När korpen vitnar när svanen svartnar när gråsten flyter - locka mig Studiematerial Häxbrand Mellan åren 1668 och 1676 rasade häxprocesserna i Sverige. Grannar angav varandra, män anklagade sina fruar och barn vittnade mot syskon och mödrar. Människor ställdes inför domstol, åtalade för blåkullafärder, trolldom och satansdyrkan. Omkring 300 personer dömdes till döden. Av dessa 300 hundra kom över 1/3 från Ångermanland. Värst var det i Torsåkers pastorat, där dömdes 71 personer till döden. Hur kunde människor vara så blinda? Karin Rehnqvist är en av Skandinaviens mest välkända tonsättare. I verket Där korpen vitnar har hon tagit sin utgångspunkt i just häxprocesserna i Torsåkers pastorat. Hon har föreställt sig en kvinna på den tiden, vad som omgav henne, det magiska och mystiska, kyrkan, det kraftfulla, det humoristiska. Där finns också det svarta, smärtsamma och obegripliga som drabbade så många. Där korpen vitnar är ett starkt verk som inte är självklart för dagens ungdomar. I programmet Häxbrand har Scenkonstbolaget Musik och Murberget Länsmuseet Västernorrland samarbetat genom att sammanföra musik och historia. Genom musiken får eleverna uppleva känslor och genom berättandet och fakta får de kunskap som tillsammans skapar en större upplevelse. Det är vår fasta övertygelse att det är bra att uppleva nya oväntade kulturformer samt att vi kan lära för idag av historien och där är just Häxbrand en bra ingång. I detta studiematerial vill vi ge tips på olika ingångar för att arbeta vidare eller fördjupa sig kring både de historiska och musikaliska upplevelserna som programmet Häxbrand ger. Saknar du något eller har frågor så hör gärna av dig. Maria Nordlund Anna-Lena Wigren Museipedagog Producent Murberget, Länsmuseet Scenkonstbolaget Musik 0611-886 55 060-18 03 84 maria.nordlund@murberget.se www.murberget.se annalena.wigren@scenkonstbolaget.se www.scenkonstbolaget.se
Där korpen vitnar är ett stycke i fyra satser och tre mellanspel för folksångerska och tolv musiker. Jag har tagit min utgångspunkt i de s k häxprocesserna, som drog genom hela Europa, från söder till norr mellan 1400- och 1600-talet. Människor, oftast kvinnor, dömdes utan grund att brännas på bål för trolldom, häxerier och samröre med den fule. I norra Europa tog sig rättsprocesserna särskilt groteska uttryck, då även barn användes som angivare och vittnen, oftast lockade med mat. (Andra satsens ramsa, den som botar modstulna kreatur, är just hämtad från ett domstolsprotokoll från Torsåkers kyrka i Ångermanland. I denna trakt tillbringade jag somrarna under tjugo från 1980. Tvåhundra år tidigare, ställdes här 71 personer inför rätta. Det var 65 kvinnor var 5:e kvinna i socknen 2 män och 4 pojkar. Alla halshöggs och brändes på bål 1 juli 1675.) Jag har föreställt mig en kvinna på den tiden, vad som omgav henne, hur hon var; närheten till naturen och tron på allsköns väsen, det magiska och mystiska överallt närvarande, kyrkan (vars präster i många fall var de pådrivande i processerna), det kraftfulla, det humoristiska. Ofta var det kvinnor som var ovanligt dugliga som angavs; deras kor kanske mjölkade bättre än grannens, de var duktiga på läkedom, örter m m. När jag komponerat färdigt stycket fann jag att sista satsens mardrömstext var skriven av romen Rosa Taikon. Detta faktum gjorde för mig att kopplingen till hets och förföljelser (häxjakter) av människor och folkgrupper idag blev smärtsamt direkt och tydlig. Karin Rehnqvist 12/11-07
Där korpen vitnar Text 1 DÄR KORPEN VITNAR När korpen vitnar när svanen svartnar när gråsten flyter - locka mig Där korpen vitnar där svanen svartnar där gråsten flyter - Fritt ur gamla magiska ramsor och besvärjelser 2 RECITATIV FÖR EN MODSTULEN KO Jungfru Maria gick sig ut på en grönan löt mötte hon där sin välsignade son så söt - Hvad lete I min välsignade mor? - Jag letar min miöhumbla, ty min ko är blivin mjölkstulin, modstulin, leverstulin, lungstulin, hjärtstulin, blodstulin, magstulin, och all illa farin. Jesus och Maria mille mor ginge både om råd. Vill vi bota henne båda två, vill vi taga malt och salt vill vi läta i hennes mun, det skall bliva bot i samma stund. I Guds Faders, Sons och Helig Andes Ramsa för bot av modstulna kreatur från Ytterlännäs, Ångermanland, hämtad ur trolldomsprocessernas domstolsböcker 1669-1674. miöhumbla är ett gammalt ord för humla. Humlor ansågs traditionellt förknippade med mjölk och mjölkning. Musiker: - Jag hugger och jag hugger och jag hugger - Jag binder dig, jag binder dig, jag binder dig - Jag stämmer dig, jag stämmer dig, jag bränner dig Klippt ur svenska signelser och besvärjelser
3 PSALM Pris vare du som låter Oss glada vakna opp Och över jorden åter En nådedag gå opp En dag som skall försvinna Likt den igår förgick O må vi då besinna Dess dyra ögonblick O må vi noga märka ad Gud av oss begär Och med all trohet verka Så länge dagen är Att icke syndens minne vårt hjärta klagar an När aftonen är inne Då ingen verka kan J-O Wallin, ur Svenska psalmboken 1937, något bearbetad Genomborrat hjärta av skräck skälvande av ångest 4 JAG HADE EN OND DRÖM Jag hade en ond dröm Jag stod framför havet Plötsligt blev himlen svart och brann solen upp Jag hörde fåglar skria i skyn och deras vingslag varskodde om onda tider Rosa Taikon Jag ser korpen jag ser svanen Musiken Där korpen vitnar är ett stycke i fyra satser och tre mellanspel för folksångerska och tolv musiker. Kompositören heter Karin Rehnqvist och hon är en av Skandinaviens mest välkända tonsättare tillika professor i komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon är också ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien Det är Nordiska Kammarensemblen som framför stycket tillsammans med Ulrika Bodén. Nordiska Kammarensemblen, NKE, är professionella musiker inom Scenkonstbolaget Musik i Sundsvall. Ulrika Bodén är en av de främsta folksångerskorna i Sverige idag. Hon växte upp i Helgum i Ångermanland och bor idag i Nora. Där korpen vitnar är specialskrivet för just Ulrika och hennes röst.
Texterna i stycket är inspirerade av gamla magiska besvärjelser, hämtade från häxprocessernas domstolshandlingar. Sista satsens text är skriven av Rosa Taikon och finns även med i seriealbumet Sofia Z-4515 som handlar om den romska flickan Sofia Taikons upplevelser under Andra världskriget. Konserten är iscensatt och regisserad av Svante Grogarn. Genom förläsarnas, musikernas och sångerskans agerande, rekvisitan och ljussättningen förstärks musikens berättelse. Musiken blir inte bara något man lyssnar på, det blir en upplevelse som känns. Diskussionsfrågor Musik används ofta för att skapa en känsla i t ex filmer. Särskilt i skräckfilmer kan musiken ha stor betydelse för hur olika scener upplevs. På vilket sätt illustrerade musiken stämningarna i Häxbrandskonserten? Vilka stämningar/känslor kunde ni känna? Hur användes de olika instrumenten? Ljussättning, kostym och rekvisita på scen fördjupar den visuella upplevelsen. Hur användes ljussättningen? Vilka olika stämningar/känslor skapade den? Vilka roller hade de två förläsarna i början? Vad symboliserar den sista scenen där sångerskan står på ett podium? Musikerna och sångerskan agerade och rörde sig över scenen under konserten. Vilken roll hade sångerskan? Vilka roller spelade musikerna? Vilka känslor förmedlade de genom sitt agerande? Värdegrund, respekt, självkännedom och socialt samspel Att häxprocesserna kunde ske beror inte på att man var dummare eller mer vidskeplig förr. Det handlar om värderingar och beteenden. Att falla för grupptryck och utpeka och anklaga andra är något som vi människor allt för lätt har gjort och fortfarande gör. Det finns exempel på samma grundläggande beteende genom mänsklighetens historia och det kan handla om allt från folkmord till mobbing. Under Andra världskriget ledde det nationalsocialistiska styret till en systematisk jakt och utrotning av bl a judar och romer, homosexuella och avvikande. Även om inte alla stödde handlingarna var det många som valde att blunda och därmed kunde förintelsen av miljontals människor fortgå. Seriealbumet Sofia Z-4515 av Gunilla Lundgren, Sofia Taikon och Amanda Eriksson handlar om en romsk flickas upplevelser under Andra världskriget. Sofia var ett barn när hon fördes till koncentrationslägret i Auschwitz-Birkenau. Fångnumret tatuerades på hennes vänstra arm: Z-4515. Fjorton år gammal kom Sofia till Sverige med de vita bussarna. Gunilla Lundgrens text och Amanda Erikssons serieteckningar är mjuka i tonen, trots att de skildrar fruktansvärda händelser. Sofia Taikon var själv mycket angelägen om att inte skrämma barnen genom att återge sina värsta minnen från
krigsåren. Därför är berättelsen möjlig att ta till sig även för 11 12-åringar men naturligtvis ger boken ohyggliga insikter i mänsklig ondska. Seriealbumet är tvåspråkigt och läses på svenska från ena hållet och på romani från det andra. Boken går att beställa på www.podium.nu Forum för levande historia har tagit fram en lärarhandledning till boken och den går att ladda ner på: http://www. levandehistoria.se/files/sofiaz4515lararhand.pdf I Bjästa, Ångermanland, år 2009, blev två flickor våldtagna av samma kille. Han blev dömd men det var flickorna som blev baktalade och utfrysta och det hela kulminerade 2010 i samband med ett inslag i Uppdrag Granskning på SVT samt mängder av artiklar och inlägg i press och på sociala medier. Det är inte själva rättsfallet, våldtäkterna, som är det intressanta, det är istället hur det omgivande samhället reagerar och agerar. Parallellerna till häxprocesserna är skrämmande. Tidningen i Skolan satte samman ett lektionsupplägg med värdegrundsövningar kring händelserna i Bjästa. Lektionsupplägget handlar inte om offret och inte om förövaren - utan om åskådarna. Syftet är att skapa personlig reflektion kring civilkurage, gruppåverkan och mediers roll. Lektionen heter Våldtagna Linnea i Bjästa - och samhällets förblindning och finns på Mediekompass hemsida Länk: http://www.mediekompass.se/lektionstips/lektionstips-temp/58- vardegrund/1895-valdtagna-qlinneaq-i-bjaesta-och-samhaellets-foerblindning Häxprocesserna Snabbfakta Att utöva trolldom och besvärjelser var ett brott på samma sätt som stöld, dråp eller mord. Om någon blev anklagad skulle rättegång ske. Sedan början av 1600-talet användes Gamla Testamentet som ett komplement till de världsliga lagarna och i Andra Mosebok kap 22:18 står att läsa: En trollkona skall du icke låta leva. Därmed var dessa brott belagda med dödsstraff. Det börjar så smått på 1580-90-talet. Enstaka rättegångar i Stockholm och Småland, flera i Malmö, där saker som djävulens märke, orgier på Blåkulla, vattenprov och tortyr nämns. År 1634 startade en mindre process i Ramsele i Ångermanland. Det rådde svält och missväxt i denna del av Sverige. Fyra kvinnor och en man anklagades för att ha stulit mjölk från sina grannar. Tyvärr finns det inte så mycket information om rättegången. De anklagade tycks dock ha dömts som skyldiga. År 1636 finns det dokumentation om att bödeln Håkan fick lön för att ha bränt en trollkarl och fyra häxor. Men 1668 började det på allvar i Dalarna och strax där på i Härjedalen. 1669 i Bohuslän. 1671 i Hälsingland, 1673 Medelpad och Jämtland. 1674 till Ångermanland, Västerbotten, Lappland och Österbotten. 1672 i Gästrikland och senare i Västmanland, Uppland och slutligen i Stockholm. Processerna såg olika ut i landet: I de gamla danska landskapen Bohuslän och Skåne användes mycket tortyr, medan det i Norrland inte förekom någon allmän tortyr utan
istället lät man här små barn vittna. I södra Sverige handlar anklagelserna om förgörning av människor och egendom medan det i mellersta och norra delarna oftast handlar om barnaförande till Blåkulla och samröre med djävulen. För att utrota Satans ogräs tillsatte kungen Karl XI speciella domstolar, sk trolldomskommissioner. Kommissionen hade till uppgift att skilja ut till vilken grad de anklagade var skyldiga, på en skala från oskyldiga men förförda till bevisade trollkonor. Den började i Sollefteå i september 1674. 12-åriga Maria Andersson angav 13 personer, däribland sin styvmor. 6 st dömdes till döden varav 2 erkände. 17 andra dömdes till varierande straff som ris, gatlopp, kyrkplikt och böter. Boteå nästa. 2 dödsdömda, 6 med lindrigare straff. Härnösand 2 oktober. 100 anklagade varav 23 från staden och 77 från Säbrå, Stigsjö och Häggdånger. 40 st blev dödsdömda varav 10 från staden och 30 från landsbygden(35 kvinnor och 5 män). Under våren 1675 fortsatte kommissionen i Gudmundrå, Nora, Torsåker, Dal och Ytterlännäs socknar. Det finns inga protokoll från kommissionen bevarade. Jöns Horneus, 1771, använde dock en avskrift av protokollet för sin redogörelse för Torsåker, Dal och Ytterlännäs. Torsåker: Enligt Horneus var det 71 st dömda till döden i pastoratets tre socknar. Enligt vissa uppgifter skall dock avrättningarna skett i två omgångar med 9 st en gång och 62 st andra gången. Vidare är det diskussioner om det verkligen var så många som blev avrättade. Det finns nämligen anteckningar i kyrkböckerna som antyder att ett tjugotal av de dödsdömda var i livet flera år efter 1675. Eftersom kommissionernas arbete blev så stort, befalldes att de lokala häradsrätterna skulle göra egna rannsakningar som en slags förundersökning. I Nordingrå inleddes rannsakningarna mot 113 personer den 4 maj 1675. De sista förhören verkar ha hållits 22 maj. Det avkunnas inga domar och det finns inga uppgifter om att några straff ska ha utdömts. Man säger allmänt att häxorna brändes på bål men enligt vad man vet så har bara en kvinna blivit bränd levande under Häxprocesserna i Sverige. Det var Malin Matsdotter, Rumparemalin i Stockholm. Häxorna blev dömda till döden med yxa och bål och därmed halshuggna innan de brändes. Redan på 1660-talet höjdes en del kritiska röster till hur man skulle bemöta anklagelser om häxeri. Per Brahe och Karl Gustav Wrangel, båda medlemmar av den då sittande förmyndarregeringen, hävdade att det var frågan om illusioner och att det bästa var att inte ägna frågan allt för stor uppmärksamhet: iu meer man rörer i detta verket, iu värre lär ded blifva, låter man ded blifva orört lär ded uphöra. Det var dock först när häxprocesserna drabbade Stockholm 1676 som det hela verkligen ifrågasattes. Speciellt när en del finare fruar anklagades.
Den sk. Gävlepojken, Johan Johansson Griis anses vara den som startade häxryktena i Stockholm. Han var föräldralös och kom till Stockholm för att bo hos en släkting. Hans förtal och ryktesspridning ledde till att 14 personer dog 1677. Åtta kvinnor avrättades som häxor, en hängde sig i cellen, fyra barn inklusive Johan själv avrättades som falska angivare och ett barn dog i sviterna av spöstraff. Genom en blandning av kritiskt tänkande, praktiska tester och sunt förnuft blev resultatet att särskilt barnens vittnesmål ifrågasattes. Därmed var det största underlaget till nya anklagelser bortröjt och hysterin lade sig snabbt över hela Sverige. Men det var egentligen inte slut för det. I lagen fanns dödsstraff för häxeri kvar till 1779. Den sista dödsdomen för häxeri utfärdades 1704. År 1779 avskaffar kung Gustav III dödsstraffet för trolldom. Länktips Häxprocesserna Wikipedia Häxprocesser i Sverige http://sv.wikipedia.org/wiki/h%c3%a4xprocesser_i_sverige Häxprocesserna i Boteå, Ångermanland: http://www.botea.se/kulturlagret/hexprocess_minne.php Hans Högmans sida om häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1675: http://www.algonet.se/~hogman/slhaxor.htm Häxprocessen i Häggdånger: http://www.haggdanger.se/index.php?option=com_content&task=view&id=51&itemid =49&limit=1&limitstart=1 Häxprocesserna i Torsåker Dal och Ytterlännäs, med bilder: http://www.kramforsbygder.com/nyland/pages/opage.asp?p=4&o=166&c=2 Häxprocesserna i Stockholm: http://www.angelfire.com/sd2/sodermalm/historia/linnellhaxor.html Häxprocessen i Fjällsjö 1662 där ingen blev dömd till döden, släktforskarsida: http://www.forssen-alonso.com/ting/ting_1662_haxor_lang.htm Uppsats om samt avskrift av handskrift rörande häxprocesserna i Torsåker, Dal och Ytterlännäs. Skrivna av Jessica Johansson för Högskolan i Gävle. Originalskriften finns utställd på Murberget, Länsmuseet Västernorrland http://hig.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:435291 Uppsats om rannsakningarna i Nordingrå, av Kalle Holmqvist, Högskolan på Gotland: http://hgo.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:306469
Länktips Häxor, trolldom och folktro Om häxor på Unga Fakta: http://www.ungafakta.se/haxor/ Om häxor och trolldom förr och nu. Hemsida för intresserade: http://haxor.ifokus.se/ Uppteckningar om besvärjelser och trolldom från länet. Murbergets databas Upptäck samt sökord Signerier: http://www.murberget.se/upptack/minneslista.aspx Litteraturtips Bengt Ankarloo : Trolldomsprocesser i Sverige Avhandling 1971 Jan Guillou: Häxornas försvarare 2002 Karl Hamberg: De stora trolldomsprocesserna i Sverige åren 1668-1676 Per och Teo Sundin: Häxorna: Häxtro och vidskepelse i 1600-talets Ångermanland 1978 Alf Åberg: Häxorna: De stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668 1676 1989 Bo R Holmberg: Visgossens bror (Skönlitterär ungdomsbok) Historiskt material På Landsarkivet i Härnösand förvaras det bevarade källmaterialet samt avskrifter och bearbetningar av originalkällorna. Bland annat har Göran Nordqvist renskrivit de källor som rör rättegångarna i Torsåkers pastorat och Sture Norberg har gjort Häxbrand avskrifter för hela Ångermanland. Studiebesök På Häxmuseet i Sandslån, Nyland finns en fin utställning tillägnad häxprocesserna i Torsåkers pastorat. Kontakta Kramfors kommun för info om öppettider. I Hammar, Nyland kan man besöka en gammal jordkällare som sägs vara den plats där man höll de anklagade inlåsta i väntan på avrättning. Musik: Mellan Torsåker, Karin Dal och Ytterlännäs Rehnqvist ligger det sk. Häxberget där 71 personer avrättades våren 1675. Vägskylt finns från Riks90 och på platsen finns en skyltad och bred stig som leder upp på berget och bålplatsen. På toppen finns idag en minnessten med inskriptionen: torsdag 16 februari kl. 19.00 Här brann häxbål 1675. Kvinnor dog Män dömde. Tidens tro drabbar människan Nordiska Kammarensemblen med Ulrika Bodén. Prolog med Maria Nordlund och Margareta Bergvall. Konsert och workshop, om godhet och ondska förr och nu. Biljetter 120 kr inklusive fika. Pensionärer och skolungdomar 80 kr. Förköp i museets reception.