Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling



Relevanta dokument
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Utv.st

Jordbrukardagar 2016

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Växjö möte 4 december 2012

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Jordbrukardagar 2018

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Jordbrukardagar 2017

PM Strategin för växtskyddsmedel

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Jordbrukaredagar 2013

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Växjö möte 4 december 2018

Vad är herbicidresistens?

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Jordbrukaredagarna 2011

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Jordbrukardagar 2018

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Riskvärdering av växtskadegörare

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Lathund för att registrera graderingar i Prognos och Varning 3.0

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Aktuella ogräsförsök 2015

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

- skörden blir bara bättre!

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Gotland Uppdaterad efter TV-pucken 2018

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

Växtinspektionen informerar

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar

Jordbrukardagar 2018

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Örebro län sedan 1985 Närke Uppdaterad efter TV-pucken 2018

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Företagarpanelen Q Hallands län

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Transkript:

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen Kalmar

Innehåll Inledning Biologi och symptom Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott Bekämpningsåtgärder Sammanfattning

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hektar Arealutveckling för majs 2003-2013 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Majsareal i Sv Östergötland Källa: Jordbruksverket

Majsmottet Ostrinia nubilalis (HÜBNER 1796) Mottfjäril vingbredd hona 26-37 mm hane 20-26 Nattaktiv Gulaktig med kanelbruna teckningar eller kanelbrun med gulaktiga teckningar Bild: Johnen, Top Agrar nr 5/2014 Två typer: Z-typ majs som värdväxt E-typ polyfag majs, gråbo, humle, solros, potatis, skräppa m.fl värdväxter

Konstaterad utbredning av majsmottet enl Artportalen (troligen i huvudsak E-typen) Dalarna 2012 Västergötland 2006 Södermanland, Uppland 2007 Östergötland 2010 Skåne 2003 Öland 1974 Källa: M. Unger artportalen Lepidoptera

Utvecklingscykel majsmottet

Larver av majsmott Nykläckta majsmottlarver Bild: Johnen Top Agrar nr 5/2014 Majsmottlarv i majsstjälk Bild: Bildarkivet Växtskyddscentralen Alnarp

Majsmottlarv Foto : C. Söderlind VSC Alnarp

Symptom angrepp av majsmott Bilder: Bildarkivet Växtskyddscentralen Alnarp

Symptom angrepp av majsmott Majsmottlarverna söker sig nedåt i planta Övervintrar som larv i stjälkens nedre delar Ingångshål i nedre delen av majsplanta Foto G. Andersson VSC Kalmar Förpuppning sker i stjälken under slutet av maj

Betydelse Beräknad skördesänkning enl tyska undersökningar 10-30 % vid kraftiga angrepp (2-3 larver/planta) Risk för liggbildning - försvårad skörd Risk för drösning - majskolvarna faller till marken Brådmognad på grund av minskad näringsförsörjning Ökad risk för fusariumtoxiner i skörden pga ökade angrepp av Fusariumsvampar i angripna kolvar

Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmottet 2013-2014 Feromonfällor i ett 10-tal fält i Skåne och på Öland för att: Följa majsmottets inflygning till fälten Följa majsmottets utbredning Följa vilken typ av majsmott som förekommer (z-typ eller e-typ) Från slutet av juli till början av oktober följa angreppen och samla in larver. Arbetet sker i samarbete med Lunds universitet.

Resultat Majsmott har fångats i feromonfällorna (både i fällor med feromon för z-typ och för e- typ) Larver har hittats från slutet av juli Konstaterat att larverna rör sig uppifrån och ner Ännu inte verifierat om det är z- eller e-typen vi hittat eller både och.

Bekämpningsåtgärder Kemisk bekämpning - effektiv men mycket svårt att bestämma bekämpningstidpunkt i dagsläget inte aktuellt

Svårt bestämma bekämpningstidpunkten Figur 1 Optimal bekämpningstidpunkt 2011-2013 under Nordtyska förhållanden. Observera den mycket stora variationen mellan åren! Källa Top Agrar 5/14

Bekämpningsåtgärder Kemisk bekämpning- effektiv men mycket svårt att bestämma bekämpningstidpunkt i dagsläget inte aktuellt Biologisk bekämpning- kan vara effektiv om gynnsamma betingelser. Kräver vetskap om när majsmottet flyger in i fälten. t.ex. Utsättning av parasitsteklar Tricogramma eller bakterier Bacillus thuringencis

Bekämpningsåtgärder Kemisk bekämpning- effektiv men mycket svårt att bestämma bekämpningstidpunkt i dagsläget inte aktuellt Biologisk bekämpning- kan vara effektiv om gynnsamma betingelser. Kräver vetskap om när majsmottet flyger in i fälten. - svår att tillämpa Förebyggande åtgärder och mekanisk bekämpning ett effektivt sätt att hålla angreppen på en acceptabel nivå.

Åtgärder mot majsmottet Undvik majs efter majs Putsa ner skörderesterna på hösten, inga stjälkbitar med två oskadade noder bör finnas kvar Nedputsning speciellt viktig vid sen skörd och efter kärn- och kolvmajs Omsorgsfull plöjning höst eller vår. Alla stubbresten skall ligga på minst 10 cm djup

Höga stubbrester kräver avputsning innan plöjning Foto: Linda af Geijersstam HS Kalmar Kronoberg Blekinge

Exempel på maskiner för nedputsning av majsstubb Dal-Bo MaxiCut 600 Bilder från demonstration i Nordrein Westfahlen. Refererat av Lanbruksinfo Videncenteret for Landbruk, Agro Tech DK 2010 11 04

Exempel på maskiner för nedputsning av majsstubb Kuhn RM 280 med Y-slagor Bilder från demonstration i Nordrein Westfahlen Refererat av Lanbruksinfo Videncenteret for Landbruk, Agro Tech DK 2010 11 04

Svårt att förstöra nedersta delen av stubben och stubb som körts ner vid skörd Bilder från demonstration i Nordrein Westfahlen Refererat av Lanbruksinfo Videncenteret for Landbruk, Agro Tech DK 2010 11 04

Sammanfattning Majsmottet en skadegörare att beakta vid all majsodling (även viltåkrar) Viktigt att förstöra larvernas möjlighet att övervintra Finfördela majsstubben på hösten Plöj väl - höst eller vår - alla skörderester skall plöjas ner till minst 10 cm djup

Tack för uppmärksamheten