Utrikespolitiken som slagfält De svenska partierna och utrikesfrågorna Ulf Bjereld & Marie Demlcer NFRFNIUS&SAIMTF.RUS FÖRLAG
Innehåll Förord 11 1. Partistrategier och det nationella intresset. Inrikespolitiska förutsättningar för utrikespolitiskt beslutsfattande 13 1.1 Utrikespolitik som partipolitik 13 1.2 Partiideologier, partistrategier och utrikespolitik 18 1.3 Utrikespolitik och inrikespolitik 21 1.4 Konflikt och konsensus i svensk politik 27 1.5 Studiens uppläggning 32 2. Utrikesfrågorna och de svenska väljarna - hur stort är engagemanget för händelseutvecklingen i omvärlden?. 39 2.1 Den oengagerade väljaren? 39 2.2 Varför skulle väljarna vara oengagerade? 42 2.3 Metodologiska överväganden 49 2.4 Svenska folkets engagemang i utrikespolitiska frågor 51 2.4.1 Engagemangels styrka i utrikesfrågor och i inrikesfrågor 52 2.4.2 Vilken typ av utrikesfrågor engagerar svenska folket? 61 2.4.3 Engagemangets styrka och riktning i olika väljargrupper 67 2.5 Slutsatser 74, N 3. Partikongresser och utrikespolitik 81 3-1 Utrikespolitik på den interna partiarenan 81 3.2 Partikongresserna och partistrategin 82 3-3 Engagerad partikader? 85 3.4 Frågorna 87 3-5 Utrikesfrågorna på partiernas interna arena 1946 1990 omfattning och inriktning 88 3.5.1 Regioner och sakfrågor 88 3.5.2 Partikaderns profil i utrikespolitiska frågor 94 3.5.3 Hur precisa år kraven? 103
3.5.4 Vem i partiet är engagerad? 104 3.5.5 Hur bemöts motionskraven av partiledningen? 107 3.5.61 vilka partierfinnsvilken typ av kader? 108 3.6 Strategiska förutsättningar på den interna arenan för en politisering av utrikespolitiska frågor 1964-1990 110 3.6.1 Partiernasforutsättningar 110 3.6.2 Slutsatser 112 4. Riksdagen och de utrikespolitiska frågorna 117 4.1 Parlamentarism, demokrati och utrikespolitik 117 4.2 Riksdagens beslutsmakt i utrikesfrågorna 121 4.3 Riksdagens agerande i utrikesfrågorna 125 4.4 Slutsatser 127 5. Attförändravärlden - partiernas utrikespolitiska ideologier 131 5.1 En utrikespolitisk partiideologi 131 5.2 Partiprogram och partiideologi 137 5.3 Partiernas utrikespolitiska ideologier 1945-1990 139 5.3.1 Högerpartiet/Moderata samlingspartiet 139 5.3.2 Folkpartiet Liberalerna 148 5.3.3 BondefdrbundetlCenterpartiet 156 5.3.4 Socialdemokratiska Arbetarpartiet 166 5.3.5 Sveriges kommunistiska parti/vänsterpartiet kommunisterna/ Vänsterpartiet 174 5.4 Slutsatser 178 6. Konflikt och konsensus i svensk utrikesdebatt 1945-1990 181 6.1 Inledning 181 6.2 Vilka sakfrågor tvistade partierna om? 182 6.3 Konfliktutvecklingen i de utrikespolitiska frågorna 191 6.3.1 Politiseringens omfattning och intensitet 191 6.3.2 Vilka frågor politiseras? Internationalism och det nationella intresset 195 6.3.3 Vilka partier är tnest konfliktbenägna? 196 6.3.4 Ver»polemiserar mot vem? 198 6.3.5 Vilka partier politiserar vilka frågor? 199 6.4 Slutsatser 200 Fallstudierna - en introduktion 205 7. Västorientering eller litande till egna krafter? Debatten om Sveriges alliansfrihet 1946-1952 209 7.1 Inledning 209 7.2 Den säkerhetspolitiska bakgrunden 210
7.3 Debatten om alliansfriheten 1946-1952 213 7.3.11946-1947 -Deförsta årens lugn 213 7.3.2 1948-1950 -Åsiktsskillnaderna kommer till uttryck 214 7.3.3 1951-1952 Koreakriget och Catalina-affären - debattens slutpunkt 220 7.3.4 Sammanfattning 224 7.4 Varför politiserades inte frågan om den svenska alliansfriheten? Partiernas strategiska och ideologiska förutsättningar att ta strid i frågan 225 7.4.1 Högerpartiet 225 7.4.2 Bondeförbundet 229 7.43 Folkpartiet 231 7AASocialdemokraterna 234 7.5 Slutsatser 238 8. En intern fransk angelägenhet? Sverige och Algerietkriget 1954-1962 245,8.1 Inledning 245 8.2 Frankrikes närvaro i Algeriet 247 8.3 Algerietkriget i svensk politik 249 8.4 Algerietkriget i den svenska dagspressen 256 8.4.1 Inledning 256 8.4.2 "Kolonialauppror"-åren 1954-1956 258 2>A.l "Tortyr och mord"-åren 1957-1959 259 8.4.4 "Motsjälvständigheten" -åren 1960-1962 264 8.5 Förutsättningar för politisering 267 8.6 Varför ingen politisering? 273 9. Bai Bång väl använda biståndspengar eller resursslöseri med ideologiska förtecken? 277 9.1 Inledning 277 9.2 Vietnamfrågan i svensk politik 278 9.3 Bai Bång och det svenska Vietnambiståndet 281 9.4 Striden om Bai Bång 283 9.4.1 Initialskedet 283 9.4.2 BaiBang-fråganpolitiseras 285 9A.3 Sammanfattning 291 9-5 Varför politiserades Bai Bång? Partiernas strategiska och ideologiska förutsättningar att ta strid i frågan 293 9.5.1 Moderata samlingspartiet 293 9.5.2 Centerpartiet 297 9.5.3 Folkpartiet 298 9.5 A Socialdemokraterna 300
9.5.5 Partiemas strategiska och ideologiska förutsättningar en sammanfattning 302 9-6 Striden om Bai Bång - slutsatser 304 10. Rivna broar och knivar i ryggen. Striden om säkerhetspolitiken 1982-1985 309 10.1 Inledning 309 10.2 Internationell och nordisk högspänning 310 10.3 Striden om säkerhetspolitiken-initialskedet 314 10.4 Striden om säkerhetspolitiken -1 stridens hetta 321 10.5 Striden om säkerhetspolitiken - Stridens kulmen 328 10.6 Pressen och säkerhetsstriderna 334 10.7 Ideologiska och strategiska förutsättningar för en politisering av säkerhetspolitiken 339 10.7.1 Ideologi 339 10.7.2 Väljarna 342 10.7.3 Partiinterna förutsättningar 347 10.7.4 Parlamentariskaförutsättningar 350 10.8 Striden om säkerhetspolitiken - slutsatser 353 11. Partierna och utrikespolitiken nationellt ansvarstagande eller partipolitik? 359 11.1 Varför politiseras vissa utrikespolitiska frågor och inte andra? 359 11.2 Ideologiförändringen inom utrikespolitiken 1945-1990 365 11.3 Olika nivåer - olika förklaringar 367 11.4 Regering och opposition 368 11.5 Alternativa arenor och alternativa användningar av arenor 369 11.6 Varför blir det strid om utrikespolitiken? 372 Noter 377 Referenser 401