Räddningstjänsten Östra Blekinge. Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor Karlskrona kommun 2008-2010

Innehåll 1. BAKGRUND OCH AVGRÄNSNINGAR... 5 1.1. ATT TA FRAM ETT HANDLINGSPROGRAM... 5 1.2. AVGRÄNSNINGAR... 6 2. SYFTE MED HANDLINGSPROGRAMMET... 7 2.1. VISION... 7 3. ORGANISATION... 9 3.1. SÄKERHETSLEDNINGEN... 9 3.2. INTERNT SKYDD... 10 3.3. RISKHANTERINGSGRUPPEN... 10 3.4. PLANFORUM... 11 3.5. RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA BLEKINGE... 12 3.6. ORGANISATION VID KRISER... 12 3.7. POSOM... 13 4. RISKBILD... 15 4.1. STATISTIK... 15 4.1.1. DÖDSFALL OCH SKADOR... 15 4.1.2. BRAND I BYGGNAD... 15 4.1.3. TRAFIKOLYCKOR...15 4.2. RISKINVENTERING... 16 4.2.1. RISK- OCH SKYDDSVÄRDA OBJEKT... 16 4.2.2. TRANSPORT AV FARLIGT GODS... 16 5. MÅL... 17 5.1. SÄKERHETSMÅL... 18 5.1.1. BRAND... 18 5.1.2. DRUNKNING... 18 5.1.3. FALLOLYCKOR... 18 5.1.4. FÖRSVINNANDE... 18 5.1.5. UTSLÄPP AV FARLIGA ÄMNEN... 18 5.1.6. TRAFIKOLYCKOR...18 5.1.7. RAS/SKRED... 18 5.1.8. VÄDERRELATERADE OLYCKOR (STORMSKADOR, ÖVERSVÄMNING M.M.)... 19 5.1.9. VATTENSKADOR... 19 6. MYNDIGHETSUTÖVNING OCH KOMMUNENS SKYLDIGHETER... 21 6.1. TILLSYN ENLIGT LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR OCH BRANDFARLIGA VAROR... 21 6.2. SKRIFTLIG REDOGÖRELSE AV BRANDSKYDDET... 21 6.3. RENGÖRING (SOTNING) OCH BRANDSKYDDSKONTROLL... 21 6.4. TILLSTÅND TILL HANTERING AV BRANDFARLIGA GASER OCH VÄTSKOR... 22 6.5. ELDNINGSFÖRBUD... 22 6.6. OLYCKSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 22 6.6.1. FYSISK PLANERING... 22 6.6.2. BYGGLOV, BYGGANMÄLAN M.M... 22 6.6.3. ALKOHOLTILLSTÅND... 23 6.6.4. TILLSTÅND BRANDFARLIG VARA... 23 6.6.5. ÖVRIGA ÄRENDEN... 23 6.7. OLYCKSUTREDNINGAR... 24 6.8. KOMPETENSKRAV... 24 6.8.1. FÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 24 3

6.8.2. TILLSYN ENLIGT LSO 5:1 OCH LBE 16... 24 6.8.3. RENGÖRING (SOTNING) OCH BRANDSKYDDSKONTROLL... 24 6.8.4. OLYCKSUTREDNINGAR... 25 7. UPPFÖLJNING... 27 8. REFERENSER... 29 BILAGA A. DEFINITIONER, NOMENKLATUR OCH FÖRKORTNINGAR... 31 BILAGA B. STATISTIK... 33 B.1 RIKET... 33 B.2 UTRYCKNINGAR I KARLSKRONA KOMMUN... 34 B.3 PERSONSKADOR VID OLYCKOR SOM FÖRANLETT RÄDDNINGSINSATS... 36 B.4 BRAND I BYGGNAD... 37 B.5 TRAFIKOLYCKOR... 38 BILAGA C. RISKINVENTERING... 41 C.1 RISK- OCH SKYDDSVÄRDA OBJEKT... 41 4

1. Bakgrund och avgränsningar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft 1 januari 2004 och ersatte då den gamla Räddningstjänstlagen (1986:1102). Den enskildes ansvar att själv skydda sig mot olyckor har bland annat förtydligats. Med den enskilde avses privatpersoner, företag och organisationer. Lagen skall förbättra möjligheterna för enskilda, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dem. 1.1. Att ta fram ett handlingsprogram Kommunen skall ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten för skydd mot olyckor samt ett handlingsprogram för räddningstjänst. Detta regleras genom lagen om skydd mot olyckor 1 : LSO 3 kap 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänst upprättas av Räddningstjänsten i ett separat handlingsprogram och antas av kommunalförbundets direktion. I detta anges vilken förmåga och vilka resurser kommunalförbundet har och avser skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Kommunfullmäktige beslutade inför föregående handlingsprogram 2004 att samtliga förvaltningar och bolag skall deltaga i arbetet med att ta fram handlingsprogram samt att Räddningstjänsten skall leda och samordna detta arbete. Processen med att ta fram handlingsprogram kan schematiskt beskrivas enligt figur 1. 1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kapitel 3 3 samt 8

Figur 1 Arbetet med handlingsprogram kan ses som en process som ständigt pågår i förvaltningarna i kommunen. Bilden är hämtad ur Räddningsverkets bok Systematiskt säkerhetsarbete, år 2006, s. 11. Arbetet med handlingsprogram är ständigt pågående och kan ses som ett hjul som hela tiden är i rörelse och eftersträvar ständiga förbättringar. Det görs en analys över nuläget där riskerna i kommunen inventeras, statistik över inträffade olyckor tas fram och därefter bearbetas. Utifrån kartläggningen görs en riskbedömning som ligger till grund för prioritering av de risker och olyckstyper som är viktigast att arbeta med inom det geografiska områdesansvaret. Därefter upprättas säkerhetsmål som anger den säkerhetsnivå som kommunen strävar efter att uppnå eller bibehålla. Säkerhetsmålen bryts sedan ner i mätbara prestationsmål. Prestationsmålen beskriver vilka åtgärder som skall genomföras för att nå säkerhetsmålen, vem som är ansvarig för genomförandet och när det skall vara klart. När kommunfullmäktige fastställt handlingsprogrammet börjar genomförandefasen. Regelbunden uppföljning och utvärdering sker och förslag till förbättringar tas fram som sedan arbetas in i det nya handlingsprogrammet. Ett samrådsmöte där Landstinget Blekinge, Vägverket region sydöst, Länsstyrelsen Blekinge län, Polismyndigheten Blekinge län och Kustbevakningen regionledning syd var inbjudna genomfördes 16 oktober 2007. Vid detta möte där Vägverket, Länsstyrelsen och Kustbevakningen deltog framkom endast mindre synpunkter på innehållet i handlingsprogrammet, dessa synpunkter har inarbetats i handlingsprogrammet. 1.2. Avgränsningar Handlingsprogrammet har begränsats till att omfatta endast det lagstadgade kravet att förebygga olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Eventuellt kan framtida handlingsprogram bli mer omfattande och innehålla åtgärder även till skydd mot andra olyckor än de som föranleder räddningsinsats. 6

2. Syfte med handlingsprogrammet Lagen om skydd mot olyckor syftar till att ge ett likvärdigt och tillfredställande skydd mot olyckor i hela landet med hänsyn till de lokala förhållandena avseende människors liv och hälsa samt egendom och miljö. Handlingsprogrammet är skräddarsytt efter de lokala förhållandena i Karlskrona kommun och syftar till att minska antalet olyckor som kan föranleda räddningsinsats samt de konsekvenser som sådana olyckor kan medföra. 2.1. Vision Säkerhetsarbetet inom Karlskrona kommun utgår från en vision att: Till följd av olyckor eller extraordinära händelser ska: Ingen människa omkomma eller allvarligt skada sig Inga allvarliga miljöskador uppstå Inga stora kulturvärden eller stora ekonomiska värden gå förlorade 2 Handlingsprogrammet till skydd mot olyckor skall bidra till att uppfylla denna vision. 2 Karlskrona kommun, Säkerhetspolicy för Karlskrona kommun, Karlskrona, 2003

3. Organisation Säkerhetsledningen är organiserad direkt under kommunstyrelsen och leds av kommunchefen, se figur 2. Under säkerhetsledningen sitter tre arbetsgrupper som har olika inriktningar inom säkerhetsområdet nämligen internt skydd, riskhänsyn i samhällsplaneringen (planforum) och riskhantering med avseende på förebyggande åtgärder till skydd mot olyckor som föranleder räddningsinsats samt extraordinära händelser (riskhanteringsgruppen). Samordning av arbetet inom och mellan de skilda arbetsgrupperna säkerställs i första hand på gruppmedlemmarnas egna initiativ. Sannolikt kommer det i flera fall vara samma personer som deltar i flera gruppers arbete. Ytterligare samordning kan antas ske inom respektive berörd förvaltning som låter sig representeras av flera olika personer inom ramen för det skisserade säkerhetsarbetet. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnder Säkerhetsledningen Internt skydd Riskhanteringsgruppen Planforum Figur 2 Karlskrona kommuns säkerhetsorganisation. 3.1. Säkerhetsledningen Säkerhetsledningen är samordnande för kommunens säkerhetsarbete. De bereder ärenden till kommunstyrelsen, till exempel målformulering av kommunens säkerhetsarbete och uppföljning av gjorda insatser. Säkerhetsledningen värderar vilka resurser som avsätts, såväl ekonomiska som personella, för att förebygga och åtgärda skador, olyckor och extraordinära händelser.

Säkerhetsledningen leds som ovan nämnts av kommunchefen. Övriga ledamöter är räddningschefen, socialchefen, tekniska chefen, informationschefen, kommunjuristen samt samordnarna av internt skydd och riskhanteringsgruppen. 3.2. Internt skydd Gruppen för internt skydd arbetar i huvudsak med hot mot kommunen som organisation och fastighetsägare. Gruppens verksamhetsområde är vida brett och berör bland annat frågeställningar kring försäkringar, skydd av kommunens anläggningar och lokaler (tillträdesskydd, larm etc.), brottsförebyggande åtgärder såsom sabotage, stöld och överfall och arbetar för att minska kommunens egna skador och kostnader för dessa. Även antagonistiska risker som innefattas av säkerhetsskyddslagen 3 och ärenden kopplade till kommunens informationssäkerhet behandlas av denna grupp. Kommunens brottsförebyggande råd samarbetar med gruppen för internt skydd då många frågeställningar är lika för de båda grupperna. Gruppen för internt skydd sammankallas av kommunens risksamordnare. Internt skydd Försäkringsfrågor Skydd av anläggningar Brottsförebyggande Antagonistiska risker Informationssäkerhet 3.3. Riskhanteringsgruppen Riskhanteringsgruppen samordnar arbetet med kommunens förebyggande handlingsprogram för skydd mot olyckor samt kommunens risk- och sårbarhetsanalys som utförs på förvaltningarna och kommunala bolag. Gruppen är tvärsektoriell och består av representanter från alla förvaltningar samt kommunala bolag och leds av Räddningstjänsten tillsammans med kommunens beredskapssamordnare. Riskhanteringsgruppen Handlingsprogram Risk- och sårbarhetsanalys 3 Säkerhetsskyddslag (1996:627) 10

Riskhanteringsgruppen arbetar längs hela olycksskalan, se figur 3, från den lilla olycka som finns med i det förebyggande handlingsprogrammet till de extraordinära händelserna som hanteras i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap. Figur 3 Vardagsolyckorna som behandlas i handlingsprogrammet har högre sannolikhet att inträffa än de mer sällsynta extraordinära händelserna som analyseras i risk- och sårbarhetsanalysen. Riskhanteringsgruppen arbetar dock med hela olycksskalan för att få en klar helhetsbild över kommunens risker. Bilden är hämtad ur "Risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledning för kommuner och landsting, Krisberedskapsmyndigheten. Inför varje ny mandatperiod samordnar gruppen arbetet med att ta fram ett nytt handlingsprogram för förebyggande mot olyckor samt en ledningsplan för extraordinära händelser. 3.4. Planforum Planforum bereder och beaktar hälso- och säkerhetsaspekter med utgångspunkt från plan- och bygglagen. Detta skall bland annat avspegla sig i förslagen till översikts- och detaljplaner. Planforum leds av Samhällsbyggnadsförvaltningen och hanterar kommunens övergripande arbete med riskhänsyn i samhällsplaneringen. Räddningstjänsten skall i ett kommunövergripande perspektiv medverka till att dessa frågor drivs. Alla förvaltningar och bolag bjuds in till Planforum som sammankallas minst två gånger per år. På mötena diskuteras frågor kring riskhänsyn i samhällsplaneringen och förvaltningarna upplyses om pågående planförändringar. Fokus ligger på kommuninvånarnas trygghet och säkerhet. Planforum har en stark koppling till Samhällsbyggnadsförvaltningen och de flesta frågor behandlas därför i den dagliga verksamheten. Säkerhetsledningen styr därför ej över ekonomiska och personella resurser till Planforum, men hålls informerad i stora frågor som kan komma att ha betydelse vid en kris. 11

3.5. Räddningstjänsten Räddningstjänsten är ett kommunalförbund och organiserar räddningstjänsten i Karlskrona och Ronneby kommun. Räddningstjänsten arbetar i båda kommunerna med att förebygga bränder samt hindra och begränsa skador till följd av bränder samt ansvarar för den operativa räddningstjänsten. Kommunalförbundets direktion fastställer Räddningstjänsten s organisation för det olycksförebyggande arbetet. 3.6. Organisation vid kriser Vid en extraordinär händelse blir kommunstyrelsens ordföranden tillika krisledningsnämndens ordföranden. Krisledningsnämnden utgörs av personerna som sitter i kommunstyrelsens allmänna utskott. Det är ordföranden i krisledningsnämnden, eller om denne har förhinder vice ordföranden, som bedömer och beslutar om krisledningsnämnden skall träda i funktion. Om ärendet är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas kan ordföranden besluta på nämndens vägnar. Sådana beslut skall snarast därefter anmälas till nämnden. 4 Krisledningsnämndens befogenheter styrs av Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap 5 : 4 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. Kommunen har ett reglemente för krisledningsnämnden, som antagits av kommunfullmäktige, som utgör styrdokument vid extraordinära händelser i fredstid där lagens intension förtydligas. Säkerhetsledningen kan vid en extraordinär händelse fungera som en stab till krisledningsnämnden under ledning av kommunchefen alternativt arbeta på delegation från krisledningsnämnden. Säkerhetsledningens grundorganisation vid en extraordinär händelse består av kommunchefen, socialchefen, tekniska chefen, informationschefen, kommunjuristen, räddningschefen samt beredskapssamordnaren. Kommunens krisorganisation beskrivs närmare i ledningsplanen vid extraordinära händelser. 4 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap kapitel 2 3 5 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap kapitel 2 4 12

3.7. POSOM Kommunen har en beredskap för psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer (POSOM). Socialförvaltningens fältgrupp utgör den beredskapen och tillkallas även vid mindre olyckor för att stödja och hjälpa drabbade personer som befinner sig i olika krisstadier. Denna krisgrupp leds av socialchefen. 13

4. Riskbild 4.1. Statistik Statistiken för Sverige som helhet visar att den vanligaste olyckstypen då personer omkommer är fallolyckor följd av trafikolyckor, drunkning, kvävning, förgiftning och brand. 6 Vid olyckor som föranleder räddningsinsats omkommer flest personer vid trafikolyckor. Sett per olycka omkommer flest procentuellt vid drunkning. Vid vart sjätte drunkningslarm omkommer någon. 7 Räddningstjänsten rycker, i Karlskrona kommun, årligen ut ca 720 gånger 8 per år varav skarpa räddningsinsatser görs ca 350 gånger 9 per år. Vanligaste olycksorsaken då räddningstjänsten ingriper är brand ej i byggnad (ca 93 gånger/år), brand i byggnad (ca 69 gånger/år) och trafikolycka (ca 62 gånger/år). 10 Mer omfattande statistik återfinns i bilaga B. 4.1.1. Dödsfall och skador Det största antalet dödsfall och personskador, vid olyckor som föranleder räddningsinsats, inträffar vid trafikolyckor (ca 65 lindrigt skadade, 5 allvarligt skadade och 1 omkommen per år). 11 Räddningstjänsten tillkallas inte på alla trafikolyckor vilket kan ge en missvisande bild av statistiken. De oskyddade trafikanterna är mest utsatta när det gäller trafikolyckor, men dessa olyckor saknas i regel i Räddningstjänstens statistik. 4.1.2. Brand i byggnad Statistiskt sett omkommer en person i Karlskrona kommun vart femte år på grund av brand i byggnad. Det är även stora ekonomiska värden som går förlorade vid en brand. De vanligaste brandorsakerna vid brand i bostäder är soteld och glömd spis, i publika byggnader är de vanligaste brandorsakerna anlagd brand och tekniskt fel. 4.1.3. Trafikolyckor Trafikolyckor i Karlskrona kommun, där Räddningstjänsten tillkallas, inträffas främst längs E22, Rv 28 samt på Österleden. 12 6 Olyckor i siffror En rapport om olycksutvecklingen i Sverige 2004 års utgåva, Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, Räddningsverket, Karlstad, 2004 7 Insatsstatistik från Räddningsverket 1996-2006 8 Beräknat medelvärde för antalet larm år 2002-2006 9 Automatlarm ej brand, undersökning och rena falsklarm räknas ej som skarpa räddningsinsatser 10 Insatsstatistik över år 2002-2006 från Räddningstjänsten 11 Insatsstatistik över år 2002-2006 från Räddningstjänsten 12 Insatsstatistik över år 2002-2006 från Räddningstjänsten

4.2. Riskinventering 4.2.1. Risk- och skyddsvärda objekt I Karlskrona kommun finns drygt 400 risk- och skyddsvärda objekt. De flesta är koncentrerade till Karlskrona tätort. Sju av riskobjekten har blivit klassade av Länsstyrelsen som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kapitlet 4 (LSO 2:4). Detta innebär att dessa verksamheter innebär en fara för att vid en olycka orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. De verksamheter som är klassade enligt LSO 2:4 har ett större ansvar och är skyldiga att analysera sina risker och vidta nödvändiga åtgärder för att hindra att olyckor inträffar inom anläggningen och begränsa konsekvenserna vid en eventuell olycka. En mer utförlig presentation av risk- och skyddsvärda objekt återfinns i bilaga C. 4.2.2. Transport av farligt gods Transport av farligt gods i Karlskrona kommun sker framförallt längs E22, men även längs väg 28. Främst transporteras brandfarlig vätska, frätande ämnen och olika gaser. 13 13 Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, 2006 16

5. Mål I lagen om skydd mot olyckor anges att syftet med lagen är att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 14 För att uppfylla detta, av riksdagen beslutade nationella mål, har ett antal säkerhetsmål upprättats. Säkerhetsmålen har tagits fram i riskhanteringsgruppen och har sedan beslutats av kommunfullmäktige. Säkerhetsmålen utgår från de olycksrisker som bedöms kunna leda till räddningsinsats och skall sedan brytas ned till prestationsmål som beslutas i respektive nämnd. Säkerhetsmålen anger vilken säkerhetsnivå som skall råda i kommunen samt vad/vilken effekt som skall nås. Prestationsmålen, som skall leda till att säkerhetsmålen uppnås, anger vad som skall göras för att bidra till att uppnå säkerhetsmålen. De prestationsmål som tas fram i respektive nämnd skall vara SMARTA, detta innebär att de skall vara specifika, mätbara, allmännyttiga, realistiska, tidsatta och ansvarssatta. Med andra ord skall målet vara att genomföra en specifik åtgärd som leder till ökad säkerhet för allmänheten. Målet skall vidare vara realistiskt och utföras av en viss organisatorisk enhet senast vid ett på förhand bestämt datum (alternativt med ett visst intervall). 14 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kapitel 1 1

5.1. Säkerhetsmål Antalet olyckor som föranleder räddningsinsatser skall kontinuerligt minskas liksom konsekvenserna av sådana olyckor avseende människors liv och hälsa, miljö samt ekonomiska och kulturella värden. Följande olyckstyper skall särskilt beaktas. Målnr: Säkerhetsmål: 5.1.1. Brand 1) Antalet bränder i kommunen skall kontinuerligt minska. 2) Inga personer skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. 3) Förlusterna av ekonomiska eller kulturella värden till följd av brand skall kontinuerligt minska. 4) Inga explosionsolyckor skall inträffa. 5.1.2. Drunkning 5) Inga personer skall drunkna till följd av olycksfall 5.1.3. Fallolyckor 6) Antalet fallolyckor med allvarliga skador eller dödsfall som följd skall kontinuerligt minska. 5.1.4. Försvinnande 7) Personförsvinnande skall förebyggas. 5.1.5. Utsläpp av farliga ämnen 8) Antalet olyckor där farliga ämnen är inblandade skall kontinuerligt minska. 9) Konsekvenserna vid olyckor där farliga ämnen är inblandade skall minimeras. 5.1.6. Trafikolyckor 10) Antalet trafikolyckor i kommunen skall kontinuerligt minska 11) Inga personer skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av trafikolycka. 5.1.7. Ras/skred 12) Inga personer skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av ras och skred. 13) Förluster av ekonomiska eller kulturella värden till följd av ras och skred skall förebyggas 18

5.1.8. Väderrelaterade olyckor (stormskador, översvämning m.m.) 14) Inga personer skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av olyckor som orsakas av väderförhållanden. 15) Förluster av ekonomiska eller kulturella värden till följd av olyckor som orsakas av väderförhållanden skall förebyggas. 5.1.9. Vattenskador 16) Förluster av ekonomiska eller kulturella värden till följd av vattenskador skall förebyggas. 19

6. Myndighetsutövning och kommunens skyldigheter 6.1. Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och brandfarliga varor Tillsyn över efterlevnaden av lag om skydd mot olyckor (LSO 5:1) genomförs inom kommunens område av kommunalförbundet Räddningstjänsten, detsamma gäller för sådan tillsyn som genomförs med stöd av Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE 16 ). Beslut om tillsynsintervall skall beslutas av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen får delegera till en tjänsteman att fatta beslut om att tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE 16 får genomföras utanför de fastställda intervallen i särskilda fall. Kompetenskrav för att utföra tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE 16 upprättas och fastställs av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen för Räddningstjänsten får på kommunens vägnar, med stöd av LSO 5:2 respektive LBE 18, meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelser i LSO, LBE eller föreskrifter meddelade med stöd av LSO /LBE skall efterlevas. Direktionen för Räddningstjänsten får vidare besluta att föreläggande eller förbud, enligt ovan, skall förenas med vite samt vidtaga åtgärder på den försumliges bekostnad enligt LSO 5:2. Rätten att meddela förelägganden och förbud (dock ej vid vite eller åtgärd på den försumliges bekostnad) får vidaredelegeras till tjänstemän inom Räddningstjänsten. Direktionen får vidare besluta om avgifter för tillsyn enligt LSO 5:4 respektive LBE 20 andra stycket. 6.2. Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet som enligt LSO 2:3 skall lämnas in till kommunen, skall inlämnas till kommunalförbundet Räddningstjänsten för vidare handläggning. Direktionen för kommunalförbundet skall besluta om när och hur ofta ny skriftlig redogörelse skall inlämnas. 6.3. Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Räddningstjänsten skall tillse att kommunens skyldigheter beträffande rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av fasta förbränningsanordningar uppfylls. Kompetenskrav för att utföra sotning upprättas och fastställs av direktionen för Räddningstjänsten. Frister för rengöring skall fastställas av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen får vidare besluta om brandskyddskontroll enligt LSO 3:4 i särskilda fall. Rätten att fatta beslut om brandskyddskontroll i särskilda fall får delegeras. Direktionen för Räddningstjänsten fastställer avgifter för brandskyddskontroll och rengöring enligt LSO 3:6 samt upprättar avtal med entreprenör.

6.4. Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor Byggnadsnämnden får, då den finner det skäligt, sänka gränsen för tillstånd för brandfarlig vara i samband med yrkesmässig publik verksamhet utomhus till 0 liter brännbar gas, i enlighet med bestämmelserna i kap 1.1 SÄIFS 1997:3. I de fall tillstånd för brandfarlig vara är ersatt med anmälan (kap 1.4 1.5 i SÄIFS 1997:3) får direktionen för Räddningstjänsten, då den finner det skäligt, sänka gränsen för tillstånd för brandfarlig vara i samband med yrkesmässig publik verksamhet utomhus till 0 liter brännbar gas (kap 1.1 i SÄIFS 1997:3). Vid arrangemang under begränsad tid där ett stort antal personer vistas till exempel Lövmarknaden och SAIL skall normalt all användning av brandfarlig gas anmälas till Räddningstjänsten. 6.5. Eldningsförbud Direktionen för Räddningstjänsten får meddela föreskrifter om förbud helt eller delvis mot eldning utomhus samt om liknande förebyggande åtgärder mot brand. Direktionen får delegera rätten att fatta beslut om eldningsförbud till en tjänsteman vid Räddningstjänsten, detsamma gäller för beslut om undantag från eldningsförbud. 6.6. Olycksförebyggande verksamhet 6.6.1. Fysisk planering För att säkerställa skydd mot olyckor inom den fysiska planering skall samhällsbyggnadsförvaltningen sända samtliga översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser på remiss till Räddningstjänsten som granskar dessa ur ett säkerhetsperspektiv. Vidare skall det regelbundet anordnas planforum där representanter för samtliga förvaltningar finns närvarande och det finns möjlighet att bland annat föra en dialog kring säkerhetsfrågorna i kommunen. För att kunna yttra sig ur ett risk- och säkerhetsperspektiv, i samband med planärenden, skall Räddningstjänsten ha tillgång till en aktuell riskinventering för kommunen. Riskinventeringen tas fram av riskhanteringsgruppen. Tillgången och behovet av vatten för brandsläckning skall kontrolleras av Räddningstjänsten inför varje detaljplanärende. Kontroll av flödet i eventuellt befintligt brandpostnät sker i samverkan med Tekniska förvaltningens VA-avdelning innan Räddningstjänsten yttrar sig över planen. Som utgångspunkt för bedömningen av behovet av vatten för brandsläckning bör Svenskt Vattens riktlinjer användas. 6.6.2. Bygglov, bygganmälan m.m. Det är viktigt att arbetet med brandskyddet är en naturlig del i byggprocessen samt att kommunen har tillräcklig kompetens för att granska upprättade brandskyddsdokumentationer. På grund av detta skall brandskyddsdokumentationer i samband med bygglov, för sådana verksamheter för vilka det krävs en skriftlig redogörelse av brandskyddet enligt SRVFS 2003:10, skickas på remiss till Räddningstjänsten. Samhällsbyggnadsförvaltningen översänder lista till Räddningstjänsten på aktuella bygglovsansökningar samt bygganmälningar. Räddningstjänsten meddelar därefter vilka byggnader/anläggningar som 22

omfattas av kravet på skriftlig redogörelse av brandskyddet. Brandskyddsdokumentation för dessa byggnader/anläggningar översänds därefter på remiss till Räddningstjänsten. Bygglovsansökan / bygganmälan Lista över aktuella bygglovs- /bygganmälans ärenden översänds till räddningstjänsten Samhällsbyggnadsförvaltningen översänder aktuella brandskyddsdokumentationer på remiss Räddningstjänsten yttrar sig till samhällsbyggnadsförvaltningen angående översända brandskyddsdokumentationer Samhällsbyggnadsförvaltningen beslutar om kontrollplan, byggsamråd m.m. Räddningstjänsten bedömer vilka byggnader / anläggningar som omfattas av skriftlig redogörelse och begär att få yttra sig över brandskyddsdokumentationerna för dessa anläggningar Räddningstjänsten deltar, vid byggsamråd, som samhällsbyggnadsförvaltningens expert i brandskyddsfrågor Figur 4 Rutiner för att säkerställa att brandskyddet utgör en naturlig del i byggprocessen. 6.6.3. Alkoholtillstånd Samtliga ärenden som rör serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker skickas på remiss till Räddningstjänsten för att säkerställa att lokalerna är ändamålsenliga ur brand- och säkerhetssynpunkt. 6.6.4. Tillstånd brandfarlig vara Samtliga ärenden som rör tillstånd för hantering av brandfarlig vara skickas på remiss till Räddningstjänsten. 6.6.5. Övriga ärenden Övriga ärenden, som någon handläggare på kommunen får vetskap om, där brand- och olyckssäkerheten är av stor vikt till exempel festivaler, marknader, tillfälliga övernattningar, stora idrottsevenemang, konserter och övriga tillställningar där en stor mängd personer kan samlas skall sändas till Räddningstjänsten för samråd kring brand- och olyckssäkerheten. 23

I de fall det, i lagstiftning, anges att kommunens räddningsnämnd skall svara för någon verksamhet eller åtgärd svarar direktionen för kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge att kommunens skyldigheter uppfylls. 6.7. Olycksutredningar Räddningstjänsten svarar för att olyckor som föranlett räddningsinsats utreds. Olycksutredningarna skall ske på tre olika nivåer: Nivå 1: Vanlig insats räddningsledaren skriver insatsrapport. Nivå 2: Ensamutredare med erforderlig kompetens utreder olyckan. Nivå 3: En grupp arbetar med utredningen. Personer med kompetens från verksamheten/området där olyckan inträffat skall finnas med. De olyckor där mest erfarenheter kan dras skall utredas på nivå 3. Direktionen för Räddningstjänsten skall fastställa riktlinjer för vilka olyckor som skall utredas på vilken nivå, fastställandet av riktlinjer får delegeras till tjänsteman inom Räddningstjänsten. Samverkan med andra myndigheter, till exempel Polismyndigheten, Arbetsmiljöinspektionen eller Vägverket, skall ske vid de olyckor då annan myndighet också utreder olyckan. 6.8. Kompetenskrav 6.8.1. Förebyggande verksamhet Räddningstjänsten skall ha erforderlig kompetens för att kunna se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Tillgång till brandingenjörskompetens skall finnas inom Räddningstjänstens olycksförebyggande verksamhet. Direktionen för Räddningstjänsten får fastställa närmare krav på kompetenskrav för olika arbetsuppgifter inom den olycksförebyggande verksamheten. Genom samverkan mellan Räddningstjänsten och kommunens förvaltningar skall tillräcklig kompetens finnas för att kunna verka för ett skydd mot andra olyckor än bränder. 6.8.2. Tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE 16 Inom Räddningstjänsten skall det finnas tillgång till erforderlig kompetens för att kunna fullgöra kommunens skyldigheter beträffande tillsyn enligt LSO och LBE. Direktionen för Räddningstjänsten skall fastställa vilka kompetenskrav som den som utför tillsyn skall uppfylla. Tillgång till brandingenjörskompetens skall finnas inom Räddningstjänstens tillsynsverksamhet. 6.8.3. Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Kompetenskrav för den som genomför rengöring skall fastställas av direktionen för Räddningstjänsten. 24

6.8.4. Olycksutredningar Direktionen för Räddningstjänsten får fastställa närmare kompetenskrav för de olika nivåerna av olycksutredningar. 25

7. Uppföljning Riskhanteringsgruppen skall regelbundet (minst 2 gånger per år) följa upp att säkerhetsarbetet i kommunen bedrivs på ett sådant sätt att säkerheten i kommunen utvecklas enligt de i kapitel 5 angivna säkerhetsmålen. I riskhanteringsgruppens arbete ingår även att sammanställa de olika nämndernas prestationsmål och följa upp att arbete sker i enlighet med dessa. I uppföljningen ingår att kontrollera: Specifika Har förvaltningarna/bolagen/kommunalförbundet arbetat med att uppnå det mål som är angivet? Mätbara Vilken nivå har man nått i arbetet? Är målet uppfyllt? Allmännyttiga Leder arbetet med att uppfylla målet till ökad säkerhet för kommuninvånarna? Realistiska Är målet realistiskt? Går målet att uppnå med tillgängliga resurser? Tidsatta Är målet uppfyllt vid den utsatta tidpunkten? Ansvarssatta Vilken förvaltning är ansvarig för att målet uppfylls? Uppföljningen skall redovisas till säkerhetsledningen, alla avvikelser från den uppsatta tidsplanen skall tydligt framgå. Utöver den kortsiktiga uppföljningen av prestationsmålen bör en mer långsiktig analys göras av hur väl prestationsmålen leder till att säkerhetsmålen uppfylls samt att antalet olyckor kontinuerligt minskar i kommunen. Denna typ av uppföljning bör göras av riskhanteringsgruppen genom att man regelbundet (minst 1 gång per år) jämför statistik över räddningsinsatser i kommunen över tiden. Uppföljning bör även göras genom att jämförelser görs med kommuner av ungefär samma storlek och med snarlik riskbild.

8. Referenser Brandskadeåret 2005, Svenska Brandskyddsföreningen, 2007 Insatsstatistik från Räddningsverket från www.ida.srv.se, 2007 Insatsstatistik över år 2002-2006 från Räddningstjänsten datorsystem ALARMOS, statistik från insatsrapporteringsmodulen, Karlskrona, 2007 Karlskrona kommun, Säkerhetspolicy för Karlskrona kommun, Karlskrona, 2003 Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, 2006 Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap Olyckor i siffror En rapport om olycksutvecklingen i Sverige 2004 års utgåva, Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, Räddningsverket, Karlstad, 2004 Risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledning för kommuner och landsting, KBM, 2006, ISBN 91-85053-19-8 Räddningsverket, Räddningstjänst i siffror - Fakta om räddningstjänstens insatser 1996-2006, Karlstad, 2007, ISBN 978-91-7253-341-7 Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:3) om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor med ändringar i SÄIFS 1997:3 Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet SRVFS 2003:10 Systematiskt säkerhetsarbete, Räddningsverket, 2006, ISBN 91-7253-299-8 Säkerhetsskyddslag (1996:627) Vägverket, Dödade personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor fördelade efter färdsätt. Blekinge län 1985-2005, vägverkets hemsida www.vv.se, 2007-09-14 kl.15.50

Bilaga A. Definitioner, nomenklatur och förkortningar 2:4-anläggning Direktion Extraordinär händelse Kulturmiljöer/-arv LSO Olycka POSOM Prestationsmål Riskobjekt Räddningsinsats Räddningstjänst Riskanläggning där en verksamhet medför en fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Omfattas av bestämmelserna i LSO 2:4. Benämndes tidigare 43-anläggningar i och med att de omfattades av Räddningstjänstlagen (1986:1102) 43. Beslutande församling och tillika förbundsstyrelse för ett kommunalförbund. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting och som omfattas av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap. En av de fem miljöer som används för att inventera olycksrisker som kan leda till skador på egendom och miljö. Med kulturmiljöer/-arv menas byggnader eller områden där det finns ett stort kulturvärde samt de riskkällor som kan orsaka skador på egendom eller miljön i denna typ av miljö. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Ex: LSO 2:4 = 2 kapitlet 4 lag (2003:778) om skydd mot olyckor Plötslig händelse som resulterar i något negativt. I normalfallet omfattar olycksbegreppet oavsiktliga händelser. Vissa undantag har här gjorts från principen. Till exempel betraktas anlagda bränder som medför personskador som olyckor. 15 Psykologiskt och socialt omhändertagande. Sådan psykologisk och social hjälp som kommunen lämnar till personer som varit inblandade i, varit vittnen till eller har anhöriga som varit med om en allvarlig olycka. Mål som har fokus på organisationen och som anger hur säkerhetsmålen skall uppnås. Prestationsmålen skall vara SMARTA. Ett objekt som har en sådan verksamhet att en olycka kan orsaka skador på liv, egendom eller miljö utanför själva anläggningen eller ge upphov till allvarliga skador på själva anläggningen eller personer som vistas i anläggningen. Som riskobjekt räknas även byggnader eller sammanhängande grupper av byggnader som vid en olycka, på grund av sin utformning, kan orsaka skador på liv, egendom eller miljö utanför själva byggnaden där olyckan inträffade. Behöver ej vara en så kallad 2:4-anläggning. En sådan insats som kommunen skall svara för vid de händelser som uppfyller kriterierna för räddningstjänst (se nedan). Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för 15 Olyckor i siffror En rapport om olycksutvecklingen i Sverige 2004 års utgåva, Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, Räddningsverket, Karlstad, 2004

olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Skyddsvärda objekt SMARTA SRVFS SÄIFS Säkerhetsmål Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. 16 Ett objekt där det finns stora oersättliga värden och därmed skall skyddas från yttre och inre skadehändelser. Dessa värden kan utgöras ett stort antal personer, viktiga samhällsfunktioner eller stora kulturella värden. Exempelvis affärscentrum, hotell, samlingslokaler, vattenverk, transportfunktioner, kommunhus, sjukhus samt natur- och kulturmiljöer. Prestationsmålen skall vara SMARTA, detta innebär att de skall vara specifika, mätbara, allmännyttiga, realistiska, tidsatta och ansvarssatta. Statens räddningsverks författningssamling. Sprängämnesinspektionens författningssamling. Mål som har ett medborgarperspektiv. Säkerhetsmålen anger vilken säkerhetsnivå som skall råda i kommunen samt vad/vilken effekt som skall nås. Säkerhetsmålen bryts ned i prestationsmål. 16 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1 kapitlet 2 32

Bilaga B. Statistik B.1 Riket Mellan 2002-2006 har i snitt ca 590 personer omkommit, ca 2380 skadats svårt och ca 12680 skadats lindrigt per år i olyckor som föranlett räddningsinsats. 17 Statistiken baseras på räddningsledarens bedömning av skadepanoramat på plats. Ett dödsfall redovisas endast då räddningsledaren med säkerhet kunnat fastställa detta vid ifyllandet av insatsrapporten. Detta medför en underskattning av antalet döda och en överskattning av antalet svårt skadade. Gränsdragningen mellan svårt och lindrigt skadade kan vara svår och bygger på subjektiva bedömningar av räddningsledaren. Varje år görs ca 90 000 räddningsinsatser i Sverige. Kartan nedan visar det totala antalet räddningsinsatser per 1000 invånare i kommunerna under 2006. Figur 5 Kommunala räddningstjänstens insatser. Bilden är hämtad från Räddningsverkets "Räddningstjänst i siffror - Fakta om räddningstjänstens insatser 1996-2006", 2007, s. 14. 17 Insatsstatistik från Räddningsverket 2002-2006

Försäkringsbolagens kostnader för brandskador uppgick år 2005 till 3,6 miljarder kronor, vilket är en ökning från 2004. Bostadssektorn stod för 1,3 miljarder kronor av detta. 18 Antalet inrapporterade brandskador har dock minskat, vilket innebär att kostnaden för varje brandskada i genomsnitt ökat, se figur 6. 4000 65000 3500 60000 55000 Miljoner kronor 3000 2500 2000 50000 45000 40000 35000 Antal 1500 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 30000 Brandskadebelopp Totalt antal brandskador Figur 6 Brandskadebelopp och totalt antal brandskador under åren 1996-2005. (Brandskadeåret 2005, Svenska brandskyddsföreningen, 2007) B.2 Utryckningar i Karlskrona kommun. Antalet utryckningar under åren 2002-2006 i Karlskrona kommun är i snitt 720 st/år varav ca 350 är skarpa räddningsuppdrag, se figur 7. Utöver dessa larm tillkommer ca 90 serviceuppdrag/år, vilket kan vara hisslarm ej nödläge, dykuppdrag och sanering av vägbana. De vanligaste olycksorsaken då Räddningstjänsten ingriper är brand ej i byggnad (ca 93 gånger/år), brand i byggnad (ca 69 gånger/år) och trafikolycka (ca 62 gånger/år). 19 18 Brandskadeåret 2005, Svenska Brandskyddsföreningen, 2007 19 Insatsstatistik över år 2002-2006 från Räddningstjänsten 34

350 Kommunal räddningstjänst Ej kommunal räddningstjänst 300 301 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka 250 Utsläpp av farligt ämne Drunkning/-tillbud Nödställd person Antal 200 150 Nödställt djur Stormskada Vattenskada Annan kommunal räddningstjänst Automatlarm ej brand/gas Förmodad brand/undersökning 100 50 69 93 62 43 58 Falsklarm brand, uppsåtligt Förmodad räddning Falsklarm räddning, uppsåtligt Statlig räddningtjänst 0 20 7 2 16 9 21 4 9 0 4 1 Akut sjukvårdslarm Figur 7 Genomsnittligt antal larm per larmtyp i Karlskrona kommun (2002-2006). Antalet trafikolyckor som Räddningstjänsten larmas ut på har klart ökat, se figur 8. Inte bara i Karlskrona utan i hela landet sett under en tioårsperiod. 20 Antalet brand ej i byggnad, vattenskador och drunkningstillbud är starkt kopplat till vädret. Är det torrt i skog och mark får Räddningstjänsten in fler larm om till exempel gräsbränder, regnar det mycket blir det fler larm om vattenskador och är det en varm solig sommar blir antalet drunkningstillbud fler och så vidare. 140 120 100 Antal 80 60 40 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Drunkning/-tillbud Utsläpp farligt ämne Vattenskada Figur 8 Antal larm i Karlskrona kommun per olyckstyp under år 1996-2006. 20 Räddningsverket, Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996-2006, Karlstad, 2007 35

B.3 Personskador vid olyckor som föranlett räddningsinsats Trafikolyckor är den enskilt största olyckstypen då personer skadas eller omkommer (ca 65 lindrigt skadade, 5 allvarligt skadade och 1 omkommen per år), se figur 9. 21 Räddningstjänsten tillkallas inte på alla trafikolyckor vilket kan ge en missvisande bild av statistiken, då det faktiska antalet skadade är högre. De oskyddade trafikanterna är mest utsatta när det gäller trafikolyckor, men dessa olyckor saknas i regel i Räddningstjänstens statistik. Personskador vid olyckor som föranlett räddningsinsats (2002-2006) Antal 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/-tillbud Nödställd person Annan kommunal räddningstjänst omkomna svårt skadade lindrigt skadade Figur 9 Antal personer som skadas i snitt varje år i Karlskrona kommun vid olika olyckstyper 2002-2006. Nationellt sett är drunkning den olyckstyp där antalet döda per olycka är högst följt av nödställd person och trafikolycka, se figur 10. Vart 6:e drunkningstillbud slutar i ett dödsfall. För trafikolycka och nödställdperson är motsvarande siffra att vid vart 25:e larm av respektive olyckstyp omkommer en person. 21 Insatsstatistik över år 2002-2006 från Räddningstjänsten 36

100 90 Andel skadade/olycka (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Brand i byggnad Trafikolycka Drunkning/-tillbud Nödställd person Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade Figur 10 Antal skadade personer per olycka i snitt per olyckstyp 1996-2006 i Sverige. B.4 Brand i byggnad Majoriteten av bränder som inträffat i Karlskrona kommun under 2002-2006 har skett i bostäder följt av allmänna byggnader. I snitt brinner det i bostäder 40 gånger per år och i allmänna byggnader 13 gånger per år. Bränder i industrier är relativt ovanliga och har under tidsperioden skett i snitt 3 gånger per år. Den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder är soteld och glömd spis, se figur 11. Vid brand i allmän byggnad är det anlagd brand med uppsåt som är den vanligaste brandorsaken följt av tekniskt fel. 12 10 8 Antal 6 4 2 0 Anlagd med uppsåt Glömd spis Rökning Levande ljus Tekniskt fel Blixtnedslag Soteld Värmeöverföring Gnistor Okänd Annan Figur 11 Antal bränder per brandorsak vid brand i bostad i snitt 2002-2006 i Karlskrona. 37

B.5 Trafikolyckor Antalet omkomna har kraftigt minskat de senaste tio åren i trafiken i Blekinge, se figur 12, medan antalet svårt skadade har ökat en aning, se figur 13. 22 Räddningstjänsten larmas på fler trafikolyckor än tidigare. De flesta inträffar inne i Karlskrona tätort och längs E22, se figur 14 för geografisk fördelning av räddningsinsatserna under 2006. 18 16 14 Antal döda 12 10 8 6 4 Övriga Gående Cyklister Mopedister Motorcyklister Bilpassagerare Bilförare 2 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 12 Antal dödade personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor fördelade efter färdsätt. Blekinge län 1996-2005. 70 60 Antal svårt skadade 50 40 30 20 Övriga Gående Cyklister Mopedister Motorcyklister Bilpassagerare Bilförare 10 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 13 Antal svårt skadade personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor fördelade efter färdsätt. Blekinge län 1996-2005. 22 Vägverket, Dödade personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor fördelade efter färdsätt. Blekinge län 1985-2005, vägverkets hemsida www.vv.se, 2007-09-14 kl.15.50 38

Figur 14 Geografisk fördelning av de trafikolyckor som Räddningstjänsten larmades till under 2006. (Insatsstatistik från Räddningstjänsten ) 39

Bilaga C. Riskinventering C.1 Risk- och skyddsvärda objekt Karlskrona kommun har sammanlagt drygt 400 risk- och skyddsvärda objekt. Objektens geografiska placering framgår av figur 15. De flesta objekten ligger inom Karlskrona tätort, se figur 16. Riskobjekten återfinns främst i industriområdena inne i Karlskrona, men en del finns även i de mindre tätorterna samt på landsbygden. Figur 15 Risk- och skyddsvärda objekt i Karlskrona kommun.

Figur 16 Inne i Karlskrona tätort återfinns de flesta risk- och skyddsvärda objekten. Kommunens sju farliga verksamheter som är klassade enligt LSO 2:4 av Länsstyrelsen ligger alla i Karlskrona tätort utom en som ligger i Fågelmara, se figur 17. Anläggningarna är Foodia fisks ammoniakanläggning, Kockums AB, Landstingets helikopterplats, Aura light, Gasolstationen Verkö, Ragnsells specialavfall AB samt Procordia foods gasolanläggning. 42

Figur 17 Anläggningar klassade enligt LSO 2:4 som farliga verksamheter. Foodia fisks ammoniakanläggning Kockums AB Landstingets helikopterplats Aura light Gasolstationen Verkö Ragnsells specialavfall AB Procordia foods gasolanläggning 43