Saker som stadsfesten och vårskriket har blivit stora dragplåster för staden och lockat människor långväga. Om man är intresserad av sport och motion är Eksjö ett bra tillhåll. Här finns det allt ifrån ridhus, golfbana, 3D-bio, bowling, idrottsarena, simoch sporthall, motorbana och en ishall. Om idrott däremot inte är något som intresserar just dig så finns det en kulturskola som erbjuder kurser i film, musik, dans och drama men utöver det så är utbudet relativt tunt. Dagens ungdomar önskar mer variation i typer av danskurser till exempel balett eller afrikansk dans. Kvällsöppna caféer för såväl vardagskvällar som helger efterlyses också. Både myndiga och omyndiga ungdomar önskar ett uteställe av discokaraktär som alternativ till Eksjö stadshotell som många gånger kan bli för dyrt för den studerandes tunna studiebidragsbudget. I framtiden tror vi att kultur- och fritidslivet kommer att vara en mer integrerad del av livet, en mer naturlig del av samhället. Vi tror att istället för att gå till gymmet så måste man göra mer för hand och mer fysiskt arbete. Till exempel odla egna grönsaker, baka sitt eget bröd. Alla korta sträckor kommer att transporteras med hjälp av cykeln. Vi tror att när människan får mer kontakt med verkligheten rent fysiskt kommer kulturlivet utökas. För att engagera människor måste det finnas möjligheter att kunna starta egna verksamheter vilket ger större mångfald. Vi anser att kulturlivet är viktigt för sysselsättningen. Allt ska inte gå ut på att försörja sig- man måste hitta egna intressen och skapa saker. Vi tror även att det alltid kommer att finnas ett intresse för till exempel film, musik och konst. Därför tycker vi att det är viktigt att bevara och satsa på detta i framtiden. Som vi tidigare nämnt är kultur och fritid oerhört viktigt för att vi människor ska fungera och må bra. Just därför får engagemanget för dessa frågor aldrig dö ut. Olivia Svahn, Louise Granquist, Philip Johansson

Eksjö räddningstjänst Förr Eksjö har haft en brandstation sedan länge tillbaka, men det var efter de stora stadsbränderna, 1568 och 1856 då stadsdelen söder om kyrkan brann ner i det närmaste fullständigt, som de höjde beredskapen. Innan dess var det också de som var frivilliga av befolkningen i staden som hjälpte brandkåren att släcka bränder eftersom de inte hade den tillräckliga beredskapen. Alla hus var av trä och tätt byggda så branden spred sig snabbt. Den norra stadsdelen räddades därför att befolkningen gjorde en brandgata genom att riva bort hälften av ett hus. Byggnaden kallades därefter för Halvan. Efter den stora branden 1856 valde man därför att utöka brandberedskapen, och det är alltså det som ligger i grund för den räddningstjänst och brandkår som vi har idag. Räddningstjänstens stationer i Eksjö Kommun idag. Idag Idag finns det i Eksjö kommun brandstationer i Eksjö, Hjältevad och Mariannelund. Eksjö I Eksjö ligger brandstationen på Västerlånggatan 21 som är en central plats men ändå lätt att ta sig ut ifrån staden snabbt. Personalen består av 8 heltidsanställda, 1 säkerhetsanordnare och 22 deltidsbrandmän. Det finns 1 insatsledare, 1 styrkeledare och 6 brandmän i tjänst dygnet runt. Anspänningstiden vid larm, alltså tiden från larm till att brandmännen lämnar stationen, är 5 minuter. Eksjö brandstation har totalt 16 olika bilar. 2 Släckbilar 1 Befälsbil 2 Transportbilar 3 Terrängbilar 1 Bandvagn 1 Tankbil 1 Besiktningsbil 1 Stegbil 1 Skylift/hävare 1 Räddningsbil 1 Hjullastare 1 Lastväxlare

Hjältevad I Hjältevad ligger brandstationen på Brunnsgatan 1. Personalen består av 15 deltidsbrandmän varav 1 styrkeledare och 4 brandmän är i tjänst dygnet runt. Anspänningstiden vid larm är 8 minuter och de har 4 bilar stationerade på denna station. Mariannelund I Mariannelund ligger brandstationen på Västra Storgatan 10. De har 16 deltidsbrandmän varav 1 styrkeledare och 4 brandmän är i tjänst dygnet runt. Anspänningstiden är på 6 minuter och de har 4 bilar stationerade i Mariannelund. Ansvarsområden Räddningstjänstens ansvarsområden innefattar att rycka ut vid brand och andra olyckshändelser eller vid andra akuta olyckshot mot människor, egendom eller miljö. Räddningstjänsten har tex i uppgift att rycka ut då följderna av de massiva snöfallen blir i form av att tak rasar in istappar som riskerar att falla ner på gående. Framtiden. I framtiden kommer klimatförändringar och dylikt påverka vår värld väldigt mycket och extremvädret som vi redan fått prova på kommer antagligen att förvärras och fortsätta. Därför tror vi att räddningstjänsten kommer att ha en viktig roll i det arbete som kommer att behövas när tex hustak rasar in av att tung snö utsätter taken för en tyngd som taken inte är byggda för att klara av. Översvämningar om vårarna kommer också att innebära extra mycket jobb. Skogsbränder om somrarna, allt blir torrt och fattar eld om somrarna blir för varma. Det blir kanske grillningsförbud, många bränder som orsakas av att folk ändå grillat och att gräset fattat eld och spritt sig. Det är också viktigt att öka medvetandet hos vanligt folk om hur de ska göra när extremvädret ger konsekvenser i form av att tak rasar in av snö och att ta grillningsförbud seriöst. Genom att skotta taken från snö så kan man alltså förhindra att taken rasar in och det blir alltså även mycket privatpersoners ansvar att se till att säkerheten är stor. Ännu en säkerhetsåtgärd skulle vara att man inför en lag om att varje hus måste vara utrustade med minst en brandsläckare och en brandfilt. Om man en gång har beslutat om att brandvarnare ska vara obligatoriska i ett hem kan man också ta ett längre steg för att öka säkerheten ännu mer. Man kanske även måste ändra på var brandstationerna är stationerade eftersom det finns tre stationer i Eksjö kommun men det borde finnas några bilar stationerade på landsbygden eftersom att man kan se på kartan att t.ex. Mellby, Ingarp och Kråkshult som ligger lite för långt ifrån de huvudsakliga stationerna och borde ha en bil nära sig med minst två brandmän i tjänst dygnet runt. Ifall en brand bryter ut i t.ex. Mellby så tar det ett tag för räddningstjänsten att ta sig dit eftersom anspänningstiden är 5 minuter och det tar ca en kvart att köra ut dit om man kör tillräckligt fort. På 20 minuter hinner mycket brinna ner. Men om det skulle finnas en släckbil ute vid Mellby med en eller två brandmän, skulle branden kunna hållas i styr eller kanske släckas innan större hjälp kommer. Också bränslet som alla brandbilar körs på kommer antagligen att förändras inom 20 år. Kanske går de på el? Då skulle kanske en laddstolpe kunna stå vid brandstationen för att bilarna alltid ska vara full-laddade. Lisa Sjögren Sp07b

Avslutning Vi tar studenten nu i vår och våren 2030 ska vi träffas igen. Detta dokument vill vi att kommunen förvarar åt oss, så att vi 2030 kan komma tillbaka för att se vad som hände i verkligheten. Att se in i framtiden är det svåraste som finns. Med den kunskap vi har idag har vi gjort så gott vi kunnat. Vi vill att Eksjö och jorden ska gå en ljus framtid till mötes. Men vi inser att utmaningarna är jättestora och att vi alla måste hjälpas åt att göra framtiden så ljus som möjligt. Vi tror att det är jätteviktigt att vi får igång en diskussion om framtiden så fort som möjligt för att nå positiva resultat. Med den typen av samhälle vi har i Eksjö med mycket natur och en förhållandevis god miljö kan vi säkert under ett par årtionden framöver se positivt på framtiden. Vi tror att Eksjö med sina förutsättningar kommer att finnas på den vinnande sidan om man ser allt i ett större globalt perspektiv. Med modern informationsteknik så behöver vi inte bo i stora städer. Vi tror också att människor undan för undan kommer att vara mer beroende av varandra vilket också talar för det lilla samhället. Blickar vi tillbaka på historien och försöker lära utav den så inser vi att vi egentligen ingenting kan lära. Men om vi tittar på de stora ödesfrågorna ex, mat, natur och ekosystem kan vi lära av det förflutna. Vi hade en gång ett robust system i det gamla bondesamhället som var skonsamt mot naturen. Här finns mycket att lära för att skapa uthålliga kretslopp och inte skada ekosystemen. Vi vill få igång en debatt om framtiden så att vi ska kunna få denna positiva utveckling som vi tror är möjlig. Ska vi nå dessa mål måste vi vara medvetna och börja redan nu. Gör vi inte det så kan det i värsta fall vara för sent och moder jord väljer att göra sig av med oss som ställt till med så mycket oreda. Vi hoppas att vårt arbete skall inspirera, leda till konkreta politiska beslut och ett förändrat beteende bland vanliga människor. Eksjö i maj månad år 2010. Eleverna i Spo7 A och B.