Sjön Yngerns vattenkvalitet
|
|
- Rolf Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakta 2013:12 Sjön Yngerns vattenkvalitet Publiceringsdatum Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: Länsstyrelsen har på uppdrag av Naturvårdsverket under lång tid utfört vattenkemisk provtagning i sjön Yngern. Resultaten visar bland annat på effekter av det minskade atmosfäriska nedfallet av försurande ämnen och möjliga effekter av ett förändrat klimat. Sjöns vattenkvalitet är fortsatt god, vilket bland annat innebär låga halter av näringsämnena kväve och fosfor. Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Mats Thuresson Enheten för miljöanalys Telefon: Mats.thuresson@lansstyrelsen.se Södra Yngern. Foto: Joakim Pansar Yngerns värden Yngern är med en areal på drygt 16 km 2 Stockholms läns tredje största sjö efter Mälaren och Erken. Den hör till länets allra mest värdefulla vattenmiljöer ur flera aspekter. Sjön är med omgivande marker ett riksintresse för naturvård och även mycket värdefull för det rörliga friluftslivet. För länet är sjön unik genom att en så stor sjö har en så låg grad av fysisk exploatering och bevarad vildmarkskaraktär. Sjöns goda vattenkvalitet ger tillsammans med hög mångformighet med avseende på förekomst av öar, trånga sund och omväxlande djupa och grunda områden förutsättningar för en rik fauna och flora. Sjöns djur och växter har därför under senare år undersökts vid upprepade tillfällen och resultaten kan sammanfattningsvis sägas bekräfta sjöns höga och delvis unika värden för den biologiska mångfalden. Yngern är därför utpekad som ett Nationellt särskilt värdefullt vatten för biologisk mångfald under miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Sjön har även uppmärksammats som en viktig reservvattentäkt (VAS-rådet, 2009). Sjön är vidare utpekade i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 (RUFS 2010) som prioriterad för den framtida vattenförsörjningen. Yngern är generellt sett mycket känslig mot vattenföroreningar eftersom vattnets teoretiska omsättningstid är hela 10,4 år. Eventuella utsläpp av 1
2 föroreningar kvarstår därför under mycket lång tid. Som jämförelse kan nämnas att regionens viktigaste vattentäkt, Mälaren, har en omsättningstid på ca 2,8 år. Ett flertal av de arter som är karakteristiska för sjön är mycket känsliga för dålig vattenkvalitet. För vissa arter kan det inte uteslutas att även fysisk påverkan som vågerosion från båttrafik kan vara av betydelse. Erfarenheter från Mälaren och Stockholms skärgård har visat att inducerade vågor från båttrafik inte sällan genererar omfattande skador på stränder och stränders undervattensvegetation. Hur vattennivån i sjön regleras under året kan också ha stor betydelse för hur strandmiljöerna och olika habitat utvecklas. Åtgärder för att säkerställa och höja Yngerns värden Med tanke på Yngerns höga känslighet mot olika former av miljöpåverkan bör stora försiktighetsmått tas vid tillståndsgivning av miljöfarlig verksamhet och planering enligt plan- och bygglagen inom sjöns avrinningsområde. Nedan ges några exempel på åtgärder som bedöms angelägna för att säkerställa och höja Yngerns värden (ingen inbördes rangordning). En översyn av vattenregleringen bör göras. Om behov finns bör en naturvårdsanpassad regim skapas. Åtgärda undermåliga enskilda avlopp (tillsyn) Tillsyn av djurhållning inklusive hästhållning. Djurhållning i strandnära lägen bör undvikas. Fysisk exploatering av stränder bör minimeras. Ett vattenskyddsområde bör inrättas. Regionens tillgång på reservvatten bör säkerställas Skogsbruk och markavvattning i nära anslutning till sjön bör undvikas Markanvändning i Yngerns avrinningsområde. 2
3 Sjöarea: 16,3 km 2 Maxdjup: 27,7 m Medeldjup: 8,4 m Höjd över havet: 38 m Avrinningsområde: 60,7 km2 Teoretisk omsättningstid: 10,4 år Jordarter i Yngerns avrinningsområde. Yngern gränsar till Turingeåsen, ett isälvsstråk som gör att en stor del av bottnarna domineras av sandiga substrat. I stort dominerar dock morän (30 %), berg (23 %) och vatten (25 %). Växter och djur i Yngern Sjöns fauna och flora domineras av arter som företrädesvis trivs i näringsfattiga och/eller syrerika vatten. T.ex. domineras vattenvegetationen av lågväxta rosettbladsväxter som förutom näringsfattiga förhållanden gynnas av sandiga substrat. Sjöns bottenfauna hyser ett flertal arter som är känsliga mot låga syrgashalter, t.ex. den gula forssländan (Heptagenia sulphurea). Som namnet antyder är det primärt en art som förekommer i rinnande väl syresatta vatten. Yngerns vatten är relativt klart med ett gott siktdjup. Det gynnar många arter som är beroende av synen vid födosök, t.ex. abborre och gädda men även fågelarter som storlom och fiskgjuse. Artrikedomen är hög för både växter och djur. Vid den senaste inventeringen av vattenväxter noterades sammanlagt 33 arter vattenväxter, varav 19 submersa kärlväxter, 4 flytbladsväxter, en friflytande växt, två kransalger och 7 akvatiska mossor. Dessutom noterades grönalgen getraggsalg (Cladophora aegagropila) och den rödlistade kolonibildande cyanobakterien sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii). Hela sju arter av rosettbildande kortskottsväxter påträffades och utgående från befintliga uppgifter om inventerade sjöar är det endast Mälaren som har fler arter inom denna grupp än Yngern. En ny art för länet påträffades också, nämligen skaftslamkrypa (Elatine hexandra, rödlistekategori EN, starkt hotad). 3
4 Sjöhjortron (Nostoc zetterstedti) från Yngern. Foto: Joakim Pansar Ur ett nationellt perspektiv är även bottenfaunan osedvanligt artrik, vilket visats vid flertal inventeringar. Syrerika och lagom näringsrika förhållanden samt starkt varierande botten- och strandmiljöer är av betydelse men även det faktum att sjön aldrig varit särskilt påverkad av försurning. T.ex. förekommer minst 16 arter av akvatiska snäckor och 13 arter av dagsländor som alla i varierande grad är känsliga mot surt vatten. Sjön provfiskades Sammanlagt 11 arter påträffades av vilka abborre, mört och braxen dominerade. Andra arter var björkna, gärs, gädda, löja, nissöga, nors, sarv och sutare. Fångstens storlek var relativt normal med tanke på sjöns innehåll av fosfor och kväve. Sjön är en uppskattad sportfiskesjö och rymmer storvuxna bestånd av abborre och gädda. Abborre över 40 cm är relativt vanlig i sjön. Typiska fågelarter som förekommer rikligt i Yngern är fiskgjuse och storlom. Stammen av fiskgjuse hör till regionens starkaste och uppskattningsvis par häckar vid sjön. Sedan ett antal år häckar även havsörn vid sjön. Fiskgjuse. Foto: Thomas Pettersson 4
5 Två arter vilkas larver är knytna till sandiga substrat: sandflodtrollslända (Gomphus vulgatissimus, larv) och sjösandslända (Ephemera vulgata). Foto: Joakim Pansar (t.v.) och Håkan Häggström (t.h.) Vattenkemiskt tillstånd och trender Under perioden har vattenkemin i sjön Yngern förändrats med avseende på ett flertal vattenkemiska parametrar. De mest markanta förändringarna omfattar alkaliniteten (vattnets motståndskraft mot försurning), konduktiviteten (vattnets elektriska ledningsförmåga) och haltutvecklingen av de större konstituenterna, framför allt sulfat (SO 4 ), kalcium (Ca), magnesium (Mg) och klorid (Cl). Som en direkt konsekvens av ett minskat atmosfäriskt nedfall av sura svavelföreningar har sulfathalten minskat med närmare en tredjedel från omkring 0,3 till 0,2 mekv/l (Fig. 1). Minskningen är tydligast från mitten av 1990-talet till mitten av 2000-talet. En effekt av dessa förändringar är en samtidig minskning av halterna av Ca och Mg. Den sammanlagda minskningen av Ca och Mg motsvarar i runda tal minskningen av sulfathalten (uttryckt i ekvivalenter), åtminstone från och med mitten av 1990-talet. Effekten av dessa förändringar avspeglas även i en minskning av vattnets konduktivitet. Även alkaliniteten (vattnets motståndskraft mot försurning) har ökat signifikant under perioden, från omkring 0,22 mekv/l till omkring 0,27 mekv/l (Fig. 2). Detta visar att sjöns buffringsförmåga har ökat i takt med att nedfallet av försurande svavel- och kväveoxider minskat. Dock har sjöns buffringsförmåga varit mycket god under hela perioden, vilket även syns på vattnets ph-värde som inte uppvisar någon signifikant ökning. Det finns inget som talar för att arter dött ut i sjön på grund av försurning. I Yngern finns glädjande nog inga signifikanta trender hos totalhalten av organiskt kol (TOC) och vattenfärg (mätt som absorbans vid 420 nm för filtrerat prov, 5 cm kyvett). I många fall har en minskad försurning av skogsmarken i avrinningsområdet medfört en ökad transport av organiskt kol till sjöar och vattendrag. Inte minst transporten av bruna humusämnen brukar öka, vilket medför att siktdjupet sänks i sjöarna och artsammansättningen av växter och djur förändras. Även syrgasmiljön kan försämras eftersom organiska kolföreningar förbrukar syre när de bryts ned. Ökande TOC-halter är därför ett potentiellt hot mot de naturvärden som finns i Yngern. Sjöns långa omsättningstid (10,4 år) möjliggör att färgade humusföreningar hinner brytas ned i sjön och att färgtalet därför är förhållandevis lågt. Däremot syns kortare 5
6 fluktuationer i halten av TOC, med omväxlande ökande och minskande trender några år i taget (Fig. 3). Medianhalten av TOC för perioden (6,5 mg C/l under kvartal 3) motsvarar låga halter enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder. Från och med början av 2000-talet förefaller halten av TOC långsiktigt ökande, i synnerhet under vårmånaderna, men i nuläget kan inga säkra slutsatser dras på grund av den relativt stora mellanårsvariationen. För den senaste sexårsperioden (kvartal 3) ligger medianvärdet på 6,9 mg/l (Tabell 2). Kloridhalten har ökat med närmare en tredjedel under perioden från omkring 0,11 till omkring 0,14 mekv/l (Fig. 4). Ökningen av kloridhalten är en indikator på att påverkan av föroreningar ökat. Till stor del utgörs ökningen eventuellt av en ökad användning av vägsalt. Denna tolkning stöds i någon mån av att även halterna av natrium (Na) och kalium (K) har ökat under perioden, i synnerhet för det första kvartalet (feb mar). På helårsbasis är dock trenderna för Na och K relativt svaga. Totalhalterna av näringsämnena fosfor och kväve är låga till måttligt höga enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder och motsvarar för Stockholms län relativt näringsfattiga förhållanden (Tabell 1). Sett över hela perioden finns inga signifikanta tidstrender på helårsbasis för totalkväve (Fig. 5;6) och totalfosfor (Fig. 7 8), men båda uppvisar en minskande trend för mätvärden från sommaren (augusti). För sexårsperioden har medianhalten av totalfosfor (augusti) minskat till 9,5 µg P/l, vilket motsvarar låga halter (Tabell 2). Detta kan jämföras med augustivärdena för hela perioden , vars median är 13 µg P/l (måttligt höga halter). Även för fosfatfosfor (PO 4 -P) finns en minskande tendens för halter uppmätta under sommaren, men i detta fall är trenden svag. För nitrit- och nitratkväve syns inga trender på helårsbasis, men två motsatta trender finns för kvartal 1 och kvartal 3. Mätvärden från sommaren uppvisar i likhet med totalkväve och fosfor en minskande tidstrend, medan värden från vintern uppvisar en ökande trend. Detta förefaller vara kopplat till en motsvarande ökning av kiselhalten på senvintern våren (Fig. 9). De minskande trenderna för åtminstone totalfosfor och PO 4 -P under sommaren kan förklaras med att vårblomningar av kiselalger får en del av fosforpoolen att sedimentera tillsammans med döda alger. Denna fosfor kan inte återföras till ytvattnet om kiselalgerna inte hinner brytas ned innan sjön skiktas under sommaren. Den ökande halten av Si under senvintern våren avspeglar sannolikt en ökande extern tillförsel av silikat och kan vara ett resultat av den pågående klimatförändringen. Metallhalterna är generellt låga eller mycket låga. Koppar (Cu) och nickel (Ni) avviker mest från uppskattade bakgrundshalter och ursprungliga naturliga halter. För koppar avviker medianvärdet (1,5 µg/l) med omkring en faktor 3 från uppskattad bakgrundshalt (0,5 µg/l) och en faktor 5 från uppskattad ursprunglig halt (0,3 µg/l). För nickel är avvikelserna något mindre. Övriga metaller uppvisar halter nära bakgrundsvärdena. Detta gäller även vanadin (V) och kobolt (Co) som inte har definierade klassgränser i naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder. Figurer 1-9: Haltutveckling under perioden för några utvalda vattenkemiska variabler i sjön Yngern. Proverna är tagna i ytvatten (0-2 m). I diagrammen representeras varje år av fyra kvartalssäsonger (1 = jan-mar; 2 = apr-jun; 3 = jul-sep; 4 = okt-dec) om inte annat anges. Röda punkter utgör årsmedianer. De 6
7 heldragna linjerna är trendlinjer (linjär regression) för årsmedianerna och har inget samband med Mann-Kendall-testet som redovisas separat. Figur 1. Sulfathalten i Yngern under perioden Minskande trend. Figur 2. Alkaliniteten i Yngern under perioden Ökande trend. Figur 3. Totalthalten av organiskt kol i Yngern under perioden
8 Figur 4. Kloridhalten i Yngern under perioden Ökande trend. Figur 5. Totalkvävehalten i Yngern under perioden Figur 6. Totalkvävehalten i Yngern under tredje kvartalet (augusti) perioden Minskande trend. 8
9 Figur 7. Totalfosforhalten i Yngern under perioden Figur 8. Totalfosforhalten i Yngern under tredje kvartalet (augusti) perioden Minskande trend. Figur 9. Kiselhalten i Yngern under senvintern (feb-mar) perioden Svagt ökande trend. 9
10 Tabell 1. Utfall av trendanalys i Yngern för perioden (Seasonal Mann-Kendall test). P-värdet anger sannolikheten att det inte finns någon monoton trend i tiden för det givna urvalet. Signifikanta tidstrender fångas upp under signifikansnivå (*** p < 0,001; ** p < 0,01; * p < 0,05). Blå färg anger minskning och röd färg anger ökning med tiden. Färgbeteckningarna under kolumnen median motsvarar tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder. Variabel Kvartal p-värde (tvåsidigt) Signifikansnivå Lutning (årlig förändring) Medianvärde för perioden ph 1-4 0,072 0,004 7,2 Alk mekv/l 1-4 0,000 *** 0,002 0,25 Kond25 ms/m 1-4 0,000 *** -0,029 7,5 ABS OF 420/ ,567 0,000 0,045 ABS F 420/ ,582 0,000 0,030 ABS F 420/5 3 0,791 0,000 0,026 ABS DIFF 420/ ,742 0,000 0,017 TOC mg/l 1-4 0,089 0,029 6,1 TOC mg/l 3 0,674 0,011 6,5 Ca mekv/l 1-4 0,000 *** -0,001 0,35 Mg mekv/l 1-4 0,005 ** -0,001 0,16 Na mekv/l 1-4 0,005 ** 0,001 0,16 Na mekv/l 1 0,000 *** 0,001 0,16 K µekv/l 1-4 0,016 * 0, K µekv/l 1 0,001 *** 0, Cl mekv/l 1-4 0,000 *** 0,001 0,13 SO4 mekv/l 1-4 0,000 *** -0,004 0,23 Si mg/l 1-4 0,116 0,006 0,32 Si mg/l 1 0,039 * 0,018 0,51 PTot µg/l 1-4 0,060-0, PTot µg/l 3 0,001 *** -0, PO4P µg/l 1-4 0,345 0,000 2 PO4P µg/l 3 0,014 * -0,043 2 NTot µg/l 1-4 0,078-3, NTot µg/l 3 0,031 * -4, NTot µg/l 4 0,023 * -8, NO23N µg/l 1-4 0,128-0, NO23N µg/l 1 0,003 ** 2, NO23N µg/l 3 0,000 *** -0,333 3 NH4N µg/l 1-4 0,925 0,000 7 NP-kvot 1-4 0,892-0, NP-kvot 3 0,243 0, Fe µg/l 1-4 0,945 0, Mn µg/l 1-4 0,788 0,000 8,2 Klorofyll a µg/l 1-4 0,869 0,007 3,9 Klorofyll a µg/l 3 0,752-0,029 3,7 F mg/l 1-4 0,068 0,001 0,17 F mg/l 2 0,035 * 0,001 0,17 Siktdjup vk m 1-4 0,119-0,050 4,5 Siktdjup vk m 1 0,036 * -0,371 4,8 Siktdjup vk m 3 0,378-0,031 4,5 10
11 Tabell 2. Medianer, kvartiler och min/max-värden från sexårsperioden för ett urval variabler. Observera att urvalet för ph, alkalinitet, konduktivitet, näringsämnen, klorofyll, siktdjup och absorbans är från kvartal 3 (augustivärden). För metallerna har inget säsongsurval skett, men i de fall där endast 5 mätvärden finns har provtagning skett enbart på hösten. Färgbeteckningarna motsvarar tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder. Variabel Antal värden Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max ph 6 7,1 7,2 7,3 7,5 7,6 Alk mekv/l 6 0,26 0,26 0,26 0,27 0,27 Kond25 ms/m 6 7 7,1 7,1 7,2 7,2 TOC mg/l 6 6 6,4 6,9 7,3 7,6 PTot µg/l , NTot µg/l N:P-kvot Klorofyll a µg/l 5 1,7 3,3 3,7 4,3 6,3 Siktdjup m 6 3,6 4 4,7 4,9 5,2 ABSF ,001 0,024 0,027 0,032 0,032 Al µg/l Fe µg/l Mn µg/l Co µg/l 5 0,047 0,048 0,052 0,055 0,068 Cu µg/l 5 0,77 0,79 1,5 1,6 2,8 Zn µg/l 5 0,72 1,3 2,1 2,9 6,6 Pb µg/l 5 0,04 0,06 0,1 0,43 0,46 Cr µg/l 5 0,07 0,08 0,08 0,1 0,11 Ni µg/l 5 0,69 0,72 0,72 0,72 0,75 Cd µg/l 5 0,005 0,005 0,006 0,006 0,012 As µg/l 5 0,33 0,34 0,35 0,35 0,4 V µg/l 5 0,18 0,18 0,18 0,19 0,19 Ekologisk och Kemisk status Fastställd och aktuell status för Yngern enligt Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön presenteras i VISS, VattenInformationsSystem Sverige. VISS är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Länk till Yngern i VISS Bestånd av vattenpilört (Persicaria amphibia) i Yngern. Foto: Joakim Pansar 11
12 Tillståndsklassningen har följande benämningar och färgkod beroende på parametrar, varav de mer relevanta visas nedan: Parameter Klass Benämning Färgbeteckning Totalfosfor (Ptot), totalkväve (Ntot), totalhalter av organiskt kol (TOC) och klorofyll a 1 Låg halt 2 Måttligt hög halt 3 Hög halt 4 Mycket hög halt 5 Extremt hög halt Parameter Klass Benämning Färgbeteckning Kväve-fosfor-kvot (N:P-kvot) 1 Kväveöverskott 2 Kväve-fosforbalans 3 Måttligt kväveunderskott 4 Stort kväveunderskott 5 Extremt kväveunderskott Parameter Klass Benämning Färgbeteckning Siktdjup 1 Mycket stort 2 Stort 3 Måttligt 4 Litet 5 Mycket litet Denna publikation finns bara i pdf. Rapporter och underlag Länsstyrelsen i Stockholms län Inventering av vattenväxter i Yngern Länsstyrelsen i Stockholms län. Faktablad Bertilsson, B och Artdatabanken Artfaktablad för Elatine hexandra. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten VAS-rådet, 2009, Dricksvattenförekomster i Stockholms län - Prioriteringar för långsiktigt skydd, VAS-rådets rapporter nr 6 Engblom, E. & Lingdell, P.-E Föroreningssituation och naturskyddsvärden i några vatten inom Södertälje kommun. En undersökning av smådjursfaunan i sjöarna Yngern och Turingen samt åarna Mölnboån, Skillebyån och Taxingeån juni Limnodata HB. Engblom, E. & Lingdell, P.-E Skyddsvärdet av sjön Yngern. Resultat från bottenfaunaundersökningen utförd under april Medins Sjö- och Åbiologi AB Bottenfauna i Stockholms län En undersökning av bottenfaunan på 21 lokaler i sjölitoral. Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län Bottenfauna i Mälaren och Yngern Länsstyrelsen i Stockholms län. Faktablad 12
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Bällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Oxundaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten
Vattenkvaliteten i Norrström
Fakta 2013:15 Vattenkvaliteten i Norrström 1965 2012 Publiceringsdatum 2013-12-20 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-785 51 07 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Övervakning
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Åvaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:10 Åvaåns vattenkvalitet 2000-2012 Publiceringsdatum 2013-11-25 Sedan 1985 har Institutet för tillämpad miljöforskning (1985-1998) Länsstyrelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen bedrivit vattenkemisk
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Reviderad 2015-01-04 med tillägg av bilaga med tabell över miljötillståndet Kontaktpersoner Jonas Hagström
Trender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren
Fakta 2015:19 Trender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren 1998 2014 Publiceringsdatum 2015-10-01 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Märstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:1 Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Sedan 1988 har vattenkemisk provtagning genomförts i Märstaåns mynning. Med start år 2012 påbörjades inom Märstaåns vattensamverkan
Ätrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Provtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Synoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Sjöar och vattendrag i Västernorrland
Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2012:15 Sjöar och vattendrag i Västernorrland Utvärdering av vattenkemidata från miljöövervakningen 1983-2011 Omslagsbild: Kärmsjöbäcken Fotograf: Stefan Tågestad
Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
PRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning
Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag
Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag Publiceringsdatum 1-4-7 Länsstyrelsen utför årligen egna vattenkemiska undersökningar och sammanställer data från länets kommuner och recipientkontroll.
En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Rönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län
MEDDELANDE NR 25:21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995-21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995 21 MEDDELANDE NR 25: 21 2 VATTENKEMI I 25 KALKNINGSPÅVERKADE
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund
Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Vegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Acceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Vattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Grundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
PM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden
Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Undersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning
FISKEVATTNET Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning Allmän sjöbeskrivning Sjö- och avrinningsdata Bunn tillhör Röttleåns vattensystem och är belägen ca 4 km sydost om Gränna. Större delen av sjön
Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 11 december 2013 Rapport 2013:28 Naturvatten i Roslagen AB
När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.
Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten
Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Mälarens grumlighet och vattenfärg
Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75
1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
TORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för