MILJÖKONTORET Enskilda avlopp Ansökan Planering Bestämmelser Teknik Information från miljökontoret Södertälje kommun Juni 2004
1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 NÄR KRÄVS TILLSTÅND ELLER ANMÄLAN?... 3 VAD HÄNDER OM AVLOPP ANLÄGGS UTAN TILLSTÅND?... 4 3. ANSÖK OM AVLOPPSANLÄGGNING STEG FÖR STEG.... 4 4. HANDLINGAR SOM SKA SKICKAS IN TILL MILJÖKONTORET... 5 KARTUNDERLAG... 5 ANLÄGGNINGSRITNING... SAMRÅD... 5 5. OLIKA TYPER AV AVLOPPSANLÄGGNINGAR... 7 FUNKTIONSKRAV... 7 SLAMAVSKILJARE... 7 KRETSLOPPSANPASSADE AVLOPPSLÖSNINGAR... 7 Urinsorterande toaletter urin som växtnäring... 7 Förmultningstoalett och multrum... 8 Latrinkompostering... 9 MINIRENINGSVERK... 10 INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR OCH MARKBÄDDAR... 10 Fördelningsbrunn och spridningsledningar... 10 Infiltrationsanläggningar... 11 Slutna tankar... 12 6. ATT VÄLJA ANLÄGGNINGSTYP OCH PLACERING... 12 DIMENSIONERING OCH MILJÖASPEKTER... 12 SKYDDSAVSTÅND... 12 MARKENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 13 Provgrop... 13 Jordprov... 13 8. RÅD FÖR DRIFT OCH SKÖTSEL AV AVLOPPSANLÄGGNINGEN... 14 FÖR ALLA AVLOPPSANLÄGGNINGAR... 14 MINIRENINGSVERK... 14 INFILTRATIONSANLÄGGNING OCH MARKBÄDD... 14 9. FRITIDSHUSOMRÅDEN MED VA-PROBLEM... 15 TAXA FÖR HANDLÄGGNING... 16 2
1. Varför behövs en avloppsanläggning? En avloppsanläggning ska rena avloppsvattnet från smittförande bakterier och virus. Den ska också reducera näringsämnena kväve och fosfor, som annars kan orsaka förorening av dricksvatten och grundvatten samt övergödning av sjöar och hav. En avloppsanläggning bör också vara kretsloppsanpassad - den bör ge möjlighet till återvinning av näringsämnena i avloppsvattnet. Det mesta av bakterierna och näringsämnena finns i avloppsvattnet från toaletter. Nästan allt kväve och ungefär hälften av fosforn finns i urinen. Ett sätt att ta tillvara på näringen i avloppsvattnet är att avskilja urinen och använda den som gödningsmedel. Urinen kan med fördel spridas på jordbruksmark. Det är viktigt att avloppsanläggningen planeras och byggs på rätt sätt för att den ska fungera bra och för att den inte ska orsaka miljöproblem. Om du inte själv har kunskap på fackmannamässig nivå om avloppsanläggningar ska du anlita fackman. Miljökontoret har en förteckning över entreprenörer som anlägger avlopp samt konsulter inom miljö/va. Att lösa avloppsfrågan gemensamt kan ofta vara en fördel om flera fastigheter ligger nära varandra. Fördelarna med en gemensam avloppsanläggning är bl a: lägre kostnad per fastighet i anläggningsskedet jämnare belastning på anläggningen och därmed bättre rening färre utsläppspunkter, vilket ger lägre risk för förorenade vattentäkter 2. Bestämmelser om enskilda avlopp Miljöbalken reglerar hur avloppsvatten ska tas om hand. Den kräver att avloppsvatten ska avledas, renas och tas omhand på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller för miljön inte uppkommer. Det är den som släpper ut avloppsvattnet som ska visa att avloppsanläggningen klarar miljöbalkens krav. Detta gäller både vid löpande drift och vid miljöprövningen inför byggandet av en avloppsanläggning. När krävs tillstånd eller anmälan? När man ska bygga om eller anlägga en ny avloppsanläggning krävs tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Tillstånd krävs för att: anlägga avloppsanläggning med WC påkopplad koppla WC till befintlig avloppsanläggning anlägga avloppsanläggning för bad-, disk-, och tvättvatten (BDT-vatten) inom detaljplanelagt område installera biologisk toalett eller latrinkompost Anmälan krävs för att: anlägga avlopp för bad-, disk- och tvättvatten (BDT) i område som inte är detaljplanelagt ändra en befintlig avloppsanläggning eller väsentligt öka belastningen av avloppsvatten på den. Det är fastighetsägarens eller brukarens ansvar att lämna in tillståndsansökan eller anmälan till miljökontoret. I många delar av kommunen finns det särskilda bestämmelser som reglerar anläggandet av avloppsanläggningar, t ex detaljplaner och föreskrifter för vattenskyddsområden. Var noga med att kontrollera om särskilda bestämmelser gäller! Ring miljökontoret för att få mer information. Vid ombyggnad som innebär ändringar av anordningar för vattenförsörjning eller avlopp i byggnader eller inom tomter finns krav på att en bygganmälan ska göras. Kontakta Planoch byggenheten på samhällsbyggnadskontoret (växel: 08-550 210 00). Glöm inte att lämna in din ansökan eller anmälan i god tid! 3
Vad händer om avlopp anläggs utan tillstånd? Om en avloppsanläggning byggs utan tillstånd från miljökontoret, eller utan att anmälan gjorts, är det ett brott mot miljöbalken och kan leda till åtal. Likaså kan det vara ett brott att släppa ut orenat avloppsvatten i en sjö, ett vattendrag, ett dike eller i marken. Påföljderna för dessa brott är böter eller fängelse i högst 2 år. 3. Ansök om avloppsanläggning steg för steg. 1. Tänk igenom hur du bäst ska lösa avloppsfrågan. Några viktiga faktorer är avloppsanläggningens miljöprestanda, antal personer som ska anslutas, vad som ska anslutas (WC, diskmaskin o.s.v.), placering av anläggningen, närliggande vattentäkter, var spillvattnet ska släppas och ut vilka miljökonsekvenser det kan få, samt eventuella speciella regler för området. Har du inte kunskap på professionell nivå om hur man planerar, dimensionerar och anlägger avlopp bör du anlita konsult inom miljö och VA. 2. Sammanställ ansökan med ritningar m.m. Var noggrann med att få med allt som krävs. Se avsnitt 4 för att inte glömma något. 3. Ansökan eller anmälan skickas in till miljökontoret, som granskar handlingarna, utreder och eventuellt begär in kompletteringar. 4. Tid avtalas med en miljöinspektör för besök på plats. Planerar du infiltrationsanläggning eller markbädd måste provgropar grävas som miljöinspektören besiktigar. Då en infiltration ska anläggas tas jordprover vid provgropsbesiktningen. 5. Du ser till att eventuella kompletteringar som miljökontoret begärt i form av ytterligare utredningar, slutgiltiga ritningar, kartor etc. lämnas in. 6. Miljönämnden fattar ett beslut som skickas till dig. Beslutet innehåller villkor som reglerar avloppsanläggningens utformning, skötsel mm. Obs! Påbörja inte byggandet av avloppsanläggningen innan du har fått beslutet från miljönämnden. Miljökontoret tar betalt för handläggning av tillstånd och anmälningsärenden, se sista sidan. 7. Du ansvarar för att avloppet anläggs enligt miljökontorets beslut. Läs beslutet noggrant och se till att din entreprenör och konsult också gör det! Under anläggningsarbetet ska en kvalitetskontroll genomföras och redovisas till miljökontoret. Redovisningen görs på en speciell blankett som miljökontoret tillhandahåller. När anläggningen är slutförd undertecknas blanketten av dig och entreprenören och skickas till miljökontoret. 8. Miljökontoret granskar kvalitetskontrollen på blanketten. Om den godtas skickas ett sk renhållningsunderlag ut till dig. Renhållningsunderlaget anger vilken slamtömning och sophämtning som ska finnas på fastigheten. 9. Du kontrollerar att uppgifterna på renhållningsunderlaget stämmer, skriver under det och skickar det till Telge Återvinning AB. Om du inte gör detta finns risk att slamtömningen uteblir, vilket kan leda till att din avloppsanläggning skadas eller blir förstörd. För avloppsanläggningar för 25 personer eller fler skiljer sig ärendegången från ovanstående. Kontakta miljökontoret för mer information. 4
4. Handlingar som ska skickas in till miljökontoret Kartunderlag En fackmannamässig tomtkarta eller motsvarande är viktig för miljökontorets granskning och för den entreprenör som skall bygga anläggningen. Lämplig skala på kartan är 1:400-1:1000. Kontakta lantmäterimyndigheten för kartmaterial (växel: 08-550 210 00). Av kartunderlaget skall framgå: Fastighetsgräns, fastighetsbeteckning och husets/husens läge på fastigheten. Egen vattentäkt (brunn). Övriga vattentäkter inom 150 m från den planerade avloppsanläggningen. För detta kan krävas en karta som visar ett större område. Föreslagen placering av avloppsanläggningen. Avloppsanläggningens tilloppsledningar och utloppsledningar om sådana finns. Eventuella dagvattendräneringar, diken, sjöar etc. Utlopp i diken el dyl redovisas tydligt, inklusive extra reningssteg om sådana finns. Marklutning. Använd en karta med nivåkurvor eller nivåangivelser. Uppställningsplats för slamtömningsfordon. Observera att vägen måste klara transporter med tunga fordon. Anläggningsritning En fackmannamässig ritning av anläggningen i skala 1:50 eller 1:100 ska inlämnas. Ritningen ska visa plan och tvärsektion av anläggningen. Följande ska framgå: Anläggningens konstruktion med ingående komponenter Dimensionering och måttangivelser Material, t.ex. grus- och sandkvalitet, geotextil i infiltrations- och markbäddsanläggningar, se avsnitt 5. Marktekniska uppgifter som t.ex. anläggningens nivå i förhållande till markyta, högsta grundvattenyta och berg (gäller främst infiltration och markbädd, se avsnitt 5). Se exempel på nästa sida. Tänk på att dåliga ritningar och kartor som miljökontoret inte godkänner försenar din ansökan. Anlita fackman om du känner dig osäker! Samråd Alla grannar som har vattentäkter inom 150 m måste få tillfälle att lämna synpunkter på den planerade avloppsanläggningen. Detsamma gäller alla andra sakägare i närområdet som kan beröras genom lukt, påverkan på diken, ledningar m.m. Samrådet är viktigt bl a för att alla vattentäkter och annat som kan påverkas av avloppsanläggningen upptäcks innan. Enklast sker detta samråd genom att grannarna/sakägarna får intyga på en särskild blankett att de granskat din ansökan eller anmälan inklusive ritningar m.m. Blanketten tillhandahålls av miljökontoret. Att grannarna/sakägarna skriver under blanketten innebär inte att de godkänner den planerade avloppsanläggningen - bara att de fått information och tillfälle att lämna synpunkter till miljökontoret. Blanketten lämnas sedan till miljökontoret i samband med ansökan eller anmälan om avlopp. Miljökontoret kan också sköta samrådet, men detta förlänger handläggningstiden. Observera att grannar och sakägare har rätt att överklaga beslutet om avloppsanläggningen. 5
Ovan: exempel på kartunderlag. Exempel på ritning. Upphöjd infiltration. 6
5. Olika typer av avloppsanläggningar Funktionskrav Oavsett reningsmetod, skall följande reningskrav uppfyllas kontinuerligt: Totalfosfor skall reduceras med minst 70 % eller till maximalt 0,2 kg utsläpp per person och år. Totalkväve skall reduceras med minst 40% eller till maximalt 2 kg utsläpp per person och år. Syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) skall reduceras med minst 70% eller till maximalt 1,4 kg utsläpp per person och år. Funktionskraven gäller även för befintliga anläggningar. Om inte funktionskraven uppnås krävs att avloppsanläggningen ändras eller kompletteras med någon form av extra reningssteg. Observera att reningsgraden försämras med tiden i många reningssystem, framförallt markbäddar. Slamavskiljare Det finns många olika system för rening av avloppsvatten. Gemensamt för de flesta är att det första steget är slamavskiljning. I slamavskiljaren sker en grovavskiljning av föroreningar som flyter eller sjunker inför nästa reningssteg. Separata slamavskiljare är vanligast. I många minireningsverk är dock slamavskiljningen inbyggd. För infiltrationsanläggningar och markbäddar (se nedan) är en bra slamavskiljning avgörande för den efterföljande reningen och hela anläggningens funktion. Dålig slamavskiljning kan förstöra infiltrationen eller markbädden. Det finns slamavskiljare för enbart bad-, disk och tvättvatten, ofta med två kammare och volym på 800 1100 liter. Slamavskiljare för både WC och bad-, disk och tvättvatten brukar i regel ha tre kammare och volym på ca 2000 l. Modeller för flera hushåll är givetvis större. De krav som miljökontoret ställer på slamavskiljare är att de ska vara typgodkända och uppfylla kraven enligt svensk standard. Kretsloppsanpassade avloppslösningar Varför välja en kretsloppsanpassad avloppslösning? En kretsloppsanpassad avloppslösning är totalt sett miljövänligare och i ibland billigare än en konventionell WC med infiltration eller markbädd. En kretsloppsanpassad avloppslösning medger att näringsämnena återvinns i istället för att belasta miljön. Återvinningen kan ske på den egna tomten eller i jordbruket. Det finns ett antal varianter av kretsloppsanpassade avloppslösningar: urinsorterande toalett, förmultningstoalett eller större s.k. multrum samt utedass med latrinkompostering. Det gemensamma kriteriet är att näringsämnena ska kunna återvinnas. Urinsorterande toaletter urin som växtnäring Den största delen av näringsämnena i hushållens avloppsvatten kommer från urinen. Näringen är relativt koncentrerad i urinen och är i en kemisk form som växter lätt kan tillgodogöra sig, vilket gör att urin är lämpligt som gödningsmedel. Principen för urinsorterande toaletter bygger på att urin och fekalier sorteras i två enheter i toaletten. Det finns både vattentoaletter och förmultningstoaletter med urinsortering. 7
Vid sortering av urin för spridning på egen tomt är det lämpligt att ha två tankar som används växelvis. Innan urinen sprids bör den ha lagrats i ca 6 månader för avdödning av bakterier och virus. Urinsorterande WC kräver i regel lagringsvolym på 2-4 m 3 för en familj vid permanentboende. Urin får endast spridas på växande gröda. Jordbruksverket anger att 0,6 l koncentrerad urin/kvadratmeter trädgårdsland är en lämplig giva. Urinen kan behöva spädas med vatten innan spridning om inte spollvattnet från toaletten räcker till. Att tänka på vid spridning av urin: Förvara helst urinen i nedgrävd, oventilerad men tryckutjämnad tank. Lagringskapaciteten måste räcka under vinterhalvåret eftersom spridning ska ske på växande gröda. Förmultningstoalett och multrum Förmultningstoaletter omvandlar latrin till mull, som sedan kan användas som jordförbättringsmedel. Stora förmultningstoaletter, som samtidigt kan användas som hushållskomposter, brukar kallas multrum. Latrinet samlas i en behållare under toaletten där det bryts ner biologiskt. För att nedbrytningen ska fungera krävs rätt temperatur, fuktighet och lufttillförsel. Behållaren bör placeras i ett uppvärmt och isolerat utrymme. Behållaren ska ventileras med självdrag eller fläkt. Avluftningsröret leds från behållaren upp över taknocken och bör vara så rakt som möjligt vid självdrag. En välventilerad förmultningstoalett luktar mycket lite eftersom ventilationsluften sugs in via toalettöppningen. Urin bör inte spridas i närheten av vattentäkt. Sallad, bär eller annat som ska ätas rått bör inte vattnas med urin. Spridning ska ske på kvällen för att minska kväveförluster. Urinen ska spädas 1:3 1:10 med vatten om den inte redan spätts ut med spolvatten från toaletten. Eftervattning bör ske med enbart vatten. Urinen kan med fördel spridas på jordbruksmark. Man måste då försäkra sig om att det finns lantbrukare som kan hämta urinen regelbundet. Kontakta miljökontoret om du vill veta mera om detta. Tänk på att urinsorterande toalett kan vara en kostnadseffektiv lösning i områden med stränga krav på utsläpp av näringsämnen. Välj inte en för liten förmultningstoalett. Tänk igenom antal personer, vistelsetid samt variationer och maxbelastningar i framtiden. Det finns större modeller - främst s.k. multrum - som klarar permanentboende för flera personer och som behöver tömmas sällan. Latrinet från en förmultningstoalett ska i regel efterkomposteras i minst sex månader för att avdöda skadliga bakterier (se nedan under latrinkompostering). 8
Latrinkompostering För dig som har utedass är latrinkompostering ett kretsloppsanpassat alternativ till kommunal latrinhämtning. Latrinkompostering krävs också ofta av resten från en förmultningstoalett. Latrin som inte komposteras ska hämtas av kommunen. Latrin måste komposteras i minst 6 månader innan det kan användas som gödsel i rabatter och på trädgårdsland. Genom komposteringen avdödas eventuella sjukdomsalstrande bakterier och virus. En latrinkompost bör ha minst två fack som används växelvis. Latrinkomposten ska vara utförd i tåligt material, vara ventilerad och ha regntätt lock. Komposten ska vara tät så att fåglar, råttor och flugor inte kan ta sig in eller att läckage kan uppstå. Tätningen ska fortsätta minst 20 cm upp på sidoväggarna. Varje kompostbehållare ska ha en storlek på 500-1000 l beroende på hur mycket fastigheten nyttjas. Färdiga latrinkomposter finns att köpa i handeln. Att tänka på vid latrinkompostering: Innan man fyller på latrinet ska ett lager på minst 2 dm torvmull eller motsvarande läggas i botten på behållaren, varefter latrinet varvas med torvmull/ trädgårdsavfall. För att förhindra lukt kan strökalk tillföras. Komposten ska lagras i minst 6 månader innan komposten får användas. Under tiden sker påfyllning i den andra behållaren. 9
Minireningsverk Minireningsverk är avloppsreningsverk dimensionerade för ett eller flera hushåll. Oftast har minireningsverken biologisk och kemisk rening. Många har även inbyggd slamavskiljning. Det renade avloppsvattnet leds till ett dike eller ett efterpoleringssteg i form av sandbädd el. dyl. Efterpolering behövs i regel vid utsläpp i känsliga områden, t ex diken i tätbebyggelse. Minireningsverk kräver serviceavtal och regelbunden skötsel. Reningen är oftast bättre än i exempelvis en markbädd. Minireningsverk är åtkomligare för serviceåtgärder och förbättringar än markbäddar och infiltrationer, som ofta måste grävas upp vid bristande funktion. En annan fördel med minireningsverk jämfört med markbädd och infiltration är att det finns möjlighet att återföra mer näringsämnen till jordbruket via det fosforrika slam som produceras i anläggningen. Kontakta miljökontoret om du tänker sprida slammet. Infiltrationsanläggningar och markbäddar Reningen i infiltrationsanläggningar och markbäddar bygger på samma princip: att föroreningar i avloppsvattnet bryts ned av mikroorganismer och fastläggs i jord. Viktiga faktorer för reningen är bl.a. jämn spridning av avloppsvattnet över tillräcklig yta och jordvolym samt god syretillförsel. I infiltrationsanläggningar släpps det renade vattnet ut i marken och grundvattnet. I markbäddar, som är uppbyggda sandfilter, samlas det renade vattnet upp och avleds till diken eller dylikt. Det krävs hög precision och stor noggrannhet vid anläggande av både markbädd och infiltration. Även små avvikelser vad gäller fall, material, anläggningsteknik m.m. kan drastiskt försämra reningen och funktionen. Före reningen i infiltration eller markbädd krävs alltid rening i slamavskiljare. Det är mycket viktigt att slamavskiljningen är effektiv! Kommer slam ut i marbädden eller infiltrationen kan den förstöras. Fördelningsbrunn och spridningsledningar Om infiltrationsanläggningen eller markbädden ska ha mer än en spridningsledning leds avloppsvattnet, efter slamavskiljaren, till en fördelningsbrunn. Fördelningsbrunnen är till för att fördela vattnet lika i spridningsledningarna vilket är viktigt för anläggningens reningskapacitet och livslängd. För att bakterierna som lever på att bryta ner det organiska materialet i avloppsvattnet ska få tillräckligt med syre, ska ändarna på spridningsledningarna och 10
uppsamlingsledningarna som endast finns i markbädd - dras upp ovan mark. Detta är även en fördel vid inspektion och underhåll av anläggningen. Infiltrationsanläggningar Infiltration är en anläggning där avloppsvattnet renas i de naturliga jordlagren. Det sker ingen uppsamling av det renade vattnet. Infiltration fungerar endast i genomsläpplig jord. Djupet till grundvatten, berg eller täta skikt av lera o dyl måste vara tillräckligt. Efter rening i slamavskiljare sprids avloppsvattnet med hjälp av spridningsledningar i ett s k spridningslager i marken. Spridningslagret ska bestå av tvättad makadam eller singel. Spridningsledningen bör inte vara längre än 10 m vid självfall. Under spridningslagret tillväxer en s k biohud av mikroorganismer som renar avloppsvattnet från organiska föroreningar. När avloppsvattnet når grundvattnet ska det vara renat på bl a bakterier och fosfor. Upplyft eller ytlig infiltration Om grundvattennivån i området är hög, men marken i övrigt är lämpad för infiltration kan sk upplyft eller ytlig infiltration vara en tänkbar lösning. Infiltrationsledningarna läggs då nära eller ovan markytan. En upplyft eller ytlig infiltration måste isoleras extra noggrant för att undvika frysskador. Förstärkt infiltration När marklagrens genomsläpplighet är begränsad kan man förbättra förutsättningarna för infiltration genom att lägga ett förstärkningslager med sand under spridningslagret. Förutsättningarna för denna typ av anläggning är att underliggande mark ändå har en relativt god genomsläpplighet. Markbäddar När jordlagren består av täta material, t ex lera, kan markbädd vara en tänkbar lösning. En markbädd kan även vara lämplig om avståndet till grundvatten eller berg är otillräckligt. I en markbädd filtreras och renas avloppsvattnet, efter slamavskiljning, i en uppbyggd bädd av s.k. markbäddssand. Under sandbädden samlas det renade avloppsvattnet upp och avleds sedan till ett lämpligt vattendrag eller dike. När det är kort avstånd mellan anläggningen och dricksvattenbrunnar kan en markbädd utföras tät med gummiduk eller liknande. På grund av markbäddens djup, vanligen två meter, är det svårt att anlägga en markbädd på tomter med ingen eller liten marklutning. Det måste vara viss höjdskillnad mellan huset, markbädden och utsläppspunkten. Om höjdskillnaden är otillräcklig måste avloppsvattnet pumpas. 11
Slutna tankar Miljönämnden är mycket restriktiv med att godkänna slutna tankar. Sluten tank godkänns aldrig vid nyavstyckning av tomter. Detta beror främst på att slutna tankar innebär ökade transporter, vilket medför en onödig belastning på miljön. Ibland saknas dock förutsättningar för andra typer av anläggningar. I dessa fall kan sluten tank vara en möjlig lösning. Den slutna tanken måste bl a uppfylla följande krav: Tanken måste förankras väl så att den inte kan tryckas upp av mark- eller grundvatten när den inte är full. Tanken ska vara försedd med nivågivare och överfyllnadslarm. Tanken måste placeras så att slamtömningsfordon kommer åt att tömma tanken. För att begränsa antalet tömningar bör endast avloppsvatten från snålspolande toalett ledas till den slutna tanken. Tanken ska vara typgodkänd. 6. Att välja anläggningstyp och placering Dimensionering och miljöaspekter Tänk igenom hur många personer som ska använda anläggningen, om WC, diskmaskin, tvättmaskin m m ska anslutas. Planera gärna på några års sikt. Utred var anläggningen ska placeras och var spillvattnet ska släppas ut. Finns det något i närområdet som kan påverkas negativt? Välj plats med tanke på risken för miljöstörningar. Beakta också reningseffekt och möjligheter till återföring av näringsämnen när du väljer avloppslösning. En kretsloppsanpassad anläggning med höga miljöprestanda har förutsättningar att klara miljökraven längre in i framtiden. Oftast är det fördelaktigt att anlita en konsult inom VA, miljö och geohydrologi som kan göra miljöutredning, dimensionera anläggningen och göra ritningar. Detta gäller framförallt om du ska planerar infitrationsanläggning eller markbädd. Skyddsavstånd De flesta avloppsanläggningar medför risk för påverkan på grundvattnet särskilt infiltrationsanläggningar och markbäddar. Vid planering av ett avlopp är det därför nödvändigt att ta hänsyn till både den egna och grannarnas vattentäkter. Det måste finnas tillräckligt skyddsavstånd mellan avloppsanläggningen och närbelägna vattentäkter. Skyddsavståndet beror på avloppsvattnets flöde och föroreningsinnehåll, jordmaterial, markytans lutning, om vattentäkten är borrad eller grävd och om avloppsanläggningen placeras uppströms eller nedströms vattentäkten. Grundvattenströmningens riktning sammanfaller i regel med markytans lutning och avloppsanläggningen bör därför placeras lägre än befintliga och planerade brunnar. Skyddsavstånd krävs också till annat som kan påverkas negativt. Vanliga skyddsavstånd mellan spillvattenutsläpp i mark och: Vattentäkt 20-200 m Sjö, vattendrag, dike 10-30 meter Bostadshus 10 meter Högsta grundvattennivå/berggrund minst 1 meter För en infiltrationsanläggning beror reningsgraden till stor del på hur lång tid det tar för spillvattnet att nå grundvattenytan. Avståndet mellan spridningsledningarna (se avsnitt 5) och grundvattnet bör därför vara så stort som möjligt. Det minsta avståndet som kan godtas är en meter mellan spridningsledningarna och grundvattnets högsta nivå under året. Skyddsavståndet en meter gäller också till berggrunden. Obs! Går spillvattnet direkt till grundvattnet blir reningen av bakterier m m obefintlig. Risken för smitta via vattentäkter ökar då markant. 12
En infiltrationsanläggning i sluttande terräng bör helst ligga på toppen av en höjd eller längs med sluttningen. Man bör inte lägga infiltrationsanläggningen i en lågpunkt i terrängen, eftersom grundvattenytan ofta ligger nära markytan i ett sådant läge. I fall där det är svårt att avgöra risk för förorening av vattentäkter kräver miljökontoret alltid en utredning av hydrogeologisk expertis. Markens förutsättningar Om en infiltrationsanläggning eller markbädd (se avsnitt 5) planeras krävs en markundersökning för att kunna bedöma om någon av dessa anläggningstyper är möjlig och var den i så fall ska placeras. Undersökningen ska ge svar på om jordmaterialet är tillräckligt genomsläppligt för infiltration, vilket avstånd det är till högsta grundvattennivå, om berggrunden ligger ytligt, och på vilken marknivå som spridningsledningarna bör läggas. Det kan krävas markundersökning även om annat än avloppsanläggningar än infiltrationsanläggningar och markbäddar ska anläggas. Provgrop Första steget i en markundersökning är att gräva en eller flera provgropar. Provgroparna ger information om grundvattenytans nivå, avståndet till berg samt jordarten. Groparna ska grävas i det område som med hänsyn till brunnar, marklutning etc bedöms vara det lämpligaste för anläggningen. Groparna ska grävas så djup som möjligt, helst ända till berggrunden. Djupet bör helst vara minst tre meter för att ge en acceptabel bedömningsgrund. Gräv inte för grunt! Jordprov Om en infiltrationsanläggnings planeras och det inte är möjligt att bedöma förutsättningarna för infiltration enbart genom att se och känna på materialet i provgroparna, krävs generellt jordprov som lämnas till laboratorium för siktanalys. Jordprovet ska tas på och under den nivå där infiltrationen planeras ske. Om materialet i provgropen varierar mycket krävs flera prover. Det är den sökande som ansvarar för provtagningen och bekostar analysen. På miljökontoret finns påsar med provburkar och närmare instruktioner för provtagning. En siktanalys visar hur materialet i jordprovet är fördelat storleksmässigt till exempel andelen lera i förhållande till sand - vilket gör att man kan bedöma jordens genomsläpplighet och om infiltration är möjligt. Analysen används även för att bestämma hur stor anläggningen ska vara 13
8. Råd för drift och skötsel av avloppsanläggningen Avloppsanläggningens funktion och livslängd ökar betydligt om den sköts på rätt sätt. Dålig skötsel kan i värsta fall leda till svåra miljöstörningar - t ex att den egna och andras vattentäkter förorenas och att avloppsanläggningen havererar. Dålig skötsel kan också vara ett miljöbrott. Nedan följer några enkla råd för att få en väl fungerande anläggning. För alla avloppsanläggningar Kontrollera regelbundet att fällningskemikalie finns till minireningsverket. Utgående vatten från ett minireningsverk ska vara klart, ofärgat och luktfritt. Om inte krävs åtgärder. Kontrollera larm från anläggningen. Slamsug minireningsverket enligt fabrikantens specifikationer. Dagvatten och dräneringsvatten får inte ledas till avloppsanläggningen. Detta vatten kan i de flesta fall släppas ut direkt i dike eller i separat dräneringslager som ligger tillräckligt långt från avloppsanläggningen. Satsa på vattenbesparande utrustning! Det finns flera typer av snålspolande toaletter eller biologiska toaletter som inte använder något vatten alls. Använd disk- och tvättmedel utan fosfater. Häll inte syror och baser, lösningsmedel, bakteriedödande hushållskemikalier och läkemedel i avloppet! Glöm inte att det finns tvål, diskmedel m m som innehåller bakteriedödande medel. Kemikalier kan slå ut den naturliga mikrobiologiska reningen i anläggningen och ge negativa effekter på miljön. Miljöfarliga ämnen ska lämnas på Tvetaverket, Returen eller Miljöbilen. Inlämningen är kostnadsfri för enskilda hushåll. Mer information finns hos Telge Återvinning AB (växel: 08-553 222 33). Läkemedel ska lämnas på apoteket. Minireningsverk Det är tekniska skillnader mellan olika minireningsverk. Råden nedan gäller dock för de flesta modeller: Följ generellt fabrikantens instruktioner för tillsyn, drift och underhåll Se till att serviceavtal finns med företag som fabrikanten godkänt. Se till att service genomförs med rätt intervall. Infiltrationsanläggning och markbädd Kontrollera slamavskiljaren då och då, speciellt vid hög belastning t.ex. om du har många gäster under semester eller helger. Titta särskilt på följande: Är "ytslamkakan" för tjock? Den ska inte växa över tilloppsledningens mynning. En första åtgärd är att slamsuga. Vid återkommande problem kan ny slamavskiljare och infiltrationsanläggning eller markbädd krävas. Finns det ytslam i alla kamrarna? Ytslam i sista kammaren kan orsaka igensättning av spridningsledningarna. Flytta i så fall över slammet till första kammaren tills slamsugning skett. Ligger vattennivån i slamavskiljaren i höjd med utloppsröret? Om nivån står över utloppsröret kan det bero på att anläggningen är överbelastad, att grundvattennivån är för hög, eller att infiltrationen eller markbädden är igensatt. Saknas det ett T-rör på utgående ledning från slamavskiljaren? En enkel åtgärd är att sätta dit ett T-rör för att förhindra att slam kommer ut i spridningsledningarna och sätter igen dessa. Detta gäller främst gamla slamavskiljare av betong. Kontrollera fördelningsbrunnen och, om du har marbädd, uppsamlingsbrunnen för det renade vattnet. Eventuellt slam eller påväxt spolas bort. Är det mycket slam eller påväxt bör man samla upp det mesta för att sedan 14
spola rent, annars kan spridningsrören sätta igen. Mycket slam i fördelningsbrunnen är ett tecken på att slamavskiljaren är underdimensionerad. Kontrollera att vatten inte står i spridningsledningarna under en längre tid. Detta görs genom inspektionsröret/luftningsröret i änden på spridningsledningen. Mycket vatten i spridningsledningen kan ha flera orsaker. Det kan bl a bero på förhöjt grundvattenstånd, underdimensionerad anläggning eller igensättningar av spridningsledningarna/spridningslagret. Ifall spridningsledningarna är igensatta kan de eventuellt rengöras genom högtrycksspolning av fackman. Utgående vatten i en markbädd bör vara klart, ofärgat och luktfritt. Om inte är anläggningen troligen överbelastad eller felkonstruerad. 9. Fritidshusområden med VA-problem I kommunen finns ett antal tätbebyggda områden som från början är planlagda för fritidsboende. Exempel på omvandlingsområden är Viksberg, Viksäter, Sandviken, Vattubrinken/Dammkärr och Lerhaga. Många av dessa områden håller nu gradvis på att övergå från fritidsboende till permanentboende, vilket ofta innebär att standarden på husen höjs. Badrum och kök byggs om och uppgraderas. Istället för utedass eller mulltoa installeras WC. När standarden på husen höjs och när fler och fler väljer att bosätta sig permanent i fritidshusområdena ökar mängden avloppsvatten som belastar grundvattnet samt sjöar och vattendrag i närområdet. Följden kan bli förorenade dricksvattenbrunnar samt övergödning och algblomning i närbelägna sjöar. I många av områdena är förutsättningarna för enskilda avloppsanläggningar mycket begränsade. Tomterna är ofta små och ligger tätt, vilket innebär att skyddsavstånden mellan brunnar och avloppsanläggningar blir otillräckliga. Dessutom är det ofta svårt att rena avloppsvattnet i infiltrationsanläggningar på grund av tunna jordlager och/eller dåligt genomsläppliga jordar. Dessa dåliga förutsättningar medför att miljökontoret inte tillåter nya enskilda avloppsanläggningar i vissa omvandlingsområden. En del av omvandlingsområdena ligger nära någon av kommunens tätorter vilket kan ge möjliggöra anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Andra omvandlingsområden som inte ligger nära någon tätort kan bli tvungna att lösa avloppsproblemen genom egna reningsanläggningar för flera fastigheter. 15
Taxa för handläggning Tillstånd A. Inrättande av vattentoalett med sluten tank 2400 kr B. Inrättande av vattentoalett med utsläpp till mark eller vatten 4800 kr C. Inrättande av bad-, disk- och tvättavlopp (BDT) inom detaljplanelagt område 4800 kr D. Inrättande av flera avloppsanordningar enligt A-C vid samma tillfälle 6400 kr E. Anslutning av vattentoalett till befintlig anläggning 2850 kr F. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanläggning för 6-24 personer 7200 kr G. Biologisk klosett/latrinkompost 0 kr Anmälan A. Inrättande av BDT-avlopp utanför detaljplanelagt område 4800 kr B. Inrättande av avloppsanordning utan vattentoalett med sluten tank 2400 kr C. Ändring av avloppsanordning enl 14 (SFS 1998:899) 2400 kr Anläggningar för 5 hushåll / 25 personer eller fler Timtaxa f.n. 800 kr/timme 16