Aboa - Vårt Åbo Svenska folkpartiets kommunorganisation i Åbo r.f Juni 2011 Medlemstidning Foto: Åbo Stad/Arto Takala Tulipa ABOA Turku är kulturhuvudstadsårets egen blomma Åbo 2011-trädgårdstävlingen pågår som bäst. Den största trädgårdstävlingen som någonsin ordnats i Åbo pågår som bäst. Den första utvärderingen av trädgårdarna genomfördes i början av månaden av områdesjuryerna och prisnämndens första utvärderingsperiod pågår till slutet av maj. Tävlingsbidragen ska lämnas in före den 15 juni. www.turku.fi» Stadsplanering och miljö.
Sid 2 LEDARE Språkbrukstillägg Ett flertal inlägg i media på senare tid visar på hur svårt att få service på svenska i Åbo, trots det tvåspråkiga tillväxtcentrats målsättning att vara en kundvänlig, serviceinriktad stad. Vad detta kan bero på låter vi vara för denna gång och istället försöker vi se framåt. Hur göra det intressantare att ge service även på svenska? Aboa - Vårt Åbo Heta grytor Sedan ett antal år tillbaka betalar Åbo ut ett språktillägg till de anställda som kan svenska. Men det nuvarande språktillägget är till sin utformning ett passivt tillägg, som utgår från ett någon gång införskaffat språkintyg. Språktillägget har inget att göra med om man behöver språket i sitt arbete och inte heller på om man använder språket eller inte. I det kommunala kollektivavtalet konstateras att Tjänsteinnehavare/ arbetstagare kan betalas ett språktillägg som hör till den ordinarie lönen om uppgifterna förutsätter att den anställde utöver sitt modersmål behärskar det andra inhemska språket..., och språkkraven inte har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen. I tillämpningsdirektivet sägs vidare att kommunen själv bestämmer för vilka arbetsuppgifter språktillägget betalas. Mot den här bakgrunden har ett flertal städer och kommunen övergått till att betala ett så kallat språkbrukstillägg. Språkbrukstillägget, som kan ses som ett mer aktiverande tillägg än det nuvarande passiva tillägget, ges för arbetsuppgifter som i regel förutsätter språkkunskaper. Språkbrukstillägget utgår från två principer, för det första att personalen bör ha tillräcklig praktisk, närmast muntlig språkkunskap, och att personalen också i praktiken visar och använder sin språkkunskap i sitt dagliga arbete. Den andra huvudprincipen är att arbetsgivaren betalar en något större ersättning för goda praktiska kunskaper men att även ett sporrande mindre tillägg kan betalas för svagare språkkunskap, förutsatt att språket används aktivt. Språkbrukstillägget är alltså ett graderat tillägg i förhållande till språkbehovet och de praktiska kunskaperna. Lägst i språkbrukstilläggsskalan förutsätts att personen förstår det andra inhemska. Och ovanför basnivån ligger mellannivåerna, dvs. nöjaktiga muntliga kunskaper, goda muntliga kunskaper och goda muntliga och skriftliga kunskaper och högst den mer krävande nivån, dvs. utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i det andra inhemska språket. Idag betalar staden 21,98 /månad för utmärkta (stora språkprovet) och 15,14 /månad för goda kunskaper i det andra inhemska språket, svenska eller finska. I dagens läge får tyvärr endast en handfull tillägg för utmärkta språkkunskaper, men även tillägget för goda kunskaper betalas endaste till ett fåtal. Exempelvis betalas språkbrukstillägget i Karleby där språkbrukstillägget redan använts ett antal år enligt följande: förstår det andra inhemska språket bra i tal 7,5 /månad, nöjaktiga muntliga kunskaper 15 /mån., goda muntliga 30 /mån., goda muntliga och skriftliga kunskaper 60 /mån. och för utmärkta muntliga och skriftliga 120 /månad. Intresset för att använda båda språken har ökat avsevärt i de kommuner och städer där det tagits i bruk med det nya systemet. Kostnaderna för språkbrukstillägget skulle säkert bli något högre än för det nuvarande passiva språktillägget. Men vinsten i kundvänlig service skulle säkert vida kompensera kostnaderna. Kjell J Wennström Ordförande Svenska folkpartiets kommunorganisation i Åbo r.f. Märklig rubrik? Ja, men den stämmer! Det kokar för fullt i Åbo stads grytor den här våren, både konkret och mer bildligt. Och det råder ingen brist på kockar. I den stora grytan mognar Åbo stads kommande energibeslut. Från början var avsikten att stadens ståndpunkt skulle behandlas enbart i stadsstyrelsens koncernsektion. Åbo stads kommande energilösningar skulle m.a.o. ha fattats i en tämligen liten, men dock politiskt representativ grupp personer (koncernsektionen + Åbo energis styrelse). Sfp framförde genast, att ärendet har en sådan strategisk betydelse att beslutet måste fattas av det högsta politiska organet. Fullmäktige fattar följaktligen beslut i frågan den 13 juni. Frågan är komplicerad då såväl långtgående ekonomiska som miljöpolitiska aspekter väger tungt och ingen önskar bränna fingrarna. Inför Åbos kommande energibeslut finns sålunda mycket hett stoff för en debatt kring alternativa lösningsmodeller som förts fram under våren. Vart leder då den politiska debatten? Läs mer om energifrågan och sfp:s syn på sid 3. I den mindre grytan kokar småbarnens, skolelevernas och åldringarnas måltider. Frågan lyder vem, var och hur den s.k. offentliga maten skall tillredas. Över hela landet sveper en våg av stora centralkök fram. Kök som tillreder över 10 000 matportioner dagligen. Nu vill beredningen genomföra modellen också i Åbo. Min fasta övertygelse är, att mat som tillreds i så stora kvantiteter ligger väldigt nära det vi kallar industriproducerad mat. Det är säkert helt riktigt att i centralkök kan en jämn kvalitetsstandard garanteras så att alla daghem, skolor och åldringshem får lika smakande mat. Är maten då välsmakande och framförallt näringsmässigt den bästa möjliga är en annan fråga. Stora farhågor ligger också kring möjligheterna att använda närproducerade livsmedel i stor skala. Centralköksmodellen har framlagts som strategi för att affärsverksamheten skall bli lönsam i det kommande nya bolaget. Investeringen i 2 stora centralkök samt anpassandet av nuvarande kök till utdelnings och uppvärmningskök är betydande. Därtill kommer logistikkostnaderna. Vi vill erbjuda våra växande barn och ungdomar hälsosam, välsmakande mat utan onödiga tillsatsämnen. Vi vill att maten tillreds och serveras av personer som med sin dagliga närvaro bidrar till barnens fostran. Jag ställer mig mycket skeptisk till att mat framställd i stora centralkök kan garantera detta. I höst kommer nya heta frågor och då gäller det att hitta det rätta arbis receptet. Christel von Frenckell- Ramberg Fullmäktigeledamot och medlem av stadsstyrelsen Aboa - Vårt Åbo Utgivare Ansvarig utgivare Layout Annonsförsäljning Svenska folkpartiets kommunorganisation i Åbo r.f. Kjell Wennström Andreas Martin Nina Lindholm Linda Lindholm Kontaktchef Sfp i Åboland r.f. 040 560 3062 linda.lindholm@sfp.fi SFP:s kansli i Åbo Auragatan 1 B, 20100 Åbo Fax 02-232 7274 Nina Lindholm Organisationssekreterare Sfp i Åbo 050 541 7798 050 559 0118 nina.lindholm@sfp.fi Niklas Mannfolk Riksdagsassistent för Stefan Wallin 09 432 4011 niklas.mannfolk@riksdagen.fi Tryckeri Ansvar Salon Lehtipaino Tidningens ansvar för fel begränsar sig till annonskostnaden Richard Siivonen Verksamhetsassistent 040 455 2509 richard.siivonen@sfp.fi Maria Flemmich Svensk Ungdom i Åboland maria.flemmich@su.fi
Aboa - Vårt Åbo Sid 3 Energiekvationen Den framtida energilösnigen många frågor, antaganden, påstående, svar i skrivandets stund är förslaget till fullmäktige ännu öppet. För beslutsfattarna gäller det att välja ett alternativ som på bästa sätt kombinerar miljöaspekter, ekonomi och behov av energi, både värme och el samt tillgång på råvara. Valet är en helhet och därför är det så svårt. Fullmäktige fattade i oktober 2009 de beslut som lett till samarbetsmodellen med TSME, Turun Seudun Maakaasu- ja Energiatuotanto, och det regionala samarbetet med grannkommunerna och Fortum. Fortum kom in i bilden efter en konkurrensutsättning. Åbo Energi, 100% ägt av Åbo stad, förväntas inbringa staden avkastning, i år 14 miljoner som används för service för stadsborna. I praktiken betalar bolaget staden närmare 27 miljoner om man beaktar avkortning av lån, räntor, hyror etc. Likaså är tillgången på råvara och framtida investeringar ekonomiska frågor. Att producera både värme och elektricitet skapar ekonomisk stabilitet. Det här är den ekonomiska sidan. Man kan bygga ett verk med blandbränslepanna och använda sopor (REF), ved, torv och även stenkol som behövs i processen. Det går inte att bränna endast sopor och vill man bränna allt avfall så behöver man en sorteringsanläggning för att få REF. Och vi har förmodligen inte tillräckligt med avfall, om man jämför med svenska lösningar. Att köpa sopor och att transportera ved från övriga delar av Finland eller från utlandet verkar inte heller vettigt eller miljövänligt. Jordgas! Bra alternativ, men när blir det möjligt? Vindkraft! Vattenkraft! Jo Åbo Energi är redan nu med i Svartisen i Norge och i Hyötytuuli. Enligt en framlagd modell inom ett ombildat TSME skulle fjärrvärme och el produceras i Nådendal och ett nytt kraftverk med blandbränslepanna byggas i Nådendal eller i Pansio. Bioenergiverket och avfallsbränningsverket i Oriketo och värmepumpen i Kakola skulle också utnyttjas i framtiden, dvs. anläggningarna med förnybar energi. Alternativet är att staden inte deltar i det regionala samarbetet och bygger 5-6 små verk på olika håll i Åbo. Därmed blir grannkommunerna utanför och måste söka egna lösningar. I en sådan lösning skulle Åbo Energis existerande anläggningar finnas kvar men handeln med Fortum skulle ta slut (Åbo Energi har idag avtal med Fortum). Och får vi tillstånd för att bygga kraftverk i Pansio med tanke på svårigheterna att få olika tillstånd för hamnen? Skulle invånarna tillåta bygget av flera mindre verk inom stadsområdet? Små kraftverk med kapacitet under 20 MW står utanför utsläppshandeln man kunde alltså använda just så mycket kol man vill. Det finns även andra lösningar STÄLLNINGSTAGANDE Åbo stad (Åbo Energi) bereder som bäst energifrågan till fullmäktige. Man skall presentera tre alternativ, för hur energiförsörjning bör skötas i framtiden. SFP:s kommunorganisation i Åbo har diskuterat energifrågan och kommit till följande ställningstagande. SFP i Åbo anser: - att Åbo Energis huvuduppgift är att ansvara för stadens energiförsörjning, distribution av el, fjärrvärme och kyla, på ett tryggt och effektivt sätt. - att Åbo Energi inte behöver producera energin själv, så länge man kan upphandla energin tryggt och säkert till ett fördelaktigt pris. - att Åbo Energi i enlighet med sin huvuduppgift bör försäkra sig om att ha tillgång till flera alternativa energiproducenter för att vid eventuella leveransstörningar inte vara beroende av endast en producent. - att ifall Åbo Energi inte kan upphandla energi från flera än en producent bör Åbo Energi försäkra sig om alternativa energikällor genom egen produktion, t.ex. nuvarande produktionsenheter. Ställningstagandet kan även tillämpas på andra delområden som hör till stadens ansvarsuppgifter. Staden behöver nödvändigtvis inte producera all service själv. Framförallt inte när motsvarande tjänster erbjuds av stadens eget näringsliv, så länge man inte sätter sig i en monopol situation. som på olika sätt kombinerar existerande och planerade verk och pumpar med varierande mängd bränsle eller råvara. Jag är trots allt en lekman i dylika frågor och måste tro på expertis, och väntar på en lösningsmodell som de involverade parterna kan enas om. För mig är det viktigt att vi får en lösning som är realistisk och samtidigt både miljövänlig, effektiv och ekonomsikt hållbar vettig helt enkelt. Den energilösning som Åbo Energi förhandlat fram utgår ifrån att man tar hand om avfall, utnyttjar Kakola, ser regionen som en helhet, inbringar staden pengar och är med om lösningar som minskar utsläpp. Åbo Energi utgår ifrån att minst 50 % av fjärrvärmen ska produceras kolneutralt då målsättningen i landet är 38 %. Ulla Achrén Partidagen 18-19.6.2011 Esbo Delegatmöte 14.6 kl.17:30 kansliet. Delegater Åbo södra: Kjell Wennström Åbo västra: Bo Grönholm Havs-Åbo: Anniina Pirttimaa Åbo centrum: Bengt Häggmann Åbo östra: Ida Schauman Gamla Åbo: Stefan Wallin Svenska Kvinnoförbundet: Liisa Johansson och Camilla Sandell Åbolands krets Alice Björklöf Barbro Sipilä Mikael Höysti SFP i Åbo lämnat in 4 st motioner - Bolagisering av kommunal verksamhet - En rättvis energibeskattning - Integrationsåtgärder och språkundervisning för invandrare - Offentlig upphandling och konkurrensutsättning
Sid 4 Aboa - Vårt Åbo Åbos kulturhuvudstadsår 2011 Åbo blev officiellt utnämnd till Europas kulturhuvudstad 2011 i Bryssel 16.11.2007. Stiftelsen Åbo 2011 ansvarar för kulturhuvudstadsåret genom att koordinera och delfinansiera de projekt som valts till 2011-programmet. Programmet består av närmare 160 projekt och innehåller 5000 enskilda evenemang under året. Därtill har både stadens egna verk och byråer samt privata föreningar en del egna projekt som inte är medräknade i dessa siffror. Budgeten för kulturhuvudstadsåret uppgår till 50 miljoner euro vilket kan kännas som en hisnande summa. Man bör dock tänka på året som en investering i framtiden och räkna med att beloppet kommer tillbaka mångdubbelt tack vare bl. a. den ökade turismen och inte heller glömma en ökad kulturexport och utvecklandet av kreativ ekonomi. Kultur betraktas i 2011-programmet ur en bred vinkel: mat, motions- och hälsokultur, vetenskaps- och trädgårdskultur samt mångkulturella sammankomster. Många av projekten kombinerar fördomsfritt kulturformer som man inte brukar se hand i hand (poesiporträtt, kulturmotion, mattvävning i form av berättelser, dragspelsbrottning, heavymusik som musikal mm.). Det ingår även forskning om kulturens verkningar. En målsättning är att öka gemenskapen och samarbetet, locka nya målgrupper samt att föra kultur även till människor som annars har mycket svårt att delta (t.ex. åldringar och handikappade). Det största finlandssvenska 2011 musikprojektet är den nyskrivna operan Henrik och Häxhammaren. Ett annat intressant musikprogram är konsertserien Klingande brev som genomförs i nordiskt samarbete och som förflyttar sig längs den historiska Postvägen från Stockholm till Åland och via Gustavs till Åbo. De svenska skolorna har haft mosaikverkstäder med konstnären Jan-Erik Andersson i ett projekt som skall resultera i Å-djursbänkar till skolgårdarna. Logomos utställningar är öppna alla dagar och presenteras även på svenska. Personligen rekommenderar jag utställningarna Elden är lös och Tom of Finland. Hela utbudet finns på nätadressen http://www. turku2011.fi/sv/kalender. Kulturnämnden har varit mån om de bestående verkningarna av kulturhuvudstadsåret. Logomos utrymmen, utomhuskonsten och Åbotulpanerna lever vidare men ett sorgligt faktum är att pengar för kulturverksamhet inte kommer att finnas i samma utsträckning under kommande år som under 2011. Därför har nämnden upplevt att det finns en risk att även fina idéer och samarbetsprojekt vissnar bort i framtiden. En nationell arbetsgrupp tillsattes nyligen för att se till att de bra modeller som utarbetats under det pågående året får en fortsättning. Med i denna grupp finns även flera finlandssvenska prominenta Åbobor. Terhi Vörlund-Wallenius Stadsfullmäktigledamot, medlem i kulturnämnden, hälsocentralläkare och glad amatörsångare Kultur och välbefinnande Det är ett allmänt accepterat faktum att kultur ökar både det psykiska och det fysiska välmåendet. I tilltagande grad har man även vetenskapligt börjat forska i kulturens verkningar på individen och även på samhället. I dessa sammanhang skall kultur betraktas ur en bred vinkel, inte bara snävt som vissa konstarter. Ett ökat välbefinnande genom kulturupplevelser påverkar människokroppens och hjärnans transmittorämnen så att både kroppen och själen mår bättre. Redan neandertalmänniskan har spelat musik, dansat och ritat bilder. Behovet att ge uttryck för känslor via konst finns mycket djupt inbyggt i människan. Ett människoliv eller ett samhälle utan kulturupplevelser är fattigt och resultatet blir i längden både personlig och samhällelig ohälsa. Konst har i alla tider även använts inom vård och inlärning nuförtiden mera medvetet än tidigare. Olika konstformer är till stor hjälp i psykoterapi och musikterapi kan hjälpa barn med t.ex. läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationsproblem. Inom demensvården har man t.o.m. kunnat mäta ett minskat behov av medicinering om omgivningen bjuder på litteratur, konst och musik. En gammal, enkel folkvisa kan ha en förbluffande effekt på en gravt dement åldring vilket jag gång på gång själv fått se i mitt yrkesverksamma liv. Själva ordet kultur härstammar från latinets colere (odla, bruka, förfina). Kultur skall ses som ett förenande och vitt begrepp som rasar fördomar och onödiga mellanväggar och för människor ihop aldrig så att syftet skulle vara att skilja åt. Kultur skall alltid få någonting nytt att gro. Under detta år har Åbo mera att bjuda på än någonsin förut. Kolla kulturhuvudstadsårets utbud (http://www.turku2011. fi/sv/kalender). Se efter vad Sångfesten Ta i Ton har att bjuda på (www.taiton.fi). Välj vad just DU vill delta i just NU. Gå med, upplev och gör saker själv med kropp, händer, röst eller själ, det är alltid roligare än att titta från sidan. Locka med barnen och barnbarnen och varför inte grannens barn. Eller åldringen som bor som din granne. Terhi Vörlund-Wallenius
Aboa - Vårt Åbo Sid 5 Den stora finlandssvenska sång- och musikfesten Ta i Ton intar Åbo den 9-12.6 Kundrådet dryftar den svenskspråkiga servicen inom social- och hälsovården i Åbo Under fyra junidagar blir Åbo samlingsplats för ett av de största finlandssvenska evenemangen, då musikmänniskor från hela Svenskfinland samlas till den 23:dje finlandssvenska sång- och musikfesten Ta i Ton. I ett sjuttiotal konserter medverkar över 3 000 deltagare från körer och orkestrar från hela Svenskfinland, ända från Kotka i öst till Karleby i norr. Konsertprogrammet är en imponerande helhet av det mesta i musikväg, då de medverkande körerna enskilt och tillsammans står på scen i olika konsertsalar och kyrkor runtom i Åbo. I utbudet ingår allt från jazz, visor, pop och rock till gospel och sakral musik. Sång- och musikfesten kommer utan tvivel att synas i stadsbilden i Åbo under festdagarna. Fredagen den 10 juni samlas deltagarmassan på Salutorget för att med Närpes Skolmusikkår i täten och med fanorna vajande gå i festtåg till Domkyrkan, där öppningsceremonin äger rum. Statsmaktens hälsning framförs av Stefan Wallin, och alla deltagare stämmer upp i bl.a. Modersmålets sång. De stora förbunden för blandade körer, damkörer och manskörer förenar hundratals sångare som tillsammans intar scenen vid tre konserter på lördagen i Kuppis ishall. Det är också där som evenemangets stora huvudkonsert ordnas söndagen den 12 juni. Där uppträder alla deltagande körer och orkestrar tillsammans med inbjudna gäster. Åbo kammarorkester, som under festdagarna deltar i framförandet av fem storverk, är även med på huvudfesten och deltar bl.a. i uruppförandet av beställningsverket Var Dag, som skrivits av Markus Fagerudd och bygger på sånger från Svenskfinland. Sång- och musikfesten gästas också av en utländsk artist, den belgiska sångensemblen Witloof Bay, som var Belgiens representant i Eurovisionsschlagerfestivalen i maj. Witloof Bay ger en konsert i Konserthuset fredagen den 10 juni kl. 22, och deltar dessutom i sång- och musikfestens huvudfest. Mer om sång- och musikfesten och dess program kan läsas på www.taiton.fi. Linda Bäckman Informatör, Ta i Ton Basservicenämnden tillsatte på sitt möte i december 2010 ett kundråd för att utveckla den svensksprå-kiga servicen i social- och hälsovårdsväsendet i Åbo stad. Kundrådet är tillsatt på prov för år 2011. Medlemmar till rådet rekryterades med en tidningsannons och åbobor fick anmäla sitt intresse att delta i rådets verksamhet. Kundrådet består av tio medlemmar, kvinnor och män, i olika åldrar. Medlemmarna är varken anställda eller förtroendevalda inom social- och hälsovårdsväsendet. Rådet har ingen beslutanderätt. Kundrådet ger förslag till hur den svenskspråkiga kan utvecklas. verksamheten Rådets möten är temalagda och man strävar till att diskutera ett resultatområde per möte. Underteck-nad fungerar som sekreterare i rådet. Under våren har kundrådet tagit ställning till primärhälsovården, miljöhälsovården och socialarbetet. Då man vill väcka kundrådets uppmärksamhet på något av dessa resultatområden eller de helheter som skall behandlas på hösten, äldreomsorg, specialsjukvård, företagshälsovård och rehabilitering, så kan man ta kontakt via stadens hemsida. Det finns en blankett på hemsidan där man kan skriva in sitt ärende både endera anonymt eller med namn om man vill bli kontaktad. Man kan också ringa eller skicka brev. Annika Lönnroth Samordnare av servicen på svenska inom social- och hälsovården i Åbo stad 040-7493187 Körförbundens konserter Östersjöseglats med FSK Rock n Folk med FSD Sång ur vår Själ med FSM Musiklarm med DUNK Mästerlig musik med klassiska pärlor för kör och orkester Cherubinis Requiem Mozarts Requiem Mendelssohns Lobgesang Mer än 3000 deltagare, över 100 ensembler, grupper, band, körer och orkestrar i fler än 80 olika evenemang, jazz, pop, rock, gospel, sakralmusik... Specialkonserter Tonsättare Erik Bergmans 100-årsjubileum Visfolkets storfest Black on White, Gospelmusik Rolling Home of Aland och Shanty Singers Witloof Bay (Belgien) Biljetter och information:
Gårdenissa på Svenska the Arts in Swedish T O R S DAG E N D E N 12 A U G U SAboa T I- Vårt2Åbo 010 Sid 6 Svenska Gårdens innergård, Auragatan 1 Aurakatu 1, sisäpiha P R O G R A M ÅKG Palästrastruppgymnastik blomstrar Konferencier: Sixten Westerby Å Övriga medverkanden: Airisto Segelsällskap Folkhälsan Röda Korset Scoutkåren Pojkarna Juterak som Finlands Kvinnors Gymnastikförbund ordnade årligen. Den 25 maj 1913 uppträdde Palästra på Åbo Turnförenings 30 års jubileum i Idrottsparken i Åbo och man kunde läsa följande: vädret var strålande vackert, men blåsten rev i byxkjolarna, så att det var svårt att hålla balansen och att Palästras gymnastik var genomgående fin, mjuk, elegant och vacker. LAYOUT: WWW.MMDIRECTION.COM Svenska Gården KGPalästra är ett välkänt begrepp i finlandssvenska kretsar och inte utan orsak. Åbo Kvinnliga gymnastikförening grundades 1886. Gymnastiklärarinnan fröken Matilda Sundius var en framstående gymnastikpedagog som Åbo Svenska föreningsråd Åbo svenska Martaförening Dagkretsen gått i Kungliga Gymnastiska Åbo Akademi Åbo Svenska Teater och teaterföreningen Turun Yrittäjät-Åbo företagare Åbo Underrättelser Centralinstitutet i Stockholm Åbo IFK Svenska folkpartiet Åbo svenska församling Svenska Gården och således var en sällsynthet med sin utbildning ännu omkring år 1880. Hon stiftade Åbo Kvinnliga Gymnastikförening www.canews.fi och intresset var mycket stort då medlemsantalet var hela 22 vid starten.eftersom gymnastikintresset i Åbo var så stort så grundades senare år 1905 Kvinnliga Domino kiinteistöpalvelut gymnastikföreningen Palästra. År 1959 skedde en fusion mellan de två föreningarna vilket gav rubriker i ÅU. Båda föreningarna deltog i gymnastikfester Åbo Svenska Församling KONSTENS NATT PÅ SVENSKA I ÅBO 2011 torsdagen 18 augusti klockan 18-24 Utescenen programstomme: Barnens program med Anders Grönroos Hornmusik med Blåslaget Jazzmusik med Catarina Ahlstrand Irländsk folkmusik med Rizzleband 60-talsmusik med The Sharks Källarsalen källarplan: barnprogram Gillessalen markplan: konstutställning Gillesgården, styrelserummet våning 2: Martornas lopptorg Bokens Natt med författare Luckan Auragatan 1 B håller kvällsöppet och ordnar program Försäljning på gården: kaffe och våfflor, pyttipanna och förfriskningar Om vi förflyttar oss 70 år framåt i tiden så hade Biti Sjögren några år haft en dröm om att en flickgrupp från Palästra skulle delta också i gymnastikförbundets trupptävlingar. År 1984 ordnade FSG trupptävlingar i fristående gymnastik och Palästra hade lovande gymnaster som deltog. Det blir ingenting, vi har övat fel var kommentarerna vid sista träningen men se det blev en silvermedalj i klassen under 12 år. Truppen på 6 ordinarie och 2 reserv gick under namnet Elitflickorna. Idag har Palästra tre trupper som utövar truppgymnastik. Den äldsta truppen med sju medlemmar, som nu är i klassen 16-18 år har tävlat längst. Truppmedlemmarna har nästan alla startat i Palästras Föräldraoch barngrupp för att sedan vara med i Barngrupp I och II innan de började med truppgymnastik. Truppen Tindras första uppträdande var år 2005 i Kristinestad där det inte gavs någon placering men därefter har truppen under många år skördat medaljer både i förbunds- och regionmästerskap. Under de tre senaste åren har de varit finlandssvenska mästare i sin klass. Vi ser även potential i våra yngre trupper som just har börjat/ska börja tävla. Man kan se Tindras tävlings program på Youtube. Nina Hållfast har gjort de vinnande programmen och lett truppgymnastiken under många år med hjälp av Lina Nyman och Anna Snickarsunder senare år och vem vet, de kanske kommer med i nästa historik. Truppen kan beställas som programpunkt till fester och tillställningar. Inger Fellman Kontaktinformation: fellman.inger@gmail.com http://akg.idrott.fi/startsida/ Liisa Johansson är ny ordförande för Svenska Kvinnoförbundets Åbo lokalavdelning. Hon är även 1 av 3 viceordförande för Svenska Kvinnoförbundet och medlem i organisationsutskottet och arbetsutskottet.
Aboa - Vårt Åbo Sid 7 Niklas Mannfolk är Wallins nya riksdagsassistent Åbobon Niklas Mannfolk, 26, ny riksdagsassistent för Åbolands riksdagsledamot, SFP:s partiordförande Stefan Wallin Mannfolk ställde upp i riksdagsvalet 2011 som medkandidat till Wallin i Åbo, och har en aktiv bakgrund i Svensk Ungdoms och Svenska folkpartiets verksamhet. Mannfolk blir ekonomie magister från Turun kauppakorkeakoulu i år, och är bl.a. ordförande för Turun yliopiston ylioppilaskunta, samt svenska sektionen för gymnasie- och yrkesutbildningsnämnden vid Åbo stad. Inom sitt huvudämne internationell handel har han specialiserat sig på EU-Ryssland relationer samt energipolitik. Som biämnen studerar han logistik och företagsrätt. Mannfolk tillträdde uppdraget som riksdagsassistent 5.5.2011. Han är stationerad i Åbo. Sommarhälsningar från Svensk Ungdom i Åbo! Sommaren står vid dörren och SU i Åbo har redan hunnit med många roliga saker i vår. I maj deltog SU i Åbo samt andra Åbolänningar i förbundets 68:e kongress i Vasa. Både gamla och nya SU:are deltog i kongressen och deltog även aktivt i diskussioner om bl.a kultur, språk och SU:s framtid. På kongressen tog SU i Åbo även hem första plats i förbundets tävling Valracet, där Åbo var det lag som lyckades få mest poäng av gjord kampanj inför riksdagsvalet. Vinsten togs emot med stor glädje och gjorde att Åbolands egen sång Vilken krets har pricken över A:et? klingade ljuvare än någonsin tidigare. Kongressen kunde ej heller ha slutat bättre när Åbolands egna Sandra Grindgärds och Matias Kallio blev valda till vice ordförande respektive styrelsemedlem i SU:s förbundsstyrelse. Detta innebär en toppen representering av Åboland i förbundsstyrelsen för kommande verksamhets år och garanterar att SU i Åbo mer än bra kommer att hållas uppdaterade om vad som händer i förbundet. Innan SU i Åbo tar sommarledigt ordnar lokalavdelningen och kretsen tillsammans ett sommarjippo SU in the Park i Vårdbergsparken söndagen den 12 juni. Detta är ett evenemang öppet för alla medlemmar runt omkring i Åboland samt andra intresserade för att samlas tillsammans för att grilla och spela utespel i sann SU- anda. Även ett SUveränt väder har beställts inför dagen och hoppeligen fortsätter det fina vädret genom hela sommaren. Med dessa ord önskar SU i Åbo alla en riktigt skön och avkopplande sommar 2011! Vi är det liberala partiet i Finland med stark nordisk och europeisk förankring. Vår liberalism bygger på respekt för människan, individens friheter och rättigheter, jämställdhet samt ett socialt och globalt ansvar. Tänker du som vi? www.sfp.fi
Aboa - Vårt Åbo Sid 8 SFP och SU i Åbo gratulerar alla nyutexaminerade! Foto: Michael Lindholm Sköna behandlingar, skärgårdslandskap och vårsolens värme är goda orsaker att besöka Kasnäs Frisk luft, en avkopplande stund i bubbelpolen och god mat gör under för kropp och själ Kasta loss från vardagen hos oss Vårt sommarpris 126 inkl. logi i dubbelrum, frukost samt fri tillgång till bad och gym Vi önskar alla en riktigt skön sommar! Välkommen till Kasnäs! Bestående förmåner från dag till dag Som ägarkund får du Bonus på S-gruppens och samarbetspartnernas över 2000 bonusverksamhetsställen i hela landet. Då du betalar på S-gruppens egna verksamhetsställen med S-Förmånskortet, får du dessutom en betalningssättsförmån. Som ägarkund får du också prisförmåner på produkter och tjänster. Anslut dig alltså som ägarkund på t.ex. närmaste verksamhetsställe eller på webbplatsen tok.fi. CarWash TOK RUNOS CAFÉ TUOPPI