Årsredovisning 2006
INNEHÅLL 2 VD och koncernchef har ordet 4 Information kring aktien och depåbevis 6 Lundin Mining i korthet 9 Metallmarknader 14 Neves-Corvo 16 Zinkgruvan 18 Galmoy 20 Storliden 22 Gruvprojekt 24 Prospektering och strategiska partnerskap 27 Hållbar utveckling 29 Malmreserver och mineraltillgångar 32 Styrelse och företagsledning 34 Bolagsstyrning 35 Ledningens kommentarer och analyser av verksamhetens resultat och finansiella ställning 45 Ledningens uttalande 45 Revisionsberättelse 46 Koncernbalansräkningar 47 Koncernresultaträkningar 48 Förändringar i eget kapital, koncernen 49 Kassaflödesanalyser, koncernen 51 Noter till koncernredovisningen 64 Tilläggsinformation 67 Företagsinformation 68 Malmreserver och mineraltillgångar definitioner
Lundin Mining är en snabbväxande producent av basmetaller och ett aktivt företag inom mineralprospektering. Företaget äger fyra gruvor; Zinkgruvan och Storliden i Sverige, Neves-Corvo i Portugal samt Galmoy på Irland. En femte gruva, Aljustrel, kommer att tas i drift under 2007. Prospekteringsportföljen är omfattande och innefattar även intressen i internationella samarbets- och utvecklingsprojekt. Lundin Minings aktier är noterade på Torontobörsen och på AMEX i New York. De svenska depåbevisen är noterade på Stockholmsbörsen.
VD och koncernchef har ordet Den 19 oktober 2006 godkände aktieägarna i Lundin Mining Corporation och EuroZinc Mining Corporation ett samgående mellan de bägge bolagen för att bilda en ledande global basmetallproducent det nya Lundin Mining. Innan årets slut hade övergången från två unga och expansiva bolag till en betydande gruvproducent framgångsrikt slutförts. Vi gick in i 2007 som en ledande aktör på de europeiska zink-, bly- och kopparmarknaderna med ett antal högkvalitativa tillgångar och projekt: fyra gruvor i drift i tre länder: kopparoch zinkgruvan Neves-Corvo i Portugal, Zinkgruvan och Storliden i Sverige och Galmoy på Irland, det omfattande zinkprojektet Ozernoe i Ryssland som förvärvades i november 2006 (49 procent), zink-, bly- och silverprojektet Aljustrel i Portugal, där förberedelser pågår för att starta produktion i september 2007, greenfi eld- och gruvnära prospektering i Portugal, Sverige, Spanien och på Irland, strategiska investeringar i lovande prospekteringsbolag med verksamhet i Eritrea, Marocko, Burkina Fasu och Kanada samt intressen i världens största outvecklade zinkfyndighet, Mehdiabad i Iran. Under 2006 utvecklades koppar-, zinkoch blypriserna mycket starkt något som gynnade såväl det nya Bolaget som gruvindustrin globalt. Trots att metallpriserna nådde rekordnivåer fortsatte ledningen arbetet med att hålla verksamhetens kostnader, vilka bland annat påverkades av prisökningarna på andra råvaror, under kontroll. Beräknad cash cost för Bolagets betalbara koppar uppgick under året till 0,78 USD per pound vilket kan jämföras med det genomsnittliga kopparpriset på LME som uppgick till 3,05 USD per pound. Zink- och blypriserna uppgick under året till i genomsnitt 1,49 USD per pound respektive 0,59 USD per pound. Vårt fi nansiella resultat under 2006 var starkt, med ett resultat efter skatt på 153 miljoner USD och ett kassafl öde från verksamheten om 247 miljoner USD. I dessa resultat ingår EuroZinc Mining från den 1 november och det fi nansiella resultatet pro forma från början av året var väsentligt högre. Nedan redovisas några av de resultat som uppnåddes under 2006: de zinkrika områdena i Neves-Corvo utvecklades och konverteringen av tennverket till ett zinkverk slutfördes. Produktionen av zinkkoncentrat inleddes i juli 2006, arbetet med att utveckla nya affärsplaner för Neves-Corvo och Zinkgruvan påbörjades, med målet att förlänga livslängden för gruvorna och därmed öka dess värden, förbättringsprogrammet vid Galmoy ledde till en ökad tillgänglighet i verket även om resultatet ännu inte har uppnått förväntade nivåer, ökad takt inom gruvnära och greenfi eldprospektering med fokus på att ytterligare öka malmreserver och mineraltillgångar, ett fl ertal utvärderingar genomfördes av globala basmetallproducenter, och prospekteringsbolag, i syfte att fi nna ytterligare förvärvsobjekt, Lundin Minings mål för 2007: utveckla och påbörja arbetet med att utöka produktionen vid Neves-Corvogruvans zinkrika zoner samt att utveckla gruvans affärsplan mot bakgrund av de nya malmreserver och mineraltillgångar som identifi erats vid Neves-Corvo, påbörja produktion vid Aljustrelgruvan under september, öka produktionen vid Zinkgruvan med omkring 50 000 ton till mer än 850 000 ton anrikad malm, samt slutföra uppgraderingen av anrikningsverket och installera frekvensstyrning av primärkvarnen, slutföra arbetet med en ny affärsplan för Zinkgruvan, och analysera möjligheterna till en ytterligare ökning av produktionen, fokusera på att säkerställa ett ökat utbyte under Galmoygruvans återstående livslängd genom en omarbetad produktionsplan, genomföra en lönsamhetsstudie av zinkbly-silverprojektet Ozernoe, med avsikt att ta gruvan i drift under 2009, fokusera ytterligare på våra prospekteringsprogram i Sverige, Portugal, Spanien och på Irland, med målsättningen att öka malmreserver och mineraltillgångar, öka produktiviteten vid samtliga gruvor i drift, fortsätta den ambitiösa tillväxtstrategi vi haft under de senaste två åren och lägga till ytterligare projekt och/eller tillgångar till den befi ntliga portföljen, slutföra utvecklingen och implementeringen av ett övergripande ledningssystem för miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor på bolagsnivå. 2
Vi förväntar oss att efterfrågan för våra metallkoncentrat kommer att vara fortsatt stark under 2007 och under överskådlig framtid tack vare en ökad efterfrågan i många utvecklingsländer. Den kinesiska efterfrågan var en stark drivkraft under 2006 och vi räknar med att efterfrågan från Kina kommer att vara fortsatt stark i ytterligare ett fl ertal år. Vi ser också en liknande utveckling i Indien och andra utvecklingsländer. Det råder fortsatt optimism om att priserna på zink, koppar och bly kommer att förbli på högre nivåer än vad genomsnittet de senaste tjugo åren visat. Vi har goda förutsättningar att dra fördel av dessa prisnivåer tack vare våra omfattande malmreserver och mineraltillgångar som har identifi erats inom Bolaget. Mycket kan sägas om våra prestationer vad gäller tillväxt, både organiskt och genom förvärv, men vi får inte glömma bort förutsättningarna för vår förmåga att uppnå resultat. Det är kunskapen och förmågan hos våra medarbetare som genererar värde till aktieägarna. Att försäkra oss om att samtliga anställda har säkrast tänkbara arbetsmiljö är en av hörnstenarna i att utveckla ett framgångsrikt bolag. Lundin Mining kan bara vara lika effektivt och produktivt som sina medarbetare. Vi har glädjen att ha en erfaren och operativ ledningsgrupp som visat sin förmåga att hantera kostnadsutvecklingen utan att riskera säkerhet och välbefi nnande för våra medarbetare, hänsyn till miljön och värdet av våra fysiska tillgångar. Utöver de möjligheter till tillväxt som fi nns inom Bolaget fi nns det som alltid externa möjligheter att utvärdera. Genom en kombination av internt fokus och extern tillväxt, är det vårt uttalade mål att växa med bibehållen lönsamhet, skapa värde för våra aktieägare och befästa Bolagets position som en global producent av basmetaller. De senaste åren har varit goda för såväl mindre som större gruvproducenter. Vi bedömer dock att det är nödvändigt att uppnå en viss storlek inom dels verksamheten men också fi nansiellt, för att fullt ut kunna delta i och utveckla stora gruvprojekt. Därför är vår ambition att fortsätta att dra nytta av de höga metallpriserna, men samtidigt också hålla god beredskap om metallcykeln skulle vända ner. Till våra aktieägare riktar vi ett särskilt tack för allt stöd. Vi vill också tacka styrelserna i Lundin Mining och EuroZinc Mining som har bidragit med sin kunskap och vägledning under året. 1 april 2007 tillträdde Karl-Axel Waplan som verkställande direktör och kvarstår som koncernchef. Collin K. Benner kvarstår som vice styrelseordförande. Verkställande direktör och vice styrelseordförande Koncernchef och Chief Operating Officer Colin K. Benner Karl-Axel Waplan 3
Information kring aktien och depåbevis Samtliga aktierelaterade data har beräknats som om den aktiesplit, 3:1, som genomfördes 5 februari 2007, skedde i början av den först presenterade perioden. Bakgrund I september 1994 noterades Bolaget under namnet South Atlantic Diamonds Corp., på dåvarande Vancouver Stock Exchange (TSX Venture Exchange) och bytte under 2002 namn till South Atlantic Ventures Ltd., och till Lundin Mining Corporation i samband med noteringen på Toronto Stock Exchange ( TSX : LUN) i augusti 2004. Bolagets svenska depåbevis (SDR) handlades på Nya Marknaden från december 2003 till december 2004 då de noterades på Stockholmsbörsen ( SSE : LUMI). Sedan 1 januari, 2007, är Bolagets svenska depåbevis noterade på Stockholmsbörsen Large Cap. Sedan den 1 november 2006 är Lundin Mining-aktien noterad på American Stock Exchange ( AMEX : LMC), utöver Toronto- och Stockholmsbörserna. Kursutveckling Under 2006 steg Lundin Minings aktiekurs med 155 procent, från 5,70 CAD till 14,33 CAD. Under samma period steg Torontobörsens Diversifi ed Metals and Mining Index med 63,6 procent. Kursen på Bolagets svenska depåbevis ökade med 119 procent från 38,50 kronor till 84,30 kronor vid årets slut. Stockholmsbörsens OMX All Share Index steg under 2006 med 23,6 procent. Kursen vid stängning på AMEX den 31 december 2006 var 11,67 USD. Vid utgången av 2006 uppgick marknadsvärdet för Lundin Mining, baserat på senaste betalkurs, till 4 081 MCAD (23 687 Mkr). Utdelningspolicy Lundin Minings utdelningspolicy är att ge prioritet till fi nansiering av pågående prospekteringsprogram och till Bolagets tillväxt innan utdelning till Bolagets aktieägare övervägs. Lundin Mining kommer att basera framtida beslut om utdelning till aktieägarna utifrån en bedömning av Bolagets fi nansiella ställning och tillväxtmöjligheter vid den aktuella tidpunkten. Ägande Vid utgången av 2006 representerade de 20 största ägarna 21,9 procent av röster och kapital. Ägarstrukturen i Lundin Mining, baserad på offentliga uppgifter per den 29 december 2006, framgår av tabellen på sidan 5. Aktiekapital Lundin Minings aktiekapital per den 31 december 2006 uppgick till 1 890 275 000 USD fördelat på 284 800 065 aktier. Samtliga utestående aktier är stamaktier och har lika rösträtt och del i Lundin Minings tillgångar och vinst. Sedan den 31 december 2005 har Bolagets aktiekapital utvecklats enligt tabellen på sidan 5. Incitamentsprogram Lundin Mining erbjuder ett incitamentsprogram för Bolagets anställda baserat på aktieoptioner vilka berättigar innehavaren att förvärva aktier i Bolaget. Inom ramen för incitamentsprogrammet är aktier tillgängliga för personaloptioner för vissa av Bolagets anställda. På den extra bolagsstämma som hölls den 19 oktober 2006 godkände Bolagets aktieägare att antalet aktier tillgängliga för personaloptioner skall uppgå till 7 000 000. Justerat för den aktiesplit, 3:1, som genomfördes per den 5 februari 2007 uppgår antalet aktier tillgängliga för personaloptioner till 21 000 000, vilket motsvarar mindre än 10 procent av emitterade och utestående antal aktier i Bolaget. Villkoren för optionerna fastslås av styrelsen och optionernas löptid får inte överstiga tio år från tilldelningsdatum. Emissionsbemyndigande Lundin Mining är bemyndigat att emittera ett obegränsat antal stamaktier utan nominellt belopp och en specialaktie (special share), också den utan nominellt belopp. Aktieägarvärde För att öka omsättningen i Lundin Minings aktier och ge såväl nuvarande som framtida aktieägare möjligheten att göra en så rättvisande värdering av verksamheten som möjligt, strävar Lundin Minings ledning ständigt efter att utveckla och förbättra Bolagets fi nansiella information genom att ta en aktiv roll i möten med investerare, analytiker och medier. 4
Per den 29 dec 06 Namn Antal aktier/ depåbevis Andel (%) Emitterade och utestående aktier Antal aktier Aktiekapital Större aktieägare 1 Familjen Lundin genom bolag 32 766 030 11,50 2 Robur Fonder 8 066 400 2,83 3 Threadneedle Investment Funds 3 008 304 1,06 4 Skandia Liv 2 381 250 0,84 5 Skandia Fonder 2 347 869 0,82 6 Andra AP-fonden 2 055 825 0,72 7 Övriga 234 174 387 82,22 Totalt 284 800 065 100,00 Aktiekapital Per 31 dec 05 122 081 493 243 305 Utnyttjande av optioner 1 643 784 6 320 Utnyttjande av Stock Appreciation Rights (SAR) 240 240 1 824 Överföring från tillskjutet kapital vid utnyttjande av personaloptioner 6088 Emitterade aktier för förvärvet av EuroZinc 160 834 548 1 632 738 Summa per 31 dec 06 284 800 065 1 890 275 Aktiedata 2006 2005 Resultat per aktie, USD 1,02 0,26 Resultat per aktie efter utspädning, USD 1,01 0,26 Operativt kassaflöde per aktie, USD 1,64 0,57 Eget kapital per aktie, USD 7,48 2,0 Utdelning noll noll Kurs vid årets slut, CAD 14,33 5,70 Kurs vid årets slut, SEK 84,30 38,50 Kurs vid årets slut, USD 11,67 n,a Genomsnittligt antal aktier 149 439 546 115 249 458 Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning 151 152 105 115 975 563 Antal utestående aktier vid periodens slut 284 800 065 122 081 493 Incitamentsprogram Optioner Antal optioner Vägt genomsnittligt pris (CAD) Utestående per 31 dec 04 1 117 500 2,14 Utställda under 05 1 695 000 4,00 Utnyttjade under 05 810 000 1,99 Utestående per 31 dec 05 2 002 500 3,76 Utställda under 06 360 000 10,23 Utställda i utbyte mot optioner i EuroZinc 2 319 549 5,41 Utnyttjade under 06 1 643 783 3,61 Utestående per 31 dec 06 3 038 266 5,11 Toronto Stockholm Samtliga data per aktie har beräknats som om den aktiesplit, 3:1, som genomfördes 5 februari 2007, skedde i början av den först presenterade perioden. 5
Lundin Mining i korthet I november 2006 gick Lundin Mining samman med det kanadensiska gruvbolaget EuroZink Mining. Samgåendet är ett betydelsefullt steg i Lundin Minings tillväxtstrategi och tar det nya Bolaget till nästa nivå i den globala gruvindustrin. Genom samgåendet har en ledande diversifi erad koppar-, zink- och blyproducent skapats. Lundin Mining äger fyra lönsamma gruvor i Portugal och Sverige samt på Irland. En femte gruva är planerad att starta produktion i Portugal under det andra halvåret 2007. Bolaget har cirka 1 500 medarbetare. Lundin Mining har också utvecklat en mycket lovande portfölj av prospekteringsprojekt och strategiska investeringar, bland annat det betydande ryska zinkprojektet Ozernoe. Lundin Minings starka fi nansiella ställning möjliggör en fortsatt internationell tillväxt inom basmetallindustrin. Lundin Minings mål är att växa genom att utveckla lovande prospekteringsprojekt till verksamheter i drift, genom förvärv av lönsamma producerande tillgångar som möter Bolagets uppställda krav samt genom ökad effektivitet i den befi ntliga verksamheten. Mål Lundin Minings mål är att skapa värde åt sina aktieägare genom att utveckla och upprätthålla en effektiv och lönsam verksamhet, samtidigt som säkerhet, socialt och miljömässigt ansvar står i fokus. Strategi Optimering av befi ntliga gruvor i drift. Brownfi eld-prospektering i närhet av befi ntliga gruvor. Greenfi eld-prospektering i Portugal, Sverige, Spanien och på Irland. Aktivt söka efter möjligheter till värdeskapande förvärv: gruvor i drift utvecklingsprojekt prospekteringsprojekt. Strategiska investeringar i lovande projekt. Finansiella mål Det primära målet för Lundin Mining är att skapa värde för sina aktieägare genom att driva en lönsam verksamhet och tillväxt. Värde genereras genom en kombination av kassaflöde från producerande tillgångar, prospekteringsarbete och lönsamma förvärv. Kassafl ödet från producerande tillgångar kan förbättras genom professionell styrning och ledning, med syfte att uppnå högre effektivitet och lägre produktionskostnader. Genom prospektering kan Bolagets malmreserver och mineraltillgångar växa, medan lönsamma förvärv kan bidra med såväl ökade kassafl öden som en ökning av malmreserver och mineraltillgångar. Bolaget har för avsikt att i första hand fi nansiera förvärv genom internt genererade kassafl öden. Produktionstillgångar Prospektering Projekt Investeringar Verksamhet Neves-Corvo, Portugal Zinkgruvan, Sverige Galmoy, Irland Storlidengruvan, Sverige Portugal Pyritbältet, Iberiska halvön Sverige Skelleftefältet Bergslagen Irland Spanien Toral Aljustrel, Portugal Ozernoe, Ryssland Sunridge Gold Corp. Sanu Resources Ltd. Mantle Resources Inc. Union Resources Ltd. 6
2006 2005 2006 2005 Produktion Bruten malm (ton) Neves-Corvo 2 107 272 2 092 428 Zinkgruvan 787 889 799 475 Galmoy 605 438 667 690 Storliden 346 652 331 803 3 847 251 3 891 396 Anrikad malm (ton) Neves-Corvo 2 094 527 2 056 081 Zinkgruvan 787 003 803 883 Galmoy 616 536 644 058 Storliden 362 316 319 411 3 860 382 3 823 433 Halter KOPPAR Neves-Corvo (%) 4,6 5,0 Storliden (%) 3,2 3,7 ZINK Neves-Corvo (%) 8,4 Zinkgruvan (%) 10,3 9,4 Galmoy (%) 11,8 13,7 Storliden (%) 8,5 10,9 BLY Zinkgruvan (%) 4,6 5,1 Galmoy (%) 3,2 4,0 Utbyte KOPPAR Neves-Corvo (%) 88,4 88,1 ZINK Neves-Corvo (%) 60,2 Zinkgruvan (%) 93,8 93,0 Galmoy (%) 82,6 84,1 BLY Zinkgruvan (%) 88,5 89,4 Galmoy (%) 66,8 68,0 Produktion Koncentrathalt KOPPAR Neves-Corvo (%) 24,7 24,5 ZINK Neves-Corvo (%) 49,1 Zinkgruvan (%) 54,0 53,9 Galmoy (%) 51,8 51,7 BLY Zinkgruvan (%) 75,0 73,4 Galmoy (%) 63,5 64,1 Metallproduktion KOPPAR (ton) Neves-Corvo 78 576 89 483 Storliden 10 642 10 839 89 218 100 322 Neves-Corvo Bearbetning av slagg 4 601 ZINK (ton) Neves-Corvo 7 505 Zinkgruvan 75 909 69 981 Galmoy 60 055 74 321 Storliden 27 824 32 024 171 293 176 326 BLY (ton) Zinkgruvan 31 850 36 674 Galmoy 13 256 17 284 45 106 53 958 SILVER (ounces) Zinkgruvan 1 760 907 1 866 061 Galmoy 131 797 203 292 Neves-Corvo Koppar 645 521 764 828 2 538 225 2 834 181 7
Under 2007 firar Zinkgruvan sitt 150-årsjubileum. Gruvan har varit i kontinuerlig drift sedan 1857.
Metallmarknader Den starka världsekonomin, och framför allt den oerhört starka tillväxten i Kina, ledde till att efterfrågan på metaller fortsatte att öka under 2006. Priserna på Lundin Minings viktigaste metaller zink, koppar och bly ökade kraftigt och nådde under året historiska rekordnivåer. Metallpriserna påverkas av efterfrågan och utbud och för zink, koppar och bly utgör bygg- och bilindustrierna de största konsumenterna. Efterfrågan på dessa metaller påverkas i stor utsträckning av konjunkturutvecklingen och den allmänna ekonomiska tillväxten, särskilt i utvecklingsländer. Den långa perioden med låga metallpriser under 1990-talet och de första tre åren under innevarande årtionde resulterade i små satsningar på prospektering. Som en följd av detta har endast begränsad ny gruvkapacitet tagits i bruk under de senaste åren. Detta har lett till brist på koncentrat och en minskning av de globala metallagren. Trots att prospektering efter nya mineralfyndigheter har ökat de senaste åren är bedömningen att det kommer att dröja innan den nya gruvproduktionen påverkar marknadsbalansen i större utsträckning. Underskottet på zink väntas bestå under minst två till tre år, medan marknaden för koppar anses mer balanserad. Omvärldsekonomin Enligt OECD växte världsekonomin med cirka 4,3 procent under 2006, jämfört med 4,5 procent under 2005. Den amerikanska ekonomin växte med 3,4 procent, medan den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa var fortsatt lägre, med en sammantagen BNP-tillväxt på 2,5 procent. Den kinesiska ekonomin växte med cirka 10,6 procent under 2006 och den ekonomiska aktiviteten i övriga Asien låg på fortsatt höga nivåer, med stigande industriproduktion, infrastrukturinvesteringar och privat konsumtion som viktiga drivkrafter. Kina fortsätter att vara den drivande kraften i regionen men Indien blir en allt viktigare marknad. Global prospektering 9
Metallmarknader Zn Zink används främst inom infrastruktur och byggindustrin (byggnader, järnvägar etc.) och inom bilindustrin. Cirka 56 procent av blyproduktionen används till galvanisering av stål, 15 procent till mässing och 12 procent till pressgjutning, och mindre mängder används till kemikalier och batterier. Kina är den största konsumenten av zink och svarade för cirka 28 procent av efterfrågan under 2006, medan Europa är den näst viktigaste regionen med cirka 25 procent av efterfrågan. Kinas zinkkonsumtion beräknas ha ökat med cirka 12 procent under 2006, jämfört med en ökning på 4,3 procent för västvärlden. Under 2007 väntas den kinesiska zinkkonsumtionen öka med cirka 10 procent medan västvärldens konsumtion beräknas öka med 3,6 procent. De tre största zinkproducenterna svarade för 17 procent av världsproduktionen under 2006, medan motsvarande andel för koppar var 32 procent. Gruvmarknaden för zink är relativt fragmenterad med ett stort antal små och medelstora producenter, varav många driver endast en gruva. Världens största zinkgruva är Red Dog i Alaska som ägs av TeckCominco och som har en årlig produktionskapacitet om cirka 570 000 ton zink, vilket motsvar cirka 5,4 procent av världsproduktionen. Världens tre största zinkgruvor svarar tillsammans för 14 procent av den totala zinkproduktionen. Priset på zink utvecklades starkt under 2006 och ökade med 122 procent till 1,92 USD per pound (4 233 USD per ton) vid årets slut. Det genomsnittliga priset på zink under 2006 uppgick till 1,48 USD per pound (3 263 USD per ton), en ökning med 138 procent jämfört med 2005. Nedgången i lagren på LME, som inleddes under 2004 och 2005, fortsatte under 2006. I början av året uppgick lagernivån på LME till 393 550 ton. Vid slutet av 2006 hade lagret minskat till 90 475 ton, motsvarande tre dagars världskonsumtion. Produktion Konsumtion 14,0 000 000 ton Zink, pris och lagernivåer Global zinkbalans 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 Källa: RMG 2007 e 2008 e 2009 e 2010 e 10
Metallmarknader Cu Infrastrukturutvecklingen förblir den främsta drivkraften för efterfrågetillväxten på koppar. Bygg- och konstruktionsindustrin svarade för cirka 38 procent av slutanvändarefterfrågan i västvärlden under 2006, och elektronikprodukter för 28 procent, medan industriell utrustning svarade för 13 procent. Europa är fortfarande den största kopparkonsumenten och stod för 28 procent av världskonsumtionen under 2006. Kina är den näst största konsumenten och svarade för 23 procent. Asien, exklusive Japan, svarade för 19 procent och Nordamerika för 15 procent. Den globala konsumtionen ökade med 4,4 procent under 2006, där Västeuropas konsumtion ökade med 7,7 procent och den kinesiska konsumtionen ökade med 4 procent. Ett fåtal stora, integrerade gruv- och smältföretag dominerar kopparmarknaden, och graden av integrering är avsevärt högre än för zink och bly. Den största integrerade producenten är chilenska Codelco som producerar 1 788 000 ton kopparmetall per år, motsvarande 14,5 procent av den globala produktionen. Näst största producent är BHP-Billiton som svarar för cirka 10 procent av världsproduktionen. Efter att ha stigit med 41 procent under 2005, steg LME-priset på koppar med ytterligare 45 procent under 2006. Vid slutet av 2006 uppgick LME-priset på koppar till 2,89 USD per pound (6 371 USD per ton) efter att ha nått en högsta nivå i maj 2006 på 3,88 USD per pound (8 555 USD per ton). Genomsnittspriset under 2006 var 3,02 USD per pound (6 658 USD per ton), en kraftig ökning jämfört med 2005 då genomsnittspriset uppgick till 1,57 USD per pound (3 464 USD per ton). LME-lagren av koppar ökade något under 2006 till cirka 190 575 ton vid årets slut, jämfört med 92 225 ton vid slutet av 2005. Trots att lagren ökade något under året är den generella bedömningen att de ligger på en fortsatt låg nivå och motsvarar endast ett fåtal dagars konsumtion. Produktion Konsumtion 22,0 000 000 ton Koppar, pris och lagernivåer Global kopparbalans 21,5 21,0 20,5 20,0 19,5 19,0 18,5 18,0 Källa: RMG 2007 e 2008 e 2009 e 2010 e 11
Metallmarknader Pb Det huvudsakliga användningsområdet för bly är bilbatterier. Drygt 80 procent av västvärldens konsumtion går till batterier, och produktionen av personbilar och yrkesfordon utgör en stark indikator för efterfrågan. Kina är den största användaren av bly och svarade under 2006 för 27 procent av den globala konsumtionen, medan Europa svarade för 25 procent och Nordamerika för 20 procent. Den globala konsumtionen ökade med 4,6 procent under 2006 till stor del tack vare en ökning i den kinesiska efterfrågan om 17 procent som en följd av en kraftig ökning i produktionen av fordonsbatterier. Huvuddelen av det bly som produceras, utvinns som bi-metall vid produktion av zink. Det fi nns endast ett fåtal renodlade blygruvor i produktion. Blyproduktionen är i stor utsträckning baserad på sekundärsmältning och drygt 90 procent av alla bilbatterier i Västeuropa återvinns. Marknaden för sekundärsmält bly är fragmenterad med många mindre leverantörer som förser blysmältverken med material. Produktionen av sekundärsmält bly har ökat från cirka 56 procent av den totala produktionen under 2000 till cirka 61 procent under 2006. Blypriserna utvecklades inte lika starkt som andra basmetaller under första halvåret 2006 utan föll i stället från 0,50 USD per pound (1 097 USD per ton) vid årets början till en lägsta nivå i mitten av juni om 0,43 USD per pound (943 USD per ton). Under andra halvåret vände marknaden för bly uppåt tack vare en förbättrad efterfrågan och priset på LME var vid årets slut 0,76 USD per pound (1 674 USD per ton), 53 procent högre än vid årets början. LME-lagren av bly minskade med cirka 2 000 ton under 2006 till 41 050 ton, motsvarande två till tre dagars global konsumtion. Produktion Konsumtion 11,0 000 000 ton Bly, pris och lagernivåer Global blybalans 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 Källa: RMG 2007 e 2008 e 2009 e 2010 e 12
Metallmarknader Smältlöner Koncentraten, eller sligen, bearbetas av smältverk till metaller. Den ersättning som smältverken erhåller för zink- och blykoncentrat kallas för smältlön, TC, och för kopparkoncentrat smältlön och raffi neringslön, TC och RC. Smält- och raffineringslönerna förhandlas normalt fram årligen mellan gruvbolagen och smältverken, och styrs av en kombination av tillgången till koncentrat och smältverkens kapacitet. I normalfallet avtalas en fast smält- och/eller raffi neringslön och därefter förhandlas en prisdelningsmekanism där smält- eller raffi neringslönerna ökar eller minskar beroende på metallpriserna på LME. Det är detta som avses med price participation (PP). För zink- och blykoncentrat justeras smältlönen över och under ett överenskommet baspris, medan justeringen för kopparkoncentrat görs via raffi neringslönen. Bristen på zinkkoncentrat under 2006 medförde att smältlönerna (TC) på spotmarknaden föll och nådde historiskt låga nivåer under mars månad. Zinkkoncentrat såldes spot till smältlöner omkring 17 USD per dmt koncentrat utan price participation. Under andra halvåret 2006 ökade smältlönerna på spotmarknaden för zinkkoncentrat och uppnådde 165 USD per dmt i december utan price participation. Dessa villkor var avsevärt lägre än de som förhandlats i de årliga kontrakten med genomsnittliga realiserade smältlöner för 2006 om 390 USD per dmt koncentrat och price participation. Årskontrakten under 2006 för smältoch raffi neringslöner för koppar uppgick till 95 USD per dmt respektive 0,095 USD per pound samt price participation. Detta motsvarar en total ersättning till smältverken om 0,46 USD per pound producerad koppar (baserat på det genomsnittliga kopparpriset under 2006). Under året uppstod ett underskott på kopparkoncentrat vilket medförde att smält- och raffi neringslönerna på spotmarknaden föll och nådde en lägstanivå under september om 30 USD per dmt respektive 0,03 USD per pound utan price participation. Detta motsvarar en total ersättning till smältverken om 0,08 USD per pound producerad koppar, baserat på en kopparkoncentrathalt om 30 procent. En viss del av årskontrakten för kopparkoncentrat omförhandlas vid halvårsskiftet. Dessa kontrakt avtalades på en smältlönenivå om 60 USD per dmt och en raffi neringslönenivå om 0,06 USD per pound utan price participation, motsvarande en total ersättning till smältverken om 0,15 USD per pound. För blykoncentrat uppgick den genomsnittliga realiserade smältlönen under 2006 till 193 USD per dmt blykoncentrat. Under året rådde en betydande brist blykoncentrat och smältlönerna på spotmarknaden föll för att nå en lägsta nivå i oktober 2006 om 45 USD per dmt utan price participation. Denna låga nivå bestod under de sista månaderna av året. 13
Neves-Corvo Koppar- och zinkgruvan Neves-Corvo är belägen 220 kilometer sydost om Lissabon, i Alentejo-distriktet i Portugal. I juni 2004 förvärvades det portugisiska bolaget Somincor, som äger och driver gruvan, av EuroZinc Mining Corporation. Från november 2006 konsolideras Somincor i Lundin Mining. Sedan Neves-Corvo förvärvades av EuroZinc och därefter Lundin Mining, har ledningen fokuserat på att förbättra driften i gruvan och på prospektering efter nya mineraltillgångar och reserver i och i närheten av gruvan. Under 2006 genomfördes ett defi nitionsborrningsprogram på omkring 13 600 meter på den västra kanten av Nevesfyndigheten och vid Lombadorfyndigheten. Som ett resultat av borrningsprogrammet har en studie påbörjats med syfte att undersöka möjligheten att öka zinkvolymerna i gruvan och verket. En utvärdering av systemet för deponering av anrikningssand avslutades och de slutgiltiga rapporterna kommer att tillhandahållas under våren 2007. Metoden skall säkra deponeringskapaciteten under gruvans hela livslängd, vilken för närvarande är beräknad till 2022. Bolaget har initierat två projekt vid gruvan i syfte att höja produktiviteten hos de anställda och för att optimera produktionen. Den genomsnittliga sjukfrånvaron vid gruvan var under 2006 den lägsta i Somincors historia och uppgick till 2,0 procent. Somincor utnämndes till Årets bästa företag i Portugal under 2006 av dagstidningen Diario de Noticias. Utmärkelsen, som delades ut för 22:a året i rad, syftar till att lyfta fram framgångsrika verksamheter baserat på nio kvantitativa nyckeltal och prestationer. Verksamheten under 2006 Volymen anrikad malm vid Neves-Corvo uppgick till 2 095 000 ton, en ökning med 2 procent jämfört med 2005. Den ökade volymen var resultatet av effektivitetsförbättringar inom gruvdriften, samt av den under året påbörjade zinkproduktionen i gruvan. Kopparproduktionen var 12 procent lägre under 2006 jämfört med 2005, på grund av lägre planerade halter. Cut offnivån kunde sänkas tack vare ökade kopparpriser, för att maximera brytningen och förlänga gruvans livslängd. Kopparhalten var 4,6 procent under 2006 jämfört med 5,0 procent året innan. Kopparkoncentrathalten låg på samma nivå som under 2005 och uppgick till 24,7 procent. Utbytet uppgick till 88 procent. Cash cost netto för betalbar koppar uppgick till 0,77 USD per pound under 2006, medan det genomsnittliga kopparpriset på LME var 3,05 USD per pound. Zinkproduktionen i Neves-Corvo påbörjades något före plan i juli 2006 och zinkverket hade vid årets slut uppnått stabila nivåer för utbyten och koncentrathalter. 14
Neves-Corvo 2006 2005 Bruten malm (ton) 2 107 272 2 092 428 Anrikad malm (ton) 2 094 527 2 056 081 Halter Koppar (%) 4,6 5,0 Zink (%) 8,4 Utbyten Koppar (%) 88,4 88,1 Zink (%) 60,2 Neves-Corvo Koncentrathalter Koppar (%) 24,7 24,5 Zink (%) 49,1 Metallproduktion Koppar (ton) 78 576 89 483 Zink (ton) 7 505 Silver (ounce) 645 521 764 828 Neves-Corvo 15
Zinkgruvan Lundin Mining förvärvade Zinkgruvan 2004 och gruvan utgör en av Bolagets viktigaste tillgångar. Zinkgruvan är centralt belägen i södra Sverige och har varit i produktion sedan 1857. Den huvudsakliga metallen är zink, med bly och silver som bi-metaller. Zinkgruvan är en av de största zinkgruvorna under jord i Sverige och rankas inom den lägsta cash cost-kvartilen bland globala zinkgruvor. Zinkgruvan har idag en malmbas som motsvarar tio års produktion men det bedöms fi nnas möjligheter att förlänga livslängden med ytterligare sju till åtta år. Under 2006 påbörjades ett arbete med att utveckla en ny gruvbrytningsplan med målet att öka gruvans livslängd och därmed dess värde. Utgångspunkten i planen är att öka mineraltillgångarna genom prospektering i gruvans närområde, förbättrad infrastruktur samt genom att undersöka möjligheterna till att utvinna koppar. Genom en förbättrad infrastruktur i och kring gruvan är målet att öka produktionsvolymerna samtidigt som den konkurrenskraftiga kostnadsnivån bibehålls. Under året gjordes förberedelser för att möta en planerad produktionsökning under 2007 till cirka 850 000 ton bruten och anrikad malm. Under det fjärde kvartalet 2006 kontrakterades entreprenörer för tillredning i malm och gråberg samt för smalmalmsbrytning. Beslut fattades också om att genomföra omfattande investeringar i infrakten till anrikningsverket och att installera frekvensstyrning av primärkvarnen. Investeringen väntas medföra en ökad kapacitet vid verket, samtidigt som bullernivåerna kommer att reduceras. Verksamheten under 2006 Under 2006 uppgick volymen anrikad malm i Zinkgruvan till 787 003 ton, en minskning med 2 procent jämfört med 2005. Den lägre produktionen kompenserades av högre zinkhalter samt genom ökade utbyten. Detta ledde till att produktionen av zinkmetall under 2006 var cirka 5 900 ton högre än under 2005. Produktionen av blymetall var cirka 4 800 ton lägre än under 2005, främst på grund av lägre halter bly, i genomsnitt 4,6 procent, men även på grund av lägre volymer anrikad malm. Zinkgruvans zink cash cost uppgick till 0,54 USD per pound jämfört med 0,27 USD per pound under 2005. Ökningen beror på högre smältlöner till smältverken som en effekt av de högre zinkpriserna. 16
Zinkgruvan 2006 2005 Bruten malm (ton) 787 889 799 475 Anrikad malm (ton) 787 003 803 883 Halter Zink (%) 10,3 9,4 Bly (%) 4,6 5,1 Utbyten Zink (%) 93,8 93,0 Bly (%) 88,5 89,4 Zinkgruvan Koncentrathalt Zink (%) 54,0 53,9 Bly (%) 75,0 73,4 Metallproduktion Zink (ton) 75 909 69 981 Bly (ton) 31 850 36 674 Silver (ounces) 1 760 907 1 866 061 Zinkgruvan 17
Galmoy Galmoygruvan konsoliderades i Lundin Mining efter samgåendet med Arcon i maj 2005. Konstruktionen av Galmoygruvan påbörjades 1995 och gruvan togs i drift 1997. Den huvudsakliga metallen är zink, med bly och silver som bi-metaller. Galmoygruvan har en förväntad livslängd om fyra år. Under senare delen av 2006 genomfördes en genomgripande omarbetning av gruvbrytningsplanen, med fokus att säkra ett högt utbyte av malmreserverna under gruvans återstående livslängd. Det förbättringsprogram som påbörjades under 2005 har lett till ökad tillgänglighet och stabilitet i anrikningsverket. Processresultaten har dock ännu inte nått upp till de mål som sattes upp under 2005. Det huvudsakliga skälet till att de uppställda målen inte nåtts beror på den komplexa mineralogin i malmreserverna. Under fjärde kvartalet 2006 genomfördes en expansion av blykretsen genom installation av ytterligare en fl otationscell. Den ökade fl otationskapaciteten i kretsen väntas medföra ett förbättrat bly- och zinkutbyte. I april 2006 inträffade en allvarlig sprängningsolycka, då en sprängkapsel oavsiktligt detonerade vilket medförde att en gruv - arbetare förlorade en del av sin högra hand. Omedelbart efter olyckan upphörde all användning av den aktuella typen av sprängkapsel vid gruvan på initiativ av gruvans ledning. Verksamheten under 2006 Volymen anrikad malm uppgick till 616 536 ton under 2006, en minskning med 4 procent jämfört med 2005. Gruvdriften begränsades under den senare delen av 2006 på grund av tekniska problem vid tillverkningen av cementstabiliserad återfyll. Sprängningsolyckan i april påverkade också produktionen då gruvan i samband med olyckan stod stilla under sju dagar. De genomsnittliga zinkhalterna under 2006 uppgick till 11,8 procent jämfört med 13,7 procent under 2005. Blyhalterna var också lägre och uppgick till 3,2 procent jämfört med 4,0 procent under 2005. Produktionen av zinkmetall uppgick till 60 055 ton, en minskning med 14 266 ton jämfört med året innan. Produktionen av blymetall uppgick till 13 256 ton, jämfört med 17 284 ton året innan. Genomsnittlig zink cash cost under 2006 var 0,90 USD per pound, jämfört med 0,46 USD per pound under 2005. Ökningen beror på lägre metallproduktion samt en ökning av den del av smältlönerna som påverkas av högre zinkpriser. 18
Galmoy 2006 2005 Bruten malm (ton) 605 438 667 690 Anrikad malm (ton) 616 536 644 058 Halter Zink (%) 11,8 13,7 Bly (%) 3,2 4,0 Utbyten Zink (%) 82,6 84,1 Bly (%) 66,8 68,0 Koncentrathalt Zink (%) 51,8 51,7 Bly (%) 63,5 64,1 Galmoy Metallproduktion Zink (ton) 60 055 74 321 Bly (ton) 13 256 17 284 Silver (ounces) 131 797 203 292 Galmoy 19
Storliden Zink- och kopparfyndigheten Storliden, belägen i Skelleftefältet, upptäcktes av North Atlantic Natural Resources (NAN) 1998. Gruvan togs i drift redan under 2002 efter avsevärt kortare konstruktionstid än vad som bedöms vara genomsnittet i industrin. Som en följd av Lundin Minings förvärv av NAN under 2005 är Storliden konsoliderat i Lundin Mining. Per den 30 juni 2006 kontrollerar Lundin Mining 100 procent av aktierna i NAN. Storlidengruvan drivs genom ett avtal av Boliden. Den uppfordrade malmen bearbetas till metallkoncentrat av Boliden vid anrikningsverket vid Boliden Area Operations, cirka 90 kilometer från gruvan. Gruvan har en mycket konkurrenskraftig zink cash cost tack vare höga intäkter från bi-metalllen koppar. Malmreserverna i Storliden väntas vara utbrutna under 2007 och stängning av gruvan är planerad till det fjärde kvartalet 2007. Reservationer har gjorts för nedläggningskostnaderna, vilka väntas uppgå till maximalt 400 000 USD. Prospektering pågår i området med syfte att ersätta Storliden. Den minskade metallproduktionen beror på den revidering av gruvbrytningsplanen som beslutades under senare delen av 2006. Revideringen innebar att malm kunde brytas i områden med avsevärt lägre halter än genomsnittet i Storliden eftersom de höga zink- och kopparpriserna möjliggjorde en sänkning av gruvans cut off-nivå. Till följd av detta var zink- och kopparhalterna lägre jämfört med 2005, då brytningen huvudsakligen skedde i de mer höghaltiga centrala och västra områdena. Den genomsnittliga zinkhalten under 2006 var 8,5 procent jämfört med 10,9 procent under 2005. Kopparhalten uppgick till 3,2 procent jämfört med 3,7 procent under 2005. Zink cash cost under 2006 var lägre än noll, då intäkterna från gruvans bi-metall koppar översteg produktionskostnaderna. Verksamheten under 2006 Volymen anrikad malm uppgick till 362 316 ton under 2006, en ökning med 42 905 ton jämfört med 2005. Produktionen av zinkmetall uppgick till 27 824 ton, jämfört med 32 024 ton under 2005, och produktionen av kopparmetall uppgick till 10 642 ton jämfört med 10 839 ton under 2005. 20
Storliden 2006 2005 Bruten malm (ton) 346 652 331 803 Anrikad malm (ton) 362 316 319 411 Halter Koppar (%) 3,2 3,7 Zink (%) 8,5 10,9 Storliden Utbyten Koppar (%) 91,5 92,0 Zink (%) 90,6 92,6 Metallproduktion Koppar (ton) 10 642 10 839 Zink (ton) 27 824 32 024 Storliden 21
Gruvprojekt Aljustrel Aljustrelprojektet är beläget omkring 40 kilometer nordväst om Neves-Corvogruvan i Portugal och ägs av Pirites Alentejanas som tidigare utgjorde en del av EuroZinc Mining Corporation. Aljustrel är sedan november 2006 en del av Lundin Mining. Gruvan är planerad att tas i drift under september 2007 och beräknas nå full produktionskapacitet tolv månader efter produktionsstart. Produktionen, på årsbasis, väntas uppgå till 80 000 ton zink, 17 000 ton bly och 1,25 miljoner ounces silver. Aljustrels förväntade livslängd överstiger tio år. Ytterligare prospektering är planerad under 2007 för att undersöka malmkroppens utbredning i syfte att ytterligare kunna förlänga den förväntade livslängden. Den portugisiske premiärministern öppnade offi ciellt Aljustrelprojektet i maj 2006 och utvecklings- och konstruktionsarbete påbörjades för den planerade produktionsstarten under 2007. I september 2006 genomfördes en första sprängning som markerade starten av rampdrivning i Feitas. Ozernoe Under fjärde kvartalet 2006 slutförde Lundin Mining förvärvet från IFC Metropol av 49 procent i Ozernoeprojektet i den ryska republiken Burjatien. Syftet med förvärvet är att utveckla Ozernoefyndigheten till en av de största zink-bly-silvergruvorna i världen. Fyndigheten är belägen 190 kilometer öster om Bajkalsjön, 160 kilometer norr om transsibiriska järnvägen och 250 kilometer nordost om Burjatiens huvudstad Ulan Ude. Ozernoe bedöms vara den sjätte största outvecklade zinkfyndigheten i världen och licensen omfattar ett område om mer än sex kvadratkilometer. Enligt den lönsamhetsstudie (pre-feasibility study) som genomfördes av AMC under april 2006 uppgår Indikerade Mineraltillgångar till 157 miljoner ton (i enlighet med JORCkoden) med halter om 5,2 procent zink och 1,0 procent bly (vid en cut off-nivå om 2 procent zink). Gruvan väntas, vid full produktion, producera 300 000 till 350 000 ton zink per år och betydande volymer bly. Fyndigheten innehåller också betydande mängder utvinningsbart silver. Under fjärde kvartalet 2006 slutfördes ett verifi kationsborrningsprogram. Borrningsresultaten konfi rmerar i allt väsentligt historiska data från 1970- och 80-talen. De avvikelser som påträffats kan förklaras genom variationer i fyndighetens geologi. Lundin Mining Exploration har bidragit med teknisk assistans vid arbetet med verifi kationsborrningsprogrammet och vid de tidiga infyllnadsborrningarna, innefattande analyser och kartering av borrkärnor, uppförande av ett preparationslaboratorium vid fyndigheten samt geokemiska XRF-analyser av borrkärnorna. En lönsamhetsstudie (bankable feasibility study) väntas påbörjas under andra kvartalet 2007. Ozernoe är beläget i närhet av världens största sötvattenreserv, världsarvet Bajkalsjön, vilket medför höga krav på miljömässigt ansvar. Lundin Mining med dotterbolag är väl rustat att möta och överträffa även de striktaste miljöregleringar inom alla sina verksamheter. 22
Ozernoe Aljustrel Ozernoe Aljustrel 23
Prospektering och strategiska partnerskap Lundin Mining fokuserar på verksamheter som kan tillföra värde till Bolaget genom: egna upptäckter av fyndigheter som kan utvecklas till nya tillgångar, partnerskap inom prospektering med andra bolag, såsom joint venture och strategiska partnerskap, direktinvesteringar i andra prospekterings- och gruvföretag och identifi ering och utvärdering av potentiella kandidater för samgåenden eller förvärv. Exploration Projects-gruppen har för närvarande bemannade kontor och pågående program i Sverige, på Irland och på den Iberiska halvön (Portugal/Spanien) med support av en grupp fullt utrustade geofysiker. Dessutom har en grupp för New Projects skapats för att utveckla nya prospekteringsprojekt och erbjuda tekniskt stöd till Bolagets prospekteringspartners. Under 2006 ökade Lundin Minings investeringar i prospekteringsborrning och relaterade verksamheter till cirka 9,5 miljoner USD, jämfört med 7,1 miljoner USD under 2005. Gruv- och gruvnära prospektering Under 2006 ökade takten i arbetet med gruv- och gruvnära prospektering inom samtliga Lundin Minings verksamheter, med målet att upptäcka nya malmkroppar som kan förlänga gruvornas livslängd och öka värdet på Bolagets tillgångar. Zinkgruvan Några av de väsentliga händelserna inom prospekteringen under 2006 är upptäckten av en förlängning av Zinkgruvans malmkropp på djupet mot nordväst. Borrning från markytan genomtvärade betydande mineralisering med zinkblände och blyglans innefattande 8,35 meter med halter om 12,7 procent zink, 6,8 procent bly och 136 gram silver per ton på ett djup om 1 050 meter samt 6,18 meter med halter om 14,3 procent zink, 4,8 procent bly och 110 gram silver per ton. Ett riktat borrprogram planeras under 2007 för att undersöka avgränsningen av den nya fyndigheten. Galmoy Avgränsningen av K Southwest-zonen, som upptäcktes i slutet av 2005, har bidragit till gruvans malmreserver och inkluderades i gruvplanen under 2006. En ny zon av mineralisering, CW Southeastzonen, upptäcktes under det första kvartalet 2006 och har hittills adderat cirka 32 000 ton i nya kända och indikerade mineraltillgångar. Under 2007 planeras 35 000 meter testborrning inom Galmoyblocket. Storliden Prospekteringen i Storlidengruvan slutfördes under 2006. Nya mineraliseringar av zinkblände och kopparsulfi d har påträffats vid prospekteringsborrning, men har inte kunnat påverka gruvans förväntade livslängd. Neves-Corvo En betydande del av Lundin Minings prospekteringsbudget för 2007 kommer att avsättas för gruvnära prospektering vid Neves-Corvo. Det huvudsakliga målet är att öka koppar- och zinktillgångarna vid den stora Lombadorfyndigheten. Under 2006 fullföljdes 13 600 meter defi nitionsborrning vid den västra kanten av Lombadoroch Nevesfyndigheterna. Resultaten från borrningarna har lett till att en ingenjörsstudie har påbörjats för att analysera möjligheten till en betydande ökning av zinkproduktionen vid gruvan. Greenfieldprospektering Under 2006 utfördes greenfi eldprospektering i Skelleftefältet och i Bergslagen i Sverige och vid licenser på Irland. I och med samgåendet med EuroZinc Mining Corporation blev Lundin Mining en ledande prospekterare av koppar och zink i Portugal. Utöver gruvnära prospektering vid Neves- Corvo och vid gruvutvecklingsprojektet Aljustrel bedriver Bolaget även ett regionalt prospekteringsprogram inom ett stort område i det pyritrika bältet i södra delen av Portugal. Norrliden och Eva En preliminär plan studeras för närvarande för att utvärdera brytning i Evafyndigheten i anslutning till Norrliden i Skelleftefältet i norra Sverige. Dessa polymetalliska, massiva sulfi dfyndigheter kommer att vara i fokus för analys och utvärdering under 2007. Under 2006 erhölls ett gruvbrytningstillstånd för Norrlidenfyndigheten, 24
vilken ägs till 90 procent av Lundin Mining och till 10 procent av International Gold Exploration AB, och en intern lönsamhetsstudie genomförs för närvarande. Toral Zink-bly-silverprojektet Toral, som förvärvades vid en offentlig auktion under 2006, är beläget i nordvästra Spanien. Fyndigheten innehåller historiska tillgångar (ej i enlighet med NI 43-101) om 4,7 miljoner ton med halter om 9,8 procent zink, 4,7 procent bly och 51 gram silver per ton. De slutgiltiga tillstånden för att kunna påbörja prospekteringsprogrammet väntas bli klara tidigt under 2007 och ett borrprogram om 7 000 meter planeras starta under det andra kvartalet. Lappvattnet Ett avtal gällande en option på prospekteringsrättigheterna för nickelsulfi dmineraliseringarna, inklusive Lappvattnetfyndigheten, i Skelleftefältet i norra Sverige tecknades under 2006 med Blackstone Ventures Corp. Blackstone har påbörjat ett prospekteringsprogram som, enligt avtalet, inkluderar borrningar om 18 000 meter under tre år. Norrbotten Koppar- och guldprojektet Norrbotten är beläget nära järnmalmsgruvan i Kiruna i norra Sverige. Resultaten från de senast genomförda prospekteringsborrningarna vid Rakkurijärvifyndigheten, som gjorts inom ramen för ett optionsavtal med Anglo-Rio från 2004, indikerar förekomsten av mindre, låghaltig koppar-guldmineralisering. Lundin Mining har inte för avsikt att fi nansiera ytterligare prospektering. En ny partner till Anglo-Rio för optionen till rättigheterna i Rakkurijärvi håller för närvarande på att utses. Gruv- och gruvnära projekt Neves-Corvo (koppar, zink, silver) Zinkgruvan (zink, bly, silver) Galmoy (zink, bly) Storliden Skelleftefältet Pyritbältet, Iberiska halvön Zinkgruvan Bergslagen Skelleftefältet Greenfield - prospektering Norrliden Copperstone-Eva Bergslagen Ireland Greenfields Toral Galmoy Ireland Greenfields Toral Neves-Corvo Pyritbältet, Iberiska halvön 25
Strategiska partnerskap Under 2006 betonade Lundin Mining vikten av att förvärva intressen i, och erbjuda fi nansiellt och tekniskt stöd till prospekteringsbolag ( junior companies ). Lundin Mining tror att strategiska partnerskap är ett effektivt sätt att söka nya prospekteringsmöjligheter och upptäckter. Följaktligen har Lundin Mining Exploration organiserats och bemannats för att fokusera på denna, för företagets utveckling, viktiga strategi. Under 2006 och i början av 2007 inleddes nya strategiska partnerskap med tre prospekteringsbolag. Arbetet med att identifi era ytterligare strategiska partners kommer att fortsätta under 2007. Sunridge Gold Corporation Sunridge Gold är inriktat på aktiv prospektering av vulkanogena, massiva sulfi dmineraliseringar av koppar, zink och guld i Eritrea i östra Afrika. Sanu Resources Ltd. Sanu Resources är inriktat på aktiv prospektering av vulkanogena, massiva sulfi d- mineraliseringar av koppar, zink och guld i Eritrea. Sanu Resources har även licensrättigheter för prospektering i Marocko och Burkina Fasu. Mantle Resources Ltd. Mantle Resources har rättigheterna till Akie-projektet i norra British Columbia, Kanada som är ett långt framskridet zinkbly-silverprojekt. Mantle innehar omfattande licensrättigheter i området som bedöms som mycket lovande och arbetar med att identifi era olika prospekteringsmål. Arbetet under 2007 Under 2007 kommer Lundin Mining Exploration att fokusera på: strategiska partnerskap, gruv- och gruvnära prospektering i Portugal (Neves-Corvo, Aljustrel), Sverige (Zinkgruvan) och på Irland (Galmoy), prospektering av framskridna greenfi eldprojekt i Spanien (Toral), Irland (Keel) och Sverige (Copperstone, Norrliden) samt selektiva regionala greenfi eldprogram inom det pyritrika bältet i södra Portugal. Prospekteringsbudgeten för 2007 uppgår till cirka 30 miljoner USD och inkluderar 152 000 meter prospekteringsborrning, varav 97 000 meter är planerat för borrning från markytan och borrning under jord inom befi ntliga gruvlicenser och 55 000 meter för prospekteringsborrning i greenfi eldområden. 26
Hållbar utveckling Bearbetning av mineraltillgångar och utvinning av metaller har genom historien starkt bidragit till mänsklighetens materiella behov, ekonomiska välstånd och sociala utveckling. Vårt sätt att leva skulle inte vara möjligt utan metaller. Metallerna har unika och värdefulla egenskaper när det gäller konstruktion av starka och bestän diga material samt produktion, överföring och lagring av energi. I stora delar av världen har mineraltillgångar utgjort grunden för nationell och regional ekonomisk tillväxt och det fi nns fortsatt potential för tillväxt i andra regioner också i framtiden. Inom EU, liksom på andra håll, överstiger användningen av metaller vida den egna produktionen, vilket medför ett importbehov. Inom EU bedöms det föreligga fortsatt stor potential att utveckla och tillvarata egna mineraltillgångar. I ett samhälle som strävar mot en hållbar utveckling är metaller av uppenbar betydelse. Trots att mineralfyndigheter utgör ändliga naturresurser är varje ny enhet producerad metall en resurs för framtiden. Metaller kan inte förstöras och rätt använda är de idealiska återvinningsmaterial. Gruvindustrin har en mycket viktig uppgift i att tillfredsställa samhällets behov av metaller samtidigt som man: beaktar dagens krav på miljöskydd och samhällsansvar samt hälsa och arbetsmiljö och bidrar till att skapa förutsättningar för social och ekonomisk utveckling, såväl idag som i framtiden. Lundin Minings arbete Lundin Mining har som utgångspunkt att vara ledande i att upptäcka, förvärva och utveckla mineraltillgångar i Europa och övriga delar av världen. Bolaget är fast övertygat om att denna verksamhet måste bedrivas på ett sätt som svarar mot vedertagna krav på hållbar utveckling. I enlighet med denna övertygelse kommer Bolaget att, inom alla enheter, utarbeta och införa riktlinjer för arbetet som ställer högsta krav på hälsa, arbetsmiljö och skydd för yttre miljö. Lagstiftning och regleringar utgör grunden för arbetet, men ambitionen är att överträffa dessa där så är möjligt. För att upprätthålla önskvärd standard krävs ett komplett internt regelverk, vilket är särskilt viktigt då Lundin Mining är ett snabbt växande företag med verksamhet i många länder. Under 2006 utarbetades en verksamhetspolicy med övergripande riktlinjer inom samtliga aspekter av hållbar utveckling. Standarder för miljöledning och för hälsa och arbetsmiljö har utvecklats, tillsammans med rutiner för internrevision. Ledningssystemet kommer att utvärderas och omarbetas löpande i takt med att möjligheter till förbättringar identifi eras. Grunden har lagts för att publicera en årlig hållbarhetsredovisning med övergripande information om Lundin Minings arbete inom hälsa, arbetsmiljö, miljöskydd och andra aspekter av en hållbar utveckling. Lokala hållbarhetsredovisningar kommer också att publiceras årligen på såväl det lokala språket som på engelska. Hälsa och säkerhet Frågor inom hälsa och säkerhet har högsta prioritet på Bolagets agenda. Målet är att inga personskador ska ske vid någon av Lundin Minings verksamheter. I enlighet med detta bedrivs ständigt ett omfattande och systematiskt förbättringsarbete, som inkluderar utbildning och träning, riskhantering samt utveckling av tekniska lösningar, organisation och arbetsmetoder. Trots att den olycksfallsrelaterade frånvarofrekvensen har sjunkit under senare år, skedde en ökning mellan 2005 och 2006. Samtliga olyckor kunde klassas som ickeallvarliga, med ett undantag. Vid Galmoy blev en gruvarbetare allvarligt skadad i ena handen av en sprängkapsel som spontant detonerade. Samtliga enheter inom Lundin Mining har en väl utvecklad beredskap för kriser och krishantering. Medarbetarna utbildas i att hantera och begränsa effekterna av olyckor och andra nödsituationer. Vid Galmoy vann gruvans räddningstjänst 2006 års tävling i konkurrens med irländska och brittiska gruvor. 27