IDÉKATALOG 2001 103 belönade förslag från gatukontorens förslagsverksamhet SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Idékatalog 2001 1
2 Idékatalog 2001
Släpp fram idéerna i kommunernas förslagsverksamhet Denna, den åttonde utgåvan av idékatalogen, innehåller 103 förslag på förbättringar inom kommunernas tekniska verksamheter. Katalogens syfte är att sprida dessa goda idéer, stimulera till kontakter och inspirera till nytänkande. Det är glädjande att se att förslagen numera handlar om allt från teknik, administration, information till miljö och säkerhet mm. Årets idéskörd innehåller som vanligt många goda karameller. Till bästa förslag i grenen Teknik har utsetts Söksystemet RECCO en idé av Tommy Öhman och Leif Ullenius från Kiruna. Se sid 12. Till bästa förslag i grenen Miljö och säkerhet har utsetts Metod för röjning en idé Dennis Eklind och Sivert Persson från Gotland. Se sid 8. Till bästa förslag i grenen Administration har utsetts Container för uthyrning en idé av Curt Sundberg från Falun. Se sid 23. Utöver ära och berömmelse, blommor och diplom får pristagarna 10 000 kr i premie för bästa förslag. Idékatalogen finns också på www.svekom.se/gator/. Text och bilder till nedanstående förslag kan inte på långt när göra förslagen rättvisa, så ta hör av er till kontaktpersoner eller förslagställare för en mera utförlig beskrivning. Frågor kring idékatalogen och förslagsverksamheten kan ställas till Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB, tfn 0706-62 81 25 eller till någon i projektgruppen. E- postadresser till projektgruppen finns på sid 33. Frågor om enskilda förslag ställs naturligtvis till respektive kommuns kontaktperson eller till förslagsställarna. I projektgruppen, som också är enväldig tävlingsjury, medverkar: Carmita Lundin, Svenska Kommunförbundet; Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB; Anders Liljekvist, Falu Kommun; Margareta Svensson, Halmstads Kommun, Tove Svensk, Örebro Kommun; Åke Widenrot, Luleå Kommun; Karl-Olofsson, Helsingborgs Kommun. Urvalskriterier för bästa förslag: 1. Nyhetsvärde. Förslaget skall skapa ett värde och inte vara känt sedan tidigare. 2. Användbarhet. Förslaget skall vara användbart i fler kommuner än den där förslaget väcktes. 3. Enkelhet. Motto Ju enklare desto bättre Förslaget skall kunna ha väckts av vem som helst. 4. Elegans/genialitet. Förslag som är unika för användning i en speciell kommun kan uppmärksammas pga stor elegans eller genialitet. Svenska Kommunförbundet i september 2001 Idékatalog 2001 3
Pristagare 2000 Vid gatudriftdagen 2000 belönades pristagarna ovan för sina förslag. Ovan ses några av dem, från vänster: Peter Ahlberg och Roland Olofsson, ENTEK Helsingborg; Ulla Vikman, Gällivare kommun; Mats Svensson och Lennart Heldert, Tekniska Förvaltningen i Örebro. Svenska Kommunförbundet 2001 Adress: 118 82 Stockholm Tfn: 08-452 71 00 Epost: gata@svekom.se ISBN: 91-7289-032-0 Text: Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB Omslag: Vinnande bidrag från Kiruna och Gotland Form och produktion: Björn Hårdstedt Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40
Gatuförslag 1. Behållare för mynt Stig Lundell och Barbro Persson Lars Bengtsson, Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg, tfn 0346-860 54, e-post lars.bengtsson@falkenberg.se Behållare att tömma myntboxarna i. Tidigare kom man inte åt mynten så lätt och man skadade sig ofta på händerna. Boxen placeras ovanpå behållaren och med ett enkelt handgrepp faller mynten ner i behållaren och blir lättåtkomliga. Eftersom det finns två handtag på behållaren är det lätt att sedan tömma mynten i räknemaskinen. 2. Lyftkrok till plåt för upptining Lars Karlsson 3. Varuställ på gångbanor Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se Ett verktyg har tillverkats föra att kunna lyfta eller släpa upptiningsplåtarna. Nu kan lyft och släpande av plåten ske utan att man behöver snedbelasta kroppen. Beate Löfvenberg Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se Varje butik har sin variant av varuställ som kan vara både fula farliga och tar mycket plats. Förslaget är att samordna varuställ med reklamställ i en enhetlig design i kommunens färger. Idékatalog 2001 5
4. LTF symbol på tillfällig TA-plan Maria Cavdar Christina Ljungmark, Gatubolaget i Göteborg tfn 031-62 80 23, e-post christina.ljungmark@gatubolaget.goteborg.se När en permanent TA-plan upprättas, använder man sig av en oval symbol med texten LTF för att markera de skyltar som kräver en lokal trafikföreskrift. Då även tillfälliga TA-planer innehåller skyltsättningar som kräver tillfälliga LTF behövs en motsvarande symbol. Annars finns det risk för att man missar att ansöka om den tillfälliga föreskriften. När TA-planen är upprättad ska det inte råda någon tveksamhet om vilka skyltar som kräver tillfällig LTF. 5. Placering av gatunamnsskylt 6. Kopplingar till gatuvärme Ulf Lövgren och Mona Jardebrink Christina Ljungmark, Gatubolaget i Göteborg tfn 031-62 80 23, e-post christina.ljungmark@gatubolaget.goteborg.se Idag placeras gatunamnsskylten till gårdsnamn och liknande på den enskilda vägen i direkt anslutning till den genomgående allmänna vägen. Enligt reglerna för underhåll måste då denna underhållas av kommunen. Om istället skylten placeras något indraget (3 5 m) på den enskilda vägen kan man hävda att skylten står utmed den enskilda vägen, och därigenom underhålls den ej av kommunen. På detta vis inbesparas alla kostnader för underhåll av dessa skyltar. Uppskattningsvis berörs 200 skyltar i Göteborg. Jan Svensson Pia Kristensson, Gatubolaget i Göteborg, tfn 031-62 84 71, e-post pia.kristensson@gatubolaget.goteborg.se När det blir skador på slangarna för gatuvärme gräver man upp runt det skadade området, skär bort den skadade slangen, ersätter med ny slang med hjälp av plastkopplingar. Tidigare användes en koppling som trycktes ihop och då var man tvungen att schakta upp en stor grop för att komma åt att sätta fast slangen för att få det tätt. Med de nya kopplingarna behöver man inte gräva så mycket för att få fast slangen. 6 Idékatalog 2001
7. Fixering av slangar till gatuvärme Jan Svensson Pia Kristensson, Gatubolaget i Göteborg, tfn 031-62 84 71, e-post pia.kristensson@gatubolaget.goteborg.se Slangarna för gatuvärme placerades förr i sand vid nyläggning. Nu föreslås att man lägger ett armeringsnät och fäster slangarna med buntband i nätet för att slangarna ska ligga stilla. 8. Inbrottsskydd för biljettautomat Morgan Slätt Agneta Lundin, Gatubolaget i Göteborg tfn 031-62 80 29, e-post agneta.lundin@gatubolaget.goteborg.se Tjuvarna borrar ett hål på varje sida om luckan och sedan slår dom bort låsningarna och tar myntboxen. För att skydda automaterna mot inbrott svetsas ett fjäderstål fast på varje sida om luckan, som de inte kan borra i. 9. Skonsam rengöring av skyltar och trafiksignaler Bertil Augustsson Laila Alsén, Tekniska kontoret Haninge kommun, tfn 08-606 84 35, e-post laila.alsen@haninge.se 10. Fixera gatsten med vax De flesta vägskyltar är av högreflekterande reflexmaterial, vilket är känsligt för högtrycksspolning som kan skada reflexmaterialet. Rengöring av trafiksignaler går inte att utföra med högtrycksspolning då vattnet tränger in i signalen och kan orsaka kortslutning. För att slippa dessa problem rengörs signalen varje gång en lampa byts ut. Idag har vi på försök börjat med tvätt av trafik/ vägskyltar samt trafiksignaler med en roterande borste, som är skonsam mot reflexmaterialet och där vattnet inte tränger in i signalerna. Trafiksäkerheten ökar då trafiksignalerna görs rena enligt ett rullande schema och reparationer av trasiga reflexer minskar. Ivan Vukin Karl Olofsson, ENTEK i Helsingborg, tfn 042-10 58 17, e-post karl.olofsson@stad.helsingborg.se Använd det danska patentet att smälta ner vax blandat med sand i fogarna på stensatta partier. Stenen kommer därvid att ligga fastare med minskat behov av färre lagningar. Metoden är lämplig på mindre ytor. Idékatalog 2001 7
11. Hinder för tung trafik Jan Thorbjörnsson Lars Carlsson, Tekniska Kontoret Lerums kommun, tfn 0302-52 12 14, e-post lars.carlsson@lerum.se Anordning för att hindra att tunga fordon kör över Knavra bro i avvaktan på att denna ska renoveras. Hindret stoppar fordon högre än 2,30 m. 12. Vattning av refuger och skiljeremsor Jan Andersson 13. Märkning av myntboxar Lars Åhman, Stadspartner AB i Linköping, tfn 013-20 80 16, e-post lars.ahman@tekniskaverken.se Bevattningsrampen för att binda damm vid sandupptagningen efter vintern har försetts med ett vertikalt perforerat rör för att kunna vattenbegjuta refuger och skiljeremsor. Göran Mattsson och Lars Lagergren Mona Andersson, Mölndals kommun, Gatukontoret tfn 031-67 74 01, e-post mona.andersson@molndal.se Parkeringsavgifter som erläggs i biljettautomater samlas upp i en särskild myntbox i apparaten. Varje myntbox är märkt för att man skall kunna se vilken automat boxen tillhör. Tidigare utnyttjades två boxar till varje automat. Det nya är att inte märka boxen permanent utan med utbytbara brickor som fästs på respektive box. Då man inte behöver tömma samtliga biljettautomater dagligen kan man samutnyttja boxarna och därmed minska det totala behovet av boxar. 14. Säkerhet vid lampbyte på biljettautomater Göran Mattsson och Lars Lagergren Mona Andersson, Mölndals kommun, Gatukontoret tfn 031-677401, e-post mona.andersson@molndal.se De flesta biljettautomater är försedda med en belysningsarmatur. Belysningen är kopplad direkt till strömförsörjningen av automaten och tändning/släckning sker med hjälp av ett skymningsrelä. En brytare har nu monterats så att strömmen kan stängas av vid byte av lampor i armaturen. 8 Idékatalog 2001
15. Markering av schakter som ska asfalteras Leif Pehrson Mona Andersson, Mölndals kommun, Gatukontoret tfn 031-677401, e-post mona.andersson@molndal.se Varje entreprenör som har utfört ett arbete i kommunen ska färgmarkera sina färdiga schakter innan asfaltering. Detta skulle underlätta identifieringen av vem som ska betala för efterföljande reparationer. 16. Avgiftsplikt för fordonsuppställning Kenny Selling Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro Datumparkering är till för att kunna sköta renhållningen på parkeringsplatserna. Bestämmelserna tillämpas dagtid på de avgiftsbelagda platserna. Detta medför att platserna istället utnyttjas för gratis boendeparkering, vilket medför att tillgången på platser i centrum minskas. Ett sätt att korrigera obalans mellan p-platser på kvarters- och gatumark kan vara att införa en avgiftsplikt för fordonsuppställning på de parkeringsplatserna där parkering får ske enligt datumparkeringsbestämmelserna. 17. Spårade rör skyddar fundament Arne Angermayr, Gunnar Bergström och Bengt Jirheden Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se När skyltar och vägmärken körs ner går ofta både rör, skyltar och fundament sönder. Genom att förse skyltrören med tre längsgående spår i marknivå förhindras att röret expanderar vid påkörning, vilket gör att fundamentet håller och skador på skyltar och fordon minskar. Metoden ger materialbesparingar och minskar skaderisken vid olyckor. Idékatalog 2001 9
Parkförslag 18. Spridning av ogräsättika Ulf Lööf René Eriksson, Eksjö kommun Tekniska kontoret tfn 0381-360 92, 070-672 72 98, e-post err@eksjo.se En 1 000 liters plastcontainer som placeras på en lätt lastbil har försetts med en 12 volts pump och en ca 10 m lång plastslang med spridarmunstycke, typ handspruta. Pumpen drivs med el från bilens cigarettändaruttag. Fördelen med att sprida ogräsättika från container jämfört med den tidigare metoden med ryggspruta är att personalen inte onödigtvis behöver komma i kontakt med ättikan. Dessutom är metoden tidsbesparande och mindre påfrestande för rygg och axlar jämfört med ryggspruta. 19 Luftröjning med kedjesåg på grävmaskin Dennis Eklind och Sivert Persson Sivert Persson, Gotlands kommun, Tekniska förvaltningen, tfn 0498-26 97 45, e-post sivert.persson@gotland.se Kedjesågen är monterad på ett specialtillverkat fäste på grävmaskinen med dubbelkolvsfunktion för svängning och vridning. Vinnare i klassen miljö och säkerhet! 10 Idékatalog 2001
Nu kan föraren sitta skyddad i förarhytten medan han sågar bort grenarna. Tidigare utfördes all luftröjning för hand med en hydraulisk eller bensindriven motorsåg från en arbetskorg. Arbetet var mer krävande och det inträffade ofta olyckor. Nu har föraren bättre uppsikt och sitter skyddat i maskinens hytt. Kedjesågen är hydrauliskt driven och körs med miljögodkänd olja. Kostnaden för luftröjningen har halverats, samtidigt som olycksriskerna minskat. 20. Skötselintensiva vegetationsytor i vägmiljö Klaus Schneider Klaus Schneider, Tekniska förvaltningen i Helsingborg. tfn 042-10 58 39, e-post klaus.schneider@stad.helsingborg.se Rabatter intill vägar planterades under 70- och 80-talen med buskar, oftast nyponrosor. Detta fungerade bra så länge man använde kemiska bekämpningsmedel mot icke önskvärd vegetation. Buskarna kunde klippas ner med en viss regelbundenhet och planteringsytorna såg prydliga ut och fyllde sin funktion. Under 90-talet minskade användningen av kemiska bekämpningsmedel och vegetationsytorna blev inte längre den prydnad de skulle vara. Under 1995 gjordes försök att byta nyponrosorna mot gräs. Utgångspunkten var att den kemiska ogräsbekämpningen skulle bli helt överflödig och att driftskostnaderna skulle minska. Därför var det nödvändigt att gräset skulle växa så lite som möjligt utan att ytan skulle bli vanprydande. Det gällde att etablera gräs på ett så magert underlag som möjligt. En lämplig gräsfröblandning togs fram med hjälp av lantbruksuniversitetet i Alnarp. Provytor anlades på Tågagatan, Rådmansgatan och Frilandsvägen. Såbädden bestod av 25 cm stenfritt fyllnadsgrus och 5 cm ogräsfri kompostjord. De senaste omläggningarna har utförts med 17 cm stenfritt fyllnadsgrus och 3 cm kompostjord. Vid långvarig torka gulnar gräsytan men kommer igen vid nästa regn. Efter några år räcker det med att klippa ytan en gång per år. Utsädesmängd 1,5 kg/100 kvm. 21. Dataprogram för trädinventering Mikael Hellgren Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro Mikael har gjort ett program i Access för att lagra och bearbeta data vid trädinventering. 22. Cykelkärra vid vattning av blomlådor Jan Bulow Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro Idékatalog 2001 11
Blomlådorna vid Hamnbron bevattnas med vattenbil, som spärrar av gångbanan och skymmer sikten. I stället kan man använda sig av en cykelkärra med en slang på vinda som ansluts till en åvattenledning som dras på båda sidorna av bron. På kärran ryms även en dunk gödsel som via en injektor blandas med vatten till rätt styrka. Metoden kan även användas i parker för att slippa biltrafik. 23. Skydd för vattenspridare Jan Bulow 24. Håva in skräpet Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro Bevattningsrören till spridarna vid scenen stack upp 1 meter. De blev ofta utsatta för sabotage och pluggades igen. Handvattning blev då aktuell. För att skydda spridarna mot sabotage har de placerats i ett grovt järnrör. När spridaren går igång höjer den sig något över järnröret för att efter vattningen åter sjunka ner. Bengt Jirheden Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se För att rensa Svartån från skräp har man använt sig av en båt. Nu går man utmed åkanten och plocka skräp med en håv. Skaftet är 3 m långt. 12 Idékatalog 2001
Va-förslag 25. Långt skaft till spärrnyckel Håkan Bodström 26. Tryckstegring i Linghed Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se En spärrnyckel med långt skaft gör att man kan skruva på en repmuff t ex utan att behöva kröka på ryggen. Holger Rosenkrantz Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se Med hjälp av en tryckstegringspump och reglering i vattenverket i Linghed går det att friställa tryckstegringsstationen i Lingheds Östra. 27. Slambehandling och luktproblem Roy Ottoson Margareta Svensson, Tekniska kontoret Halmstad, tfn 035-13 77 16, e-post margareta.svensson@halmstad.se Istället för att flytta hela avloppsreningsverket (ARV), räcker det med att man flyttar slambehandlingen. Slammet pumpas till hamnutfyllnaden via en ledning under Nissan och med hjälp av styrda ventiler ut på vassbäddar eller slamdräneringsbäddar. Ventilerna styrs via datorn på ARV. Luktproblemet via ARV skulle försvinna, rötkamrarna skull kunna ställas av, eftersom man inte behöver röta slammet. Gasmotorn behövs inte förnyas och centrifug behöver ej köpas in. Det frigörs ytor för fler bassänger och deponeringsavgifterna för slammet försvinner, liksom transporterna. 28. Datastöd för test av vattenmätare Robert Westman Laila Alsén, Tekniska kontoret Haninge kommun, tfn 08-606 84 35, e-post laila.alsen@haninge.se All hantering av vattenmätare sköts idag manuellt, vilket innebär papper, penna och miniräknare. All uträkning sker för hand på papper som ska sparas med kontrollrapporten, vilket innebär att två dokument ska sparas. Alla uppgifter läggs nu i en dator. SP formeln är inlagd för felvisning och tar hänsyn till volym i tank och mätarvolym. Det blir en enklare hantering och färre papper att arkivera. Idékatalog 2001 13
29. Verktyg för skyddsbleck Bo Juhlin 30. Sugning av tjockt slam Karl Olofsson, ENTEK i Helsingborg, tfn 042-10 58 17, e-post karl.olofsson@stad.helsingborg.se Fabrikstillverkning av skyddsbleck till äldre spindlar för vattenventiler har upphört och går därför inte att köpa längre. Därför har ett eget verktyg tillverkats för att tillverka skyddsbleck. Lars-Göran Lehto Stefan Holmblad, Tekniska kontoret Kiruna kommun tfn 0980-701 35, e-post shd@kommun.kiruna.se En luftslang har anslutits till slambilens sugslang och som tillför luft vid sugningen. Sugförmågan ökar och det blir lättare för den som håller i slangen. Arbetsmiljön förbättras. Vinnare i klassen teknik! 31. Söksystemet RECCO Tommy Öhman och Leif Ullenius Stefan Holmblad, Tekniska kontoret Kiruna kommun, tfn 0980-701 35, e-post shd@kommun.kiruna.se RECCO-systemet används normalt för att hitta personer som hamnat under laviner. Tekniska kontorets Gatu- och VA-avdelning har testat RECCO-systemet för att snabbt hitta ventiler, brunnar och brandposter etc. Detta är speciellt angeläget vid större vattenläckor, avloppstopp och vid brand. Under svåra förhållande som exempelvis vid extrema snödjup samt inom skogs- och parkmark utan närliggande bebyggelse är detta annars mycket svårt. Målet med förslaget är att märka upp alla strategiska VA-objekt på de kommunala VAanläggningarna inom Kiruna kommun. RECCO-systemet består av en handenhet som väger 1,6 kg och små mycket lätta reflektorer som normalt är avsedda att placeras på skidpjäxor eller sys in i skidkläder. I vårt fall placeras de på eller vid ventiler och brunnar. Handenheten sänder ut en signal som reflekteras tillbaka av reflektorn och operatören hör då en signal via sina hörlurar. Operatören får en signal på ett relativt långt avstånd från objektet och följer sedan signalen för att snabbt och exakt lokalisera reflektorn. 14 Idékatalog 2001
Läs mer på: www.kommun.kiruna.se/f-org/tek/recco.html 32. Batterihållare för laser Leif Ericsson Boel Steén, C4 Teknik Kristianstads kommun, tfn 044-13 57 06, e-post boel.steen@kristianstad.se Batteriet som ska försörja lasern med ström placeras på en plåt i brunnen. Därefter kan man lägga på locket för att kunna återfylla. Plåten är gjord som ett gångjärn och förs in där konan slutar på brunnen. 33. Riktare för laser Leif Ericsson Boel Steén, Kristianstads kommun C4 Teknik, tfn 044-13 57 06 boel.steen@kristianstad.se Kikaren är konstruerad för att få rätt riktning på brunnen. Man siktar in laserkikaren på det ställe som brunnen ska stå på och vänder ner kikaren i gropen för att få in laserkikarens stråle mot laserstrålens punkt i brunnen. 34. Lucka för rensning av transportskruv Steve Rasmussen och Anders Sjöstrand Idékatalog 2001 15
Marianne Ericsson, Serviceförvaltningen i Malmö, tfn 040-34 13 07, e-post marianne.eriksson@malmo.se I rensgalleranläggningen på Sjölunda finns det 4 stycken rensgaller. Vid regn med höga flöden då kulvertsystemet rensas rent kan det följa med brädbitar av varierande storlek. Dessa kan följa med rensgallret upp och fastna i någon av de två transportskruvarna som finns efter gallret och orsakar stopp. För att få bort brädbiten måste hela plåtanordningen vid galler/transportskruven demonteras. Förslaget är att en skära ut en plåt på framsidan och ersätta den med en lucka. Då kan rensningen av skruven ske på ett enklare sätt. 35. Läcksökningspunkt Bengt Nerbring och Ulf Jensen 36. Renovering av betongrör Marianne Ericsson, Serviceförvaltningen i Malmö, tfn 040-34 13 07, e-post marianne.eriksson@malmo.se Extra läcksökningspunkter på vattenledningar öka möjligheterna till lokalisering av läckor. Av olika skäl väljs plaströr vid infällningar på gjutjärnsrör. Förutsättningarna för läcklokalisering försämras då det saknas kontaktpunkter på ledningen att koppla sändaren till. Blandade rörmaterial i sökningssträckan kräver utöver den exakta ljudhastigheten för respektive rörmaterial kännedom om längdförhållandet mellan de olika rörmaterialen. Att enbart använda sig av genomsnittshastigheten, som är ganska lätt att ta fram, räcker inte i dessa fall. Häri ligger problemet för exakt lokalisering. I praktiken är sällan alla förutsättningar kända vid skiftande rörmaterial. Genom speciella mätpunkter som monteras på ledningen i samband med ledningsförnyelse ökar möjligheten att lokalisera läckorna. Dessa speciella läcksökningsanordningar monteras på ömse sidor om infällda plastledningar i de fall inte ventiler är att föredra. Även om det exakta måttet på olika rörmaterial kommer att anges på ritningar i framtiden behövs detta hjälpmedel som ett viktigt komplement vid akuta läckor. Bengt Glans och Christer Jönsson Marianne Ericsson, Serviceförvaltningen i Malmö, tfn 040-34 13 07, e-post marianne.eriksson@malmo.se När en del av en äldre betongledning ska ersättas med ny betongrör kan detta vara svårt. När man lyfter ner de nya rören glider de lätt isär om det är flera skarvar. Idén är att trycka ihop de nya rören uppe på marken och sätta ett spärrband runt rören. som håller dessa på plats. Är måttet t ex 2,5 m så tar man de nya rören 1 2 cm kortare eftersom de går tillbaka lite när bandet tas av. 16 Idékatalog 2001
37. Platsbyggt rostfritt rör Bosse Olsson och Kerry Andersson Mona Andersson, Mölndals kommun, Gatukontoret tfn 031-67 74 01, e-post mona.andersson@molndal.se Vid reparation av avloppsledningar av udda format där leveranstiden av rör är lång kan man använda ett rör i rostfritt stål som svetsas på platsen och fogas samman med krympband på befintlig ledning. 38. Automatisk galleröppnare Kenneth Marklund och Roland Pettersson Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se Vid slamkörning till avloppsverket från enskilda brunnar visade det sig att avloppsverket inte var avsedd för att kunna ta emot så koncentrerat fast rens. Detta medförde att man måste starta upp rensgallret för hand under tömningarna. Om man inte gjorde det så bräddade inkommande slam över och åkte in i avloppsverket orensat. Vi har nu gjort en anordning som gör att rensgallret startar automatiskt när gallret börjar sättas igen. 39. Lägre energikostnader för avloppspumpstationer 40. Rörlaserhållare Lars-Erik Johansson och Arne Nilsson Lennart Ericson, Gatuförvaltningen Varbergs kommun, tfn 0340-881 34, e-post: lennart.ericsson@varberg.se Pumpstationer och markbäddar som har dubbla pumpar ska styras för att inte båda pumparna kan starta samtidigt. Styrningen sker genom att automatiskt fördröja starten av en av pumparna. Därför kan den anslutna elektriska strömstyrkan sänkas, vilket ger lägre fasta elkostnader. Anders Larsson och Ulf Larsson Per-Inge Larsson, Älvkarleby kommun, tfn 026-83 201, e-post per-inge.larsson@alvkarleby.se Redskapet används för att lyfta ner rörlasern i en brunn. I vanliga fall sätter man 1000 brunnar för att kunna få plats i brunnen. Med det här redskapet på rörlasern kan man gå ned i dimension till 400 brunnar. Med en teleskopsstång skjuter man lasern på plats mot rörutgången. Med ett enkelt handgrepp kan lyftstången hakas loss och tas upp. Med detta verktyg kan man bygga upp brunnen till färdig höjd, lägga på locket och återfylla. Vid arbetsdagens slut är det enkelt att lyfta upp lasern och sätta tillbaka den dagen efter. Rörlaserhållaren har patenterats. Idékatalog 2001 17
41. Teleskopsstång med hållare för proppar 42. Burk med gallerdurk Anders Larsson och Ulf Larsson Per-Inge Larsson, Älvkarleby kommun, tfn 026-83 201, e-post per-inge.larsson@alvkarleby.se Teleskopsstång med hållare för proppar i olika dimensioner att användas till bl a 400 brunnar. Med hjälp av teleskopsstången förs proppen ned i brunnen. Med en förlängd luftslang upp till marknivå tillförs luft från en handpump, luftbälg eller kompressor. Därefter hakas stången loss och lyfts upp. Arbetsmiljön blir bättre pga. att man inte behöver stiga ner i brunnarna och proppning kan ske även vid kraftigt flöde. Provtryckning kan ske mellan brunnshålen när det är återfyllt. Peter Hellkvist Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, När man tappar olja ur pumpar, får man hissa upp dessa i en travers och ha en balja under. Den balanseras med hjälp av stroppar, som gör att oljehålet kommer under. Detta är vingligt och oljan rinner oftast utanför. Men med hjälp av en gallerdurk kan man lägga pumpen säkert. Burken kan även tas med till pumpstationer vid koll av oljan mm. 43. Automatisk start av kylskåp Peter Hellkvist 44. Stöd av teleskoptyp Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Vid provtagning av avloppsvatten som sker en gång i månaden ställer man in provrören i 22 olika kylskåp. Dessa bör styras med automatik som startar kylskåpen när det är dags för provtagningar. Då slipper de vara igång i onödan och man sparar energi. Patrick Thodén Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se Vid byte av lyftcylindrar måste man ta en i taget varvid man mister halva lyftkapaciteten och luckan kan slå igen. På vintern när luckan är täckt av is och snö orkar de inte hålla emot. Det går inte att byta ut 18 Idékatalog 2001
cylindrarna till kraftigare, för då är det svårt att stänga luckan. Ett stöd av teleskoptyp har monterats för att underlätta byte av lyftcylindrar, vilket säkerställer allt arbete i och omkring skyddshuven. 45. Rostfritt rör med ett löstagbart lock Hans Johansson Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se När man renoverar brunnar inom befintlig kassun krävs en ny genomföring genom kassuntaket. På tidigare renoverade brunnar har man valt att placera en cementkrona med lock, vilket är fastsatt med gångjärn. Problemet blir då att luckan sitter i vägen när man ska lyfta upp pumpen. Dessutom är det svårt att få tätt mot kassuntaket med risk för att ytvatten tränger in som kan förorena brunnen. Lösningen för att komma ifrån dessa problem är att gjuta in ett rostfritt rör med en löstagbart lock. 46. Mätkärl för frätande lutblandning Lotta Ericsson 47. Sladdvinda för rep Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, I Närkes Kil doseras en blandning av lut och avjoniserat vatten. Vid tillblandning pumpas luten till ett mätkärl via s k fatpump. Vid start av pumpen kommer första skvätten med tryck och det vill gärna stänka. Istället använder sig nu av en genomskinlig plastdunk som graderats. Munstycket går ner till luten och ner i dunköppningen. Stänket sker inuti dunken och förhindrar att skada den som tappar upp. Lotta Ericsson Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se Oftast används långa, grövre rep för att fira upp hinkar eller annat material ur brunnar och bassänger. För det mesta trasslar sig hela repet och man måste räta ut det i sin helhet. Hos elgrossistfirmor finns Idékatalog 2001 19
det tomma sladdvindor. I sladdvindan finns det ett hål där man kan trä in repet för att sedan enkelt vinda på det. Det är också enkelt att dra ut den replängd som går åt för tillfället. 48. Pegel vid kontroll av vattennivån Elsektionen Vattenverket Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Vid kontroller av vattennivån och kalibrering av nivåinstrument i vattenreservoarer används centimeterstock eller nivåband. Man kan istället montera en pegel (nivålinjal) med en växlande gradering vid varje decimeter och ett extra sträck mitt på varje som visar var 5:e centimeter. Linjalen ska även graderas, samt rödmarkeras där breddavlopp och tillopp är. 49. Rensning av infiltrationsbassäng Hans Johansson Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se När det blir igensättningar i infiltrationsbassängerna, innebär det att vattnet inte kan passera genom sanden i marken ner till grundvattnet. Kan inte grundvattnet fyllas på, kan inte heller dricksvattnet pumpas in och då kan inte de boende i området få något vatten. En stålkonstruktion med fem vinkeljärn som är svetsade med en lagom vinkel för att inte gå så djupt kan lösa detta problem. Den dras efter en fyrhjulsdriven bil efter att bassängen har tömts på vatten. 50. Bygel håller lasern på plats Mats Svensson, och Lennart Heldert Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Vid rörläggning med laser uppstår problem vid större dimensioner och stora flöden. Med en bygel som monteras på lasern och sedan spänns fast i betongväggen fixeras lasern på ett säkert sätt och vattnet kan tillåtas rinna i ledningen. 20 Idékatalog 2001
51. Lätt kran Jan Andersson Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se Tidigare när man lyfte upp tunga pumpar ur brunnar använde man en stor och otymplig kran. Nu har den ersatts av en ny lätt och smidig kran som är monterad på bilkärran. Kranen kan lätt tas av. 52. Vinsch till dränkbara pumpar Jan Bülow Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Det är mycket tungt arbete att rengöra en dränkbar pump. Med hjälp av en enkel båtvinsch och en krok i pumphusets tak kan man utföra arbetet ensam. 53. Metod för att mäta vattengången i brunn Jonas Harrysson Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se När man ska beräkna höjden på ett rör håller man mätstickan uppe på röret för att man inte kommer åt vattengången. Därefter räknar man ner till vattengången. Måttet mellan vattengången och toppen på röret kan variera. När man med ett avvägningsinstrument ska beräkna vattengången i en brunn är ofta konan i vägen. Med hjälp av en arm på mätstickan kommer man åt den plats där höjden ska beräknas. Man slipper då klättra ner i brunnen för att med tumstock och vattenpass och förflytta höjden uppåt. Förslaget är en utveckling av ett arbetsverktyg. Idékatalog 2001 21
54. Hopdragare för skjutmuff 55. Svetsmuff 56. Skydd för nivågivaren Mats Svensson och Lennart Heldert Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se Vid montering av skjutmuff i pvc används idag ett spett för att få ihop skarven. Ytan för att lägga an spettet mot är liten så risken för att slinta är stor. Genom att montera två klackar på en avkapad muff och sedan kapa bort en tredjedel av muffen har man fått en s k Hopdragare. Verktyget underlättar ihopdragningen av skjutmuffar och minskar samtidigt risken för att slinta med spettet. Mats Svensson och Lennart Heldert Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Det är svårt att svetsa när det rinner vatten i ledningen. Man gör en svetsmuff med 6 mm o-ring. Den behöver bara täta vid svetsning. Idén bör utvecklas i samarbete med en rörfabrik. Anders Löwengren Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Bräddflödesmätaren mäter en ränna där vattnet pumpas upp. Problemet är att det bildas ett tryck på nivågivaren vid pumpningen vilket gör det svårt att sätta en nollpunkt vid mätningen. Trycket påverkar nivåvisningen, vilket ger fel flöde. Med ett skydd för nivågivaren undviker man att den får pumptrycket på sig. Tidigare mätfel har eliminerats genom en enkel lösning. 57. Förenklad upptagning av givare Anders Löwengren Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, På kransverket är det svårt att ta upp ph-givaren och susphaltmätare vid kontroll, rengöring och kalibrering. Därför att det de är placerade under golv tillverkat av al-durk. Vid upptagning av givaren behöver man ta bort flera durkar och då blir det öppet till bassängen. Istället gör man ett fäste med en styrning som går upp genom durken och ett fäste med hål som givarröret fästes på. När 22 Idékatalog 2001
58. Utdragbart golv man sätter givaren på styrningen får den ett fast fixerat läge som gör att det är lätt att montera och demontera givaren. Anordningen förenklar hanteringen vid rengöring samt ökar säkerheten då inga stora luckor behöver öppnas. Lab-sektionen Avloppsverket. Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Dunkar med provvatten levereras till laboratoriet via en varuhiss. Detta innebär att man måste böja sig in i hissen för att den sitter lågt och sedan lyfta ut dunkarna med böjd rygg. Men med hjälp av ett utdragbart golv till hissen så kan dunkarna dras ut som på en bricka och man slipper böja på ryggen. Bra lösning ur arbetsmiljösynpunkt. 59. Minskad kvicksilveranvändning Lab-sektionen Avloppsverket. Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Vid analyser av kemisk syreförbrukning (COD) används färdigköpta provrör innehållande ett speciellt reagens som innehåller kvicksilver. Det finns ingen ersättning för denna metod och det används 175 gram kvicksilver per år. Vi har minskat användningen av provrör så att kvicksilverförbrukningen har minskat med 58 gram per år, dvs en tredjedel. 60. Förenkling vid pluggrensning Jan Andersson 61. Gigg till vattenmätare Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, Tidigare behövdes två man på vissa pumpstationer för att rensa pluggarna. En förenkling och en ombyggnad av dessa gör nu att en man kan utföra arbetet själv, vilket innebär effektivisering och bättre arbetsmiljö. Åke Swingberg Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, En ny maskin för att öppna vattenmätare har köpts in. En gigg har tillverkats så att man nu också kan öppna stigrörsmätarna. Förslaget skapar bättre arbetsmiljö och förhindrar belastningsskador. Idékatalog 2001 23
62. Ta tillvara gasen Åke Carlsson. Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, För avvattning av metangas på Atleverket sitter en magnetventil som öppnas ca 20 sekunder varje timma. Den släpper ut vatten blandat med ca 0,5 m3 gas per gång. Vattnet går till lakvattendiket och gasen ut i luften och påverkar växthuseffekten. I en vattenfälla som sitter på sugledningen före kompressorn släpper man nu tillbaka gasen och tar den tillvara och det blir inga utsläpp. 63. Minska strömförbrukningen i Garphyttan Rune Johansson Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro Man kan minska strömförbrukningen i Garphyttan och spara på underhållet genom att stänga av flockningsomrörarna. Motorerna är på tillsammans 4,4 kw och går dygnet runt. Istället leds vattnet förbi flockningen genom en rektangulär trumma i flockningen, alternativt rör i slutsed eller genom båda. 64. Metod för att kunna köra biodelen i Garphyttan Rune Johansson Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro tfn 019-21 17 76, e-post tove.svensk@orebro.se Det går inte att enbart köra biodelen i Garphyttans reningsverk. Kemstegen kan köras utan bio, men inte tvärtom. Genom montering av två ventiler och en anslutning till bräddledningen får man båda alternativen. Om flödesmätning ska ske i de båda alternativen går kemikalieblandningsrännan att använda som mätränna. 24 Idékatalog 2001
Övriga förslag 65. Dubbelsidig räkning i K+ Anna Brodén Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se Denna funktion gör det möjligt att skriva ut räkningarna dubbelsidigt både lokalt och centralt. Cirka 50 % av räkningarna är på två eller flera sidor. 66. Container till privata kunder Curt Sundberg Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se Det är ofta svårt för kunden att veta hur stor container han behöver. Idag väljer kunden mellan 8, 10 resp 15 kbm. Genom att märka en 15 kbm container invändigt med 8 resp 10 kbm behöver kunden bara betala för den volym som utnyttjas. Således behöver inte kunden i förväg veta hur stor container han ska hyra. Vinnare i klassen Administration 67. Högmonterade bakljus på sopbil-sidolastare Kenneth Norin Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se Sidolastaren har bakljusen monterade nertill på bilen. Genom att Flytta bakljusen högt upp, eller komplettera med högmonterade bakljus minskar risken för att bli påkörd bakifrån. 68. Dörrar till transportvagn för farligt avfall Lennart Wretfors Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se Farligt avfall som ska till miljöstation lastas i backar som placeras i en gallervagn. Vagnen spänns fast i lastfordonet bakvänt med backarna mot väggen. Det för med sig att man måste lossa vagnen och vända den vid varje miljöstation. Nu har vagnen försetts med dörrar istället så att den kan stå fastspänd hela tiden. Idékatalog 2001 25
69. Entreprenörer med Gatukontorets logo Bo Engström Kenneth Norin, Gatukontoret Falu kommun, tfn 023-831 93, e-post kenneth.norin@adm.falun.se Inhyrda fordon och maskiner förses med logotyp som anger att de kör för Gatukontoret Falu Kommun, Anläggningsavdelningen. 70. Blomstercheck till fellappade Berthil Carlsson Kurt Nilsson, Gatubolaget i Göteborg, tfn 070-373 84 04, e-post kurt.nilsson@gatubolaget.goteborg.se En blomstercheck till dem som blir lappade på felaktiga grunder och har haft utlägg för detta. 71. Förenklad hantering av allmänplats-ärenden Jan-Erik Ljungkvist Christina Ljungmark, Gatubolaget i Göteborg tfn 031-62 80 23, e-post christina.ljungmark@gatubolaget.goteborg.se Sedan en tid tillbaka arbetar offentlig platsgruppen med ett nytt datasystem, MOP, för hantering av allmänplats ärenden. Systemet används också för att ta fram fakturaunderlag. Det har saknats möjlighet att på dessa ange en fakturamärkning/order nummer. Handläggarna har i efterhand skrivit dit detta för hand. När ärendet registreras kan detta ordernummer istället anges på ett utav adressfälten, som är på två rader. Uppgifterna som registreras där kommer automatiskt med på fakturaunderlaget. Underlaget blir bra och man slipper leta fram uppgifterna om märkning när det arkiverats och ärendet lämnat kontoret. 72. Provning av släpvagnsbroms Thor Johansson Agneta Lundin, Gatubolaget i Göteborg tfn 031-62 80 29, e-post agneta.lundin@gatubolaget.goteborg.se Ett verktyg har tagits fram för provning av bromsarna på släpvagnen. Verktyget trycker in draghandsken så att hjulen bromsas och man ser om det är rätt justerat. Nu kan bromsarna provas på ett enkelt sätt och man undviker ombesiktning. 26 Idékatalog 2001
73. Digitalt kartverk 74. Personvåg Lars Thronell Margareta Svensson, Tekniska kontoret Halmstad, tfn 035-13 77 16, e-post margareta.svensson@halmstad.se Genom införande av det digitala kartverket skapas ett bättre kartunderlag med aktuella kartbilder jämfört med det analoga kartverket. Istället för att ange mått på respektive objekts plats till något bestämt föremål (lyckstolpe), kan man med hjälp av det digitala kartverket välja ett avstånd från det på kartan och aktuell plats (hushörn, tomthörn eller annat passande VA-objekt). Den digitala kartan medger mätning direkt med virtuellt verktyg. Detta sätt ger lika bra eller bättre angivelser av det sökta objektet än den på platsen befintliga markeringen. Vem som helst kan via telefon ha tillgång till det digitala kartverket. Jourhavande arbetsledare ska ha tillgång till det digitala kartverket. Kanske kan behovet av skyltning fortfarande behövas i områden med överföringsledningar utanför tätbebyggelse. Men det kommer att minska efterhand som digitaliseringen av VA-objekten fortskrider och kartunderlaget förbättras. Bengt Karlsson Margareta Svensson, Tekniska kontoret Halmstad, tfn 035-13 77 16, e-post margareta.svensson@halmstad.se Tekniska kontoret bör anskaffa en personvåg placerad i vilorummet så att var och en i lugn och ro kan hålla koll på sin vikt. 75. Slå ett slag för Kranvatten Mattias Salomonsson 76. Kolsyrat kranvatten Margareta Svensson, Tekniska kontoret Halmstad, tfn 035-13 77 16, e-post margareta.svensson@halmstad.se I samband med arrangemang som Tekniska kontoret anordnar ska vårt egna kranvatten serveras som ett alternativ till buteljerat mineralvatten. Vattnet bör serveras i tillbringare med Tekniska kontorets logotype och gärna spetsat med is och citronskivor. Mattias Salomonsson Margareta Svensson, Tekniska kontoret Halmstad, tfn 035-13 77 16, e-post margareta.svensson@halmstad.se För de som vill ha kolsyrat vatten, ska en apparat för kolsyrning och kylning av vattnet anskaffas. Apparaten ska placeras vid kaffeautomaten. Med en kolsyreapparat kanske det blir så att man dricker vatten istället för te och kaffe. Detta skulle i sin tur vara positivt för vätskebalansen. Idékatalog 2001 27
77. Personliga faxblanketter Carina Berg Margareta Svensson, Tekniska kontoret Halmstad, tfn 035-13 77 16, e-post margareta.svensson@halmstad.se Varje person ska ha en egen faxblankett med namn, adress, telefonnummer, mm. Den ska vara installerad på Pc:n för att man ska slippa skriva texten förhand, som kan vara svår att tyda för mottagaren. På blanketten kan man skriva in sitt meddelande samt även klistra in bilder, diagram m m. 78. Hinder för att dörrar ska blåsa upp 79. Penselspararen Bengt Jönsson och Lars Ryba Karl Olofsson, ENTEK i Helsingborg, tfn 042-10 58 17, e-post karl.olofsson@stad.helsingborg.se En plåtdetalj som vid stark blåst hindrar att handtaget till garagedörren och dörren till målareverkstaden oavsiktligt öppnas Bengt Jönsson och Lars Ryba Karl Olofsson, ENTEK i Helsingborg, tfn 042-10 58 17, e-post karl.olofsson@stad.helsingborg.se Penslarna hängs i en specialkonstruerad balja, som innebär att skaften inte ruttnar och att inte borsten blir böjda. Förslaget förlänger livslängden på penslarna och minskar förbrukningen av lacknafta. 80. Fäste för kran i tak till grus/kalkbehållare Bertil Gabrielsson Karl Olofsson, ENTEK i Helsingborg, tfn 042-10 58 17, e-post karl.olofsson@stad.helsingborg.se Ett stadigt fäste monteras på taket till grus/kalkbehållaren. Föraren klarar då att med kranen snabbt och enkelt lyfta av och på taket vid påfyllning. 28 Idékatalog 2001
81. Mellanlägg 82. Lönerapport 83. Interntransportsedel Rolf Fridh och Mats theander Marianne Ericsson, Serviceförvaltningen i Malmö tfn 040-34 13 07, e-post marianne.eriksson@malmo.se Med detta mellanlägg kan man använda linjebuss topptavlor på Malmö lokaltrafiks gamla stolpar. Daniel Nilsson och Annette Asplund-Berglund Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se En lönerapport har utformats i Excel. Därmed kan man utnyttja programmets autosummafunktion. Detta är tidssparande och lönerapporten har blivit betydligt mer lättläst. Efter en månads skrivande på den gamla lönerapporten har man oftast fått renskriva den, detta behövs inte längre. Daniel Nilsson 84. Servicekort till bilar Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se En interntransportsedel har utformats i Microsoft Excel och används av personalen i verkstaden istället för den gamla sedeln, som skrevs förhand. Detta besparar oss renskrivningar med tids och pappersbesparingar som följd. Dessutom används funktionen autosumma så att man slipper räkna ihop timmarna och priset. Transportsedeln skrivs ut till den person som ska ha den och man slipper gå bort och lämna den. Daniel Nilsson Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se Förut har man förhand fyllt i servicekorten till bilarna. Dessa har blivit smutsiga och svåra att läsa. Dessutom har det blivit ganska många kort. När de har blivit fulla arkiveras de. Nu har vi lagt in all fordon i en mapp i datorn. För att söka i arkivet klickar man på fordonets registreringsnummer, för att se fordonets servicekort. Detta har gjort att det har blivit lättare att komma åt servicekortet. Mer information ryms och det är lättläst. Servern som uppgifterna sparas i säkerhetskopieras 3ggr per vecka. Idékatalog 2001 29
85. Hållare till snöbalkarna Göte Nilsson och Gunnar Lundström Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se När man ska köra snö med en lastbil monterar man på förhöjningsbalkar på flaket för att rymma större last. Dessa förhöjningsbalkar monteras av och på flera gånger i veckan under vinterhalvåret, pga. att man inte kan använda dessa till andra typer av körning. Balkarna har tidigare förvarats på golvet i garaget bakom lastbilarna. När man ska montera dem måste man först köra fram lastbilen och lyfta upp balkarna för att sedan klättra upp på flaket för att montera dem. Nu har en hylla med utdragbara armar satts upp precis bakom lastbilarna. Nu behöver man vid av och påmontering endast klättra upp på flaket och dra balkarna mot sig och sedan montera dem. Detta är speciellt bra på nätterna när man redan är uppstressad. 86. Lyftok till åkgräsklipparna Göte Nilsson och Daniel Nilsson Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se Det har varit jobbigt och svårt med servicen och underhållet på åkgräsklipparna pga. att det inte har funnits några lyftpunkter eller lyftöglor. Nu har vi löst problemet på så sätt att vi har monterat lyftöglor på maskinerna och tillverkat ett lyftok som man hänger fast på traversen så att man sedan på ett enkelt sätt kan lyfta maskinen. Lyftoken är tillverkan så att även när maskinen är upplyft kan man öppna motorhuven. Lyftöglorna går även att använda som fästöglor när man spänner fast maskinen på lastbilsflaket vid transport. 30 Idékatalog 2001
87. Skyddsskärm för gassvetsning och skärning 88. Bukplåt till traktor Göte Nilsson och Roland Berg Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se När man skär/slipar med en rondell eller med gassvets så sprutar det glödande metall, som är skadligt för lack och glasrutor. För att slippa flytta på bilar mm har en skyddsställning tillverkats och försetts med hjul för att den ska vara lätt att flytta till olika arbetsställen. Daniel Nilsson 89. Arbetsbänk på hjul Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se Traktorn, som körs på hockeybanor, läcker olja pga. att den är gammal och inte går att laga. Därför har en bukplåt tillverkats som samlar upp den droppande oljan från b la vevaxeltätningen, kraftuttag mm. Det är för dyrt att täta maskinen varje år, därför har vi löst problemet med hjälp av bukplåten. Bukplåten har försetts med bottenplugg för att oljan och tinad snö ska vara lätt att tömma i dunk eller spolas ut i oljeavskiljaren. Om man kör på en ojämn väg kan man ta bort plåten. Den sitter fast med två snabblås för att vara lätt att ta bort och sätta på. Med denna lösning släpps inte olja ut i naturen och stora reparationskostnader undviks. Göte Nilsson Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se Arbetsbänken på hjul används som vilken arbetsbänk som helst förutom att man kan ha den var man vill i verkstaden för att undvika onödigt spring. Bänken är speciellt användbar som uppläggningsbänk när man plockar isär småsaker för framtida hopmontering. Då kan man lägga upp saker i ordning utan att någon annan är där och flyttar på dem. Idékatalog 2001 31
90. Plogfäste till truck 91. Ledbar traversbalk Göte Nilsson och Roland Berg Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se Varje år är det en stor genomgång på kommunens plogutrustningar. Det är jobbigt och besvärligt att lyfta dem med trucken. Därför måste det trixas med stroppar och kättingar för att frakta dem. Det finns risk att man tappar plogen med risk för person- och materialskador. Problemet har lösts genom att man har konstruerat ett fäste till trucken som liknar det som sitter på plogbilarna. Fästet passar alla skopor som finns i kommunen. Detta har gjort oss helt oberoende av andras hjälp och fordon för att få in plogarna till verkstaden. Göte Nilsson och Roland Berg Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se Det var tungt och besvärligt att montera bakbalkarna till kommunens lastbilar. Beroende på årstid och vilken typ av arbete man har för tillfället, så måste de monteras av och på varannan dag. Nu har vi konstruerat en utfällbar travers vid skärmtaket. Med några enkla knapptryck kan man lätt montera bakbalken själv och slipper vänta på någon som kan hjälpa och det är ingen risk för skador. Traversen kan även användas till kommunens andra bilar. Det har även tillverkats ett ställ för bakbalkarna. Kranen har en räckvidd på ca 7 meter och är svängbar i 180 grader. Lyftkapaciteten är på 320 kilo och är elektrisk styrd. 92. Verktyg för justering av påskjutsbroms Göte Nilsson Arne Nilzon, Piteå kommun, tfn 0911-960 51, e-post arne.nilzon@pk.pitea.se När man ska justera påskjutsbromsarna på en släpvagn kan det vara problem att spänna ihop tryckstången och se om bromsverkan är jämn. Tidigare använde man sig av en likadan anordning som finns på bilprovningen, men det var svårt att hålla jämt tryck under tiden någon annan sprang runt släpet och kände på hjulen. Med detta verktyg kan man spänna ihop påskutsbromsen lämpligt så att man kan justera bromsarna. Bromsjusteringen utförs snabbare och resultatet blir bättre. 32 Idékatalog 2001
93. Golvlistdammaren Ing-Lill Holmqvist och Berith Mellgren Ann-Marie Stark, Skövde kommun, tfn 0500-46 82 41, e-post ann-marie.stark@skovde.se Ett redskap som tillverkas för att kunna damma av lister i olika höjder och som kan anpassas till måtten på golvmopparna. Nu kan man gå rak och damma golvlisterna. 94. Pentry Karl- Åke Carlén Rolf Hjärphag, Svenljunga kommun, tfn 0325-183 47, e-post rolf.jarphag@svenljunga.se Idag byggs små enheter i synnerhet vid ombyggnader av serviceboende, där lägenhetsstorleken ligger på 35 kvm. Normen för en bostad är att den ska vara försedd med ett pentry. Men många av de boende är gamla och har större behov av utrymmet istället för ett pentry. Pentryt är nu ett tillval. Föreslaget pentry går att flytta och har ställts ut på prov i ett serviceboende. Det är i första hand tänkt att användas för att ha porslin i och kunna koka kaffe och kan förses med kokplatta om detta kommer att efterfrågas. 95. Transportvagn för tunga balkar Kai Gulliksen, Lars Sandblom och Björn Bengtsson Ronald Svensson Trollhättans kommun, tfn 0520-49 76 27 ronald.svensson@trollhattan.se Transportvagnen är en praktisk och smidig lösning för transporter av tunga balkar i rörgalleriet som är smalt och långt. Det förbättrar arbetsmiljön. 96. Spegel för fordonskontroll Annica Lingvall Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro För att lätt kontrollera fordonens alla lysen placerar man en spegel t ex av rostfri plåt på en ställning invid serviceskåpet på planen. Idékatalog 2001 33