EPSUs 7de Kongress, 14 17 juni 2004, Stockholm

EPSUs 7de Kongress, 14 17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för Offentliganställdas Förbund (EPSU) STADGAR Antagna vid EPSU:s 7:e kongress juni 2004, Stockholm

EPSUs 7de Kongress, 14 17 juni 2004, Stockholm JULI 2004 Följande revidering av EPSU:s stadgar pågår: BILAGA IX: Samarbetsavtal mellan ISKA och EPSU EPSU:s styrelse kommer att inleda arbetet med följande ändringar av EPSU:s stadgar under år 2005: Paragraf 7.1, 7.2 och 7.3 med hänsyn till ändringar i bilaga IX Paragraf 4.3.2, 4.4.3, 4.4.7 och 4.7.2 om de gränser som används för att fastställa hur många platser förbunden har rätt till i EPSU:s stadgeenliga fasta kommittéer (protokoll från styrelsemöte den 23 april 2004, punkt 7.2) Kongressresolution från EPSU:s svenska medlemsförbund om EPSU:s politiska strukturer, som EPSU:s 7:e kongress, 14-17 juni 2004, Stockholm tillställde styrelsen för discussion. 2

Innehållsförteckning INGRESS... 4 1. NAMN OCH STRUKTUR... 5 2. MÅL... 5 3. MEDLEMSKAP... 5 4. STYRANDE ORGAN... 6 5. FINANSER... 10 6. UTTRÄDE... 10 7. ADMINISTRATION... 11 8. TOLKNING AV STADGARNA... 12 BILAGOR TILL STADGARNA... 13 Bilaga I... 14 Bilaga II... 15 Bilaga III:... 19 Bilaga IV:... 21 Bilaga V... 23 Bilaga VI... 24 Bilaga VII... 25 Bilaga VIII... 26 Bilaga IX... 30 3

EPSU:s Stadgar INGRESS Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) ska främja de offentliganställdas och deras fackliga organisationers intressen i Europa. Att främja jämställdhet är av central betydelse för EPSU:s verksamhet. Dessa principer inklusive mångfalden av språk utgör en integrerad del av EPSU:s politik och dess organisation. Alla medlemsförbund ska sträva efter att uppnå lika representation för kvinnor och män i sina egna beslutsfattande organ. EPSU åtar sig att verka för att nå upp i en 50%:ig representation för kvinnorna inom den egna organisationen. EPSU samarbetar med Internationalen för Stats- och Kommunalanställda (ISKA) och stöder ISKA:s målsättningar. EPSU är oberoende när det gäller alla beslut som berör dess verksamhetsområde. Såsom federation inom Europeiska fackliga samorganisationen är EPSU med om att formulera och verkställa EFS' policy. Med beaktande av ovanstående antar EPSU:s medlemsorganisationer följande stadgar. 4

EPSU:s Stadgar 1. NAMN OCH STRUKTUR 1.1. Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) är en fri och demokratisk sammanslutning av oberoende fackliga organisationer för offentliganställda i Europa. 1.2. EPSU är en facklig federation inom Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) 2. MÅL 2.1 EPSU:s mål är att: a) samordna de anslutna fackförbundens aktiviteter, verka för jämställdhet och främja tillvaratagandet av gemensamma ekonomisk- och socialpolitiska intressen inom de europeiska institutionerna; b) främja solidariteten och förståelsen mellan alla europeiska offentliganställdas förbund; c) utveckla adekvata system för partsrelationerna på arbetsmarknaden för de offentligt anställda och förhandla fram överenskommelser på europeiskt plan; d) bistå fackliga organisationer i ansökarländerna i samband med utvidgningen av EU; e) befatta sig med alla aspekter som berör arbetstagare anställda: av europeiska institutioner; av nationella, regionala och lokala myndigheter; i gas-, el- och vattenverk; inom sophantering och miljötjänster; inom hälsovårds- och sociala tjänster; inom utbildning, kultur- och fritidstjänster; inom andra organisationer som tillhandahåller tjänster åt allmänheten; f) samarbeta med Internationalen för Stats- och Kommunalanställda i Europa. 3. MEDLEMSKAP 3.1. Medlemskap kan beviljas alla offentliganställdas förbund som hör till lands/centralorganisationer anslutna till EFS. 3.2. Inom EFS' gränser tillhör ISKA:s medlemsförbund också EPSU. 3.3 Andra fackliga organisationer inom offentliga tjänster och inom EFS' gränser kan ansluta sig till EPSU förutsatt att de efterlever följande principer: a) rätten att förhandla kollektivt och rätten att företräda de anställda; rätten att i full frihet välja sina företrädare och utarbeta sina egna stadgar och bestämmelser; rätten för arbetstagarna att lägga ner arbetet; b) och att EPSU:s styrelse beviljar dem medlemskap i enlighet med 4.3.1. 3.4 EPSU:s styrelse har befogenhet att besluta om EPSU:s sammansättning och kan delegera beslut om nya medlemmar till arbetsutskottet. Om tvist uppstår beträffande anslutning av nya medlemsförbund, skall EPSU:s sekretariat ta kontakt med medlemsförbunden i landet i fråga för att försöka uppnå enighet. Därefter avlägger sekretariatet rapport till styrelsen som beslutar i medlemskapsfrågan, varvid beslut fattas med två tredjedels majoritet av närvarande röstberättigade. 5

EPSU:s Stadgar 4. STYRANDE ORGAN 4.1 EPSU:s styrande organ är: kongressen styrelsen arbetsutskottet. 4.2 Kongressen 4.2.1. Kongressen är EPSU:s högsta styrande organ. 4.2.2. Kongressens uppgift är att fastställa allmän EPSU-politik och verksamhet på grundval av policyresolutioner som läggs fram av styrelsen och/eller medlemsorganisationer. Den antar verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport för föregående mandatperiod. 4.2.3. Kongressen väljer: a) EPSU:s ordförande; b) Generalsekreteraren; c) Styrelseledamöter; d) arbetsutskottets ledamöter; e) två medlemsrevisorer. 4.2.4. Kongress sammanträder i ordinarie session vart femte år. Extra sammanträden kan sammankallas av styrelsen eller på begäran av minst fyra medlemsorganisationer vars sammanlagda medlemskap motsvarar minst en tredjedel av EPSU:s betalande medlemmar. En extra kongress måste sammankallas inom loppet av fem månader efter beslutet och endast behandla de ärenden som föranlett kallelsen. 4.2.5. Kongressen består av röstberättigade ombud från medlemsorganisationer som har uppfyllt sina ekonomiska skyldigheter enligt artikel 5.3. Könen skall företrädas jämlikt i delegationerna till kongressen. Medlemsförbund som har blivit medlemmar i EPSU under året före kongressen har rätt att sända fulltaliga delegationer med rösträtt till kongressen om de har betalat medlemsavgift före kongressen. 4.2.6. Styrelsen utarbetar och är ansvarig för kongressens dagordning. Kongressen skall godkänna den slutgiltiga dagordningen. Dagordningen skall omfatta följande punkter: a) Val av och rapport från fullmaktskommittén; b) Ratificering av: ledamöter av kongressledningen; ledamöter av mötesordningskommittén; rösträknare; ledamöter av resolutionskommittén; 6

EPSU:s Stadgar c) Rapport om EPSU:s verksamhet sedan föregående congress; d) Ekonomisk rapport ; e) Val enligt stadgarna: Ordförande; Generalsekreterare; Styrelseledamöter; Arbetsutskottsledamöter; två medlemsrevisorer; f) Resolutioner som har lagts fram av styrelsen och/eller medlemsorganisationer; g) Övriga frågor som styrelsen vill lägga fram inför kongressen. 4.2.7 En första kallelse måste sändas ut till alla medlemmar ett år före det datum då kongressen inleds. 4.2.8 Styrelsen är ansvarig för att initiera förberedelser och behandla resolutionsförslag i tid före kongressen. Dessa förberedelser skall inte påbörjas senare än ett år före kongressens första dag. Den slutgiltiga dagordningen, rapporter och resolutionsförslag skall senast sändas ut till kongressombuden två månader före det datum då kongressen inleds. 4.2.9 Kongressens mötesordning återfinns i bilaga II till dessa stadgar. 4.3 Styrelsen 4.4.1 Styrelsen är ansvarig för EPSU:s verksamhet mellan kongresserna och skall sammanträda minst en gång om året. Den: a) väljer vice ordförandena (en kvinna / en man); b) utser biträdande generalsekreterare; c) verkar för lika representation för män och kvinnor i EPSU:s organ och delegationer; d) fastställer EPSU:s budget och personalbehov; e) fattar beslut om medlemskap med 2/3 majoritet av närvarande röstberättigade; f) fastställer EPSU:s mandat för den övergripande och den branschvisa sociala dialogen; g) beslutar om EPSU:s hållning gentemot de europeiska institutionerna, de europeiska arbetsgivarorganisationerna och EFS. Den har rätt att delegera vissa av sina befogenheter till flera ledamöter, ordföranden, generalsekreteraren, viceordföranden, arbetsutskottet, Jämställdhetskommittén och det fasta kommittéerna. 4.3.2 Styrelsen består av ordföranden, de två vice ordförandena, generalsekreteraren, biträdande generalsekreteraren, en ledamot per påbörjat 500.000-tal medlemmar för vilka avgift erlagts, från vart och ett av de länder där det finns förbund 7

EPSU:s Stadgar anslutna till EPSU och en ledamot som företräder ISKA. Varje valkrets representeras dessutom av en kvinna, i enlighet med bestämmelserna i paragraf 4.4.3. Varje land /valkrets utser en suppleant för varje ordinarie ledamot. Ordförandena i de fasta kommittéerna deltar och har rätt att yttra sig. 4.3.3 Styrelsen kan bjuda in observatörer. 4.3.4 Styrelsens ledamöter väljs av kongressen för en fem årsperiod, fram till slutet av därpå följande kongress. Om en vakans uppstår, kan ifrågavarande land utse en ny ledamot/suppleant, som skall godkännas av styrelsen. 4.3.5 Styrelsen bemödar sig om att fatta beslut genom samstämmighet. När det inte är möjligt sker omröstning genom att visa röstkort (se arbetsordning för EPSUs styrelsemöten, nya bilagan III, punkt 10-12). Varje ledamot (utom ordföranden), som representerar en organisation som erlagt medlemsavgiften till EPSU eller som av styrelsen beviljats nedsatt avgift eller avgiftsbefrielse, har rätt till en röst. I fall av lika röstetal har ordföranden utslagsrösten. Besluten fattas med enkel majoritet utom i medlemskapsfrågor (se paragraf 4.3.1). 4.4 Arbetsutskottet 4..1 Ett arbetsutskott skall tillsättas med uppgift att fatta beslut om de brådskande åtgärder och aktioner på mellanlång sikt som är nödvändiga för att förverkliga styrelsens policybeslut 4.4.2 Arbetsutskottet har till uppgift att öva tillsyn över sekretariatet, samordna de fasta kommittéernas verksamhet, verkställa styrelsens beslut, förbereda dess dagordning och underställa denna rekommendationer samt att handlägga finansiella och administrativa ärenden. 4.4.3 Arbetsutskottet består av ordföranden, vice ordförandena, generalsekreteraren, biträdande generalsekreteraren, ledamöter i styrelsen så att varje valkrets har två representanter, tre om valkretsen har över en miljon medlemmar, och en representant som företräder ISKA. Minst en av de två representanterna ska vara en kvinna. En valkrets som inte uppfyller kravet att utse en kvinna förlorar en plats. Suppleanterna utses av respektive valkrets. Valkretsindelningen framgår av bilaga II och revideras årligen av styrelsen. 4..4 Arbetsutskottet sammanträder minst två gånger om året. 4.5 Ordförande och vice ordförande 4.5.1 EPSU:s ordförande väljs av kongressen på fem år. Hon / han kan omväljas. 4.5.2 Ordföranden leder alla styrelsemöten och övriga möten i de stadgeenliga organen, vid vilka hon/han är närvarande. I hennes/hans frånvaro ersätts hon/han av en av vice ordförandena. 4.5.3 I den händelse ordförandeposten blir vakant under en kongressperiod ersätts ordföranden av en av vice ordförandena fram till nästkommande ordinarie kongress. 8

EPSU:s Stadgar 4.5.4 Vice ordförandena väljs av kongressen på fem år, varvid principen om lika representation ska beaktas. De kan omväljas. 4.6 Generalsekreteraren 4.6.1 Generalsekreteraren väljs av kongressen för en fem årsperiod. Hon / han ansvarar för ledningen av EPSU:s verksamhet i enlighet med kongressens och styrelsens / arbetsutskottets rekommendationer liksom ledningen av EPSU:s dagliga arbete, utarbetning och distribution av handlingar och publikationer, EPSU:s egendom och personalbehov. Detta inkluderar även rätten att anställa och avskeda medarbetare, varvid de anställdas rättigheter och kollektivavtal ska respekteras. Hon / han kan omväljas. 4.6.2 I den händelse generalsekreterareposten blir vakant, utser styrelsen en tillförordnad generalsekreterare fram till nästföljande ordinarie EPSU-kongress. 4.7 Fasta kommittéer och jämställdhetskommitté 4.7.1 Styrelsen tillsätter fasta kommittéer, som består av en företrädare för intressena i varje land där EPSU har medlemsorganisationer. Om det i ett land finns mer än en miljon betalande medlemmar har man rätt till ytterligare en representant (se bilaga IV till dessa stadgar). De fasta kommittéerna har en rådgivande funktion och redovisar sitt arbete för styrelsen och arbetsutskottet. 4.7.2 Styrelsen tillsätter en jämställdhetskommitté, som består av 2 medlemmar, som är ordinarie ledamöter i styrelsen, en kvinna och en man från varje valkrets. Suppleanter ska utses av valkretsarna..styrelsen beslutar om mandatet för jämställdhetskommittén, som är rådgivande och redovisar sitt arbete för styrelsen och arbetsutskottet. Jämställdhetskommittén sammanträder minst en gång om året. 4.8 Arbetsgrupper Styrelsen har rätt att tillsätta arbetsgrupper för en bestämd tidsperiod för att behandla ett specifikt problem eller en specifik fråga. (Se bilaga V till dessa stadgar). 4.9 Samråd inom länder och valkretsar. Ledamöterna i styrelsen, arbetsutskottet, jämställdhetskommittén och de fasta kommittéerna ska hålla kontakt och samråda med förbunden i de land / den valkrets de representerar. För detta ändamål inrättar medlemsförbunden samordningskommittéer. Eventuella problem i samband med detta rapporteras till generalsekreteraren och föreläggs vid behov för behandling i styrelsen eller arbetsutskottet. 9

EPSU:s Stadgar 5. FINANSER 5.1 EPSU:s verksamhet finansieras av medlemsorganisationerna genom en årsavgift som grundar sig på det medlemsantal för vilket de är anslutna. 5.2. Kongressen fastställer medlemsavgiftens storlek. Vid behov kan styrelsen fatta beslut om ny avgift under tiden mellan två kongresser. 5.3 Medlemsavgifterna till EPSU betalas till en central fond i EURO. Medlemsavgifterna ska erläggas årligen före den 1 april. 5.4 Medlemsorganisationernas rösträtt och rätt att utse ombud bestäms av det antal medlemmar för vilka avgift erlagts. För att ha rätt att delta i möten och erhålla sponsring, förutsätts organisationen ha erlagt medlemsavgift eller beviljats nedsatt avgift eller avgiftsbefrielse. 5.5 Styrelsen har rätt att bevilja medlemsorganisationerna tillfälligt nedsatt avgift eller avgiftsbefrielse om organisationen inte kan fullgöra sina ekonomiska skyldigheter. Ansökan måste vara arbetsutskottet och/eller styrelsen tillhanda skriftligen senast den 1 april ifrågavarande år. 5.6 Medlemsorganisationer som inte senast den 1 juli erlagt sin avgift eller beviljats nedsatt avgift/avgiftsbefrielse anses ligga efter med betalningen för ifrågavarande år till dess betalning skett. Organisationen kan genom beslut i styrelsen fråntas vissa rättigheter. 5.7 Ledamöter i arbetsutskottet / styrelsen från förbund som ligger efter med betalningen har inte yttrande- eller rösträtt. Ledamöter från organisationer som ligger efter med betalningen i två år suspenderas från arbetsutskottet och styrelsen. 5.8 Medlemsrevisorerna skall gemensamt ha tillgång till alla EPSU:s räkenskapsböcker, dokument och värdehandlingar. Det åligger revisorerna att se till att alla utgifter överensstämmer med beslut som fattats av EPSU:s styrelse eller godkänts av denna. Medlemsrevisorerna skall varje år avge en revisionsberättelse med sina slutsatser. Denna skall som en del av den ekonomiska berättelsen föreläggas styrelsens höstmöte för godkännande. 5.9 Medlemsorganisationerna bestrider själva kostnaderna för deltagande i möten. 6. UTTRÄDE 6.1 För utträde ur EPSU krävs skriftlig varsel. 6.2 Om medlemsförbund trots upprepade påminnelser inte iakttar de ekonomiska förpliktelserna i enlighet med punkt 5.3, 5.4. och 5.5. under en sammanhängande period på två år har styrelsen rätt att förklara att medlemskap suspenderats eller upphört. 6.3 Styrelsen äger på basis av en två tredjedels majoritet av närvarande och röstande ledamöter, suspendera relationer till ett medlemsförbund, som - enligt styrelsens åsikt - beter sig mot EPSU:s intressen. Berörd organisation skall informeras om beslutet och har rätt att överklaga beslutet vid nästa kongress. 6.4 Kongressen har rätt att utesluta medlemsförbund på resolution av styrelsen. 10

EPSU:s Stadgar 7. ADMINISTRATION Kommentar: Bilaga IX - samarbetsavtal mellan ISKA och EPSU - revideras för närvarande (juli 2004) 7.1 Arbetsutskottet ansvarar för EPSU:s sekretariat. 7.2 Sekretariatet sköts i samarbete med ISKA, på grundval av ett specifikt avtal mellan EPSU och ISKA (se bilaga IX). Eventuell ändring Detta stycke hör historiskt sett samman med 7.2. Om 7.2 stryks - se nedan för orsaken - täcks 7.1 i själva verket av 4.4.1 och behövs därför inte. Därför borde kanske rubriken på detta avsnitt ges nytt namn. 7.3 Som ett led i arbetet skall EPSU:s medlemsorganisationer uppmuntras att spela en större roll i framtagandet av handlingsriktlinjer och i den allmänna verksamheten. Eventuell ändring Om avsnitt 7 ska ändras borde denna mening infogas i punkt 4.9. 7.4 Språkresurser: a) Språk som tolkas: vid fasta, stadgeenliga möten 1 kommer inte mer än 6 språk (se lista i nya bilaga I) att erbjudas med aktiv och passiv tolkning. Inom ramen för ekonomiska / tekniska möjligheter kommer ytterligare passiv tolkning att erbjudas. Tolkning vid kongressen kommer att ske på inte mindre än de 6 språk, som finns med på listan i bilaga I; b) Språk som översätts: EPSU:s handlingar som kräver beslut av ett fast, stadgeenligt organ kommer att vara tillgängligt på 5 språk; c) Tillfälliga möten och arbetsgrupper bör i mån av möjlighet begränsa sig till att använda engelska. 1 Följande är fasta, stadgeenliga möten: styrelsen, arbetsutskottet, fasta kommittéer och jämställhetskommittén. 11

EPSU:s Stadgar 8. TOLKNING AV STADGARNA 8.1 Styrelsen är ansvarig för tolkningen av stadgarna mellan kongresserna. För stadgeändringar erfordras en majoritet på minst två tredjedelar av de närvarande röstberättigade på kongressen. Bilagor är inte del av stadgarna och kan vid behov ändras av styrelsen. 8.2 Bilagor är inte del av stadgarna och kan vid behov ändras av styrelsen. 8.3 Vid tvist om tolkning av stadgarna gäller den franska versionen. 12

Bilagor till stadgarna BILAGOR TILL STADGARNA 13

Bilaga I EPSUs Stadgar Bilaga I Språk: Tolkning A) Aktiva (tala och lyssna) språk som tolkas på EPSU:s stadgeenliga möten och konferenser blir engelska, franska, tyska. italienska och ett skandinaviskt språk. På valkretsbaserade stadgeenliga möten bör en viss flexibilitet observeras vad beträffar val av aktiva språk. B) Försök kommer att göras för att säkra att största möjliga antal passiva (tala men inte lyssna) språk erbjuds och/eller andra former av språkhjälp förekommer på EPSU:s stadgeenliga möten och konferenser. C) Tolkning kommer att arrangeras på basis av de anmälningar som erhålls innan fristen går Tolkning garanteras inte åt deltagare som inte har yttranderätt. När tolkning särskilt arrangerats för en deltagare och han/hon inte kan delta i mötet, måste sekretariatet meddelas minst 4 veckor före mötet. Deltagarens fackförbund får betala tolkens faktura om fristen inte respekteras. Detta gäller inte i nödlägen. Översättning D) EPSU-handlingar som kräver beslut av ett EPSU stadgeenligt organ kommer att tillhandahållas på 5 språk: engelska, franska, tyska, spanska, svenska. (Beslut vid EPSU:s styrelsemöte den 14 juni 2002. E) I enlighet med (omnumererad) punkt 7.1. i EPSU:s stadgar äger styrelsen att ändra ovanstående bestämmelser med de begränsningar som fastställs i punkt 6.4. 14

Bilaga II - EPSU:s Stadgar Bilaga II EUROPEISKA FEDERATIONEN FÖR OFFENTLIGANSTÄLLDAS FÖRBUND Mötesordning för kongressen - Paragraf 4.2.8 Förberedelser inför kongressen 1. Styrelsen utser för val/ratificering av kongressen: Fullmaktskommittén; Kongressledning; Mötesordningskommittén; Resolutionskommittén; rösträknare som kontrollerar antalet roster. Resolutioner 2. I enlighet med artikel 4.2.8 i stadgarna fastställer styrelsen om vilka områden den vill lägga fram policyresolutioner till kongressen. Den skall inrätta en resolutionskommitté som består av styrelseledamöter från varje valkrets (1 ordinarie och en 1 suppleant) eller deras ombud. Resolutionskommitténs uppgift är att utarbeta förslag till policyresolutioner för styrelsens räkning. Den ger styrelsen råd om hur man skall ställa sig till resolutioner och ändringsförslag till resolutioner som har mottagits av medlemsorganisationerna. Resolutionskommittén inrättas 18 månader före kongressen. Den inleder sitt arbete så snart som möjligt, men inte senare än ett år före kongressens första dag. Den fortsätter att arbeta under kongressen. 3. Resolutionsförslag från medlemsorganisationer som skall tas upp på kongressens dagordning och ändringsförslag till stadgan måste vara generalsekreteraren tillhanda skriftligen senast sex månader före kongressens första dag. Kopior av giltiga resolutionsförslag skall sändas ut till alla medlemsförbund senast fem månader före kongressens första dag. Ändringsförslag till resolutioner måste vara generalsekreteraren tillhanda skriftligen senast fyra månader före kongressens första dag. Efter att ha mottagit råd från resolutionskommittén, ger styrelsen rekommendationer gällande omröstningen om mottagna resolutioner och/eller ändringsförslag. Slutgiltiga resolutionsförslag sänds ut till kongressombuden senast två månader före det datum då kongressen inleds. Nominering av kandidater till förtroendeposter 4. Alla förtroendevaldas mandat upphör vid kongressen. Medlemsförbunden nominerar kandidat(er) till posterna som ordförande, generalsekreterare och medlemsrevisorer som väljs av kongressen och informerar sekretariatet om förslagen fem månader före kongressen. Två månader före kongressen beslutar styrelsen vilken/vilka kandidat(er) den rekommenderar. Vid denna tidpunkt tillkännager de aktuella innehavarna av nämnda poster om de ställer upp för omval. 15

Bilaga II - EPSU:s Stadgar Kongressens sammansättning 5. Kongressen består av: a) röstberättigade ombud som företräder medlemsorganisationer enligt artiklarna 4.2.5. och 5.6. på basis av 2 röster för varje medlemsförbund med upp till x medlemmar eller del därav och en extra röst för varje ytterligare x betalande medlemmar eller del därav. Inget fackförbund kan sända fler ombud än det antal röster de har rätt till. x beräknas enligt följande: antalet betalande medlemmar: antalet platser som återstår efter tilldelning av 2 platser per berättigat förbund. Delegationens röster räknas ut på basis av året med fullständiga medlemsdata som ligger närmast tidsfristen för utsändning av kallelse till kongressen. Med undantag för organisationer som blivit medlemmar i EPSU under kongressperioden, äger endast de förbund rätt att skicka ombud som uppfyllt sina ekonomiska förpliktelser i enlighet med punkterna 5.3., 5.4. och 5.5. för varje år av innevarande kongressperiod. Högsta antal delegater fastställs till omkring 500. b) EPSU:s ordförande och generalsekreterare med yttrande- och rösträtt c) ISKA:s företrädare i styrelsen med yttrande- och rösträtt d) företrädare från EFS och andra europeiska och internationella fackliga organisationer till vilka medlemsförbunden är anslutna, på inbjudan av styrelsen e) gäster, med yttranderätt vid kongressen, på inbjudan av styrelsen f) (nuvarande c) observatörer och teknisk personal från medlemsorganisationer som inte överskrider halva storleken på delegationen, observatörer från ickemedlemsorganisationer på inbjudan av styrelsen; g) de medarbetare som behövs för att underlätta kongressens arbete. Kongressens konstituerande 6. Vid den första sessionen väljer eller ratificerar kongressen: Fullmaktskommittén, med uppgift att granska ombudens fullmakter. Kommittén har rätt att undersöka om medlemsorganisationerna uppfyller villkor och skyldigheter enligt stadgan. Fullmaktskommittén har rätt att begära nödvändig information av generalsekreteraren, styrelseledamöterna och andra kongressombud för att fullgöra sin uppgift eller bestyrka om ombudens fullmakter är giltiga. Fullmaktskommittén skall avlägga en rapport till kongressen om antalet anmälda och röstande manliga/ kvinnliga ombud. Om anmälda ombud inte kan delta i kongressen skall deras förbund ge generalsekreteraren uppgifter om suppleantens namn för att en korrekt lista över ombud ska kunna godkännas av fullmaktskommittén. Omröstning eller val äger inte rum förrän kongressen har diskuterat och röstat om den inledande rapporten och rekommendationerna från fullmaktskommittén. Kongressledningen som består av fyra ordföranden (två kvinnor och två män). Ordförandena turas om med ordförandeskapet under kongressens och ser till att sammanträdet genomförs i tillbörlig ordning. De bistås av två protokollförare (en man och en kvinna) med ansvar för att protokollföra inlägg för och emot en 16

Bilaga II - EPSU:s Stadgar resolution, notera omröstningarnas majoritet och i händelse av rösträkning, räkna ja-, nej- och nedlagda röster. Kongressprotokollet godkänns och undertecknas av kongressledningen. Sekretariatet och tekniska rådgivare kommer att bistå kongressledningen i dess arbete efter behov. Resolutionskommittén som ger förklaringar, när så krävs, om bakgrunden till textförslag och rekommendationer inför omröstningar. Mötesordningskommittén, som rekommenderar en ordningsföljd och tidsbegränsningar för talare, granskar och rapporterar om samtliga resolutioner och ändringsförslag som har mottagits av medlemsförbunden och styrelsen är giltiga samt ger kongressen rekommendationer om frågor som kräver ett beslut för att kongressen skall kunna genomföras på tillbörligt sätt. Rösträknare väljs av kongressen för att kontrollera antalet röster. Kongressens genomförande Deltagande i debatter 7. Kongressledningen har ansvaret för att styra debatter och organisera arbetet enligt den antagna dagordningen och tidsschemat. Kongressledningen upprättar en talarlista över de som har begärt att få yttra sig. 8. Begäran om att yttra sig måste ställas skriftligen till kongressledningen innan en session inleds och innehålla ombudens namn, organisationen och landet som företräds, samt ämne eller dagordningspunkt som de vill yttra sig om. 9. Med undantag av inledningar till rapporter och resolutioner är den maximala talartiden sju minuter. Om kongressledningen anser att det av tidsskäl är nödvändigt, kan den ytterligare begränsa talartiden eller sätta streck för talarlistan om en viss punkt. Kongressledningen kan avbryta en talare om han eller hon överskrider överenskommen talartid eller hans/hennes inlägg inte anses hålla sig till saken. 10. Resolutioner och andra policydokument för godkännande, presenteras och läggs fram av en styrelseledamot. Förslagsställaren har svarsrätt för klargöranden. 11. EPSU:s ordförande och generalsekreterare har rätt att yttra sig närhelst de önskar. Omröstningar 12. Om inget annat stipuleras är kongressen beslutför med 50 % + 1 av anmälda och röstberättigade ombud. 13. Omröstning på kongressen sker genom att röstberättigade ombud visar röda röstkort enligt artikel 4.2.5. och 5.6 i stadgarna. Om elektroniska omröstningssystem är tillgängliga kan de användas för att säkerställa snabb och exakt räkning. 14. I händelse av tveksamhet om vilken majoritet som har uppnåtts eller beslutförhet skall rösträknarna räkna rösterna. I händelse av lika röstresultat genomför ordföranden en ny omröstning. Om omröstningsresultatet fortfarande är lika skall resolutionsförslaget hänskjutas till styrelsen för granskning och beslut. 15. På begäran av minst 4 förbund från 4 olika länder kan omröstning med fullmakt äga rum, med det antal tillåtna röster som fastställs i punkt 6 a) i mötesordningen. 17

Bilaga II - EPSU:s Stadgar Brådskande resolutioner 16. Brådskande resolutioner kan lämnas in om ärenden där en utveckling har skett efter det att tidsfristen för inlämnande av förslag har löpt ut. Mötesordningskommittén undersöker om sådana resolutioner är tillåtliga innan de tas upp för diskussion och omröstning av kongressen. Ordningsfrågor och rätt till invändningar 17. Ombud har rätt att begära en ordningsfråga vid sidan av listan över anmälda talare. En ordningsfråga kan föreslå att man sätter streck för talarlistan, begränsa talartid, föreslå en alternativ behandling av dagordningspunkter eller gälla omröstningsförfarandet. Ett ombud kan endast yttra sig en gång om ordningsfrågan med en begränsad talartid på två minuter. Ett ombud som begär ordet för en ordningsfråga har inte rätt att yttra sig om den sakfråga som debatteras. När ordningsfrågan har lagts fram frågar kongressledningen om något ombud vill yttra sig mot ordningsfrågan. Ett ombud som uttalar sig mot ordningsfrågan har också en talartid på två minuter. Därefter skall omröstning hållas om ordningsfrågan. Val av ordförande/generalsekreterare Val av ordförande eller generalsekreterare sker med hemlig omröstning om det finns fler än en nominering till en post. I samtliga fall skall val förrättas med hemlig omröstning på begäran av 4 förbund från 4 länder. 18

Bilaga III EPSUs Stadgar Bilaga III MÖTESORDNING FÖR EPSU:s STYRELSEMÖTEN Ledamöter 1. Alla länder där EPSU har medlemsorganisationer (1 ledamot per 500.000 betalande medlemmar eller delar därav), ISKA och ytterligare en kvinna per valkrets. 2. Ordförande, viceordföranden, generalsekreteraren, samt biträdande generalsekreteraren. 3. Ordföranden för EPSU:s fasta kommittéer, dock endast med yttranderätt. Övriga ombud 4. Ett ombud från internationella medlemsorganisationen Unions Syndicale har en ständig inbjudan att närvara som observatör. 5. EPSU:s representant i Eurocadres har en ständig inbjudan att närvara som observatör. 6. EPSU:s representanter i EFS organ kan inbjudas av generalsekreteraren. 7. Generalsekreteraren beslutar vilka medarbetare från sekretariatet får delta i mötet. Gäster 8. A ständig inbjudan skall utfärdas till EFS generalsekreterare. 9. Arbetsutskottet eller ordförande/viceordföranden får bjuda in en offentlig person eller icke-ansluten facklig organisation genom generalsekreterarens försorg. Rådgivare 10. Ordinarie ledamöter, eller i deras frånvaro suppleanter, får bistås av en rådgivare. Rådgivarnas namn måste anmälas till EPSU:s sekretariat inom tidsfristen för anmälning till mötet. Yttranderätt 11. Följande har yttranderätt: Ordinarie ledamöter och suppleanter; Ordföranden för fasta kommittéer; Övriga representanter (när de ombeds yttra sig); Inbjudna EPSU representanter i EFS organ (när de ombeds yttra sig); sekretariatets medarbetare (när de ombeds yttra sig); gäster (när de ombeds yttra sig); Bemyndigade representanter i frånvaro av ordinarie ledamöter och suppleanter (på villkor att sekretariatet informeras). 19

Bilaga III EPSUs Stadgar Rösträtt 12. Följande har rösträtt på basis av villkoren i punkt 4.3.5. i EPSU:s stadgar: Ordinarie ledamöter; Suppleanter i frånvaro av deras ordinarie ledamöter. Registrering 13. Deltagarna ska registrera sig hos sekretariatets företrädare innan de intar sina platser i möteslokalen. Ordinarie ledamöter, och i deras frånvaro suppleanter, erhåller ett röstkort vid registreringen. Votering 14. Röstning sker genom kortuppräckning. Om en kvalificerad styrelseledamot begär votering skall denna anhållan gå till votering. Om den bifalls av en enkel majoritet av kvalificerade ledamöter skall votering verkställas om beslutet. Tolkning 15. Tolkning i enlighet med punkt 6.4 i EPSU:s stadgar arrangeras på basis av anmälningar som erhållits inom fristen för anmälning till mötet. 16. Tolkning i enlighet med punkt 6.4 i EPSU:s stadgar garanteras inte för deltagare som anmäler sig när fristen gått ut. 17. Tolkning i enlighet med punkt 6.4 i EPSU:s stadgar garanteras inte för deltagare som saknar yttranderätt. 18. Tolkning arrangeras på basis av de anmälningar som erhålls innan fristen går Tolkning garanteras inte åt deltagare som inte har yttranderätt. När tolkning särskilt arrangerats för en deltagare och han/hon inte kan delta i mötet, måste sekretariatet meddelas minst 4 veckor före mötet. Deltagarens fackförbund får betala tolkens faktura om fristen inte respekteras. Detta gäller inte i nödlägen. Möteshandlingar 19. Möteshandlingar skickas endast ut/distribueras till ordinarie ledamöter och suppleanter och till deltagare med yttranderätt. Handlingarna skickas ut på engelska 8 veckor och 4 veckor före mötet, utom i undantagsfall. Protokoll 20. Protokoll skall alltid innehålla: Deltagareförteckning; Dagordningen som godkändes; Talare i diskussioner; Förslag som lagts fram och förslagsställare; Beslut som fattas (och, i förekommande fall, antalet röster). 20

Bilaga IV EPSUs Stadgar Bilaga IV MÖTESORDNING FÖR EPSU:s ARBETSUTSKOTTS MÖTEN Ledamöter 1. Alla EPSU:s valkretsar och ISKA ska företrädas av sina medlemmar. De är styrelseledamöter på basis av två ombud per valkrets, tre om valkretsen har över en miljon medlemmar, och en ledamot som företräder ISKA. Minst ett av ombuden som nomineras skall vara kvinna. Valkretsar som inte iakttar kravet att nominera en kvinna förlorar ett ombud. Alla valkretsar nominerar suppleanter. 2. Valkretsar som beslutat att ombuden (både ordinarie och suppleanter) deltar växelvis skall skriftligt meddela sekretariatet namn på ordinarie ledamöter och suppleanter inom tidsfristen för anmälning till mötet. 3. Ordförande, viceordföranden, generalsekreteraren och biträdande generalsekreteraren. Observatörer 4. EPSU:s representanter i EFS organ får inbjudas av generalsekreteraren. 5. Generalsekreteraren beslutar vilka medarbetare från sekretariatet som delta i mötet. Gäster 6. Arbetsutskottet eller ordförande/ viceordförande få inbjuda en offentlig person eller icke ansluten facklig organisation, genom generalsekreterarens försorg. Rådgivare 7. Ordinarie ledamöter, eller i deras frånvaro suppleanter, får bistås av en rådgivare. Rådgivarnas namn måste anmälas till EPSU:s sekretariat inom tidsfristen för anmälning till mötet. Yttranderätt 8. Följande har yttranderätt: Ordinarie ledamöter och suppleanter; Inbjudna EPSU representanter i EFS organ (när de ombeds yttra sig); Bemyndigade representanter i frånvaro av ordinarie ledamöter och suppleanter (på villkor att sekretariatet informeras). Rösträtt 9. Följande har rösträtt på basis av villkoren i punkt 4.3.5. i EPSU:s stadgar: Ordinarie ledamöter; Suppleanter i frånvaro av deras ordinarie ledamöter. 21

Bilaga IV EPSUs Stadgar Registrering 10. Deltagarna ska registrera sig hos sekretariatets företrädare innan de intar sina platser i möteslokalen. Ordinarie ledamöter, och i deras frånvaro suppleanter, erhåller ett röstkort vid registreringen. Votering 11. Röstning sker genom kortuppräckning. Om en kvalificerad styrelseledamot begär votering skall denna anhållan gå till votering. Om den bifalls av en enkel majoritet av kvalificerade ledamöter skall votering verkställas om beslutet. Tolkning 12. Tolkning i enlighet med punkt 6.4 i EPSU:s stadgar arrangeras på basis av anmälningar som erhållits inom fristen för anmälning till mötet. 13. Tolkning i enlighet med punkt 6.4 i EPSU:s stadgar garanteras inte för deltagare som anmäler sig när fristen gått ut. 14. Tolkning i enlighet med punkt 6.4 i EPSU:s stadgar garanteras inte för deltagare som saknar yttranderätt. 15. Tolkning arrangeras på basis av de anmälningar som erhålls innan fristen går. Tolkning garanteras inte åt deltagare som inte har yttranderätt. När tolkning särskilt arrangerats för en deltagare och han/hon inte kan delta i mötet, måste sekretariatet meddelas minst 4 veckor före mötet. Deltagarens fackförbund får betala tolkens faktura om fristen inte respekteras. Detta gäller inte i nödlägen. Möteshandlingar 16. Möteshandlingar skickas endast ut/distribueras till ordinarie ledamöter och suppleanter och till deltagare med yttranderätt. Handlingarna skickas ut på engelska 8 veckor och 4 veckor före mötet, med mindre än att ett nödläge uppstår. Protokoll 17. Protokoll skall alltid innehålla: Deltagareförteckning; Dagordningen som godkändes; Talare i diskussioner; Förslag som lagts fram och förslagsställare; Beslut som fattas (och, i förekommande fall, antalet röster). 22

Bilaga V EPSUs Stadgar Bilaga V EUROPEISKA FEDERATIONEN FÖR OFFENTLIGANSTÄLLDAS FÖRBUND Valkretsar - 4.4.3 Danmark, Norge, Sverige, Finland, Island Storbritannien, Irland Tyskland Benelux, Frankrike Centraleuropa: Nordöstra Europa: Sydöstra Europa: Medelhavsområdet Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakiska republiken, Ungern, Slovenien, Kroatien Makedonien, Serbien, Montenegro, Bosnïen-Herzegovina Estland, Lettland, Litauen, Polen Rumänien, Bulgarien, Turkiet Italien, Spanien, Portugal, Malta, Grekland, Cypern 23

Bilaga VI EPSUs Stadgar Bilaga VI EUROPEISKA FEDERATIONEN FÖR OFFENTLIGANSTÄLLDAS FÖRBUND Riktlinjer angående fasta kommittéer - Paragraf 4.7 1. Styrelsen kan, under förutsättning att hänsyn tas till EPSU:s policy och budget, tillsätta fasta kommittéer. Endast de förbund som erlagt medlemsavgift till EPSU eller som av styrelsen beviljats nedsatt avgift eller avgiftsbefrielse kan ingå i de fasta kommittéerna. Styrelsen kan även pröva möjligheten att på annat sätt få fram medel. De fasta kommittéerna: syfte och uppgifter 2. En fast kommitté är ett organ som bildats för en stor grupp anställda inom ett särskilt område inom den offentliga sektorn. Denna upprättar ett arbetsprogram i enlighet med EPSU:s allmänna policy och de anställdas intressen inom det område för vilken den upprättats. Detta program måste godkännas av styrelsen. Kommittén rapporterar om sin verksamhet till styrelsen - och mellan styrelsens sammanträden till arbetsutskottet. Den fasta kommittén bistår styrelsen med råd i frågor som berör det område för vilket den bildats. Den har rätt att tillsätta undergrupper för att behandla frågor som är av särskilt intresse för en viss grupp anställda inom området för vilket den bildats, under förutsättning av styrelsens godkännande. 3. Den fasta kommittén utbyter fullständig information om förhandlingar och kollektivavtal, arbetsvillkor liksom facklig policy och fackliga kampanjer inom det område för vilket den bildats. Detta kan utgöra en början till samordning och gemensamma beslut om kollektiva förhandlingar på europeiskt plan. 4. Den fasta kommittén ansvarar för den sociala dialogen i samråd med arbetsutskottet - se paragraf 4.4.2 (förhandlingar med arbetsgivarorganisationer på europeisk nivå) inom det område för vilket den bildats av styrelsen. Överenskommelser som träffas inom ramen för den sociala dialogen måste underställas styrelsen för godkännande. Den fasta kommittén håller styrelsen - och mellan styrelsens sammanträden arbetsutskottet - informerad om den sociala dialogens utveckling. Sammansättning 5. Den fasta kommittén består av ansvariga företrädare för medlemsförbunden inom det område för vilket den bildats och som har hand om avtalsförhandlingarna i det egna landet. En företrädare per land där EPSU har medlemsförbund samt ytterligare en företrädare om det i landet finns över en miljon betalande medlemmar. Förbunden i EUs medlemsländer, de europeiska förvaltningarna och institutionerna måste vara representerade. På så sätt kan arbetsgivarna i de olika länderna möta sina fackliga motparter på europeiskt plan inom ramen för den sociala dialogen. 6. Under året som följer på generalförsamlingen väljer den fasta kommittén inom sig en ordförande och två vice ordförande. Ordföranden sköter, tillsammans med EPSU:s sekretariat det dagliga arbetet och verkställer arbetsprogrammet. Ordföranden rapporterar om verksamheten och den sociala dialogen till styrelsen - och mellan styrelsens sammanträden till arbetsutskottet. Sekretariat 7. EPSU:s sekretariat fungerar som den fasta kommitténs sekretariat såvida inte frågan handhas på annat sätt, efter beslut i styrelsen. 24

Bilaga VII EPSUs Stadgar Bilaga VII EUROPEISKA FEDERATIONEN FÖR OFFENTLIGANSTÄLLDAS FÖRBUND Specialarbetsgrupper - Paragraf 4.8 1. Styrelsen kan tillsätta en eller flera specialarbetsgrupper för att behandla en specifik fråga. Styrelsen fastställer arbetsgruppens mandat. Denna bistår styrelsen med råd om hur denna fråga ska behandlas. Styrelsen tar årligen ställning till arbetsgruppens/arbetsgruppernas fortsatta existens. 2. EPSU:s sekretariat fungerar som arbetsgruppens sekretariat eller har överinseende över detta. 25

Bilaga VIII EPSUs Stadgar Bilaga VIII FÖRFARANDEN OCH MANDAT för den SOCIALA DIALOGEN Detta dokument beskriver förfaranden EPSU ska följa för att få mandat för och besluta om avtal inom den branschövergripande och branschvisa sociala dialogen. I. Bidrag till social dialog: fastställande av EPSU:s allmänna ståndpunkter. De ståndpunkter EPSU intar i både den branschövergripande och branschvisa sociala dialogen ska grundas på policy som antagits av kongressen. Vid behov utvecklas dessa principer vidare av styrelsen för den branschövergripande sociala dialogen och av de fasta kommittéerna för den branschvisa sociala dialogen. II. Branschövergripande dialog Inför samråd och förhandlingar i enlighet med det sociala kapitlet i EG-fördraget, har styrelseledamöterna det politiska ansvaret för att samordna ståndpunkter med medlemsförbunden och medlemmarna i de fasta kommittéerna från EU, EES och ansökarländerna. Information sänds ut på tillgängliga språk (kommissionen och/eller EFS) till samtliga medlemsförbund och styrelseledamöter. EPSU:s ståndpunkter under den första och andra fasen av samrådsförfarandet kommer att finnas på engelska på grund av de korta tidsfristerna och i enlighet med styrelsens beslut i maj 1999. När möjligt kommer korrespondens att sändas via e-post för att spara tid. EPSU samordnar sina inlägg med EFS. 1. Samråds- och informationsfas 1.1. Europeiska kommissionen inleder samrådsförfarandet Kommissionen skickar ett dokument eller förslag om socialpolitik till arbetsmarknadens parter för samråd i enlighet med förfarandena i det sociala kapitlet. Vid behov presenterar EPSU:s sekretariat ett utkast till förslag om en tänkbar ståndpunkt för EPSU, där man beskriver hur offentliganställda och deras förbund påverkas. Utkastet går till samtliga medlemsförbund för information och diskussion och till styrelseledamöterna för samordning mellan medlemsförbunden i landet. Utifrån de kommentarer som kommer in lägger EPSU:s sekretariat fram ett utkast till arbetsutskottet för beslut. Arbetsutskottet beslutar om EPSU ska sända ståndpunkten till kommissionen och EFS inom samrådsperioden på sex veckor. Om ett möte med arbetsutskottet är omöjligt sker förfarandet skriftligt. Beslut meddelas samtliga medlemsförbund och styrelseledamöter. 26

Bilaga VIII EPSUs Stadgar 1.2. Andra samrådsfasen Ett liknande förfarande gäller under den andra samrådsfasen. Vid behov presenterar EPSU:s sekretariat ett utkast till förslag om en tänkbar ståndpunkt för EPSU, där man beskriver hur offentliganställda och deras förbund påverkas. Utkastet går ut till medlemsförbunden för information och diskussion och till styrelseledamöterna för samordning mellan medlemsförbunden i landet. Utifrån de kommentarer som kommer in lägger EPSU:s sekretariat fram ett utkast till arbetsutskottet för beslut. Arbetsutskottet beslutar om EPSU anser att den socialpolitiska frågan är en förhandlingsfråga eller inte. Detta kommer att meddelas samtliga medlemsförbund, styrelseledamöter, EFS och kommissionen. EFS avgör om de vill förhandla om frågan eller inte. Om EFS beslutar att inte förhandla avslutas det branschövergripande förfarandet. Samrådsperioden är sex veckor. Beslut delges medlemsförbund och styrelseledamöter. Det är möjligt att EPSU och/eller de europeiska arbetsgivarorganisationerna för offentliganställda anser att en fråga är värd att förhandlas om samtidigt som EFS, CEEP och UNICE säger nej. I detta fall, se avsnitt III Branschvis social dialog. 2. Förhandlingar Förhandlingar inleds om de europeiska branschövergripande parterna (EFS, UNICE, CEEP) har kommit överens om att förhandla. 2.1. Fastställa mandat EPSU tar emot förslag från EFS. Vid behov kommenterar EPSU:s sekretariat EFS förslag utifrån EPSU:s ståndpunkter under den första och andra samrådsfasen. Styrelseledamöter och medlemsförbund får all nödvändig information om EFS förslag och EPSU-sekretariatets kommentarer om de eventuella förhandlingarna, åtminstone fyra veckor innan EFS styrelse beslutar om mandatet. Eftersom EPSU:s representant i EFS styrelse behöver kunna yttra sig, måste EPSU:s styrelseledamöter (som samordnar inlägg från medlemsförbunden) skriva till EPSU:s sekretariat, helst på engelska eller på ett annat officiellt EPSU-språk och upplysa om sina synpunkter. Utifrån de svar som kommer in fastställs den slutliga ståndpunkten i EFS styrelse av EPSU:s företrädare (ordinarie och suppleanter) i EFS styrelse. EPSU informerar också EFS om att EPSU önskar delta i EFS förhandlingsdelegation och att man kommer att företrädas av EPSU:s generalsekreterare eller hennes/hans utsedda ombud. 2.2. Övervakning av förhandlingarna Medlemsförbund, arbetsutskottet och styrelsen informeras regelbundet om hur förhandlingarna fortskrider. 27

Bilaga VIII EPSUs Stadgar I brådskande fall kan beslut om mandat eller ändringar av mandat göras skriftligen under en samrådsperiod med styrelseledamöterna på 4-veckor. Samtliga medlemsförbund informeras. Om förhandlingarna leder till ett utkast till avtal sänds texten ut till EPSU:s medlemsförbund och styrelsen, i princip 6 veckor innan EFS styrelse fattar ett beslut (vilket möjliggör samråd och fastställande av mandat för omröstning). III. Branschvis social dialog Följande förfarande tillämpas för den branschvisa sociala dialogen: 1. Inledning av förfarandet EPSU föreslår ett ämne för diskussion med arbetsgivarna inom branschen eller accepterar ett förslag från arbetsgivarna inom branschen. Den fasta kommittén fattar beslut utifrån allmän antagen EPSU-policy och EPSU:s prioriteringsprogram. Den fasta kommittén avgör vilka frågor det vill behandla. 2. Utnämning av förhandlingsgrupp En förhandlingsgrupp nomineras för att, vid behov, förbereda en gemensam ståndpunkt. Den utses av den fasta kommittén och säkerställer att en bra balans uppnås mellan sakkunskap, regioner, kvinnor och män. Gruppen omfattar en företrädare för EPSU:s sekretariat. EPSU:s sekretariat kan utarbeta utkast till förslag/svar. 3. Förhandlingar Under diskussionerna med arbetsgivarna rapporterar förhandlingsgruppen till den fasta kommitténs ordförande och vice-ordförande. Ordföranden, vice-ordförandena och förhandlingsgruppen beslutar om när man ska be medlemmarna om inlägg/beslut. 4. Kommittéer för branschvis social dialog EPSU:s delegation till kommittéerna för branschvis social dialog består av medlemmar i motsvarande fast kommitté och omfattar en företrädare för varje EU-medlemsstat i den mån det är möjligt. Om en branschvis social dialog upprättas i en sektor som inte företräds i motsvarande fasta kommitté inrättas förhandlingsgruppen med berörda förbund. Den rapporterar till den fasta kommittén. Alla medlemsförbund i den specifika sektorn informeras och hörs om ståndpunkter man har kommit fram till i kommittéerna för branschvis sociala dialog. Den fasta kommittén studerar det slutgiltiga resultatet av en branschförhandling och gör en rekommendation om att bifalla eller avvisa förslaget som sedan antas av styrelsen. Om det råder tidsbrist får arbetsutskottet mandat att anta rekommendation från det fasta utskottet. (Vid behov kan detta ske genom ett skriftligt förfarande). IV. Beslutsfattande och omröstningar 1. Omröstning om det slutgiltiga förhandlingsresultatet (själva avtalet) äger rum med 2/3 majoritet av de röstberättigade styrelsemedlemmarnas avgivna röster. Styrelsen är beslutsmässig med 50 % + 1 av styrelsens ordinarie ledamöter. 28

Bilaga VIII EPSUs Stadgar 2. Samma beslutsmässighet krävs för det skriftliga förfarandet (50 % plus 1). Ordinarie styrelseledamöter måste uttala sig för att uppnå beslutsmässighet. Majoriteten är 2/3 av de som har röstat. Arbetsutskottet kan godkänna resultaten skriftligt om det är nödvändigt på grund av tidsbrist. Det skriftliga svaret sänds till styrelsen. 3. Eftersom avtalen endast gäller EU- och EES-länder är styrelseledamöter från dessa länder röstberättigade. 4. I alla andra fall fortsätter regeln om enkel majoritet (av närvarande röstberättigade) att gälla i styrelsen, arbetsutskottet och de fasta kommittéerna. (4.3.5 i EPSU:s stadgar.) 5. Nedlagd röst tolkas som att ledamoten ställer sig neutral till resultatet. 6. Det åligger ledamoten i styrelsen, arbetsutskottet och de fasta kommittéerna att se till att alla förbund är engagerade och deltar i samråd inom tidsfristerna. 7. Förbund som anser att detta förfarande inte respekteras kan vända sig till arbetsutskottet och/eller styrelsen genom sekretariatet. V. Tolkning av detta dokument I händelse av frågor och omständigheter som inte omfattas av förfaranden och mandat enas styrelsen om att sekretariatet och, om tillämpligt, i samråd med ordföranden/vice-ordföranden eller arbetsutskottet, kan tolka dokumentet. Styrelsen får information i efterhand. 29

Bilaga IX EPSUs Stadgar Bilaga IX (Styrelsen beslöt den 4-5 mars 2004 att diskussionerna om denna bilaga ska fortsätta på ordförandenplan med de 2 organisationerna) Samarbetsavtal mellan ISKA och EPSU (5:e versionen, godkänd av ISKA:s europeiska regionalkonferens som sammanträdde i Budapest 23-24 november 1999) Detta avtal grundar sig på paragraf 6.2 i EPSU:s stadgar. 1. Samarbetsområden Enligt detta avtal har EPSU två huvuduppgifter: a) att för ISKA:s medlemsförbund utgöra ISKA:s europeiska delregion för länder inom EU och EES samt för länder som ansöker om EU-medlemskap; b) att inom ramen för EFS utgöra en oberoende branschfederation för offentliganställda. Dessa uppgifter kräver arrangemang för samarbetet mellan ISKA och EPSU och oberoende EPSU-strukturer och resurser för att handlägga frågor som härrör från den europeiska integrationsprocessen. Vad gäller punkt 1 a) ligger ansvaret hos ISKA:s styrelse och den europeiska regionalkommittén, som beslutar om ISKA:s europeiska regionala verksamhet. I detta arbete skall EPSU bistå med genomförandet av ISKA:s handlingsprogram på delregional nivå. Vad gäller punkt 1 b) ligger ansvaret hos EPSU:s arbetsutskott och styrelse som beslutar om riktlinjer och styr resursanvändningen. EPSU:s medlemsavgifter skall betalas i EURO till ett EPSU-konto. ISKA:s och EPSU:s medlemsorganisationer skall till både ISKA och EPSU ange samma medlemskapssiffror för betalningen av medlemsavgifter. ISKA stöder EPSU:s verksamhet genom: att tillhandahålla ändamålsenlig medfinansiering; att ställa behövlig personal till EPSU:s förfogande; att tillhandahålla administrativt och tekniskt stöd. 2. Personal a) ISKA:s generalsekreterare delegerar, inom ramen för detta avtal, ansvaret för EPSUsekretariatet till EPSU:s arbetsutskott i överensstämmelse med paragraf 6.1 i EPSU:s stadgar och paragraf 16.1 i ISKA:s stadgar. EPSU:s generalsekreterare har ansvaret för den dagliga ledningen av sekretariatets arbete. Han/hon är redovisningsskyldig inför EPSU:s styrelse och arbetsutskott. Dessa befogenheter omfattar bl.a.: att utarbeta och sända ut handlingar och publikationer att handha den allmänna förvaltningen, egendom och personalfrågor att anställa och avskeda personal, med beaktande av personalens rättigheter i enlighet med gällande kollektivavtal, varvid också rätten att överklaga måste beaktas. 30