Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG
Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun. Rapport: PF:121116-3 Författare: Magnus Gelang Inventering och rapport gjord av: Magnus Gelang Uppdragsgivare: GreenExtreme AB Uppdragstagare: Gallinago Natur Arbetet utfört under: hösten 2012 Gallinago Natur utför bland annat naturinventeringar och naturvärdesbedömningar på uppdrag från såväl den privata som den offentliga sektorn. Gallinago Natur inriktar sig framför allt på ryggradsdjur som fåglar, däggdjur och grod- och kräldjur, och erbjuder spetskompetens inom både fåglar och fladdermöss. 2
SAMMANFATTNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge i Lekebergs kommun. Området kring Stickninge är en övergångszon från jordbrukslandskapet i öster och skogslandskapet i väster. Fågelfaunan bedöms vara relativt trivial, även om området hyser en hög diversitet när man ser till en större yta. Den befintliga kunskapen om områdets fågelfauna har sammanställts och dess känslighet för vindkraft har analyserats med hjälp av gällande riktlinjer och nuvarande kunskap om hur fåglar påverkas av vindkraft. Sammantaget bedöms förekomsten av rovfåglar, främst fiskgjuse och bivråk behöva utredas noggrannare för att bättre kunna avgöra en potentiell vindkraftsetablerings påverkan på fågelfaunan. 3
INLEDNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fågelfaunans känslighet för vindkraft inför eventuell vindkraftsutbyggnad vid Stickninge, Lekebergs kommun, inför eventuell vindkraftsutbyggnad. Sammanställningen är utförd under hösten 2012 av Magnus Gelang, biolog. Fåglar har visats påverkas negativt av vindkraft, när placering av verken har gjorts på olämpliga ställen. Påverkan består av dels direkt fara för individernas liv, då vissa arter flyger in i rotorbladen och dödas, dels av störningar av vindkraftverk som leder till att häckningar uteblir, flyttmönster ändras eller liknande scenarion. Olika fågelarter uppvisar olika känslighet för vindkraft, och det finns exempel på arter som påverkas starkt och arter som endast marginellt störs av närliggande verk. METODIK OCH BEDÖMNINGSKRITERIER En sammanställning av befintlig kunskap och registrerade observationer av fåglar i området runt Stickninge har gjorts dels utifrån inlagda rapporter på Artportalen. Denna information har analyserats i ljuset av den kunskap om potentiella eller faktiska hot mot fågelfaunan som vindkraften utgör. Bedömningskriterierna som använts i analysen är en kombination av Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) riktlinjer, Naturvårdsverkets riktlinjer och artspecifika ekologiska förutsättningar. I stora drag har de bedömda fågelarterna delats upp i kategorierna rovfåglar, ugglor och nattskärra, skogshöns, samt en kategori som innefattar samtliga migrerande fåglar. Arter som är hotade enligt den svenska rödlistan, samt arter upptagna i EU:s fågeldirektiv ingår i denna analys. Nedan följer kortfattade och översiktliga kommentarer om de olika kategorierna. Flera av arterna som tas upp här har en långsam reproduktionshastighet. Detta leder till att individen ofta behöver många år på sig att reproducera sig. Anledningar till detta kan vara att de når en könsmogen ålder först efter många år, eller att de har små avkommor. För sådana arter är känsligheten betydligt större, och individförluster påverkar populationen långt mer än för arter med en snabb reproduktionshastighet. Rovfåglar är den grupp fåglar som dragit till sig mest uppmärksamhet när det gäller känslighet för vindkraftverk. Häckande rovfåglar är dessutom den fågelgrupp som drabbas hårdast av vindkraftverk. Många arter har konstaterats blivit dödade då de flyger in i rotorbladen, både under flyttning och under häckningstid. Fiskgjuse transporterar sig mellan boplats och fiskevatten och uppvisar då samma känslighet som till exempel smålom. Liksom många andra riskarter har många rovfåglar en långsam reproduktionshastighet, vilket bidrar till känsligheten. Röd glada, kungsörn och havsörn är de rovfåglar som är mest känsliga för vindkraft. Ugglor och nattskärra uppvisar känslighet för vindkraftverk genom att de riskerar att kollidera med rotorbladen under födosök. De flesta arter har en långsam reproduktionshastighet, och populationerna är ofta glesa, vilket gör dem extra känsliga. Skogshöns uppvisar en generell känslighet för mänsklig påverkan. När det gäller vindkraft 4
tyder mycket på att skogshöns oftast kolliderar med masterna och inte med rotorbladen, men anledningen till detta är dock inte känd. SOF rekommenderar en skyddszon på en kilometer runt en tjäderspelplats med fem eller fler tuppar. Vadare häckar ofta på mossar och myrar, och många arter spelflyger på hög höjd och kan då lätt förolyckas av vindkraftverk. I detta område är det framför allt flyttande vadare som är av intresse, och således om det går viktiga flyttstråk över det planerade verket. RESULTAT OCH DISKUSSION Det material som ligger till grund för denna rapport är data från Artportalen rapporterade sedan år 2008 för en 2 2 km ruta en 15 15 km ruta med det planerade verket centralt placerat. Från den snävare rutan har 35 observationer rapporterats de fem senaste åren, medan det från den vidare rutan har hela 6564 observationer rapporterats under samma tid. Bland dessa finns 14 arter vadare, 17 arter rovfåglar, fem ugglor och samtliga tre arter skogshöns. Från den snävare rutan finns rapporter om bland annat kattuggla och havsörn. Stickninge ur ett fågelperspektiv Det planerade vindkraftverket vid Stickninge är beläget strax väster om Logsjön, ca 17 km väster om Kumla. Det planerade verket ligger i östra gränsen till det stora skogsområde som består av Kilsbergen i norr och Tiveden i söder. Medan skogen till stor del breder ut sig västerut från det planerade verket, finns odlingslandskap med gårdsmiljöer och annan bebyggelse österut. Skogen i verkets absoluta närhet bedöms vara av blandskogskaraktär, för att västerut övergå i mer barrdominerad skog. Dock är bedömningen något osäker på grund av svårtolkade flygbilder. Nedan följer en sammanfattning av de arter som är hänsynskrävande i avseende på vindkraftsetablering. Rovfåglar representeras av 17 arter. Havsörn är rapporterad från den snävare rutan, men endast vintertid. Arter som fiskgjuse och bivråk är rapporterade från den vidare rutan, och eventuella häckningar nära det planerade verket kan störas av en eventuell vindkraftsetablering. Båda arter kan potentiellt häcka nära det planerade verket, och fiskgjuse kan även ha flygvägar över området från mer avlägsna häckplatser. Ugglor och nattskärra representeras inte av någon art relevant för denna studie. Skogshöns av samtliga tre arter (tjäder, orre och järpe) finns rapporterade från den vidare rutan. Då det planerade verket ligger perifert i det större skogsområdet, kan man anta att skogshönsen håller sig längre västerut, och därmed inte berörs nämnvärt av en eventuell vindkraftsetablering. Vadare finns representerade av 14 arter, men dessa arter är främst rapporterade från den vidare rutan. Inga vadare relevanta i detta sammanhang antas förekomma vid det planerade verket. Bedömning av fågelfaunans känslighet Fågelfaunan runt det planerade området för vindkraft vid Stickninge bedöms vara rik när man ser till ett vidare perspektiv. De fågelarter som potentiellt kan påverkas av vindkraftsetablering 5
i området är framför allt rovfåglar och bland dessa i synnerhet fiskgjuse och bivråk, vilka kan tänkas häcka i det planerade verkets närhet. Ytterligare kunskap om dessa arter behöver byggas upp för att kunna göra en rättvis bedömning av området. REFERENSER Ahlén, I. (2008) Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss. Biodiverse, 2008 (1): 10 11. Ahlén, I. (2010) Fågelarter funna under vindkraftverk. Vår Fågelvärld, 69(4): 8 11. Barrios, L. & Rodriguez, A. (2004). Behavioural and environmental correlates of soaringbird mortality at on-shore wind-turbines. Journal of Applied Ecology, 41:72 81. Cederberg, B. & Löfroth, M. (Eds.) (2000) Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Drewitt, A. & Langston, R. (2006) Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis, 148: 29 42. Rydell, J., Engström, J., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. (2011) Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Naturvårdsverkets rapportserier, i tryck. Gärdefors, U. (Ed.) (2010) Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Sveriges Ornitologiska Förening (2009) Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Remissversion, 2009-02-14. 6