Årsredovisningen är framtagen av Grafisk produktion i Studsvik, juni 2010

ÅRSREDOVISNING

Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, kompetenssäkrar de svenska kärnkraftverkens personal. Vi informerar om kärnkraft och samlar in, analyserar och återför drifterfarenheter från kärnkraftverk världen över. Verksamheten bedrivs vid våra utbildningsenheter i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Vid huvudkontoret i Studsvik bedrivs styrning och centralt utvecklingsarbete. KSU ingår i Vattenfallkoncernen sedan 2000. 2 Årsredovisningen är framtagen av Grafisk produktion i Studsvik, juni 2010

INNEHÅLL KOMPETENS GER KVALITET... 4 VISION OCH AFFÄRSIDÉ... 5 UTBILDNING... 8 INTERNATIONELL GRANSKNING... 9 KURSDAGAR... 10 EFFEKTMÄTNING... 11 ERFARENHETSÅTERFÖRING... 12 MEDARBETARE OCH KOMPETENS... 14 TEKNIK 2009... 16 Kursdagar FINANSIELL INFORMATION... 20 BALANSRÄKNING... 22 RESULTATRÄKNING... 23 KSUs HISTORIA... 24 Antal anställda Kostnader utfall 3

KOMPETENS GER KVALITET Stora satsningar på kärnkraften görs inte bara i Sverige. Det är en global trend. Man kan säga att vi ser något av en renässans för kärnkraften, mycket på grund av att miljöfrågan är så hårt kopplad till koldioxidutsläppen. För KSU betyder detta stora utmaningar framöver. Vi har arbetat intensivt under året med att effektivisera våra utbildningar och gör allt för att öka kommunikationen med kärnkraftverken. Säkerheten står i fokus för all utbildning och träning, och den utvecklas hela tiden i nära samarbete med branschens stora aktörer. När det gäller pedagogik samarbetar KSU med universitet och högskolor för att ligga i framkant av utvecklingen med ett stort och anpassat kursutbud. KSU arbetar nära den frivilliga internationella samarbetsorganisationen WANO, World Association of Nuclear Operators. Från hela världen samlar vi information om händelser som sedan ligger till grund för utveckling av nya simuleringar och kurser. Simulatorerna är en omistlig del i KSUs verksamhet och för branschen som helhet. Åke Karlsson Verkställande direktör 4

VISION OCH AFFÄRSIDÉ Vår vision är att bli... ett ledande utbildningsföretag Affärsidé Ge kärnkraften framgång genom att i samverkan erbjuda utveckling och helhetslösningar inom utbildningsområdet. Kompetenssäkra kärnkraftverkens drift- och underhållspersonal. Erbjuda test, verifiering och validering av utrustning i simulatormiljö före installation i kärnkraftverken för ökad reaktorsäkerhet och drifttillgänglighet. 5

Erfarenhetsåterföring via bl a - Analysgruppen - WANO - IAEA - Nucnet Radio Sverige Delar av vår utbildning sker vid högskolor och universitet KS U KS Vi påverkas bl a av - Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM - politiska beslut - lagar och förordningar - våra ägare Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM Riksdagshuset

Vi fokuserar bl a på - verifiering - validering - effektmätning - MTO - säkerhetscoachning - Task Observation Vi ägs av Ringhals AB, Barsebäck Kraft AB, OKG AB, Forsmarks Kraftgrupp AB Med hjälp av simuleringsteknik tränas - normal drift - störd drift - akuta lägen - anläggningsändringar Välkommen till KSU U Vi utbildar - skiftledare - underhållspersonal - reaktoroperatör - turbinoperatör - stationstekniker Reaktorsäkerhet Vi är ca 300 personer och vi finns i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och i Studsvik, där vårt huvudkontor ligger.

UTBILDNING KSU bedriver utbildning i Barsebäck, där uppdraget är underhållsutbildning i verkslik miljö, samt i Forsmark, Oskarshamn, Ringhals. Vid huvudkontoret i Studsvik bedrivs styrning och centralt utvecklingsarbete. Gemensam stationsteknikerutbildning Under 2009 har ett antal utvecklingsprojekt bedrivits inom KSU med målet att åstadkomma en gemensam stationsteknikerutbildning för samtliga kärnkraftverk i Sverige. Utbildningen införs på de svenska kärnkraftverken under hösten 2010. Ökad leveranskapacitet Task Observation Task Observation är ett begrepp som innebär att chefer och ledare tränas i att utveckla sin verksamhet i enlighet med säkerhetskrav och riktlinjer, som hela kärnkraftsbranschen har underkastat sig att följa. Vi lär chefer att gå ut i verksamheten och systematiskt följa upp att medarbetare använder det arbetssätt som överenskommits. En chef måste reagera direkt när ett felaktigt beteende observerats. Syftet med en ny stationsteknikerutbildning är dels att säkerställa att utbildningarna håller samma kvalitet över hela landet, dels att skapa flexibilitet genom att nyttja samma instruktörer till olika utbildningar. En fördel är att samma grundutbildning kan användas trots verkspecifika skillnader. Utvecklingskostnaderna för nya utbildningar minskas härmed avsevärt. Lärande i vardagen En del av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Medan man i den branschgemensamma utbildningen lär sig hur ett kärnkraftverk fungerar generellt, får man i den arbetsplatsförlagda delen tillfälle att se hur det generella är tillämpat och utformat på det egna blocket. Man behöver inte alltid gå på kurs för att lära sig något nytt. Individanpassat handledarstöd kan vara nog så effektivt. Bättre kompetensutnyttjande Den arbetsplatsförlagda utbildningen är en viktig del i den nya stationsteknikerutbildningen då det är här vi drar nytta av lärandet i vardagen. 8

INTERNATIONELL GRANSKNING OSART-granskning i Oskarshamn OSART (Operational Safety Review Team) utgör Internationella atomenergiorganets (IAEA) säkerhetsgranskningsteam. Teamet, som är sammansatt av internationella experter, granskar säkerhet och tillförlitlighet i driften av kraftverket med särskilt fokus på säkerhetskulturen. Man erbjuder medlemsstaterna råd och assistans med syfte att förbättra säkerheten. OSART-programmet initierades 1982 och finns tillgängligt för alla medlemsstater. I kontakterna med kärnkraftverken i olika delar av världen hittar OSART-teamen ständigt goda exempel (s k good practice och good performance) på effektivt säkerhetsarbete exempel som man sprider vidare. Teamet ger också rekommendationer till förbättringar. På så sätt bidrar IAEA samtidigt till ständig utveckling av säkerhetsarbetet i alla medlemsländer. En OSART granskning innebär att man tittar på följande områden: ledning och organisation utbildning och träning operativ drift underhåll tekniskt stöd erfarenhetsåterföring strålskydd kemi haveriberedskap. Vid OSART-granskningen i Oskarshamn 2009 blev tilldelningen till KSU två Good Practice den ena för varierade utbildningsmiljöer, till exempel underhållsutbildningen i Barsebäck, den andra för målbaserat utbildningsmaterial. Dessutom fick KSU två Good Performance, dels för simulatormodifieringar och utbildning i samband med stora anläggningsändringar på verken, dels för det effektiva förberedelsearbete som bedrivs för att undvika bränsleskador i anläggningen. All personal, inklusive entreprenörer, måste genomgå en utbildning i Rent system innan tillträde till OKG-anläggningen medges. Good Practice och Good Performance 9

KURSDAGAR Antalet kursdagar ökar Utvecklingen av antalet kursdagar mellan åren 2000 och 2009 visar en ökning från 1 164 till 3 964. Av dessa står underhållsutbildningen i Barsebäck för cirka 220 dagar. Under året är det utbildning av driftpersonal som har ökat mest. Under 2009 uppgick antalet kursdagar riktade till kunder utanför kärnkraftverken till 100 dagar. Ökad kostnadseffektivitet Genom att i högre grad anpassa utbildningsperioden till kursdeltagarnas önskemål och genom att omplanera nyttjandet av resurser kunde oplanerade aktiviteter genomföras inom den totala kostnadsramen. Till exempel kunde en tillkommande kostnad på 600 000 kronor för ombyggnad av bostadspaviljonger invid Barsebäcksverket bekostas av KSU i stället för att debiteras kärnkraftverken. Betonas ska också att den branschgemensamma utbildningen, t ex den tidigare nämnda stationsteknikerutbildningen, har resulterat i ökad leveranskapacitet och ett avsevärt bättre resursutnyttjande. 3964 kursdagar 2009 1600 1400 1200 Utbildningsenhet Forsmark Utbildningsenhet Oskarshamn Utbildningsenhet Ringhals Utbildningsenhet Studsvik Underhållsutbildning Gemensam utbildning 1000 Dagar 800 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Kursdagar, 2009. Operatörsutbildningen i Studsvik administreras av respektive utbildningsenhet. 10

EFFEKTMÄTNING Lärande utvärdering Att mäta och analysera långsiktiga effekter av genomförda kompetensutvecklingsinsatser är ett viktigt instrument i vårt interna kvalitetsarbete och vår kvalitetssäkring av kompetensläget vid kärnkraftverken. Ett utvecklingsprojekt har genomförts med syfte att utveckla metoderna och kompetensen inom området effektmätning och lärande utvärdering. Inom projektets ram har ett antal pilotstudier genomförts i samarbete med kärnkraftverken för att validera framtagna modeller och metoder. Att mäta utbildningens effekter viktigt för kompetenssäkringen Inspiration till lärande Självförtroende 3 2 1 0 Intresse för arbetet Resultatet av utvecklingsprojektet visar att de modeller och metoder som arbetats fram ger värdefull information och ett bra underlag för förbättringsarbetet. Målsättningen är att i samråd med verken årligen utvärdera tre till fem funktionsområden, t ex utbildningsprogram för olika befattningar på verken, interna processer, så som kompetenssäkring av instruktörer. Utbildningens effekter Utbildningens effekter utvärderas med avseende på ett stort antal aspekter. Bilden till höger ger ett exempel på hur stationstekniker från Forsmark och Ringhals tillsammans skattar effekterna inom några övergripande områden. Säkerhetstänkande Yrkesstolthet 11

ERFARENHETSÅTERFÖRING Analysgruppen Analysgruppen är en fristående expertgrupp med förankring inom den svenska kärnkraftsindustrin. Gruppen administreras av KSU. Gruppen publicerar information om kärnkraft, reaktorsäkerhet, strålningsfrågor och riskjämförelser mellan olika energislag. ppen vid Analysgru AB (KSU) n utges av ing Faktaserie erhet och Utbildn NG äk KÖPI NY 74 29 Kärnkrafts 55-26 30 SE - 611 00 Fax 01 www.analys.se Box 1039 55-26 35 net: Telefon 01 s@ksu.se Inter aly E-post: an Fakta port p a r s e g Lä nr 3 oto 3 f Olkilu eaktorn R Bakgrund och Faktablad Analysgruppen publicerade under året två nummer av Bakgrund, en serie djupare faktaredovisningar, på temat kärnbränslecykler och uran. Analysgruppen publicerade även tre Faktablad, som är en kortare redogörelse av fakta, tillrättalägganden, av sådant som missuppfattats i media eller i den politiska debatten. Årets Faktablad handlade om miljö- och hälsoeffekter vid brytning av uran, reaktorbygget Olkiluoto 3 och kommentarer till rapporter om barnleukemi i närheten av kärntekniska anläggningar. Den sista publicerades som respons på en interpellation (2008/09:259) av Per Bolund (MP) till miljöminister Andreas Carlgren (C) och publicerades före interpellationsdebatten. Opinionen Analysgruppen genomförde två opinionsundersökningar under 2009, en i maj och en i oktober. Undersökningarna visar ett svagt vikande stöd för kärnkraften. Opinionen för kärnkraft är dock fortfarande stark. I oktobermätningen ville 74 % fortsätta använda kärnkraften, och av dessa ville 35 % bygga nya kärnkraftverk vid behov. Hela 41 % var för att man bygger nya kärnkraftverk vid de befintliga anläggningarna. Opinionsläget för kärnkraften är starkt Män är klart mer positiva till kärnkraft än kvinnor (83 % respektive 67 %). Stödet för kärnkraften är störst hos personer som sympatiserar med Moderaterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna, medan det är klart lägst hos personer som sympatiserar med Miljöpartiet, där dock stödet för fortsatt användning av kärnkraften var hela 47 % i oktober. 12 enska In Oy, på sv en Voima 05 kla ud 20 su li av ol an VO, Te fick i börj, lkiluo B O A r, ft to ra reak strins K nds femte uoto, Euraåm la in F a att bygg a i Olkil typ på 1 reaktorern två egna or av en ny bredvid de en tryckvattenreakt ett konsortium b är är Reaktorn leverantör arande Areva NP effekt och uv m gawatts el ramatome ANP (n ller en ko af savtalet gä av fransk. Leveran st pris på cirka 3 m G A s en tyska Siem anläggning till fa ig nyckelfärd för drift år 2009. iska och o ig ats av tekn euro, färd dock kant och fördyrat byg r ha et kt Byggproje m försenat och omfattande igheter so riska svår har kvalitetsbrister beräknat. t än na Bland an er resurser Strålsäkerhets e krävt m a tionsarbet n har finsk flera tillfällen de ti gg by la vid Under he betet och kerhe ar t lj fö ga gar av sä STUK, no t sig om förbättrin s av m dö be et ra nadssked och försäk rhe under bygg kraftverkets säke en em bl rn ro a P kä rk a ci ig at rd fä en rs det arande fö t påverkat är för närv i kommersiell drif Projektet h starta er euro oc planeras 7 miljard reaktorn är cirka 1, d na st ko mer ersättas. nk detta ska d ny kär er Finlan v ö h e b rn r ny kä kr Därfö ta bygga slut att lå be van att m s rä st nd la en Fin och av elkraft erad el. ( v rt ho po be im ökat roendet av be Faktabla h s oc en p pp ru utsläp se Analysg t Faktablad nr, et ut sl om be n, sam kärnkrafte. utvecklas te reaktor) m fe s nd Finla T

46 Nummer Juni 2009 12 g ån Årg aserien 3 2008 yrad ch förd rsenad o fö Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken nduartecken oto 3, minne. 1 600 mebestående P), och h mplett oc miljarder organisato. ggnationen e konstruk Vasa, scentralen n begärt n. etskulture ha STUK inte et. h a tre år oc nad äk 2012. Ber hur rt det är okla kraft Årsrapport Olkiluoto s i ett raft grunda xidio ld ko a minsk are fakta (För närm I Finland ad nr 35, ggs r 39, Nu by Åbo Lovisa rs fo elsing H t från 25 procen 2008 kom ocent från koli Finland pr en 10 on t, ti uk t från enkraf Av elprod t från vatt port och 31 procen h olja 19 procen kärnkraft,, 15 procent från im uktion med kol oc 24 od ft a ra pr rk el sk ci en en 03 kond e, 20. Andel de för dligt högr ergikällor övriga en har tidvis varit bety n produktionen bå de e a sl sk än in br m som vill h Finland procent, oc Enheten för erfarenhetsåterföring publicerar årligen rapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken, där enskilda händelser vid respektive block rapporteras. Erfarenhetsåterföring Enheten för erfarenhetsåterföring vid KSU var under 2009 engagerad i OSART-granskningen vid OKG och i förberedelserna för OSART-granskningen i Ringhals. Enheten införde också en ny strategi för att öka användningen av erfarenheter i KSUs utbildningar. I korthet går denna ut på att fokusera på gjorda erfarenheter i stället för enskilda händelser. Erfarenheterna samlas i så kallade erfarenhetsmoduler och används sedan som träningsuppgifter i olika utbildningar. Under 2009 behandlade enheten för erfarenhetsåterföring cirka 1 200 rapporter om händelser och incidenter vid utländska kärnanläggningar. Svenska händelser analyserades genom medverkan i ERFATOM och i direktkontakt med kärnkraftverken. 13

MEDARBETARE OCH KOMPETENS Kompetensläget Branschen är nu åter i en uppgångsfas och kräver mer kompetens än någonsin för att klara såväl uppgraderingar som nybyggnation av svenska reaktorer. De stora pensionsavgångarna skapar också ett resursbehov som ställer nya krav både på rekrytering och kompetensutveckling. Den höga rekryteringstakten skapar även en utmaning i att etablera ny personal. 10 > år34% Branschen är nu åter i en uppgångsfas och kräver mer 22% kompetens än någonsin... 5 10 år 25%0 2 år 19%2 4 år KSUs kompetens- och resursläge följer branschen i övrigt. Medelåldern på KSU är relativit hög med följd att ett stort antal medarbetare kommer att pensioneras mellan 2011 och 2019. Exklusive pensionärsavgångar har företaget nu en personalomsättning på 3,7 %. Pensionsavgångarna tillsammans med en allt större rörlighet på arbetsmarknaden skapar ett ökat nettorekryteringsbehov. Generationsväxlingen en stor uppgift för oss, liksom för så många andra. Ett stort antal medarbetare som arbetat kort tid och ett ännu större antal som arbetat länge ställer stora krav på kompetensutbyte. Detta, samtidigt som KSUs leveransvolym ökar, skapar ett utmanade läge som ställer stora krav på balans. Innehållet i det vi levererar har ändrats och därmed krävs nya kunskaper, erfarenheter och färdigheter hos KSUs medarbetare. Med det resursläge vi har, kombinerat med ett kompetensgap, står KSU inför en av sina största utmaningar någonsin. Fördelning, anställningsår. Chalmers i Göteborg och KSU KSU samarbetar med forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg för att utveckla överföring av så kallad tyst specialistkunskap. Kunskap som är erfarenhetsbaserad och sitter i väggarna på en arbetsplats och i medarbetarnas huvuden, svår att fånga i läroböcker och instruktioner. Fyra erfarna simulatorinstruktörer har valts ut som i sin tur har utsett sina adepter till programmet. Studiedagar Varje sommar och vinter utbildas en specifik målgrupp, dvs medarbetare som arbetar i vår utbildningsprocess, under fyra veckor per säsong på ett tema som formuleras utifrån verksamhetens aktuella behov. Ett återkommande tema för sommarens studiedagar är alltid kopplat till den årliga KSU-konferensen där hela företaget deltar. Målet för deltagande i studiedagarna är 80 % av målgruppens cirka 160 medarbetare. 14

Fenixprogrammet Fenixprogrammet är en utvecklingsidé som vi fått från statliga Energimyndigheten och vidareutvecklat för våra behov. I korthet går programmet ut på att två nestorer, dvs två äldre medarbetare med erfarenhet, god utbildning och lämplighet för uppgiften, leder gruppen. Yngre medarbetare i grupper om fyra till fem personer träffas en dag per månad, under cirka ett år, för att informeras om vårt företag och vår bransch, dvs kärnkraften från ax till limpa. Utfallet hittills har varit mycket positivt. Dialogseminarier KSU har sedan flera år ett givande samarbete med Kungliga Tekniska högskolan, där man använder sig av en speciell metodik, den så kallade dialogseminariemetodiken. En bärande idé i dialogseminariemetoden är att kunskapsutveckling är en kollektiv process som tar form mellan människor, inte i den enskilda personens hjärna. Seminariedeltagarna, med olika kunskaper och erfarenheter, läser på förhand givna texter. Var och en kommenterar texterna och redovisar associationer och reflektioner skriftligen som sedan ger upphov till givande diskussioner som protokollförs och ligger delvis till grund för kommande möten. Resultatet kan beskrivas som en positiv spiral, där kunskap och erfarenhet tydliggörs och förmedlas. Det pågår också ett samarbete mellan KTH och KSU kring en doktorsavhandling, som delvis baseras på erfarenheter från KSUs simulatorträning för kärnkraftverkens kontrollrumspersonal. Kvalificerad erfarenhetsutveckling inom säkerhetsarbetet är en seminarieserie som KSU tillsammans med Vattenfall har arbetat med under de senaste tre åren. Trainee-program I en fas med stora rekryteringsbehov genomfördes ett 15 månader långt trainee-program. Av deltagarna i programmet har nu 86 % en tillsvidareanställning inom KSU. 15

TEKNIK 2009 Simulatordrift och support Investeringar för säkerhet, effekthöjning och längre livstid I Ringhals moderniseringsprogram TWICE deltog KSU genom att bygga en ny simulator för användning dels i utbildningsverksamheten, dels för utprovning av ny utrustning till verkets nya kontrollrum. I Ringhals 3-simulatorn slutfördes under året det stora arbetet med att byta ut samtliga processmodeller. Vidare gav de kommande moderniseringarna och effekthöjningarna i GREAT- och NICE-projekten i verket upphov till uppdateringar som genomfördes i simulatorn. Verket använder simulatorn för att kvalitetssäkra leveransen innan den installeras i verket lösningar Gemensamma tekniska Gemensam upphandling Kontinuerligt samarbete Projekt Godkänd leverans till KSU Verkets verifiering Våra simulatorer är en förutsättning för att driftsätta uppgraderingar i verken. Vi samarbetar med verket och verkets leverantörer i varje investeringsprojekt. Vi utbildar operatörerna (As Built) Uppdatering enligt verk Vi genomför utbildning innan installationen i verket är klar Installation i verket Leveransen som testats i simulator driftsätts i verket med utbildad personal Linje Simulatordrift 16

Säkerhetshöjande åtgärder i Ringhals 1 medförde stora ändringar i simulatorn. Dessa pågick under hela 2009 med plan att vara klara under 2010. Sista delen av de säkerhetsåtgärder och effekthöjningar som Oskarshamn 3 genomfört under projektnamnet PULS infördes i simulatorn. Under året uppdaterades även den grafiska simulatorn, GSIM, i Oskarshamn till samma nivå som Osakarshamn 3simulatorn. I Oskarshamn 2s moderniserings- och effekthöjningsprogram PLEX uppstår stora ändringskrav på simulatorn. KSU levererar en helhetslösning med både simulatoruppgradering och utbildning i två projekt ett teknikprojekt och ett utbildningsprojekt där projektledarna samarbetar tätt. Samtliga blockdatorer, gamla och resurskrävande, byttes ut till enkla pc med samma funktion ett samprojekt med verken och Cap Gemini. I flera simulatorer har kvalitetshöjande arbeten med simulatorns härdfunktion genomförts för att möta framtida utbildningskrav. Under 2009 blev arbetet i Oskarshamn 3 klart och motsvarande arbete påbörjades under året för Forsmark 3 och Ringhals 1. Arbetet med att utreda behovet av att separera Forsmark 3 från Oskarshamn 3 ledde till en rekommen- dation att bygga ett eget kontrollrum för Forsmark 3. Simulatorerna för Oskarshamn 3 och Forsmark 3 finns för närvarande i KSUs lokaler i Studsvik. Planer finns att flytta ut simulatorerna till repektive verksort. Inre effektivitet, kvalitet och servicegrad För att möta kravet på ökad service infördes under 2009 en Servicedesk-funktion dit alla felrapporter rörande alla simulatorer går. Detta gjordes som ett led i att strukturera verksamheten kring processer. Influenser togs från ramverket ITIL, Information Technology Infrastructure Library. Teknikavdelningen bidrog med både projektdeltagande och simulatorkvalitet till den lyckade OSART-granskningen i Oskarshamn som genomfördes under våren 2009. Testningen har alltid varit en viktig del av Teknikavdelningens arbete och under 2009 tog vi ett steg till i att förbättra och utveckla våra metoder. Detta skedde dels genom investeringar i verktyg och utbildning, dels i starten av ett utvecklingsarbete drivet av medarbetarna. 17

Simulatordrift och support 6 000 Simulatordrift och support 5 000 4 000 timmar 3 000 Ack. utfall, timmar 2 000 1 000 0 O1 O2 O3 R1 R2 R34 F12 F3 simulator Drift och support för att säkerställa simulatorernas användning, tillgänglighet och verkslikhet. Med verkslikhet avses hur väl en simulator efterliknar verkligheten och säkerställer att simulatorerna uppfyller ställda krav enligt simulatorstandarden ANSI/ANS 3.5-1998. Diagrammet omfattar även underhåll av simulatorernas modeller (inom befintlig simuleringsomfattning) för processdynamik, el, termohydraulik, neutronkinetik, kontroll-, logik-, fel- och assistentfunktioner. 1400 Test och verifiering Test och verifiering 1200 1000 timmar 800 600 Ack. utfall, timmar 400 200 0 O1 O2 O3 R1 R2 R34 F12 F3 simulator Simulatorerna är utmärkta miljöer att använda för framtagning och test av instruktioner samt verifiering och validering av kontrollrumsutrustning (I&C) och applikationer. Diagrammet avser timmar levererade tjänster i samband med anläggningsändringar. 18

Verkslikt, tillgängligt, effektivt och skalbart! 19

FINANSIELL INFORMATION Positivt resultat för året Verksamheten har under året präglats av ett stort antal utvecklingsprojekt, såväl i simulator- som utbildningsverksamheten. Vi har lyckats hålla oss inom den beslutade kostnadsram som vi fått från våra kunder. Vi uppvisar ett positivt resultat för året. KSUs styrelse Bolagsstyrelsen har sitt säte i Nyköping. Styrelsens ledamöter utses bland ägarna, Ringhals AB, Barsebäck Kraft, OKG AB, Forsmarks Kraftgrupp AB samt personalorganisationerna. Ordinarie ledarmöter Bertil Dihné ordförande Peter Jonsson v ordförande Claes-Göran Runemark/Per-Göran Nilsson Leif Öst Per-Erik Ellström Hans Parmenberg/Helena Gustavsson Arbetstagarrepresentant Jan-Olof Lidman Arbetstagarrepresentant Nyckeltal KSU har under de senaste åren genomgått en kraftig verksamhetsmässig expansion. Detta har även fört med sig att antalet anställda har ökat kraftigt. 2009 2008 2007 2006 2005 Nettoomsättning (ksek) 374 823 310 351 244 656 220 164 214 174 Årets investeringar (ksek) 95 228 120 213 139 804 138 305 127 827 Antal anställda 273 258 220 212 193 20

Kraftigt ökande utbildningsvolymer till sänkta kostnader! 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Kostnader utfall Kursdagar Antal anställda 1,5 1,0 0,5 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Genomförandetid i utbildning 20 18 16 14 Procent av total tid 12 10 8 Genomförande i procent 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 21

BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING Belopp i ksek 2009-12-31 2008-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 21 520 24 193 Inventarier 446 870 468 925 Pågående nyanläggningar 271 688 230 272 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 405 405 Summa anläggningstillgångar 740 483 723 795 Kortfristiga fordringar 57 080 36 259 Kassa och bank 42 41 Summa omsättningstillgångar 57 122 36 300 SUMMA TILLGÅNGAR 797 605 760 095 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Aktiekapital, 4000 aktier 400 400 Reservfond 80 80 Summa bundet eget kapital 480 480 Fritt eget kapital 3 814 2 674 Obeskattade reserver 10 813 10 813 Kortfristiga skulder 782 498 746 128 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 797 605 760 095 22

RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING Belopp i ksek 2009 2008 Nettoomsättning 374 823 310 351 Aktiverat arbete för egen räkning 36 028 42 371 Summa rörelsens intäkter 410 851 352 722 Rörelsens kostnader Övriga kostnader -102 255-87 358 Personalkostnader -214 471-184 479 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -78 540-68 075 Summa rörelsens kostnader -395 266-339 912 Rörelseresultat 15 585 12 810 Resultat från finansiella investeringar -13 788-17 198 Resultat efter finansiella poster 1 797-4 388 Bokslutsdispositioner 0 3 802 Resultat före skatt 1 797-586 Skatt på årets resultat -657 0 Årets resultat 1 140-586 23

KSUs HISTORIA Pionjärtiden AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildas 1972 Olle Grimstedt (1972 76) Carl-Fredrik Gnosspelius är AKUs skolchef (1972-80) Kontoret i Studsvik är klart, och de första instruktörerna anställs (1973) Barsebäck 1 startas (1974) B1-simulatorn är klar 1975 Egon Malmqwist tillträder som vd på deltid (1976-80) Den första officiella Barsebäck 1-simulatorkursen hålls 1976 Läromedelsproduktionen byggs ut och integreras i utbildningsavdelningen (1978) R3-simulatorns första återträningskurs (1978) Harrisburgolyckan (1979) Föreningen RÖST bildas i januari 1980 för att ge saklig information om energikällor Folkomröstningen den 23 mars 1980 om kärnkraften utfaller med 58 % JA-röster Klartecken till att starta och färdigställa de sista sex blocken (1980) FO3-simulatorn, KSUs tredje simulator, byggs och ökar grunden för ett gediget kunnande (1980) RKS, Rådet för Kärnkraftsäkerhet bildas (1980) Kaj Lindholm tillträder som vd (1980 86) FO3-simulatorn är klar (1983) Stimulerad blockdator införs i FO3 (1984) Lisa, en 17-tum Appledator förändrar framtagningen av läromedel (1984) Stimulerade och simulerade blockdatorer införs i B1- och R3-simulatorn (1986) Tjernobylreaktorn i Ukraina havererar (1986) Svante Nyman tillträder som vd (1986 95) Analysgruppen bildas i januari 1987 AKU och RKS går samman och bildar KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (1987) Datorbyte för B1- och R3-simulatorn (1987 88) Utvecklingstiden Integrerade läromedelspaket för F1-, R1 och O1-simulatorerna tas fram (1989) F1-simulatorn klar (1990) R1-simulatorn klar och B1-simulatorn uppgraderas till ny simulator (1991) Gun Neby blir Sveriges första kvinnliga reaktoroperatör i maj 1992 Ombyggnad av simulatorer p g a sil-händelse R2-simulatorns placering diskuteras (1992) Vi firar 20-årsjubileum 1992 24

KGP (kraftindustrins grundutbildningspaket) utvecklas (1992) Säkerhetsavdelningen och den Högre Utbildningen (HU) flyttar in i nya lokaler i Stockholm (1993) Beslut tas om R2-simulatorns placering i Studsvik (1993) Konsolideringsfasen Rolf Gullberg tillträder som vd (1995 2003) G-sim (grafisk simulator) för F3 utvecklas 1995 Ny organisation, marknadsavdelning, etableras. Den gamla kostnadsstyrda verksamheten ersätts med köp och sälj mot verken. Tio nya instruktörer anställs (1996) Företagsdag med Öppet hus (1998) Placering av simulatorerna vid verken diskuteras återigen (1998) Barsebäck 1 stängs (1999) KSU blir en del av Vattenfallkoncernen (2000) Omprövningens tid Åke Karlsson tillträder som vd (2003) Utvecklingsprojekt dras i gång och en översyn av hela KSUs verksamhet görs (2004) Moderniseringsfasen Barsebäck 2 stängs (2005) Effektiviseringsprojektet GEM påbörjas 2005 för att införas som projekt ingem under 2006 Tankeförbudslagen, eller tankeförbudet om kärnkraft, upphör (2006) Oskarshamn 2 får en helt ny simulator (2006) Införande av TURBIC (turbininstrument och styrsystem) i O2-simulatorn (2007) Uppgradering av R3 etapp 1 av 3 (2007) Helt ny O3-simulator (2008) KSU startar sin underhållsutbildning i Barsebäck (2008) Införande av projektet GREAT (effekthöjning, turbininstrument och styrsystem) i R3-simulatorn (2008) OSART-granskning i Forsmark (2008) R2 ny TWICE-simulator (nytt styrsystem) (2009) OSART-uppföljning i Forsmark (2009) OSART-granskning i Oskarshamn (2009) Gemensam utbildning (2009) Aktiviteter för att öka lärandet i vardagen (2009) Task Observation (2009) Volymökning i antalet kursdagar (2009) 25

26 Vi arbetar för säker kärnkraft

27

Studsvik Forsmark Oskarshamn Ringhals (huvudkontor) KSU, Box 1039 KSU KSU, Box 926 KSU SE-611 29 Nyköping SE-742 03 Östhammar SE-572 29 Oskarshamn SE-432 85 Väröbacka Tfn: +46 (0)155-26 35 00 Tfn: +46 (0)173-167 00 Tfn: +46 (0)491-78 13 00 Tfn: +46 (0)340-64 62 00 Fax: +46 (0)155-26 30 74 Fax: +46 (0)173-167 50 Fax: +46 (0)491-78 13 59 Fax: +46 (0)340-64 62 99 Barsebäck KSU, Box 524 SE-246 25 Löddeköpinge 0155-26 35 00 (växel KSU) info@ksu.se www.ksu.se Org nr: 556167-1784 VAT-nr: SE556167178401