Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Relevanta dokument
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Bällstaåns vattenkvalitet

Tyresåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet

Vattenkvaliteten i Norrström

Trender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren

Åvaåns vattenkvalitet

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Synoptisk undersökning av Mälaren

Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Märstaåns vattenkvalitet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Typområden på jordbruksmark

Sjön Yngerns vattenkvalitet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Ätrans recipientkontroll 2012

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017

Vellingebäckarna 2006

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Vellingebäckarna 2009

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Uppföljning av åtgärder

Långtidsserier på Husö biologiska station

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Sjöar och vattendrag i Västernorrland

Recipientbedömning vattenkvalitet nedströms Löt avfallsanläggning

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Undersökningar i Bällstaån

Ger åtgärderna effekt?

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Ytvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :

Tel: E-post:

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Mycket nederbörd och hög tillrinning

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

Rönne å vattenkontroll 2009

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi samt en jämförelse mellan åren

Resultat från Krondroppsnätet

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Transkript:

Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 joakim.pansar@lansstyrelsen.se Alkaliniteten, som är ett mått på vattnets motståndskraft mot försurning, har ökat i de flesta av länets vattendrag under perioden 1998 2012 som ett resultat av minskat nedfall av försurande svavelföreningar. Samtidigt har vattnet blivit brunare i flera vattendrag. Halterna av näringsämnet kväve har minskat i merparten av länets vattendrag som ett resultat av åtgärder mot övergödning. Sammanfattning Långtidsserier med vattenkemiska data från 22 av Stockholms läns vattendrag har analyserats med avseende på trender. Trendanalysen omfattar 15- årsperioden 1998 2012 och avser haltutvecklingen av variabler av betydelse för vattenkvaliteten. Vattendragens avrinningsområden utgör tillsammans merparten av länets landareal. De viktigaste resultaten är: Alkaliniteten, dvs. vattnets motståndskraft mot försurning, har ökat generellt. Detta är effekten av ett minskat atmosfäriskt nedfall av försurande ämnen. Halterna av totalkväve samt nitrit- och nitratkväve har minskat överlag som ett resultat av lyckade åtgärder mot läckage av näringsämnen inom jordbruk och skogsmark. Halterna av fosfatfosfor har mestadels ökat. I många fall kan detta vara en effekt av ett förändrat klimat som medför ett ökat läckage av fosfater. Vattenfärgen, som är ett mått på vattnets innehåll av bruna humusämnen, har ökat i de flesta fall. Detta kan vara en återhämtningseffekt av minskat nedfall av försurande ämnen. Ökningen är dock endast statistiskt säkerställd för kvartal 2 (april juni). Totalhalten av organiskt kol (TOC) förefaller ha ökat i de flesta vattendragen, även om detta inte är statistiskt signifikant överlag. Bakgrund Syftet med denna studie är att bedöma i vilken utsträckning det finns övergripande trender i olika aspekter av vattenkvaliteten för hela länet. Data har analyserats från 22 tidsserievattendrag med provtagningar 4 12 gånger per år inom delprogram från den regionala, kommunala och nationella miljöövervakningen. Dessa vattendrag har avrinningsområden som sammanlagt täcker en stor andel av länets areal. Några av dessa vattendrag mynnar i Mälaren, medan övriga mynnar i Östersjön. Trosaån och Norrström (Mälarens utlopp i Östersjön), vars avrinningsområden till stor del ligger utanför Stockholms län, har inkluderats i denna analys eftersom dessa vattendrag har sin mynning inom länets gränser. Norrströms avrinningsområde inkluderar således även de mälarmynnande vattendragens avrinningsområden. Trenderna har analyserats med den icke-parametriska metoden seasonal Mann-Kendalltest, som är designad för att detektera monotona trender i tidsseriedata som inte är normalfördelade. 1

Resultat och diskussion Organiskt kol och vattenfärg Totalhalterna av organiskt kol (TOC) ökar med rimlig statistisk säkerhet (signifikant) i 8 av 19 vattendrag (Fig. 1). För endast två vattendrag, båda belägna inom Tumbaåns avrinningsområde, minskar halterna signifikant. Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant trend. Det finns heller ingen signifikant ökande trend (p = 0,085) för länet som helhet, vare sig på helårsbasis eller uppdelat på kvartal (Tabell 1). Vattenfärgen är ett mått på halten av bruna humusämnen och redovisas i Tabell 1 som absorbans vid 420 nm i filtrerat prov. Den ökar signifikant i 5 av 16 vattendrag med data. Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant trend. Det finns på helårsbasis ingen signifikant ökande gemensam trend (p = 0,065) för de 16 ingående vattendragen (Tabell 1). Däremot finns en signifikant ökande trend (p=0,024) för kvartal 2 i detta urval. Att vattenfärgen och i viss utsträckning även TOC ökar kan främst ses mot bakgrund av en minskad försurning av skogsmarken i avrinningsområdet som innebär en ökad transport av organiskt kol till sjöar och vattendrag. Ett högre ph i marken innebär att partikelbundna humusämnen lättare lakas ut till vattnet. Det kan även till viss del vara en effekt av pågående klimatförändringar eftersom högre temperaturer innebär snabbare ombildning av organiskt material till humusämnen medan ökad nederbörd innebär ökad utlakning av dessa ämnen. Alkalinitet och ph Alkaliniteten, som är ett mått på vattnets motståndskraft mot försurning, ökar signifikant i 9 av 19 vattendrag med data (Fig. 2). För länet som helhet sker en signifikant ökning på helårsbasis (p = 0,011) samt för kvartal 1 och kvartal 4 (Tabell 1). Den allmänna ökningen av alkalinitet avspeglar återhämtningen från det minskade nedfallet av sura svavelföreningar under denna tid. Ökningen av alkalinitet sker från redan välbuffrade förhållanden och därför finns heller ingen trend för ph i dessa vattendrag. Näringsämnen Halterna av totalkväve (Ntot) minskar signifikant i 6 av 22 vattendrag med data (Fig. 3). Endast i ett vattendrag ökar halterna signifikant. För länet som helhet sker en signifikant minskning (p = 0,014) på helårsbasis samt för kvartal 1 och kvartal 4 (Tabell 1). Halterna av nitrit- och nitratkväve (NO23-N) minskar signifikant i 9 av 20 vattendrag med data (Fig. 4). Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant förändring. För länet som helhet sker en signifikant minskning (p = 0,005) på helårsbasis samt för kvartal 1 och 4 (Tabell 1). Det finns ingen trend för länet som helhet (20 vattendrag med data) med avseende på halterna av ammoniumkväve (NH4-N), vare sig på helårsbasis (p = 0,53) eller uppdelat på kvartal. I två vattendrag sker en signifikant minskning. Endast i ett vattendrag sker en signifikant ökning. Övriga 17 vattendrag uppvisar ingen signifikant trend. 2

Minskningen av totalkväve och de oxiderade formerna av oorganiskt kväve avspeglar framför allt genomförda åtgärder mot läckage av näringsämnen från jordbruk och skogsmark. Minskningen av totalkväve i vattendragen står i kontrast till den lilla ökning av totalkväve som tycks föreligga hos länets insjöar (Se Länsstyrelsens rapport F2014:20) och som kan kopplas till ökningen av TOC och bruna humusämnen. Halterna av totalfosfor (Ptot) minskar signifikant i 3 av 22 vattendrag med data (Fig. 5). Det finns ingen trend för länet som helhet med avseende på halterna av totalfosfor, vare sig på helårsbasis (p = 0,27) eller uppdelat på kvartal. Halterna av fosfatfosfor (PO4-P) ökar signifikant i 6 av 20 vattendrag med data (Fig. 6). Endast ett vattendrag uppvisar en signifikant minskning. Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant förändring. För länet som helhet sker en signifikant ökning (p = 0,008) på helårsbasis samt för kvartal 3. Medan det på länsövergripande nivå tycks finnas en generell ökning av fosfatfosfor saknas således en motsvarande trend för totalfosfor. Att halterna av totalfosfor minskar signifikant i tre av länets vattendrag under denna period är ett synligt resultat av de åtgärder som genomförts mot näringsämnesbelastning och övergödning i sjöar och vattendrag. Att halterna av fosfatfosfor till skillnad från totalfosfor uppvisar en signifikant ökning trots pågående åtgärdsarbete kan ha ett samband med pågående klimatförändringar (högre temperaturer och ökad nederbörd) som innebär ökat läckage av fosfat från jordbruksmark. Tyresån, med liten andel jordbruksmark och stor andel urbana miljöer, är det enda vattendraget i länet som uppvisar signifikant minskande trender för både fosfatoch totalfosfor (Fig. 5 och 6). Konduktivitet och övriga variabler Konduktiviteten (vattnets elektriska ledningsförmåga), som är ett indirekt mått på koncentrationen av vattnets elektrolyter, minskar säkerställt i 5 av 19 vattendrag med data. Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant förändring. För länet som helhet sker ingen statistiskt säkerställd minskning på helårsbasis (p = 0,083). Däremot finns en signifikant minskande trend för kvartal 4 (Tabell 1). Konduktiviteten kan förväntas minska i takt med minskad atmosfärisk deposition av försurande svavelföreningar, vilket framför allt innebär att halterna av sulfat, kalcium och magnesium minskar. Övriga variabler som analyserats med avseende på tidstrender har betydligt sämre yttäckning än t.ex. näringsämnen vad gäller antalet vattendrag. Av dessa variabler har halterna av suspenderat material, kalcium (Ca), magnesium (Mg) och sulfat (SO 4 ) signifikant minskande trender inom detta mer begränsade urval. Det är dock vanskligt att dra slutsatsen att detta gäller länet i sin helhet i samtliga fall. I fråga om sulfat är det väntat att halterna i ytvatten ska minska under denna period p.g.a. det minskade nedfallet av sura svavelföreningar. Det är även känt från de fall långa tidsserier finns att summan av kalcium och magnesium uttryckt i ekvivalenter minskar i samma takt som sulfat. Vi vet dessutom att alkaliniteten ökar generellt och kan därför på goda grunder anta en simultan allmän minskning av halterna av Ca 2+, Mg 2+ och SO 4 2- under denna period. Detta avspeglas i någon mån av att konduktiviteten uppvisar en minskande trend för kvartal 4 (Tabell 1). Dock finns ingen signifikant trend på helårsbasis. Trots att halten av suspenderat material ser ut att minska saknas trend för grumlighet (FNU) i samma urval. 3

Tabell 1. Resultat av övergripande trendanalys av haltutveckling i länets kustoch mälarmynnande vattendrag för perioden 1998-2012 (Seasonal Mann- Kendall). Sannolikheten avser monotona tidstrender över perioden som helhet. I kolumnen för p-värde (sannolikhet) indikeras signifikanta trender med asterisk (***p < 0,001, **p < 0,01, *p < 0,05). Grön färg anger minskning och röd färg ökning. Denna publikation finns bara i pdf. www.lansstyrelsen.se/stockholm Variabel (enhet) Kvartal MKvärde p-värde 4 Årlig förändring Median Antal områden TOC 1-4 1132 0,0848 0,08 12 19 (mg/l) 1 210 0,1735 0,05 12 19 2 343 0,1026 0,10 11,8 19 3 249 0,1844 0,08 12 19 4 330 0,1576 0,10 13 19 Absorbans 1-4 1097 0,0654 0,0013 0,114 16 (F/420/5) 1 207 0,2828 0,0011 0,128 16 2 474 *0,0241 0,0025 0,120 16 3 133 0,4145 0,0003 0,097 16 4 283 0,2387 0,0020 0,105 16 Alkalinitet 1-4 1485 *0,0107 0,0088 1,84 19 (mekv/l) 1 583 *0,0176 0,0180 1,77 19 2 254 0,1389 0,0049 1,73 19 3 248 0,0971 0,0051 1,90 19 4 400 *0,0434 0,0100 1,94 19 ph 1-4 -228 0,4940 0,000 7,5 19 1-64 0,6741 0,000 7,3 19 2-183 0,1572-0,005 7,6 19 3-90 0,3770-0,001 7,5 19 4 109 0,4733 0,002 7,5 19 NTot 1-4 -1118 *0,0143-8,6 1121 22 (µg/l) 1-498 *0,0329-18,8 1493 22 2-80 0,5441-1,6 1088 22 3-261 0,0610-6,2 930 22 4-279 *0,0328-10,4 1200 22 NO23-N 1-4 -1370 **0,0051-4,5 341 20 (µg/l) 1-548 *0,0184-20,1 712 20 2-101 0,4886-1,4 280 20 3-263 0,0647-0,8 72 20 4-458 **0,0027-13,0 377 20 NH4-N 1-4 -176 0,5309-0,1 48 20 (µg/l) 1-4 0,9816 0,0 61 20 2-82 0,4863-0,2 37 20 3-76 0,4193-0,2 33 20 4-14 0,8983 0,0 62 20 PTot 1-4 -419 0,2767-0,2 49 22 (µg/l) 1-364 0,0944-0,6 47 22 2-24 0,8828 0,0 49 22 3 19 0,7880 0,0 53 22 4-50 0,7770-0,1 49 22 PO4-P 1-4 1023 **0,0076 0,2 18 20 (µg/l) 1 176 0,1489 0,2 20 20 2 310 0,0762 0,2 10 20 3 314 **0,0032 0,3 18 20 4 223 0,1633 0,2 21 20 N:P-kvot 1-4 -463 0,3124-0,09 23,5 22 1 17 0,9327 0,02 29,9 22 2-91 0,6060-0,05 22,4 22 3-69 0,5340-0,05 19,3 22 4-320 0,1072-0,29 23,7 22 Konduktivit. 1-4 -1138 0,0828-0,1583 31,9 19

Variabel (enhet) Kvartal MKvärde p-värde Årlig förändring Median Antal områden (ms/m) 1-17 0,9397-0,0083 31,9 19 2-303 0,1807-0,1500 30,6 19 3-352 0,0633-0,1800 32,7 19 4-466 *0,0440-0,2700 32,2 19 Ca 1-4 -661 *0,0127-0,0090 2,04 7 (mekv/l) 1-80 0,2952-0,0054 2,08 7 2-260 **0,0047-0,0105 1,92 7 3-175 *0,0177-0,0092 2,05 7 4-146 0,0838-0,0102 2,07 7 Mg 1-4 -711 **0,0062-0,0030 0,50 7 (mekv/l) 1-130 0,0947-0,0025 0,56 7 2-215 **0,0098-0,0035 0,46 7 3-209 **0,0058-0,0037 0,48 7 4-157 *0,0449-0,0030 0,51 7 Na 1-4 -411 0,1419-0,0032 1,00 7 (mekv/l) 1-44 0,6079-0,0015 0,96 7 2-96 0,2198-0,0023 1,03 7 3-112 0,1193-0,0040 1,01 7 4-159 0,0864-0,0051 1,01 7 K 1-4 -393 0,1308-0,0004 0,096 7 (mekv/l) 1-72 0,3598-0,0003 0,102 7 2-122 0,0781-0,0005 0,081 7 3-70 0,3067-0,0003 0,085 7 4-129 0,1126-0,0005 0,104 7 Cl 1-4 -382 0,1895-0,0036 0,959 7 (mekv/l) 1-79 0,3684-0,0035 0,941 7 2-90 0,2635-0,0030 1,021 7 3-101 0,2077-0,0040 0,982 7 4-112 0,2182-0,0047 0,923 7 SO4 1-4 -895 **0,0042-0,0093 0,694 7 (mekv/l) 1-183 *0,0306-0,0091 0,754 7 2-254 **0,0052-0,0092 0,713 7 3-222 *0,0114-0,0075 0,642 7 4-236 **0,0032-0,0120 0,738 7 Si 1-4 150 0,5518 0,0122 2,22 7 (mg/l) 1 61 0,5625 0,0234 3,26 7 2 8 0,9083 0,0015 2,14 7 3-17 0,8146-0,0027 1,26 7 4 98 0,3147 0,0300 2,46 7 Susp 1-4 -743 **0,0058-0,2083 10 11 (mg/l) 1-266 *0,0197-0,3800 10 11 2-134 0,1127-0,1445 11 11 3-173 **0,0093-0,1683 8 11 4-170 0,0965-0,1909 10 11 Grumlighet 1-4 -287 0,2299-0,0535 6,5 11 (FNU) 1-128 0,2200-0,1164 9,5 11 2-57 0,4090-0,0345 7,3 11 3-104 0,0653-0,0535 5,3 11 4 2 0,9828 0,0000 6,4 11 5

Figur 1. Trender per avrinningsområde för totalhalten av organiskt kol (TOC). Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 6

Figur 2. Trender per avrinningsområde för alkalinitet. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 7

Figur 3. Trender per avrinningsområde för halterna av totalkväve. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 8

Figur 4. Trender per avrinningsområde för halterna av nitrit- och nitratkväve. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 9

Figur 5. Trender per avrinningsområde för halterna av totalfosfor. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 10

Figur 6. Trender per avrinningsområde för halterna av fosfatfosfor. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 11