En bredare skattereduktion för egenägd el Möjligheterna att likställa andelsägd el med mikroproduktion i anslutning till bostaden.

En bredare skattereduktion för egenägd el Möjligheterna att likställa andelsägd el med mikroproduktion i anslutning till bostaden. 2016-11-29 Jessica Henryson, Westander Klimat och Energi och Ulrika Grefberg, Svalner på uppdrag av Linda Burenius Magnusson, OX2

Sammanfattning och förslag Sedan den 1 januari 2015 har den som producerar egen el genom exempelvis solceller på taket eller ett vindkraftverk på tomten rätt till en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för överskottsel som matas in på nätet. Skattereduktionen gäller bara den som producerar el i anslutning till där den används, vilket innebär att andelsägd el inte omfattas av stödet. Detta innebär i praktiken att alla hushåll som bor i lägenhet utesluts. Redan när stödet infördes aviserade regeringen att den skulle undersöka möjligheten att låta andelsägare komma i åtnjutande av skattereduktionen. En utredning har nu tillsatts för att undersöka hur detta kan göras, antingen inom ramen för reglerna om skattereduktion eller inom ramen för energiskattesystemet. Strävan är att ge likartade förutsättningar för alla hushåll, oavsett boendeform, vilket kan erhållas genom nedanstående förslag. Andelsägd el kan främjas genom ett tillägg i inkomstskattelagen som utvidgar definitionen av vilka som har rätt till en skattereduktion för mikroproduktion, enligt förslag i avsnitt 4.2. Andelsägande kan främjas genom en komplettering av 11 kap, 2 i lagen om skatt på energi, gällande undantag från skatteplikt, enligt förslag i avsnitt 4.3.4. Det bedöms inte finnas några hinder mot detta i EU:s energiskattedirektiv. Storskalig andelsägd vindkraft har generellt bättre ekonomi än små solcellsanläggningar på ett villatak, vilket innebär att energiskattebefrielse (cirka 42 öre/kwh inkl moms), eller motsvarande nivå i skattereduktion, troligen är tillräcklig för att motivera till investeringar i andelsägd vindkraft. Våra förslag ligger i linje med att regeringen i sin promemoria om solelskatten den 21 november 2016 förtydligade sin inställning till skattereduktion för andelsägande: Regeringen har tidigare aviserat att man arbetar med förbättringar i skattereduktionen att den ska göras enklare och även omfatta andelsägt. 2

Innehåll 1. Inledning... 4 2. Goda skäl att uppmuntra egenproducerad el... 5 2.1. Egen mikroproduktion och andelsägd el måste likställas... 5 2.2. Starkt politiskt stöd... 7 3. Nuvarande skattereduktion för egenproducerad el... 7 4. Möjligheter att främja andelsägd el... 8 4.1. Olika förutsättningar för andelsägd el än mikroproduktion... 8 4.2. Andelsägd el inom ramen för skattereduktion... 9 4.2.1. Utvidgning av vilka som omfattas av skattereduktion... 9 4.3. Andelsägande hanteras i separat ordning... 10 4.3.1. Ekonomiska föreningar är energiskattepliktiga... 10 4.3.2. Goda möjligheter till energiskattebefrielse i EU-direktivet... 11 4.3.3. Avtal med Norge om begränsad energiskattebefrielse... 12 4.3.4. Komplettering av lagen om skatt på energi... 13 4.4. Nivå på skattereduktion respektive energiskattebefrielse... 13 4.5. Slutsatser angående andelsägd el... 16 5. Kostnader och påverkan på elcertifikatsystemet... 16 3

1. Inledning Det är angeläget att andelsägd el ges liknande villkor som mikroproduktion i anslutning till bostaden, så att även de hushåll som bor i lägenhet får möjlighet att bidra till energiomställningen. Den tidigare alliansregeringen lade i mars 2014 fram ett förslag om att mikroproduktion av förnybar el i anslutning till bostaden (förbrukningsstället) ska få en skattereduktion. Den nuvarande regeringen valde att gå vidare med förslaget, som infördes den 1 januari 2015. I regeringens budgetpropositioner för 2015 och 2016 angavs att regeringens skulle undersöka möjligheterna att låta fler, såsom andelsägare av förnybar el, komma i åtnjutande av skattereduktionen. 1,2 I budgetpropositionen för 2017 anges att Regeringen har tillsatt en utredning som bl.a. ska se över om skattereduktionen kan vidgas till att omfatta andelsägd elproduktion. 3 Utredningen finns inte tillgänglig på regeringens hemsida, men beskrivs i Finansdepartementets promemoria Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el som publicerats på Bengts Villablogg. 4 Enligt promemorian ska utredaren undersöka förutsättningarna för och lämpligheten av att låta fler, såsom andelsägare av förnybar elproduktion (t.ex. i kooperativa former), inom ramen för reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el komma i åtnjutande av skattereduktionen eller inom ramen för energiskattesystemet motsvarande skattesubvention. I det ligger att en strävan bör vara att ge likartade förutsättningar för mikroproduktion av förnybar el, oberoende av mikroproducentens boendeform. I sin promemoria om solelskatten den 21 november 2016 förtydligade sin inställning, och betonade att skattereduktionen också ska omfatta andelsägd förnybar elproduktion: Regeringen har tidigare aviserat att man arbetar med förbättringar i skattereduktionen att den ska göras enklare och även omfatta andelsägt. 5 I denna promemoria ges konkreta förslag om hur skattereduktionen kan breddas, i enlighet med viljeinriktningen i utredningsuppdraget och regeringens promemoria från november 2016. 1 Budgetproposition för 2015, utgiftsområde 21, Energi, http://www.regeringen.se/contentassets/f479a257aa694bf097a3806bbdf6ff19/utgiftsomrade-21-energi 2 Budgetproposition för 2016, utgiftsområde 21, Energi, http://www.regeringen.se/contentassets/49618bcb4fd94b6081d9696f55bc7f8d/utgiftsomrade-21- energi.pdf 3 Budgetproposition för 2017, utgiftsområde 21, Energi, http://www.regeringen.se/contentassets/e926a751d9eb4c978c4d892c659ebc8e/utgiftsomrade-21-energi 4 Bengts Villablogg, http://bengtsvillablogg.info/2016/09/06/utredning-om-energiskatt-pa-egenanvand-elpagar/ 5 Faktapromemoria, 2016-11-21, Så tar regeringen bort skatten på solel, http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/pdf/2016/pm/fakta-pmsolel 4

Promemorian är skriven av en energikonsult, Jessica Henryson på Westander. De föreslagna justeringarna i lagstiftning är utarbetade i samarbete med Ulrika Grefberg vid skatterådgivningsbyrån Svalner. 2. Goda skäl att uppmuntra egenproducerad el 2.1. Egen mikroproduktion och andelsägd el måste likställas En bred folklig förankring i utbyggnaden av förnybar energi är nödvändig för att på sikt kunna åstadkomma ett förnybart och uthålligt energisystem. Det finns ett växande intresse bland små elkonsumenter att kunna producera förnybar el och vara delaktiga i energiomställningen. För att tillvara ta detta intresse krävs incitament som gör det tillräckligt lönsamt att investera i egen elproduktion. Alla tidigare utredningar som gjorts i syfte att föreslå regelverk som ska främja egen elproduktion har haft som utgångspunkt att den sker i anslutning till den egna bostaden eller fastigheten. Skälet till detta är främst att man vill främja elproduktion som görs i syfte att täcka den egna konsumtionen och då har den direkta kopplingen till bostaden varit en naturlig utgångspunkt. Någon principiell skillnad mellan andelsägd el och elproduktion i anslutning till den egna bostaden finns dock inte. I båda fallen handlar det om att enskilda vill investera i egen elproduktion för att minska behovet av inköpt el från elhandelsföretagen, antingen i syfte att få bättre kontroll över sina elkostnader eller i syfte att bidra till omställningen till mer förnybar el. Andelsägd el innebär att en privatperson eller ett företag ges möjlighet att äga sin egen elproduktion utan att behöva ha fysiska möjligheter att installera en produktionsanläggning i anslutning till den egna fastigheten. Enligt en Sifo-undersökning som OX2 lät göra i september 2016 anser 75 procent av svenska folket att också andelsägd förnybar elproduktion bör ge ett skatteavdrag. Andelsägande kan gälla både större solcellsanläggningar och vindkraft. I Sveriges största andelskooperativ, som drivs av O2 El Ekonomisk Förening, innebär andelsägande att man köper andelar i ett vindkraftverk för 6 700 kronor per andel och att varje andel berättigar till 1 000 kwh el per år. Den som äger andelen betalar självkostnadspris för elen, 28 öre/kwh from 1/1 2017, samt energiskatt, elcertifikat och moms, vilket ger en totalkostnad på 77 öre/kwh. I början av 2009 var omkring 10 procent av vindkraften i Sverige andelsägd och det fanns nästan 20 000 andelsägare, enligt Energimyndigheten. Antalet andelsägare förväntades då fortsätta att växa kraftigt, väsentligt öka den lokala delaktigheten och möjliggöra för vindkraften att byggas i områden med bra vindlägen. Ett beslut av Skatteverket hösten 2008 6 om att vindkraftskooperativen ska uttagsbeskattas, i kombination med de senaste årens låga el- och certifikatpriser, har lett till att det inte längre är en ekonomiskt attraktiv investering. 6 Skatteverkets ställningstagande Dnr/målnr/löpnr: 131 380744-08/111, http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2008/stallningstaganden2008/1313807440 8111.5.121b82f011a74172e5880005537.html 5

Försäljningen av vindandelar avstannade från och med 2009. I dag är antalet andelsägare i Sverige drygt 25 000 och endast cirka 1,5 procent av vindkraften är andelsägd. Det finns flera skäl att säkerställa att andelsägd elproduktion främjas på motsvarande sätt som mikroproduktion i anslutning till bostaden. Ett första skäl är att andelsägande är en förutsättning för hushåll att kunna vara delaktiga i utbyggnaden av vindkraft, eftersom det bara i undantagsfall är möjligt för enskilda att investera i egna vindkraftverk. Vindkraft är den förnybara energikälla som på kort och medellång sikt har störst potential att bidra till landets elproduktion, vilket gör att acceptansen för vindkraft är avgörande i arbetet för ett förnybart energisystem. En studie från Vindval visar att vindkraften, genom delägarskap och kooperativ, har haft en tydlig förankring hos befolkningen i de länder som haft en positiv utveckling av vindkraften. 7 Utan lokal acceptans riskerar vindkraften förpassas till sämre vindlägen. Enligt en studie av konsultbolaget Pöyry ökar elkonsumenternas kostnader för den förnybara elen inom elcertifikatsystemet med 36 miljarder kronor (i genomsnitt 1,5 miljarder per år fram till 2035) om medelvinden för nya vindkraftsprojekt minskar med 0,5 meter per sekund. 8 Ett andra skäl är att det ur ett samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv är betydligt effektivare att många hushåll gemensamt äger andelar i ett större vindkraftverk, som placeras i ett bra vindläge, jämfört med om hushållen sätter mindre effektiva produktionsanläggningar. Ett tredje skäl är att det inte är teknikneutralt att bara stödja teknik i anslutning till den egna bostaden men inte sådan som samägs av många hushåll. Ett fjärde skäl och kanske det viktigaste är att det är orättvist om endast de som bor i villa får ett ekonomiskt incitament att satsa på egen förnybar elproduktion, medan den majoritet av hushållen som bor i lägenhet inte får samma förmånliga villkor. I oktober 2013 skrev en rad aktörer (Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter, Hyresgästföreningen, HSB, Sala-Heby solelförening, OX2:s vindkraftskooperativ, Oberoende Elhandlare och Svensk Vindenergi) en debattartikel om vikten av att likställa andelsägd el med mikroproduktion i anslutning till bostaden, av de skäl som anges ovan. 9 Denna följdes upp med en ny debattartikel i januari 2015. 10 Energiminister Ibrahim Baylan instämde i en replik att frågan är viktig. 11 Frågan har följts upp i ytterligare debattartiklar i oktober 2015 och september 7 Vindval, Erfarenheter av vindkraftsetablering Förankring, acceptans och motstånd, september 2008, http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-5866-1.pdf 8 Promemoria Svensk Vindenergi, 2010-12-20. Beräkningen baserades på dåvarande ambitionsnivå om 25 TWh förnybar el till 2020. http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/pressmeddelanden/okadekostnader-om-vindlagen-forsamras/ 9 Även lägenheter borde få avdrag för egen elkraft, 2013-10-15, http://www.dn.se/debatt/aven-lagenheter-borde-fa-avdrag-for-egen-elkraft/ 10 Debattartikel Sydsvenskan, 2015-01-07, http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/dennafraga-borde-kunna-vara-ett-forsta-steg-pa-vagen-mot-en-blockoverskridande/ 11 Replik Sydsvenskan, 2015-01-21, http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/det-ska-varaenkelt-och-lonsamt-att-producera-sin-egen-el/ 6

2016. 12, 13 2.2. Starkt politiskt stöd De båda regeringspartierna har varit mycket tydliga. Inför arbetet med att införa den nuvarande skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slog Socialdemokraterna i en riksdagsmotion i mars 2014 fast: Även de som är andelsägare i solkraft och vindkraft bör få en skattereduktion för egenproducerad förnybar el. 14 Miljöpartiet skrev i sin motion från mars 2014 att deras mål är att 500 000 svenska hushåll producerar egen el genom solceller eller vindkraftverk inom fem år och att en nettodebitering bör omfatta andelsägd sol- och vindkraft för att även människor i flerbostadshus ska kunna nettodebitera. 15 Regeringens inställning delas av åtminstone Vänsterpartiet och Centerpartiet. Vänsterpartiet skrev i en motion i september 2013 att partiet vill att andelsägd solkraft och vindkraft ska kunna inkluderas i systemet för nettodebitering. Genom att inkludera dessa möjliggör vi för alla hushåll att delta, oavsett om man bor i villa eller lägenhet. 16 I en enkät till ledande riksdagskandidater som OX2 lät göra inför riksdagsvalet 2014 framgick att det också finns ett stort stöd inom Centerpartiet för att gynna andelsägd el. Hela 15 av Centerpartiets 22 svarande riksdagsledamöter däribland energipolitiske talespersonen Rickard Nordin svarade ja på frågan: Anser du att också andelsägd förnybar elproduktion ska berättiga till en skattereduktion, alternativt nettodebitering, på samma sätt som förnybar elproduktion på eget tak eller gård? 17 3. Nuvarande skattereduktion för egenproducerad el Den nuvarande skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el innebär att den som har egen elproduktion kan få en skattereduktion på 60 öre per kwh för överskottsel som matas in på nätet, dock högst 18 000 kronor per år (motsvarande 30 000 kwh). För att räknas som mikroproducent och ha möjlighet att få skattereduktion får säkringen i anslutningspunkten inte överstiga 100 ampere. Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som lämnas efter utgången av det år som skattereduktionen gäller. 12 Debattartikel Ny Teknik, 2015-10-23, http://www.nyteknik.se/opinion/egen-fornybar-el-for-allahushall-6343953 13 Debattartikel Aktuell Hållbarhet, 2016-09-15, http://www.aktuellhallbarhet.se/ge-alla-hushallmojlighet-att-producera-egen-fornybar-el/ 14 Motion 2013/14:Sk11, Motion med anledning av prop. 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/forslag/motioner/medanledning-av-prop-201314_h102sk11/?text=true 15 Motion 2013/14:Sk9 med anledning av prop. 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, http://data.riksdagen.se/dokument/h102sk9/html 16 Vänsterpartiets kommittémotion 2013/14:N222, 100 procent förnybart, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/100-procent-fornybart_h102n222 17 Pressmeddelande från OX2, den 7 augusti 2014, Brett stöd i riksdagen för andelsägd förnybar elproduktion, http://news.cision.com/se/ox2/r/brett-stod-i-riksdagen-for-andelsagd-fornybarelproduktion,c9624693 7

Skattereduktionen gäller för den som i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, vilket innebär att andelsägd el inte omfattas. För att skattereduktionen skulle kunna införas utan att behöva godkännande enligt EU:s statsstödsregler lämnas skattereduktionen som ett så kallat stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd), vilket inte kräver förhandsgranskning av kommissionen. Detta innebär att mikroproducenter som är företag får göra skattereduktion bara om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda. 18 4. Möjligheter att främja andelsägd el 4.1. Olika förutsättningar för andelsägd el än mikroproduktion Förutsättningarna för andelsägd el är delvis andra än för mikroproduktion i anslutning till den egna bostaden. Den andelsägda produktionsanläggningen, till exempel ett vindkraftverk eller en solcellspark, kan fysiskt vara placerad i en annan del av landet än där andelsägaren förbrukar elen. Eftersom det inte finns någon direkt fysisk koppling mellan produktionsanläggningen och förbrukningsstället kan ingen del av elproduktionen användas direkt, som i fallet med en solcellsanläggning på taket, utan all el matas först ut på nätet. Produktionsanläggningen ägs normalt av en ekonomisk förening, som i sin tur ägs av dess medlemmar. Varje medlem äger en eller flera andelar, där varje andel motsvarar en viss mängd elproduktion som medlemmarna får köpa för självkostnadspris. Medlemmarna får maximalt köpa så många andelar som motsvarar den egna elförbrukningen. I dagsläget betalar medlemmen energiskatt och moms på beloppet. Om föreningen producerar ett överskott av el, så säljs det på elmarknaden och ersättningen tillfaller föreningen som betalar skatt och moms på beloppet. I ett system för skattereduktion får villaägaren med en solcellsanläggning på taket energiskatteoch momsbefrielse för den el som används direkt och 60 öre/kwh tillbaka för den el som levereras ut på nätet, vilket mer än väl motsvarar nivån för energiskatt och moms. Med andra ord får villaägaren i praktiken moms- och energiskattebefrielse för hela den egna produktionen. Andelsägaren får i dagsläget inte skattelättnader för någon del av elproduktionen. För att likställa andelsägande med mikroproduktion i anslutning till den egna bostaden behöver regelverket anpassas så att även andelsägare får skattelättnader. I enlighet med den pågående utredningens direktiv, kan detta kan principiellt ske på olika sätt andelsägandet kan inkluderas i ett system för skattereduktion, eller ges motsvarande skattesubvention inom ramen för energiskattesystemet. 18 Komplettering av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2014-06-19, http://www.regeringen.se/sb/d/18204/a/242722 8

4.2. Andelsägd el inom ramen för skattereduktion 4.2.1. Utvidgning av vilka som omfattas av skattereduktion I inkomstskattelagen (1999:1229) anges i 67 kap, 27 att rätten till skattereduktion gäller den som 19 1. framställer förnybar el, 2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, 3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och 4. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Regelverket bygger på att inmatning och uttag av el sker i en och samma anslutningspunkt. I den så kallade nettodebiteringsutredningen, som ligger till grund för nuvarande skattereduktion, framgår att syftet med begreppet i en och samma anslutningspunkt är att hindra att skattereduktionen ska kunna ges till rena elproducenter: Det är egenproducenter av el som ska kunna få skattereduktion, dvs. de som ersätter köpt el med egenproducerad el. Rena elproducenter omfattas alltså inte, utan elproducenten måste också vara elanvändare, dvs. ta ut el i samma punkt som han matar in sin producerade el. Problemet med denna definition är att den utesluter andelsägare trots att dessa också är elanvändare. Ett tillägg skulle kunna göras till definitionen av vilka som kan omfattas av skattereduktionen enligt följande: Rätten till skattereduktion omfattar även den som: 1. innehar andelar som motsvarar eller understiger [X] % av rösterna för samtliga andelar i ett organ (sammanslutning/ekonomisk förening) som äger en anläggning som framställer förnybar el, 2. innehar andelar och inte på grund av avtal med andra delägare i organet förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar eller har rätt att ensam utöva ett bestämmande inflytande över organet på grund av avtal med organet eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar, och 3. andelarna motsvarar eller understiger andelsinnehavarens elförbrukning som inte överstiger 30 000 kwh. Med organ enligt första stycket avses en sammanslutning eller ekonomisk förening som: 4. inte har som mål att systematiskt sträva efter att uppnå vinst, och vinster som ändå uppstår inte får delas ut utan skall avsättas för bibehållande eller förbättring av de tjänster som tillhandahålls andelsägaren, och 5. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matats ut på nätet. Rätten till skattereduktion enligt första stycket omfattar inte det organ som tillhandahåller förnybar el. Begränsningen till 30 000 kwh motsvaras av nuvarande begränsning (30 ) att underlaget för skattereduktion inte får överstiga 30 000 kwh. 19 Inkomstskattelag (1999:1229), http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19991229.htm# 9

Bestämmelsen om underlag för skattereduktion behöver justeras så att det framgår att det vid andelsägd produktion istället är frågan om andelsinnehavarens andel av förnybar el som matats ut på nätet under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som förbrukats av andelsägaren under året. Nuvarande regelverk infördes som ett så kallat stöd av mindre betydelse. Genom att begränsa förslaget enligt ovan görs ingen justering som påverkar bestämmelserna om stöd av mindre betydelse. Det betyder att dessa bestämmelser kommer att bli tillämpliga på även på andelsägande företag. När det gäller mikroproduktion i anslutning till bostaden lämnar elnätsföretagen kontrolluppgifter om hur mycket el som matats in och ut i anslutningspunkterna. Uppgifter om skattereduktionen finns med i inkomstdeklarationerna. När det gäller andelsägd el kan de elbolag som kooperativen är knutna till hantera ansvaret och lämna kontrolluppgift om hur stor elproduktion som andelarna motsvarat under föregående år. Uppgifter om skattereduktionen kan finnas med i inkomstdeklarationerna. I det fall någon äger andelar som överstiger en elproduktion på 30 000 kwh, kan systemet läggas upp så att bara elproduktion upp till 30 000 kwh inrapporteras. Eftersom medlemmarna maximalt får köpa så många andelar som motsvarar den egna elförbrukningen, kan produktionen inte överskrida konsumtionen. 4.3. Andelsägande hanteras i separat ordning 4.3.1. Ekonomiska föreningar är energiskattepliktiga Den el som andelsägaren köper från kooperativet belastas, som nämnts ovan, med energiskatt och moms. El från vindkraftverk är skattebefriad om producenten inte levererar el yrkesmässigt, men en ekonomisk förening anses leverera el till sina medlemmar yrkesmässigt. Detta framgår av ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden 20 (2010) som fastställts av Högsta Förvaltningsdomstolen 21 (2012). Föreningen som ställde frågan till Skatterättsnämnden ville göra gällande att elkraften som produceras av vindkraftverken tillhör föreningens medlemmar redan från första produktionstidpunkten, dvs. innan elkraften matats in i elnätet. Föreningen driver kraftverken på medlemmarnas uppdrag och har bara en rent teknisk funktion i förhållande till sina medlemmar genom att äga vindkraftverken och ansvara för deras drift. Det är alltså medlemmarna och inte föreningen som är elproducenter. 20 Energiskatt: Vindkraft, 2010-07-05, http://skatterattsnamnden.se/skatterattsnamnden/forhandsbesked/2010/forhandsbesked2010/energiskattvin dkraft.5.1a098b721295c544e1f80009027.html 21 Högsta förvaltningsdomstolens dom: 4789-10, 2012-05-10, http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/domstolar/regeringsratten/avg%c3%b6randen/2012/maj/47 89-10.pdf 10

Skatterättsnämnden gör dock bedömningen att föreningens stadgar att föreningen har till ändamål att främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom driftansvar och i egen regi producera vindkraft för medlemmarnas egen konsumtion innebär att föreningen får anses framställa elen och att denna i enlighet med stadgarna ska levereras till föreningens medlemmar. Frågan är då om elen ska anses vara yrkesmässigt levererad. Enligt Skatterättsnämnden innebär det faktum att det är just en ekonomisk förening som levererar elen, att det sker yrkesmässigt. Skatterättsnämnden skriver: Enligt rättspraxis får det anses ligga i sakens natur att en ekonomisk verksamhet som är så affärsmässigt organiserad att verksamheten i det hänseendet grundar rätt till registrering som ekonomisk förening, är hänförlig till näringsverksamhet om inte alldeles särskilda omständigheter föreligger. Några omständigheter som innebär att föreningens verksamhet inte ska anses utgöra näringsverksamhet anser inte Skatterättsnämnden föreligga, och därmed är föreningens verksamhet yrkesmässig. 4.3.2. Goda möjligheter till energiskattebefrielse i EU-direktivet Det bör vara möjligt för Sverige att justera det nationella regelverket så att ekonomiska föreningar kan undantas från energiskatt på förnybar el, eller att hushåll som äger andelar undantas från energiskatten. Det tycks åtminstone inte finnas några hinder i EU:s Energiskattedirektiv. Medlemsstaterna får tillämpa fullständig eller partiell skattebefrielse för el från bland annat sol och vind och får till producenten återbetala hela eller delar av den skatt som konsumenten erlagt för [sådan] elektricitet. 22 Den så kallade Nettodebiteringsutredningen undersökte eventuella begränsningar i energiskattedirektivet och ställde bland annat frågor till DG TAXUD 23 om nettodebitering strider mot energiskattedirektivet, eftersom systemet inte är tänkt att omfatta all produktion av el från bland annat solenergi och vindkraft. 24 Utredningen skriver: Tjänstemännen såg inget hinder mot en sådan begränsning, eftersom det är medlemsstaterna som ställer villkoren för den skattebefrielse eller skattenedsättning som de enligt direktivet har rätt att införa. Energiskattedirektivet ger i artikel 15.1 medlemsstat möjlighet att tillämpa fullständig eller partiell skattebefrielse eller skattenedsättning för olika produkter. Villkoren för befrielsen eller nedsättningen ställer sedan respektive medlemsstat själv. Det finns medlemsstater som t.ex. begränsat ett undantag som grundar sig på artikel 15.1. h på så sätt att skattebefrielsen/skattenedsättningen inte omfattar alla de produkter som kan undantas enligt den punkten. Med hänvisning till ett svar från DG TAXUD gällande frågor om Danmarks nettoavräkningssystem skriver utredningen: 22 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, 2003-10-27, http://www.notisum.se/rnp/eu/lag/303l0096.htm 23 Direktoratet för skatter och tull vid den Europeiska kommissionen 24 Beskattning av mikroproducerad el m.m. http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/94/09/723fd0a5.pdf 11

En kombination av båda bestämmelserna [artikel 21.5 och 15.1.b i energiskattedirektivet] leder till slutsatsen att el som produceras av mikroproducenter och förbrukas i hushållen i princip ska beskattas, men att medlemsstaterna får införa skattenedsättning eller helt undanta el om den är av förnybart ursprung. Om den mängd som levereras till nätet överskrider den kvantitet som producenten är tvungen att köpa, kommer producenten/konsumenten få en återbetalning från eldistributören. I så fall kommer ingen energiskatt att debiteras om det antas att mikroproducentens köp av el kompenserar för "grön" el som levereras till nätet. Man antar helt enkelt att mikroproducenten/konsumenten köper tillbaka en del av den "gröna" el som han själv levererat. Att energiskattebefrielse är förenlig med energiskattedirektivet innebär dock inte nödvändigtvis att det är förenligt med statsstödsreglerna, om skattebefrielsen ges till företag. Detta kan i så fall möjligen hanteras genom att luta sig mot förordningen om stöd av mindre betydelse, på samma sätt som regeringen föreslår gällande skattereduktion för mikroproduktion, eller genom att utnyttja möjligheter till så kallade gruppundantag. Det kan dock få betydelse om det är andelsägaren eller den ekonomiska föreningen som anses vara elproducenten, då stöd av mindre betydelse endast gäller för stöd upp till 200 000 EUR under en treårsperiod. 4.3.3. Avtal med Norge om begränsad energiskattebefrielse Våren 2015 slöts ett avtal mellan Sverige och Norge, där Norge godkände att Sverige ensidigt höjde ambitionsnivån i elcertifikatsystemet med 2 TWh. I avtalet angavs samtidigt att Sverige skulle ta bort gällande undantag från skatteplikt i 11 kap. 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi för sådan vindkraftsel som inte levereras yrkesmässigt och för övrig el från förnybara energikällor som inte levereras yrkesmässigt. 25 Ändringen skulle gälla anläggningar med en elproduktion som överstiger en årlig elproduktion motsvarande ungefär den som effektgränsen i Norge om 100 kva leder till. Ändringarna genomfördes den 1 juli 2016 och innebar att gränser för skattebefrielse för vindkraft och vågkraft sattes vid 125 kw och för solkraft vid 255 kw. Detta motsvarar en årlig elproduktion på omkring 200 000 kwh. 26 Skattereduktionen för mikroproduktion i anslutning till bostaden får i dag ges på en produktion upp till 30 000 kwh. En energiskattebefrielse med samma volymbegränsning skulle alltså ligga långt under den elproduktion som avtalet med Norge medger. Att flera hushåll går samman och äger en gemensam anläggning, som därmed har en högre installerad effekt, bör inte strida mot andemeningen i avtalet att begränsa möjligheten till skattebefrielse till enbart aktörer med liten egen elproduktion och att inte utgöra otillåtet statsstöd. 25 Avtal mellan Sverige och Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat, http://www.regeringen.se/contentassets/5d0da60e00484981813e1768b850a11c/andring-av-avtal-om-engemensam-marknad-for-elcertifikat-mellan-norge-och-sverige 26 I promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 föreslogs ursprungligen en effektgräns för vindkraft på 80 kw, vilket motsvarar cirka 100 kva och en årsproduktion på 128 000 kwh, en volym som bedömdes lämplig för att undantaget inte skulle riskera att utgöra otillåtet statsstöd, något som det obegränsade undantaget kritiserats för, http://www.foyen.se/begransning-av-undantagetfran-energiskatt-pa-egenproducerad-el/ 12

4.3.4. Komplettering av lagen om skatt på energi Energiskattebefrielse för andelsägd förnybar el kan möjligen principiellt åstadkommas genom en komplettering av Lag (1994:1776) om skatt på energi 27. I så fall skulle 11 kap, 2 om att Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den kompletteras med andemeningen i en ny punkt 7 (kursiverat tillägg nedan): 1. framställts a) i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, och c) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857), 2. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leverantören, 3. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel, 4. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, 5. framställts i ett reservkraftsaggregat och inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen, eller 6. framställts a) i en anläggning med en sammanlagd installerad effekt av mindre än 100 kilowatt, b) från bränsle som avses i 2 kap. 1 första stycket 1-6, c) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, och d) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. 7. framställts a) i en anläggning för förnybar elproduktion av ett organ (sammanslutning/ekonomisk förening) som levererar elektrisk kraft till sina medlemmar och b) förbrukats av den som äger andelar i organet organ (sammanslutning/ekonomisk förening) motsvarande den egna årliga elförbrukningen, dock högst 30 000 kwh. 4.4. Nivå på skattereduktion respektive energiskattebefrielse OX2:s kalkyler visar att full energiskattebefrielse, vilket tillsammans med moms motsvarar 42 öre per kwh, 28 är nödvändigt för att motivera till investeringar i andelsägd vindkraft. Om stödet ges i form av en skattereduktion bör denna vara på motsvarande belopp. Detta är alltså en lägre nivå än dagens skattereduktion för mikroproduktion i anslutning till bostaden, som är 60 öre per kwh som levereras till nätet. Den bättre ekonomi som följer av att andelsägd el produceras i större anläggningar kan motivera det lägre beloppet. 27 Lag (1994:1776) om skatt på energi, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag-19941776-om-skatt-pa-energi_sfs-1994-1776 28 Regeringen har aviserat en höjning av energiskatten med 4,2 öre till 2019 för att finansiera sänkt effektoch fastighetsskatt på kärnkraft och vattenkraft, http://www.regeringen.se/artiklar/2016/09/forandringarpa-skatteomradet-i-budgetpropositionen-for-2017/ 13

Ett lägenhetshushåll som överväger att köpa andelar i förnybar elproduktion eller ett villahushåll som överväger att sätta upp solceller på taket eller ett litet vindkraftverk på gården, ställer investeringen i relation till kostnaden för att köpa el på vanligt sätt. Det viktiga är att hitta en nivå som gör det ekonomiskt möjligt att investera i andelar jämfört med att köpa el på vanligt sätt. För mikroproducerad el i anslutning till bostaden finns redan detta incitament, genom nuvarande regler för skattereduktion. För att visa hur en energiskattebefrielse eller motsvarande belopp i skattereduktion för andelsägd vind skulle påverka ekonomin används två scenarier. Scenario 1 Nulägesscenario som visar nuläget i Sveriges största vindkooperativ, O2 El Ekonomisk Förening. Detta kooperativ är jämförbart med övriga kooperativ i Sverige. Scenario 2 Ett framtidsscenario har beräknats för att se vad effekten skulle bli av en skattereduktion om ett helt nytt kooperativ skulle startas. Teknikutvecklingen har gjort att ett kooperativ som startades idag, skulle ha en lägre investeringskostnad än dagens "gamla" kooperativ. I båda fall baseras kalkylen på att lägenhetshushållet investerar i 5 andelar som totalt ger rätt att köpa 5 000 kwh el per år. Investeringen belånas till 3 procents ränta och amorteras på 20 år. Beräkningsförutsättningar 1. Nuläge 2. Framtid: Låg inv.kostn. andelar Elpris, vanlig elkund* 25 öre/kwh 25 öre/kwh Elpris för andelsägare** 28 öre/kwh 22 öre/kwh Pris per andel*** 6 700 kronor 3 700 kronor *Elpriset för en vanlig elkund (d v s om hushållet köper el på traditionellt sätt av ett vanligt elbolag) antas för båda scenarier vara 25 öre/kwh. Detta utgör genomsnittet av de externa marknadsinstitutens terminspriser (per sept 2016) de kommande fem åren samt inflationsuppräkning på 2,5 procent per år därefter. Priset inkluderar elhandlarnas påslag om ca 2 öre/kwh. Elcertifikat, moms, energiskatt tillkommer på detta pris, vilket innebär ett slutpris om ca 89 öre/kwh inkl årsavgift. **Elpriset för en andelsägare är 28 öre/kwh i dagens kooperativ, vilket är den nivå som kommer att gälla för andelsägare i O2 El Ekonomisk Förening (Sveriges största vindkraftskooperativ) från januari 2017. Löpande pris för andelsel bedöms kunna bli 22 öre/kwh i det nya kooperativet, vilket gör att kooperativet kan drivas under den tekniska livslängden om 25 år, därefter skulle nytt kapital behövas tas in om föreningen ska drivas vidare. 14

Detta är en förenkling eftersom föreningen i praktiken snarare skulle välja att höja priset på andelsel i syfte att inte radera hela föreningens egna kapital. Denna förenkling syftar till att visa hur återbetalningstid och avkastning ser ut. ***Priset per andel (1 000 kwh) är satt till 6 700 kronor i scenario Nuläge, vilket är nuvarande andelspris hos O2 El Ekonomisk Förening. Andra större vindkraftskooperativ ligger på mellan 6 500-7 500 kr. I framtidsscenariot har vi räknat med en situation där teknikutveckling och fallande priser på vindkraft ger möjlighet att sälja andelar till ett lägre pris, 3 700 kr/andel. Beräkningar har därefter gjorts för två fall: ett där inga skattenedsättningar görs, ett där andelsägd el ges energiskattebefrielse eller en skattereduktion på motsvarande belopp (42 öre/kwh). Som framgår av tabellen nedan är det inte motiverat att investera i vindkraftsandelar utan ett skatteincitament. Dagens kooperativ 6 700 kr/andel. Pris andelsel: 28 öre/kwh Dagens kooperativ Ingen energiskattebefrielse Energiskattebefrielse Återbetalningstid Aldrig Aldrig Avkastning Negativ Negativ Energiskattebefrielse räcker inte för att göra en investering i dagens kooperativ lönsamt. Enda möjligheten är att göra en kontant betalning av andelarna och då blir återbetalningstiden 18 år vid energiskattebefrielse. Framtidsscenario nytt kooperativ med lägre investeringskostnad om 3 700 kr/andel. Pris andelsel: 22 öre/kwh Nytt kooperativ Ingen energiskattebefrielse Energiskattebefrielse Återbetalningstid Aldrig 17 år Avkastning Negativ 6% Energiskattebefrielse kan motivera ett miljöintresserat hushåll att göra investeringen i andelar. Återbetalningen blir 17 år, vid antagande om att investeringen belånats till 3 procents ränta. Om hushållet istället för att låna pengar har möjlighet att betala investeringen kontant, så blir återbetalningstiden 8 år. Slutsatsen är att det åtminstone krävs energiskattebefrielse eller motsvarande belopp om 42 öre/kwh för att andelsägd vind överhuvudtaget ska bli intressant, även om hänsyn tas till att 15

investeringskostnaden för vindkraft har sjunkit jämfört med de investeringar som dagens kooperativ har gjort. 4.5. Slutsatser angående andelsägd el Andelsägd el kan främjas genom ett tillägg i inkomstskattelagen som utvidgar definitionen av vilka som har rätt till en skattereduktion för mikroproduktion. Alternativet är att ge motsvarande skattesubvention inom ramen för energiskattesystemet. Det finns inga hinder mot detta i EU:s energiskattedirektiv, men det kräver en komplettering i lagen om skatt på energi där andelsägd el inkluderas bland sådan elektrisk kraft som inte är skattepliktig. Storskalig andelsägd vindkraft har generellt bättre ekonomi än små solcellsanläggningar på ett villatak, vilket innebär att energiskattebefrielse (cirka 42 öre/kwh inkl moms), eller motsvarande nivå i skattereduktion, troligen är tillräcklig för att motivera till investeringar i andelsägd vindkraft. 5. Kostnader och påverkan på elcertifikatsystemet Enligt förslagen i denna promemoria skulle andelsägare antingen få en direkt skattebefriade (42 öre/kwh inkl moms, efter den av regeringen aviserade skattehöjningen) eller en skattereduktion på motsvarande belopp. Statens kostnader för detta beror på vilka grupper som kommer att utnyttja möjligheten och i hur stor utsträckning. I ett räkneexempel kan vi anta att den genomsnittlige andelsägaren har andelar motsvarande 5 000 kwh/år. I så fall skulle 100 000 andelsägare, dvs en fyrdubbling av dagens antal, motsvara ett skattebortfall på 210 miljoner kronor. 29 Detta kan jämföras med skattebortfallet som uppstår till följd av skattereduktionen för mikroproduktion. Vi antar i ett räkneexempel att villaägare har solcellsanläggningar som i genomsnitt producerar 5 000 kwh el per år, 30 och att hälften konsumeras direkt i fastigheten och hälften matas ut på nätet. För den del som konsumeras direkt motsvarar skattebortfallet den uteblivna energiskatten plus moms på el som inte behöver köpas in av hushållet. För lika många hushåll som i exemplet ovan (100 000) motsvarar det 105 miljoner kronor. För den el som matas ut på nätet motsvarar skattebortfallet den givna skattereduktionen på 60 öre/kwh, eller 150 miljoner kronor. Det totala skattebortfallet blir därmed 255 miljoner kronor. Till det beräknade skattebortfallet kan tilläggas att villaägare kan få ROT-avdrag vid installationen av solceller. 31 Kostnaderna för att skattemässigt gynna andelsägd el kan också ställas mot hur kostnaderna för elcertifikatsystemet påverkas av en hög acceptans för vindkraft och möjligheter att bygga i de 29 100 000 *5 000 kwh * 0,42 kr/kwh = 210 miljoner. Antagande om samma energiskatt i samtliga kommuner. I verkligheten är skatten i vissa kommuner i norra Sverige väsentligt lägre, vilket minskar skattebortfallet. 30 Vattenfall erbjuder paket i fem storlekar, S, M, L, XL och XXL, där mittenkategorin L beräknas ge 4 788 kwh per år, https://www.vattenfall.se/smarta-hem/solceller/ 31 Enligt Vattenfall kan detta uppgå till 9 891 kronor vid installation av mellananläggningen (storlek L), https://www.vattenfall.se/smarta-hem/solceller/ 16

bästa vindlägena. Konsultföretaget Pöyry gjorde 2011, på uppdrag av Svensk Vindenergi, en beräkning av hur kostnaderna för elcertifikatsystemet förändras när vindlägena försämras respektive förbättras. Resultaten visar att kostnadsökningen för konsumenterna under 2012-2035 uppgår till 5,1 miljarder kronor när medelvindhastigheten sjunker från 7,5 till 7,4 m/s och 36 miljarder kronor om vindhastigheten sjunker till 7,0 m/s. I fallet då vindhastigheten istället ökar till 8,0 m/s minskar kostnaderna med 20 miljarder kronor. 32 Lokal delaktighet och hög acceptans för vindkraft är således mycket viktigt för att begränsa kostnaderna för vindkraftsutbyggnaden. Det är, sammanfattningsvis, angeläget att andelsägd el ges liknande villkor som mikroproduktion i anslutning till bostaden, så att även de hushåll som bor i lägenhet får möjligheten att bidra till energiomställningen. 32 2009 års prisnivå. Om kostnaderna diskonteras med 5 procent för perioden 2011-2035 blir kostnadsökningen, 3,0 miljarder kronor vid 7,4 m/s och 22,9 miljarder kronor vid 7,0 m/s. I fallet då vindhastigheten ökar till 8,0 m/s minskar kostnaderna med 12 miljarder kronor. Beräkningen baserades på dåvarande ambitionsnivå i elcertifikatsystemet om 25 TWh till 2020. 17