Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning Carola af Klinteberg
Regler om brandfarlig vara - AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker 1. Undersök och identifiera kemiska riskkällor 2. Förteckna riskkällorna 3. Gör en riskbedömning 4. Vidtag skyddsåtgärder 5. Ge information till arbetstagarna om riskerna och skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner
Skyddsåtgärder åtgärdstrappan 15-16 AFS 2011:19 Om riskbedömningen visar att det trots valen av kemisk produkt, arbetsmetod och arbetsutrustning fortfarande finns risker ska ytterligare åtgärder vidtas. Riskerna ska minskas till godtagbar nivå genom att man genomför följande typer av åtgärder i följande prioriteringsordning: 1. Slutna system 2. Processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder 3. Förelägga arbetet till särskild tid och plats 4. Personlig skyddsutrustning
Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Föreskrifterna gäller utformningen av arbetsplatser. De tar bland annat upp krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt- och duschutrymme, inredning och utrustning samt utrymning.
Ventilation 25 Processventilation ska finnas där föroreningskällan så kräver. Den ska vara effektiv och utformad efter hur farlig luftföroreningen är. Den ska vara fast installerad vid arbetsplatser där processventilation behövs mer än tillfälligt och där arbetet så medger. I annat fall ska mobilt utsug användas.
Ventilation forts 26 I lokaler där processventilation är en förutsättning för att skadliga halter av föroreningar i vistelsezonen inte ska uppstå, ska eventuella fel i ventilationssystemets funktion visas av ett kontrollsystem. Om exponering för en luftförorening kan orsaka livsfara eller allvarlig skada ska kontrollsystemet även bestå av larm. Larmet ska vara akustiskt eller visuellt eller vid behov bådadera. Allvarlig skada kan vara kronisk sjukdom, permanent organskada, cancer eller fosterskada. Till ämnen som kan medföra omedelbar livsfara hör t.ex. svavelväte och cyanväte.
Utrymningslarm 83 För arbetslokaler där brand, utströmmande gas, syrebrist eller liknande innebär risk för olycksfall eller akut ohälsa ska det finnas detektorer och larmanordningar i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till byggnadsverkets storlek och användning. Hänsyn ska även tas till den utrustning som finns där, liksom till de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos förekommande ämnen och produkter, arbetsplatsernas läge och det största antal människor som lokalen eller området är avsett för.
Utrymningslarm fortsättning 84 Larmanordningar ska avge signaler som kan uppfattas av alla som berörs av faran. Processignaler eller andra förekommande signaler ska ha sådan karaktär att de inte förväxlas med en larmsignal. 85 Larmsignaler ska kunna utlösas manuellt. Om det behövs ska det finnas en anordning som automatiskt utlöser en larmsignal vid brand, utströmmande gas, syrebrist eller liknande. 86 Larmanordningar ska underhållas väl och kontrolleras minst en gång per kvartal.
Utrymning - kunskaper Det är viktigt att all personal känner till hur de ska bete sig vid ett utrymningslarm. Den kunskapen får de bäst genom regelbundna utrymningsövningar. Övningar ska genomföras i den omfattning som behövs för att beredskapsplanen ska följas då en olycka eller nödsituation uppstår. Beredskapsplan ska upprättas enligt 12 AFS 2011:19 om det av riskbedömningen följer att olyckor och nödsituationer kan uppkomma som kräver omedelbara åtgärder för att skydda arbetstagare.
Sanktionsavgifter avgiftsundvikaren.se
Skriftliga tillstånd till truckförare AFS 2006:5 - Utfärdas av arbetsgivaren - Personligt - Arbetsuppgifter och vilka typer av truckar som gäller Avgift = 15 000 + (antal sysselsatta -1) x 271 Dvs med 100 sysselsatta blir avgiften 41 829 kr Även om man bara har en truckförare!
Om vi hinner en bild om det systematiska arbetsmiljöarbetet AFS 2001:1
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Förslag på rutinernas (de i förväg bestämdas tillvägagångsätten) struktur, allmänna användning samt användning för övriga arbetsmiljöområden (regelområden) PLAN DO CHECK ACT Policy (mål, handlingsprinciper, hur vi vill ha det ) 5 Uppgifter (vem, vilka) 6 Kunskaper (arbetsmiljöuppgifter, risker, expert) 6, 7, 12 Riskbedömning (metoder) 8 Åtgärder (acceptansgränser, handlingsplan, kontroll) 10 Erfarenheter (tillbud, olyckor, utredning) 9 Uppföljning (efterlevnad, effektivitet) 11 Arbetsplatsens utformning Användning av arbetsutrustning Kemiska risker Organisatoriska/Sociala risker Ergonomisaka M.fl. arbetsmiljöonråden Till exempel: Fysikaliska-, Individ-, Arbetsuppgiftsinriktade- eller Produktregler Reglerna kan kategoriseras i endast ca 10 grupper! ( Länk: AV:s regelstruktur)