fyllnadsval (Lindeberg) Val av ny ersättare i direktionen för medborgarinstitutet i Kyrkslätt (Lindeberg)

nr 5/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE 45 FGE 46 FGE 47 FGE 48 FGE 49 FGE 50 FGE 51 FGE 52 FGE 53 Mötes konstituering Tilläggsanslag för investeringen "andelsavgiften för Kyrkslätts nät" Ändring av tomtens försäljningspris/ tomt K161t6 Utlåtande om utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i miljö- och byggnadsnämnden och fyllnadsval (Lundqvist) Förlust av valbarhet till fullmäktige och fyllnadsval (Westermarck) Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i fullmäktige (Lindeberg) Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i miljö- och byggnadsnämnden och fyllnadsval (Lindeberg) Val av ny ersättare i direktionen för medborgarinstitutet i Kyrkslätt (Lindeberg)

Sida 2 Nr 5/2014 Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl. 18.30 - Närvarande medlemmar Alho Arja, ordförande Dahlqvist Rabbe, medlem Gottberg Carl-Johan, medlem Holmberg Johan, ersättare Holmlund Åke, medlem Honkasalo Antero, medlem Johansson Birgitta, ersättare Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Karvonen Pami, medlem Kokkonen Yrjö, medlem Laaksonen Merja, medlem Linnala Marko, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordström Marcus, medlem Paajes Jan-Erik, medlem Parviainen Kristian, medlem Penttinen Arto, medlem Pesonen Kirsi, medlem Rosengren Heidi, medlem Sneck Minna, ersättare Svanfeldt Stefan, medlem Tanskanen Veikko, medlem Turunen Ismo, medlem Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Löfbacka Mikko, förvaltningsdirektör Ärenden 45-53 Underskrifter Arja Alho ordförande Mikko Löfbacka protokollförare Marko Linnala protokolljusterare Marcus Nordström protokolljusterare Protokollet framlagts till Påseende, tid och plats Kommunhuset 1.9.2014 Intygar, underskrift Tjänsteställning Mikko Löfbacka förvaltningsdirektör

Sida 3 FGE 45 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Marko Linnala och Marcus Nordström. beslöt 1. konstatera mötet lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Marko Linnala och Marcus Nordström. === Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 4 TEKNLTK:379 /2014 FGE 46 TEKN 25.6.2014 66 TILLÄGGSANSLAG FÖR INVESTERINGEN "ANDELSAVGIFTEN FÖR KYRKSLÄTTS NÄT" och Kyrkslätt har under en längre tid förberett ett avtal om ledandet av avloppsvattnet från överföringsröret via Kyrkslätts nät vidare till Esbo. En del av avtalet berör betalandet av en summa som motsvarar anslutningsavgiften. Då budgeten för år 2014 godkändes uppskattades denna andelsavgift uppgå till 540 000,00 euro. I det slutliga avtalet, som båda parter godkänt ( kommuns kommunfullmäktige 24.3.2014 42) preciserades denna summa till 591 907,18 euro. Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä, tel. 040 713 0662, e-post: jorma.skytta(at)siuntio.fi Förslag: KST 18.8.2014 121 Förslag: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige ett tilläggsanslag om 51 907,18 euro för investering i andelsavgift för Kyrkslätts nät. Enligt förslaget. ==== har beviljat ett anslag på 540 000 euro i investeringsplanen för budgeten för år 2014 för nyinvesteringen Andelsavgift för Kyrkslätts nät. Efter att kostnadskalkylen har preciserats till 591 907,18 euro är det nödvändigt att anslaget i investeringsplanen höjs. Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att anslaget för investeringen i andelsavgiften för Kyrkslätts nät i investeringsplanen höjs med 51 907,18 euro till 591 907,18 för år 2014. Förslaget godkändes. FGE 46 godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 5 TEKNLTK:380 /2014 FGE 47 ÄNDRING AV TOMTENS FÖRSÄLJNINGSPRIS/ TOMT K161T6 TEKN 25.6.2014 67 Kompletterande material Kommunen säljer egnahemshustomter på Brännmalmens detaljplaneområde. 7 av tomterna finns på Brännmalmen II området och 10 på Brännmalmen I området. Tomternas genomsnittliga försäljningspris i relation till byggrätten uppgår till 161,83 /vån-m2 (Brännmalmen I) och 163,75 /vånm2 (Brännmalmen II). Förslag: KST 18.8.2014 122 Förslag: FGE 47 På hela Brännmalmens område är endast en tomt av de tomter som satts ut till försäljning ännu osåld (K161t6). Vid sitt möte den 12.3.2007 16 fastställde kommunfullmäktige försäljningspriset till 64 000 (172,51 /vånm2). Tomtens effektivitetstal är 0,25. Försäljningspriset i förhållande till byggrätten uppgår för tomter med motsvarande effektivitet och byggandeförhållanden i snitt till 144,83 /vån-m2. Den aktuella tomtens prissättning är med ovannämnda motiveringar inte i linje med de övriga tomternas på området. Då man tar i beaktande att tomten har ett fint läge (i ändan av gatan, angränsar på två sidor till närrekreationsområdet) borde tomtens gångbara pris uppgå till 56 000 (150,94 /vån-m2). Bilagor och kompletterande material: - som kompletterande material förteckning och karta över de tomter som är till salu. Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel 044 386 1286, e-post: taneli.kiljunen@siuntio.fi Tekniska nämnden besluter att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att sätta försäljningspriset för tomt K161t6 till 56 000. Enligt förslaget. ==== Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att försäljningspriset för tomt K161t6 sätts till 56 000 euro. Förslaget godkändes. godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 6 KH:270 /2014 FGE 48 KST 18.8.2014 123 Bilaga 2 UTLÅTANDE OM UTKASTET TILL EN REGERINGSPROPOSITION OM KOMMUNALLAGEN Finansministeriet tillsatte i juli 2012 en parlamentarisk uppföljningsgrupp, ett arbetsutskott och fyra beredningssektioner för totalreformen av kommunallagen. Kommunernas åsikter om och ställningstaganden till kommunallag som är under beredning har kartlagts hösten 2013 med en elektronisk enkät. Målet med totalreformen av kommunallagen från 1995 är att förnya kommunallagen med hänsyn till förändringsbehov på grund av förändringarna i verksamhetsomgivningen och kommunförvaltningens nya strukturer. Finansministeriet begär utlåtanden om regeringens utkast till en ny kommunallag senast 26.8.2014. Finansministeriet har i sin utlåtandebegäran specificerat frågor som ministeriet i synnerhet vill få utlåtanden om och önskar att utlåtanden följer samma struktur som den ovannämnda specificeringen. Bilagor och kompletterande material - Begäran om utlåtande finns som bilaga - Regeringsproposition om kommunallagen finns som kompletterande material. (Kompletterande material har skickats i elektronisk form. Kompletterande material finns tillgängligt i kommunhuset vid behov). Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Mikko Löfbacka, tfn 050 386 0800. Förslag: beslutar föreslå att kommunfullmäktige ger ett följande utlåtande till finansministeriet om utkastet till en regeringsproposition om kommunallag: De flesta av punkterna i utkastet till regeringspropositionen om reformen kan i huvudsak godkännas. De stadganden som föreslås upptas redan i dag i stor omfattning i kommunallagen och är i och för sig godtagbara men å andra sidan onödiga stadganden i en allmän lag. Förslagen innehåller flera stadgande som har skrivits så att de ger möjligheter och således tillåter en kommun att använda egen bedömningsförmåga och att beakta lokala förhållanden men å andra sidan kan man fråga om det är nödvändigt att ta med i kommunallagen alla stadganden som ger möjligheter om det redan i dag går att arbeta på det här sättet. De förslag som gör kommunens ledningssystem klarare och utvecklar det är i huvudsak goda. Sådana är t.ex. uppgörandet av kommunstrategin som en del av den lagstiftning som förpliktar, och att Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 7 det politiska ledarskapets roll görs klarare och att kommunstyrelsens roll som kommunens fungerande politiska ledning framhävs mera än tidigare. En bra reform är att ersätta basserviceprogrammet med ett program för kommunernas ekonomi mellan kommunerna och staten enligt propositionen. Kommuners uppgifter och finansieringen av dem har inte i dag bedömts på ett hållbart sätt ur kommunalekonomins synvinkel. Kommunerna bör ha reella förutsättningar för kommunalt självstyre dvs. också ekonomiska förutsättningar och detta skall tas i beaktande då programmet för kommunernas ekonomi tillämpas. Specificerade utlåtanden: - Begreppet kommunens verksamhet (6 ) är som begrepp mera omfattande än begreppet kommunkoncern och kommer för sin del att understryka behovet av ledande och styrning av kommunen även inom en vidare krets än inom en kommunkoncern vilket i kommunerna i dag kan få alltför litet uppmärksamhet. - Förslag som gäller kommunens uppgifter, organiseringsansvar och produktion av tjänster (7-9 ) kan godkännas. Det kan vara skäl att ta i kommunallagen mera precisa bestämmelser som gäller organiseringsansvar och produktion av tjänster eftersom kommunerna i allt större grad producerar tjänster på annat sätt än i egen regi. - En välkommen reform är att det nuvarande basserviceförfarandet ersätts av programmet för kommunernas ekonomi (12 ). Basserviceprogrammet har inte varit lyckat i fråga om att styra kommunalekonomin i sin helhet på ett behövligt sätt. I synnerhet gäller det att se ändringarna i kommunernas uppgifter och skyldigheter alltmer ur kommunalekonomiskt helhetsperspektiv. Utvecklingen går i rätt riktning då förslaget innehåller en gräns i eurobelopp för de ändringar som orsakas av statens åtgärder och bedömning av uppgifter sker både ur den statliga ekonomin och ur kommunalekonomins bärförmåga. - Ändring av tidpunkten för när kommunalvalen förrättas och när fullmäktige inleder sin mandatperiod (15 ) kan godkännas ur den kommunala budgetens och ekonomiplaneringens synvinkel. De är ändå bra att märka att tidsperioden mellan val och den tid då den nya fullmäktigeperioden inled är kort och utmanande med tanke på att inleda en ny fullmäktigeperiod. - Bestämmelsen om antalet ledamöter i fullmäktige (16 ) tar bättre än förut hänsyn till lokala förhållanden, men å andra sidan har det inte heller förekommit behov av att ändra det nuvarande systemet. - Att kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklas (5 kapitel) är nödvändigt och viktigt. Då bestämmelserna som gäller kommu- Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 8 ninvånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklas på ett sätt som är bindande för kommunerna bör man dock ta kommunernas befintliga resurser i beaktande. Utvecklandet av kommunens information och kommunikation är nödvändigt men den föreslagna bestämmelsen om kommunikation är onödigt vidsträckt för en allmän lag. Att ha i lagen en bestämmelse om ett klart och begripligt språk som används i kommunikationen i kommunen är onödigt. Det är inte nödvändigt att samla bestämmelserna om påverkningsorgan i kommunallagen. Kommuners skyldighet att inrätta ett ungdomsfullmäktige ökar kommunernas skyldigheter och kan vara svårt speciellt för små kommuner. I små kommuner är det inte alltid klart att få med även de unga, fastän detta är nödvändigt. - Kommunen bör även i framtiden kunna fritt bestämma över kommunens verksamhetsorganisation (utom kommunstyrelsen och revisionsnämnden) eftersom detta är en central del av det kommunala självstyret. Bestämmelserna som gäller verksamhetsorgan (31 ) ger möjligheter och tillåter olika ledningssystem. Är det nödvändigt att ta i kommunallagen förslag som ger möjligheter då modellerna i fråga kan förverkligas på basen av befintliga bestämmelser? Möjligheten att återkalla verksamhetsorganets presidium ger mera hållning för verksamhetsorganens politiska ledning och kan således vara en bra reform (35 ). - Bestämmelserna om delområdesorgan (37 ) kan godkännas men bestämmelsen bör absolut vara till sin natur sådan att den möjliggör och inte förpliktar kommunen att tillsätta regional förvaltning. - Skyldigheten att uppgöra en kommunstrategi (39 ) är en bra reform och understryker den strategiska ledningen av kommunen på lång sikt. Bestämmelserna skall dock inte bestämma kommunens strategi utan de skall tillåta kommunvisa lösningar som tar hänsyn till lokala förhållanden då kommunstrategin uppgörs. I och med att budgeten binds med den gällande kommunstrategin på lagens nivå stärker ledandet på lång sikt. - Då rollen som kommunstyrelsens ordförande har skrivs in i lagen (41 ) framhävs den betydelse som kommunens politiska ledning har vid beredningen. Man bör dock noga överväga huruvida ansvaret som kommunens ledning har blir klarare eller diffusare på grund av bestämmelsen. Bestämmelsen ändrar dock inte den ställning som kommunstyrelsens ordförande har i dag. Att kommunlagen innehåller noggrannare bestämmelser om kommunstyrelsens uppgifter (40 ) kan godkännas och uppgifterna motsvarar i huvudsak de nuvarande. - Direktörsavtal (43 ) används redan i dag i tillbörlig omfattning i kommunerna. Det är en nödvändig och bra reform att kommunerna förpliktas att uppgöra direktörsavtal. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 9 - Bestämmelserna om grunderna för ägarstyrning (6, 47-49) kan väl tas med i lagen eftersom kommunerna har fäst alltför liten uppmärksamhet vid detta. Kommunernas ägarstyrning och ansvar förtydligas genom att lagen definierar direktiv för koncernen och hur kommunerna tillsätter koncernledningen. Bestämmelsen berör i sig inte kommun i dag eftersom kommunen har inga dottersamfund enligt kapitel 1 5 bokföringslagen. - Bestämmelserna som gäller samarbete mellan kommuner (8 kap.) kan godkännas och de kompletterar de bestämmelser från i dag som för en del är bristfälliga. Det ärr bra att förhållandet till anskaffningslagen görs klarare i kommunallagen. - Att ha ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid (81-82 ) är möjligt även i dag och det är i sig onödigt att ha en bestämmelse om detta i kommunallag. Å andra sidan om antalet förtroendevalda på hel- och deltid förväntas öka i framtiden kan det vara bra att i lag bestämma grunderna och åtminstone förstärka den förtroendevaldas rätt till ledighet från sitt arbete. - Bestämmelsen om redogörelse för förbindningar (85 ) är godtagbar och kan förbättra bl.a. förtroendet för förtroendevalda och kommunens ledning. Samma gäller stöd till partier som upptas i kommunens bokslut ( 19 och 83). - Förslaget om förvaltningsstadgan (91 ) definieras innehållet i förvaltningsstadgan mycket noggrannare än i de gällande bestämmelserna. Förvaltningsstadgan skulle i framtiden vara den enda instruktionen i kommunen. Systemet med instruktioner enligt förslaget kan i och för sig vara fungerande med det har inte förekommit behov av att ändra bestämmelser som gäller instruktioner och den prövningsrätt som finns i instruktioner har i allmänhet ansetts vara en del av det kommunala självstyret. - Att enbart kommunstyrelsen har rätt att ta upp ett ärende (93 ) framhäver kommunstyrelsens roll från det nuvarande. Å andra sidan om rätten att ta upp ett ärende reserveras enbart för kommunstyrelsen kan detta leda till att övervakningen av beslutanderätt och användningen av rätten att ta upp ett ärende blir skenbar på grund av den beslutanderätt som förpliktar är omfattande och antalet beslut är stort, och åtminstone finns en sådan fara. Å andra sidan skulle makten som tilldelas verksamhetsorganet i förvaltningsstadgan inte mera kunna övervakas av själva verksamhetsorganet. - Då det gäller sätten att fatta beslut i organ på elektronisk väg (99-101 ) är elektroniskt beslutsförfarande ett bra förslag och kan tas i användning i kommunerna. Däremot finns det inte verkligt behov för elektroniska sammanträden i synnerhet i mindre kommuner. Förslaget av att kommunala Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 10 tillkännagivande kungörs i det allmänna datanätet i stället för på en anslagstavla kan understödas och det tjänar bättre dagens behov (109 ). Däremot är det onödigt att i lagen ge en förteckning över den information som kommunen skall publicera i det allmänna datanätet (110 ). - Att kommunen är skyldig att täcka underskotten inom en viss tid (111 ) är i och för sig en bra reform eftersom detta skapar riktiga ramar inom vilka underskottet skall täckas i stället för nuvarande bestämmelser som tillåter att kommunen kontinuerligt framskjuter täckandet av underskottet till kommande år inom planeperioden. Skyldigheten att täcka underskottet får dock inte bli ett sätt att styra ändringar av kommunstrukturen jämfört med dagens läge. Skyldigheten att täcka underskottet inom en viss tid skall beaktas i det föreslagna programmet för kommunernas ekonomi. Skyldigheten att täcka underskottet omfattar även samkommuner och detta är ett förslag som kan godtas. - Bestämmelsen om ett utvärderingsförfarande (119 ) kan väl flyttas från den förordning som gäller statsandelen för kommunal basservice och tas med i kommunallagen. Kriterierna för ett utvärderingsförfarande kan godkännas och de är på rätt nivå. - Förslag som gäller kommunens revisionsnämnd (122 ) kan i huvudsak godkännas. Revisionsnämndens uppgifter skall definieras noggrant och de får inte vara för flertydiga. Revisionsnämnden skall inte utöver utvärderingsberättelsen ge fullmäktige andra utredningar om resultaten av utvärderingen. - De föreslagna bestämmelser som gäller revision och revisorernas och revisionsnämndens rätt till upplysningar (123-125 ) kan godkännas. - Bestämmelserna om kommunens verksamhet på marknaden är i och för sig på plats då de förtydligar den nuvarande rätten som tillämpas i kommunernas verksamhet redan i dag. Kommunens rörelsemån bl.a. för den del det gäller 130 har redan i dag reglerats rimligt och det finns inga behov för strängare bestämmelser för detta. Det är helt onödigt att i kommunallagen ta en bestämmelse om överlåtelse eller utarrendering av en fastighet som ägs av kommunen (131 ). Behandling: Minna Sneck föreslog att följande punkter i utlåtandet tas bort: - Från ett stycke som handlar om att kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklas (5 kapitel) avlägsnas: I små kommuner är det inte alltid klart att få med även de unga, fastän detta är nödvändigt - från ett stycke som handlar verksamhetsorganens elektroniska beslutsförfaranden (99-101 ) osv. tas bort: Däremot finns det inte verkligt behov för elektroniska sammanträden i synnerhet i mindre kommuner. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 11 Det ändrade förslaget godkändes enhälligt. Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige ger ett följande utlåtande till finansministeriet om utkastet till en regeringsproposition om kommunallag: De flesta av punkterna i utkastet till regeringspropositionen om reformen kan i huvudsak godkännas. De stadganden som föreslås upptas redan i dag i stor omfattning i kommunallagen och är i och för sig godtagbara men å andra sidan onödiga stadganden i en allmän lag. Förslagen innehåller flera stadgande som har skrivits så att de ger möjligheter och således tillåter en kommun att använda egen bedömningsförmåga och att beakta lokala förhållanden men å andra sidan kan man fråga om det är nödvändigt att ta med i kommunallagen alla stadganden som ger möjligheter om det redan i dag går att arbeta på det här sättet. De förslag som gör kommunens ledningssystem klarare och utvecklar det är i huvudsak goda. Sådana är t.ex. uppgörandet av kommunstrategin som en del av den lagstiftning som förpliktar, och att det politiska ledarskapets roll görs klarare och att kommunstyrelsens roll som kommunens fungerande politiska ledning framhävs mera än tidigare. En bra reform är att ersätta basserviceprogrammet med ett program för kommunernas ekonomi mellan kommunerna och staten enligt propositionen. Kommuners uppgifter och finansieringen av dem har inte i dag bedömts på ett hållbart sätt ur kommunalekonomins synvinkel. Kommunerna bör ha reella förutsättningar för kommunalt självstyre dvs. också ekonomiska förutsättningar och detta skall tas i beaktande då programmet för kommunernas ekonomi tillämpas. Specificerade utlåtanden: - Begreppet kommunens verksamhet (6 ) är som begrepp mera omfattande än begreppet kommunkoncern och kommer för sin del att understryka behovet av ledande och styrning av kommunen även inom en vidare krets än inom en kommunkoncern vilket i kommunerna i dag kan få alltför litet uppmärksamhet. - Förslag som gäller kommunens uppgifter, organiseringsansvar och produktion av tjänster (7-9 ) kan godkännas. Det kan vara skäl att ta i kommunallagen mera precisa bestämmelser som gäller organiseringsansvar och produktion av tjänster eftersom kommunerna i allt större grad producerar tjänster på annat sätt än i egen regi. - En välkommen reform är att det nuvarande basserviceförfarandet ersätts av programmet för kommunernas ekonomi (12 ). Basserviceprogrammet har inte varit lyckat i fråga om att styra kommunalekonomin i sin helhet på ett behövligt sätt. I synnerhet gäller det att se ändringarna i kommunernas Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 12 uppgifter och skyldigheter alltmer ur kommunalekonomiskt helhetsperspektiv. Utvecklingen går i rätt riktning då förslaget innehåller en gräns i eurobelopp för de ändringar som orsakas av statens åtgärder och bedömning av uppgifter sker både ur den statliga ekonomin och ur kommunalekonomins bärförmåga. - Ändring av tidpunkten för när kommunalvalen förrättas och när fullmäktige inleder sin mandatperiod (15 ) kan godkännas ur den kommunala budgetens och ekonomiplaneringens synvinkel. De är ändå bra att märka att tidsperioden mellan val och den tid då den nya fullmäktigeperioden inled är kort och utmanande med tanke på att inleda en ny fullmäktigeperiod. - Bestämmelsen om antalet ledamöter i fullmäktige (16 ) tar bättre än förut hänsyn till lokala förhållanden, men å andra sidan har det inte heller förekommit behov av att ändra det nuvarande systemet. - Att kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklas (5 kapitel) är nödvändigt och viktigt. Då bestämmelserna som gäller kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklas på ett sätt som är bindande för kommunerna bör man dock ta kommunernas befintliga resurser i beaktande. Utvecklandet av kommunens information och kommunikation är nödvändigt men den föreslagna bestämmelsen om kommunikation är onödigt vidsträckt för en allmän lag. Att ha i lagen en bestämmelse om ett klart och begripligt språk som används i kommunikationen i kommunen är onödigt. Det är inte nödvändigt att samla bestämmelserna om påverkningsorgan i kommunallagen. Kommuners skyldighet att inrätta ett ungdomsfullmäktige ökar kommunernas skyldigheter och kan vara svårt speciellt för små kommuner. - Kommunen bör även i framtiden kunna fritt bestämma över kommunens verksamhetsorganisation (utom kommunstyrelsen och revisionsnämnden) eftersom detta är en central del av det kommunala självstyret. Bestämmelserna som gäller verksamhetsorgan (31 ) ger möjligheter och tillåter olika ledningssystem. Är det nödvändigt att ta i kommunallagen förslag som ger möjligheter då modellerna i fråga kan förverkligas på basen av befintliga bestämmelser? Möjligheten att återkalla verksamhetsorganets presidium ger mera hållning för verksamhetsorganens politiska ledning och kan således vara en bra reform (35 ). - Bestämmelserna om delområdesorgan (37 ) kan godkännas men bestämmelsen bör absolut vara till sin natur sådan att den möjliggör och inte förpliktar kommunen att tillsätta regional förvaltning. - Skyldigheten att uppgöra en kommunstrategi (39 ) är en bra reform och understryker den strategiska ledningen av kommunen på lång sikt. Be- Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 13 stämmelserna skall dock inte bestämma kommunens strategi utan de skall tillåta kommunvisa lösningar som tar hänsyn till lokala förhållanden då kommunstrategin uppgörs. I och med att budgeten binds med den gällande kommunstrategin på lagens nivå stärker ledandet på lång sikt. - Då rollen som kommunstyrelsens ordförande har skrivs in i lagen (41 ) framhävs den betydelse som kommunens politiska ledning har vid beredningen. Man bör dock noga överväga huruvida ansvaret som kommunens ledning har blir klarare eller diffusare på grund av bestämmelsen. Bestämmelsen ändrar dock inte den ställning som kommunstyrelsens ordförande har i dag. Att kommunlagen innehåller noggrannare bestämmelser om kommunstyrelsens uppgifter (40 ) kan godkännas och uppgifterna motsvarar i huvudsak de nuvarande. - Direktörsavtal (43 ) används redan i dag i tillbörlig omfattning i kommunerna. Det är en nödvändig och bra reform att kommunerna förpliktas att uppgöra direktörsavtal. - Bestämmelserna om grunderna för ägarstyrning (6, 47-49) kan väl tas med i lagen eftersom kommunerna har fäst alltför liten uppmärksamhet vid detta. Kommunernas ägarstyrning och ansvar förtydligas genom att lagen definierar direktiv för koncernen och hur kommunerna tillsätter koncernledningen. Bestämmelsen berör i sig inte kommun i dag eftersom kommunen har inga dottersamfund enligt kapitel 1 5 bokföringslagen. - Bestämmelserna som gäller samarbete mellan kommuner (8 kap.) kan godkännas och de kompletterar de bestämmelser från i dag som för en del är bristfälliga. Det ärr bra att förhållandet till anskaffningslagen görs klarare i kommunallagen. - Att ha ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid (81-82 ) är möjligt även i dag och det är i sig onödigt att ha en bestämmelse om detta i kommunallag. Å andra sidan om antalet förtroendevalda på hel- och deltid förväntas öka i framtiden kan det vara bra att i lag bestämma grunderna och åtminstone förstärka den förtroendevaldas rätt till ledighet från sitt arbete. - Bestämmelsen om redogörelse för förbindningar (85 ) är godtagbar och kan förbättra bl.a. förtroendet för förtroendevalda och kommunens ledning. Samma gäller stöd till partier som upptas i kommunens bokslut ( 19 och 83). - Förslaget om förvaltningsstadgan (91 ) definieras innehållet i förvaltningsstadgan mycket noggrannare än i de gällande bestämmelserna. Förvaltningsstadgan skulle i framtiden vara den enda instruktionen i kommunen. Systemet med instruktioner enligt förslaget kan i och för sig vara fun- Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 14 gerande med det har inte förekommit behov av att ändra bestämmelser som gäller instruktioner och den prövningsrätt som finns i instruktioner har i allmänhet ansetts vara en del av det kommunala självstyret. - Att enbart kommunstyrelsen har rätt att ta upp ett ärende (93 ) framhäver kommunstyrelsens roll från det nuvarande. Å andra sidan om rätten att ta upp ett ärende reserveras enbart för kommunstyrelsen kan detta leda till att övervakningen av beslutanderätt och användningen av rätten att ta upp ett ärende blir skenbar på grund av den beslutanderätt som förpliktar är omfattande och antalet beslut är stort, och åtminstone finns en sådan fara. Å andra sidan skulle makten som tilldelas verksamhetsorganet i förvaltningsstadgan inte mera kunna övervakas av själva verksamhetsorganet. - Då det gäller sätten att fatta beslut i organ på elektronisk väg (99-101 ) är elektroniskt beslutsförfarande ett bra förslag och kan tas i användning i kommunerna. Förslaget av att kommunala tillkännagivande kungörs i det allmänna datanätet i stället för på en anslagstavla kan understödas och det tjänar bättre dagens behov (109 ). Däremot är det onödigt att i lagen ge en förteckning över den information som kommunen skall publicera i det allmänna datanätet (110 ). - Att kommunen är skyldig att täcka underskotten inom en viss tid (111 ) är i och för sig en bra reform eftersom detta skapar riktiga ramar inom vilka underskottet skall täckas i stället för nuvarande bestämmelser som tillåter att kommunen kontinuerligt framskjuter täckandet av underskottet till kommande år inom planeperioden. Skyldigheten att täcka underskottet får dock inte bli ett sätt att styra ändringar av kommunstrukturen jämfört med dagens läge. Skyldigheten att täcka underskottet inom en viss tid skall beaktas i det föreslagna programmet för kommunernas ekonomi. Skyldigheten att täcka underskottet omfattar även samkommuner och detta är ett förslag som kan godtas. - Bestämmelsen om ett utvärderingsförfarande (119 ) kan väl flyttas från den förordning som gäller statsandelen för kommunal basservice och tas med i kommunallagen. Kriterierna för ett utvärderingsförfarande kan godkännas och de är på rätt nivå. - Förslag som gäller kommunens revisionsnämnd (122 ) kan i huvudsak godkännas. Revisionsnämndens uppgifter skall definieras noggrant och de får inte vara för flertydiga. Revisionsnämnden skall inte utöver utvärderingsberättelsen ge fullmäktige andra utredningar om resultaten av utvärderingen. - De föreslagna bestämmelser som gäller revision och revisorernas och revisionsnämndens rätt till upplysningar (123-125 ) kan godkännas. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 15 - Bestämmelserna om kommunens verksamhet på marknaden är i och för sig på plats då de förtydligar den nuvarande rätten som tillämpas i kommunernas verksamhet redan i dag. Kommunens rörelsemån bl.a. för den del det gäller 130 har redan i dag reglerats rimligt och det finns inga behov för strängare bestämmelser för detta. Det är helt onödigt att i kommunallagen ta en bestämmelse om överlåtelse eller utarrendering av en fastighet som ägs av kommunen (131 ). FGE 48 Bilaga 1 godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 16 KH:435 /2014 FGE 49 KST 18.8.2014 124 FÖRLUST AV VALBARHET TILL UPPGIFTEN SOM ERSÄTTARE I MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN OCH FYLLNADSVAL (LUNDQVIST) I 33 kommunallagen stadgas följande om allmän valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag. Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är den som: 1. 1) har kommunen som hemkommun; 2. 2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas; och som 3. 3) inte står under förmynderskap. Valbar till en nämnd är enligt 36 kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. har i sitt möte 14.1.2013 11 valt följande medlemmar och för dem personliga ersättare i miljö- och byggnadsnämnden för åren 2013 2016: Egentliga medlemmar Antero Honkasalo (ordf.) Yrjö Kokkonen (vice ordf.) Ann-Marie Bardy Hans Berglund Paula Kämäräinen Lea Mäkinen Rauli Nummenmaa Susanne Ekström Jani Suomalainen Personliga ersättare Tuula Savinainen Hannele Malmström Stefan Lundqvist Jonas Lindeberg Karl Holm Raimo Holmström Johanna Nygård Katarina Maxenius Sakari Mäkelä Ersättaren i miljö- och byggnadsnämnden Stefan Lundqvist har avlidit 29.5.2014. Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. konstaterar att ersättarens i miljö- och byggnadsnämnden Stefan Lundqvist förtroendeuppdrag har upphört och 2. väljer en ny personlig ersättare för Ann-Marie Bardy till miljö- och byggnadsnämnden för den återstående mandatperioden 2014-2016. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 17 Behandling: Stefan Svanfeldt föreslog att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige väljer Magnus Österberg till Ann-Marie Bardys personliga ersättare i miljö- och byggnadsnämnden för den återstående mandatperioden 2014-2016. Kommunstyrelsen beslöt föreslå att kommunfullmäktige 1. konstaterar att ersättarens i miljö- och byggnadsnämnden Stefan Lundqvist förtroendeuppdrag har upphört och 2. väljer Magnus Österberg till Ann-Marie Bardys personliga ersättare i miljö- och byggnadsnämnden för den återstående mandatperioden 2014-2016. FGE 49 godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 18 KH:435 /2014 FGE 50 KST 18.8.2014 125 FÖRLUST AV VALBARHET TILL FULLMÄKTIGE OCH FYLLNADSVAL (WESTERMARCK) Fullmäktigeledamot Mikael Westermarck har meddelat i ett brev daterat 6.8.2014 att han lämnar sitt förtroendeuppdrag p.g.a. att han flyttar från kommunen. Enligt 37 i kommunallagen när en förtroendevald förlorat sin valbarhet skall det organ som har rätt att utse den förtroendevalde konstatera att förtroendeuppdraget har upphört. Fullmäktige fattar beslutet för en fullmäktigeledamots del. Beslutet verkställs omedelbart. Enligt 11 mom 2 kommunallagen kallar fullmäktigeordföranden i hans ställe för den återstående mandattiden den i ordningen första ersättaren från partiet i fråga. Samlingspartiets (saml.) första ersättare i fullmäktige är Kari Vierinen. Centralvalnämnden förordnar på begäran av fullmäktigeordföranden en ny ersättare i stället för Kari Vierinen. Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beviljar fullmäktigeledamot Mikael Westermarck befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Mikael Westermarcks förtroendeuppdrag har upphört. Förslaget godkändes. FGE 50 godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 19 KH:435 /2014 FGE 51 KST 18.8.2014 126 FÖRLUST AV VALBARHET TILL UPPGIFTEN SOM ERSÄTTARE I FULLMÄKTIGE (LINDEBERG) Ersättaren i fullmäktige Jonas Lindeberg har meddelat i ett brev daterat 7.8.2014 att han lämnar sitt förtroendeuppdrag p.g.a. att han flyttar från kommunen. Enligt 37 kommunallagen när en förtroendevald förlorat sin valbarhet skall det organ som har rätt att utse den förtroendevalde konstatera att förtroendeuppdraget har upphört. Fullmäktige fattar beslutet för en fullmäktigeledamots del. Beslutet verkställs omedelbart. Centralvalnämnden förordnar på begäran av fullmäktigeordföranden en ny ersättare i stället för Jonas Lindeberg. Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beviljar ersättaren i fullmäktige Jonas Lindeberg befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Jonas Lindebergs förtroendeuppdrag har upphört. Förslaget godkändes. FGE 51 godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 20 KH:435 /2014 FGE 52 KST 18.8.2014 127 FÖRLUST AV VALBARHET TILL UPPGIFTEN SOM ERSÄTTARE I MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN OCH FYLLNADSVAL (LINDEBERG) Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är enligt 33 kommunallagen den som 1) har kommunen som hemkommun; 2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas; och som 3) inte står under förmynderskap. Valbar till en nämnd är enligt 36 kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. har i sitt möte 14.1.2013 11 valt följande medlemmar och för dem personliga ersättare i miljö- och byggnadsnämnden för åren 2013 2016: Egentliga medlemmar Honkasalo Antero Kokkonen Yrjö Bardy Ann-Marie Berglund Hans Kämäräinen Paula Mäkinen Lea Nummenmaa Rauli Ekström Susanne Suomalainen Jani Personliga ersättare Savinainen Tuula Malmström Hannele Lundqvist Stefan Lindeberg Jonas Holm Karl Holmström Raimo Nygård Johanna Maxenius Katarina Mäkelä Sakari Ersättaren i miljö- och byggnadsnämnden Jonas Lindeberg har meddelat i ett brev daterat 7.8.2014 att lämnar sitt förtroendeuppdrag på grund av att han flyttar från kommunen. Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. beviljar ersättaren i miljö- och byggnadsnämnden Jonas Lindeberg befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Jonas Lindebergs förtroendeuppdrag har upphört. 2. väljer en ny personlig ersättare i kommunstyrelsen för Hans Berglund för den återstående mandatperioden för år 2014. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 21 Behandling: På grund av ett fel i den senare punkten i förslaget ändrade föredraganden förslaget enligt följande: 2. väljer en ny personlig ersättare i miljö- och byggnadsnämnden för Hans Berglund för den återstående mandatperioden 2014-2016. Stefan Svanfeldt föreslog att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige väljer Johan Holmberg till Hans Berglunds personliga ersättare i miljö- och byggnadsnämnden för den återstående mandatperioden 2014-2016. Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige 1. beviljar ersättaren i miljö- och byggnadsnämnden Jonas Lindeberg befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Jonas Lindebergs förtroendeuppdrag har upphört. 2. väljer Johan Holmberg till Hans Berglunds personliga ersättare i miljöoch byggnadsnämnden för den återstående mandatperioden 2014-2016. FGE 52 godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 22 KH:435 /2014 FGE 53 KST 18.8.2014 128 VAL AV NY ERSÄTTARE I DIREKTIONEN FÖR MEDBORGARINSTITUTET I KYRKSLÄTT (LINDEBERG) Enligt avtalet om verksamheten vid medborgarinstitutet i Kyrkslätt skall kommunfullmäktige i välja en ordinarie medlem och en ersättare för denna i institutets direktion för åren 2013-2016. har 25.2.2013 25 valt Jani Suomalainen till medlem och Jonas Lindeberg till hans personliga ersättare i direktionen för medborgarinstitutet i Kyrkslätt för åren 2013 2016. Jonas Lindeberg har i ett meddelande daterat den 7 augusti meddelat att han har flyttat från kommunen. Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige konstaterar att Jonas Lindebergs förtroendeuppdrag har upphört och väljer en ny personlig ersättare till Jani Suomalainen i direktionen för medborgarinstitutet i Kyrkslätt. Stefan Svanfeldt föreslog att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige väljer Carl-Johan Gottberg till personlig ersättare för Jani Suomalainen i direktionen för medborgarinstitutet i Kyrkslätt. Kommunstyrelsen beslöt föreslå att kommunfullmäktige konstaterar att Jonas Lindebergs förtroendeuppdrag har upphört och väljer Carl-Johan Gottberg till ny personlig ersättare för Jani Suomalainen i direktionen för medborgarinstitutet i Kyrkslätt. FGE 53 godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 23 BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan kommunalbesvär inte anföras över beslutet, eftersom det gäller endast grundar sig på beredning eller verkställighet. Paragrafer: 45, 48 Enligt förvaltningslagen / annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. och besvärstid Besvärsmyndighet, adress, post- och e-postadress: Helsingfors förvaltningsdomstol Banbyggarvägen 5 00520 Helsingfors helsinki.hao@oikeus.fi Kommunalbesvär, paragrafer: 46-47, 49-53 Förvaltningsbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Besvärstid dagar Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid dagar Paragrafer: Besvärstiden börjar från delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. Bifogas protokollet Nämnd Kommunstyrelsen

Sida 24 Besvärsskrift Besvär skall anföras skriftligt. I besvärsskriften, som skall riktas till besvärsmyndigheten skall anges det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas samt de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Dessutom skall i besvärsskriften uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Inlämnande av besvärshandlingarna Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna före besvärstidens slut. Om besvärstidens sista dag är en helgdag, självständighetsdag, första maj, jul- eller midsommarafton eller helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram under besvärstidens sista dag innan ämbetsverket stängs. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress: Paragrafer: Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress: Paragrafer: Tilläggsuppgifter I stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) uppbärs i förvaltningsdomstolen av ändringssökanden gällande rättegångsavgift. Detaljerad besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten. Nämnd Kommunstyrelsen