LEDBERGS KYRKA Ledbergs socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 LEDBERGS KYRKA Ledbergs socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

LEDBERGS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport augusti 2006. Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 LEDBERGS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 7 Kyrkobyggnaden... 7 Exteriör beskrivning... 9 Interiör beskrivning... 10 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 12 Kyrkogården... 12 Kyrkobyggnaden... 12 HÄNDELSELISTA... 14 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 17 KÄLLOR... 17 Övriga inventeringar... 17 Kartor... 17 2

INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3

från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4

LEDBERGS KYRKA Ledberg 12:1, Ledbergs socken, Linköpings kommun, Valkebo härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Ledberg är en medeltida socken och invid kyrkan ligger Östergötlands främsta gravhög, Ledbergskulle. En runristad häll, som eventuellt kan vara en del av ett tidigkristet gravmonument, kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den första kända kyrkan på platsen uppfördes dock av kalksten sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Kyrkan revs i samband med att en ny kyrka uppfördes 1849-1852 efter ritningar utförda av östgötabyggmästaren Abraham Nyström och modifierade av arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en halvrund sakristia i öster samt torn i väster. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade lisener, omfattningar och lister. Sadeltaket är belagt med tegelpannor och den höga åttkantiga lanterninen är inklädd med kopparplåt. De rundbågiga flersprångiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade med brunmålade träbågar med diagonalställd spröjsning. Den ursprungliga huvudingången är via tornet i väster, men den södra ingången används numer mest. Interiören präglas av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum med den ursprungliga inredningen bevarad. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. BESKRIVNING OCH HISTORIK Ledberg på häradskartan från 1870-talet. Söder om kyrkogården ligger den gamla prästgården bosgården. 5

Utsnitt ur ekonomiska kartans blad 085 55 Rappestad, med kyrkan i mitten. Socknen Ledberg är en medeltida socken och omnämns 1413 som Ledheberg. Socknen tillhörde då Gullbergs härad. Socknen är fornlämningsrik och invid kyrkan ligger Östergötlands största förhistoriska gravhög, Ledbergskulle. Två runstenar finns bevarade, varav den ena, som står uppställd på kyrkogården har ristningar på båda sidorna. Största delen av socknen utgörs av åkerjord och jordbruk har varit huvudnäringen. Svartån bildar fall vid Kungskvarns gård och kraften användes förr till kvarndrift. I början av 1910-talet uppfördes Odensfors kraftstation. Bland socknens större gårdar återfinns Kärrsjö, Åbylund och Tomta. Den numer nedlagda järnvägen mellan Linköping och Skänninge öppnade för trafik 1912 med stationer vid Ledbergskulle och Kränge. Kyrkomiljön Kyrkan och kyrkbyn är högt belägna med vid utsikt över slätten. Strax söder om kyrkan är Ledbergskulle belägen, vilken utgörs av en gravhög som har C14 daterats, d v s datering genom kolprov, till 800-talet. Kyrkbyn bestod före laga skifte, som upprättades 1846, av åtta gårdar. En av byns gårdar är den f d prästgården, som är belägen strax sydöst om kyrkan med en mangårdsbyggnad från början av 1800-talet. Den flankeras av två flyglar, varav den ena är 6

en ålderdomlig enkelstuga som uppges vara den äldre prästgården och den andra uppges vara tiondebod. Det nuvarande skolhuset uppfördes ursprungligen 1874 och tillbyggdes 1911-1912. Skolhuset, som nu används för församlingsverksamhet, har spritputsade fasader och ett tidstypiskt brant tegeltäckt brutet sadeltak. Kyrkomiljön utgör en väsentlig del av riksintresseområdet vid Ledberg. Kyrkogården Kyrkogården omgärdas av en stenmur med huvudingång på södra sidan. Grindarna är av svartmålat smitt järn. På kyrkogårdens nordöstra hörn står sedan 1850-talet en runsten, den s k Ledbergsstenen, uppställd. Den är försedd med bildframställningar på båda sidorna och en textslinga, som har tolkats som en trollformel. Den påträffades inmurad i sakristian vid rivning av den medeltida kyrkan och utgör en av landets märkligaste. En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden En runristad häll, som eventuellt kan vara en del till ett tidigkristet gravmonument, kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den första kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Vid byggnadsarkeologiska undersökningar som gjordes i samband med att golvet lades om vid en renovering 1928 framkom den medeltida kyrkans grundstenar. Längst i väster i det nuvarande vapenhuset framgrävdes grunden till ett medeltida torn. Huruvida det ingick i den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes strax därefter är oklart. Tornet kan eventuellt ha 7

skadats vid en brand och nedtagits redan under medeltiden. Först 1745 försågs kyrkan med ett nytt torn. Det uppfördes av Gabriel Bragner, som är byggmästare till flera av länets äldsta klockstaplar. Ledbergs kyrka 1947. Trots ett flertal ombyggnader ansågs kyrkan vid 1800-talets början för trång för den växande församlingen. Församlingen ombad byggmästare Abraham Nyström i Kristberg att ta fram ritningar till en ny kyrka. I Östergötlands länsmuseums arkiv finns ritningar av byggmästarefamiljen Nyström. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sönerna August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag gällande profan bebyggelse. Ritningen till Ledbergs kyrka är daterad 1844. Det första alternativet visar en ny kyrka med bibehållet torn och endast nytt långhus. På ritningen har en skiss med ett nytt torn klistrats över det gamla tornet. Arkitekt Johan Fredrik Åbom på Överintendentsämbetet i Stockholm granskade och förändrade ritningen, framför allt avseende portalomfattningar och en viss modifiering av detaljer. I interiören är det framförallt korväggen som fick en annan utformning är Nyströms första ritningsförslag. På planritningen för den nya kyrkan är tornet markerat med mörkare skraffering, vilket kan indikera att delar av 1700-talstornet och den medeltida västra väggen behölls och ingår i den nuvarande kyrkan. Den nya kyrkan uppfördes delvis med kalksten från den äldre kyrkan. Kyrkan fick en nyklassicistisk utformning med nygotiska eller medeltidsromantiska stildrag. Anton Ridderstad skriver i Beskrifning öfver Östergötland 1875-1877 att tornet har öfverst en i ljusgrått målad lanternin af trä, försedd med dubbla fönsterrader, deraf de 8 mindre i rosettform och de större i aflång rundbågestil. Taket å kyrkan är belagdt med spån och å tornet med koppar. En anteckning i Östergötlands länsmuseums arkiv antyder att kyrkan ursprungligen varit gulpigmenterad, eventuellt med järnvitriol. På interiörritningarna kan man även ana att korväggens dekorativa element varit målade i avvikande färger. På ett fotografi från 1920 är östväggen fortfarande dekorerad i olika nyanser. Bänkinredningen är helt vitmålad. Ingenjör Ture Jangvik konstaterade även vid en invändig renovering som utfördes 1970 att vid borttagande av befintliga kalkfärgen på korväggen framkom spår av dekor på korväggen. Kapitälen har en målning i grå toner liksom listen. 8

Kyrkan försågs med ny inredning med undantag av predikstolen och dopfunten från 1600- talet som flyttades över till den nya kyrkan. Orgeln byggdes av orgelbyggaren Sven Nordström i Norra Solberga i Jönköpings län. Sven Nordström (1801-1887) var självlärd som orgelbyggare och hade först verkstad i Norra Solberga och från 1853 i Flisby och 1879 flyttade han till Eksjö. Verkstaden drev han tillsammans med brodern Erik (1818-1907). Ledbergs kyrka 1920 och 1928. Kyrkan renoverades under åren 1927-1928 under ledning av arkitekt Gustav Holmdahl. Holmdahl (1879-1958) hade eget arkitektkontor i Stockholm och var även lärare vid Tekniska Högskolan. Renoveringen var mycket varsam och utfördes med stor respekt för 1800- talsarkitekturens kvaliteter, vilket var relativt ovanligt vid denna tid. Den största förändringen var att mittfönstret på kyrkans norra fasad murades igen för att bilda en murnisch för en ny kamin. Kyrkorummet ommålades och eventuellt var målaren och skulptören Gunnar Torhamn ansvarig för färgsättningen. Enligt ingenjör Ture Jangvik, som ansvarade för den renovering som utfördes invändigt 1970 var färgsättningen ett verk av målaremästaren Mauritz Ekholm i Malmslätt. Han har troligen också stått för färgsättningen som, med avseende på färger och färgbehandling på bänkkvarter och inredning, visserligen är ganska typiska för Ekholm men dåligt genomförda. I samband med den renoveringen putsades tunnvalvet om och kyrkan fick en helt ny färgsättning, som enligt Jangvik skulle återgå till kyrkans ursprungliga färgställning. Därefter har predikstolen, som hade behållit sin färgställning från 1920-talets renovering, ommålats. Exteriör beskrivning 9

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning, men med koret något förskjutet mot norr. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en halvrund sakristia i öster samt torn i väster. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade lisener, omfattningar och lister. Vid taklisten finns en rundbågelist som fortsätter runt tornet. Sockeln är av granit, med några kalkstenar, med markerade fogar. Långhusets sadeltak är belagt med rött tegel från Heby tegelbruk. Torn, lanternin samt sakristietak är klädda med kopparplåt. Tornet avslutas med en hög åttkantig lanternin, som är kopparklädd och med vita diagonalspröjsade fönster. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt. De rundbågiga flersprångiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade. Bågarna är av trä och brunmålade med diagonalställd spröjsning och upptill försedda med dekorativa rundlar. Ljudluckorna är plåtinklädda med samma mönsterindelning. Fönstret mitt på norra sidan igenmurades 1927-28 i samband med att en kamin installerades. I tornet samt över sydportalen finns flera fönster med dekorativa träspröjsar i form av blom- och rosettmönster. Den södra ingången används numer som huvudingång. Den har en dekorativ utformning med kolonner och rundbågelist. Dörrbladen är klädda med kopparplåt. Trappstegen är av kalksten. Den västra portalen har samma uppbyggnad. De rundbågiga brunmålade dörrbladen härrör från byggnadstiden. Trappstegen är av kalksten. Över den västra ingången finns en inmurad kalkstensplatta med inskriptionen BYGD ANNO MDCCCL. På sakristians östra sida finns en rundbågig brunmålad enkeldörr, som tillhör byggnadstiden. Över dörren finns ett igenmurat runt fönster eller om det har varit avsett som en dekorativ nisch med spår av en målad blomspröjs. Trappan är omlagd med nya steg av röd granit. Interiör beskrivning Långhuset har ett obehandlat furugolv, som till stora delar tillhör originalinredningen. Väggarna är vitputsade, men kraftigt nedsmutsade. I bänkhöjd finns en gråmålad slät panel. 10

Taket består av ett vitputsat tunnvalv. I väster finns en stickbågig dörröppning mot vapenhuset. Dörrbladen är från byggnadstiden med en gråmålad spegelindelning. Sydportalen har försetts med nya dörrar, utformade i likhet med de ursprungliga. Originaldörrarna finns bevarade i tornet. Fönsteröppningarna försågs 1927-28 med gråmålade skruvade innanfönster. Den slutna bänkinredningen är indelad i fyra kvarter. Den ansluter mot ytterväggarna i söder och norr. De bakre bänkraderna är borttagna. Mot västväggen finns dock väggfasta bänkar. Bänkinredningen är gråmålad med sparsamt förgyllda lister. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång via en dörr som även leder till den norra korbänken. Predikstolen är tillverkad på 1600-talet och har ursprungligen varit omålad i ek med svarta iläggningar. Den nuvarande täckande målningen i grått och svart med förgyllningar härstammar från 2004. Orgelläktaren i väster bärs upp av åttkantiga pelare. Läktarbarriären är rak med sparsamt förgyllda lister och försedd med förgyllda blomdekorationer. Läktarens undersida består av breda gråmålade brädor. Läktaren nås via en trappa i vapenhuset. Läktargolvet består av breda obehandlade brädor. På södra sidan är de främre bänkarna borttagna, och på den norra sidan upptas läktarens västra sida av orgelbälgen. På den västra väggen finns en igensatt centralt placerad dörröppning. Orgeln är byggd 1852 av orgelbyggaren Sven Nordström i Norra Solberga. Fasaden är gråmålad med sparsam förgyllning. Korets golv ligger ett steg högre än långhusgolvet. Golv, väggar, tak och fönster har samma utformning och ytskikt som i långhuset. Den östra väggen har en arkitektonisk uppbyggnad med altartavlan i mitten flankerad av dörrar till sakristian samt pilastrar och dekorativt utformade lister. Sakristians rundbågiga dörröppningar omges av putsade omfattningar med krenelerade överstycken. De vridbara nummertavlorna är placerade över dörrarna. De gråmålade dörrbladen är försedda med samma dekorativa utformning som fönsterbågarnas övre spröjsar. I söder och norr finns korbänkar. På södra väggen är kyrkans medeltida altarskåp placerat. Altaret, som tillhör originalinredningen, är av trä och gråmålat med dekorativt utformad front med förgyllda lister. Altartavlan, som framställer Uppståndelsen, är signerad LEHMAN PINX 1850 och målad av konstnären Carl Peter Lehman. Altarringen är halvrund och ansluter mot den östra väggen. Även den tillhör kyrkans ursprungliga inredning 11

och har samma spegelindelning och dekorationer som läktarbarriären. Dopfunten är av trä och är tillverkad 1676 av Johan Werner d y. Den har i sen tid målats grå. Sakristian är belägen öster om koret med ingång från korets östvägg. Golv, väggar och fönster har samma utformning och ytskikt som i kyrkan för övrigt. Det plana taket är vitputsat. I öster finns en ingång med en gråmålad innerdörr, som är placerad i murnischens insida i samband med renoveringen 1927-28. Mot den västra väggen finns två trappor som leder upp till små plattformar framför de vridbara nummertavlorna. Stegen är av obehandlat trä och räckena är enkla gråmålade kryssräcken. Utmed norra väggen finns en bänk som följer väggens runda form. I golvet finns en lucka, som leder till en källare under sakristian. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet består av breda obehandlade brädor. I norra delen finns två gravhällar och utmed den norra väggen står fler gravhällar uppställda. Väggarna är vitputsade och det plana trätaket är gråmålat. I norr och söder finns smala rundbågiga fönsteröppningar försedda med innanfönster. På södra sidan finns en trappa till tornets övre våningar samt till orgelläktaren. Trappan har obehandlade steg och ett enkelt gråmålat kryssräcke. Under trappan finns förråd och el-central. Tornet nås via en trappa i vapenhuset. Tornets första våning har ett obehandlat trägolv och vitputsade väggar. I väster finns ett runt fönster och i öster leder en mot söder förskjuten stickbågig dörröppning till orgelläktaren. Dörrbladet är klätt med gråmålad liggande profilerad panel. På våningsplanet förvaras de ursprungliga dörrarna till sydportalen. Våningen över har samma utformning, men med runda fönster i söder, väster och norr. I öster finns en högt placerad plåtlucka som leder till långhusvinden. I tornets övre våningar finns klockvåningen och en trappa upp till lanterninen. Kyrkan har två klockor, storklockan är gjuten 1709 av Clas Arenhart i Norrköping och lillklockan är gjuten av Magnus Hultman i Norrköping. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med skolbyggnaden och prästgården och övriga gårdar i kyrkbyn en innehållsrik och ålderdomlig kyrkomiljö, som vittnar om kyrkplatsens forna betydelse som sockencentrum. Den närbelägna storhögen, Ledbergskulle, med sitt framträdande läge i landskapet och den märkliga runristade stenen på kyrkogården bidrar starkt till upplevelsen av platsen som ett tidigt maktcentrum. Kyrkogården En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkans sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör är en god representant för de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes under mitten av 1800-talet till följd av bl a befolkningsökningen. Exteriörens utformning är ett i länet tidigt exempel på den kyrkobyggnadstyp som utvecklades i brytningspunkten mellan nyklassicismen och de under senare delen av 1800-talet utvecklade nystilarna, i detta fall nygotik. Kyrkans välbevarade exteriöra utformning förstärks av de växelvis sprit - och slätputsade partierna, de nygotiska fasaddekorationerna, fönsterbågarnas spröjsning och de bevarade originaldörrarna. Kyrkan har även ett stort värde ur ett regionalt perspektiv då den är uppförd efter ritningar av östgötabyggmästaren Abraham Nyström. Även interiören är mycket välbevarad med 12

ursprunglig inredning och starkt präglad av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum. Från den rivna medeltida kyrkan finns en del inventarier bevarade, som t ex altarskåpet, den skulpterade trädopfunten, predikstolen och gravhällarna. Värt att notera är även att sakristian har bevarat sin äldre karaktär med bl a uppgång till psalmnummertavlorna, som är infällda i korväggen och vridbara. Sammanfattning Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans med Ledbergskulle och den ovanliga runstenen en innehållsrik och ålderdomlig kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum. Kyrkan utgör, såväl exteriört som interiört, ett mycket välbevarat exempel på den kyrkobyggnadstyp som utvecklades i brytningspunkten mellan nyklassicismen och de under senare delen av 1800-talet utvecklade nystilarna, i detta fall nygotik. Den väl sammanhållna och mycket välbevarade ursprungliga inredningen från 1850- talet ger tillsammans med det obehandlade trägolvet interiören som helhet en helgjuten och tidstypisk prägel. Från den medeltida kyrkan kvarstår en del inventarier, däribland altarskåpet från 1400- talet och predikstolen och dopfunten från 1600-talet. Dessa föremål påvisar en lång historisk kontinuitet och samband med den nu rivna kyrkan. 13

HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1249 Nybyggnad Kyrka av kalksten, okänd planform, riven 1849. (BR) 1250-1499 Ändring ombyggnad, kyrkan försågs med ett rakslutet korparti av långhusets bredd samt troligen en sakristia. (BR) 1400-1499 Valvslagning kyrkorummet välvdes med kryssvalv. (BC) 1450-1499 Specifika inventarier altarskåp, tillverkat i Lübeck, nu placerat på sydväggen. (BC) 1668 Ändring ombyggnad, två fönster togs upp på norra sidan, bekostades av Dan Halfvorseen på Tomta. (BC-ÖLM) 1600-1699 Fast inredning predikstol av ek med svarta fyllningar, skänkt av överste Gustaf Koskull på Odensfors, eventuellt försedd med nytt ljudtak i samband med att den uppsattes i den nya kyrkan, ommålad 1926 och 2002. (BC, ÖLM) 1676 Specifika inventarier dopfunt av trä tillverkad av Johan Werner d y. (BC) 1677 Fast inredning en läktare uppfördes och ett litet orgelpositiv inköptes, såldes till Normlösa på 1700-talet. (BC, ATA) 1698 Specifika inventarier altarskrank uppfördes samt ommålning, bekostades av uppbördsmannen Samuel Nilsson på Tomta. (BC-ÖLM) 1708 Nybyggnad vapenhus och klockstapel byggdes av Lars klockare. (BC) 1708 Blixtnedslag i klockstapeln, klockorna smälte. (BC) 1709 Specifika inventarier storklockan göts av Clas Arenhart, Norrköping. (ATA) 1724 Nybyggnad en ny klockstapel byggdes av byggmästare Sven Nilsson Rising, Risinge, nedtogs 1745. (BC) 1727 Arkitekturbunden målning, alla bänkar målades, bekostades av Dan Månsson Rydberg på Tomta. (BC-ÖLM) 1739 Ändring ombyggnad, interiör, muren mellan långhus och kor borttogs. (BC- ÖLM) 1745 Nybyggnad torn av sten intill långhusets västra gavel. Byggmästare Gabriel Bragner, revs 1849. (BR) 1772-1773 Reparation, bänkarna förbättrades, altaret omgjordes och interiören målades av mäster Jonas Rylander. (Östgöta Bladet 1928-01-14) 14

1849 Rivning av den medeltida kyrkan i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. En runristad sten togs ur sakristiemuren och lades på bogårdsmuren, sattes senare upp på kyrkogården. (BR, ATA) 1849-1851 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet med rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en halvrund sakristia i öster samt torn i väster. Ritningar av byggmästare Abraham Nyström, omarbetade av Johan Fredrik Åbom, Överintendentsämbetet, byggmästare C A Forssén, Linköping. (BR) 1851 Specifika inventarier altartavla, målad av Carl Peter Lehman. (BR) 1852 Fast inredning orgel byggd av Sven Nordström, Norra Solberga, reparerad 1880 och 1970. (RAU) 1880 Ändring fast inredning, orgeln från 1852 renoverades av Sven eller Erik Nordström, ombyggd 1970. (RAU) 1921 Ändring ombyggnad, exteriör, långhusets spåntak och sakristians järnplåt ersattes av tegel, på långhuset lades teglet över befintligt spån, ståndrännor och stuprör av omålad galvaniserad plåt. (ATA, SvK) 1925 Ändring ombyggnad, lanterninens tak omlades med kopparplåt. (ATA) 1925 Konservering specifika inventarier, det medeltida altarskåpet konserverades och uppsattes på södra korväggen. Konservator Sven Sundbaum, Linköping. (ATA) 1926 Uppmätningsritningar, Arkitekt Gustav Holmdahl, Stockholm. (ATA) 1926 Byggnadsarkeologisk undersökning. Grundmurarna till den medeltida kyrkan påträffades under golvet i den nuvarande kyrkan. Bengt Cnattingius, Östergötlands museum. (BC) 1927-1928 Vård/underhåll, exteriör, putsen lagades och murarna vitkalkades. Den galvaniserade plåten på tak och stuprör svartmålades. Svartplåten på fönsterbänkarna lagades. Yttertrapporna omlades. Arkitekt Gustav Holmdahl, Stockholm. (ATA) 1927-1928 Renovering, interiör, bjälklagen försågs med blindbotten och golvplanken återinlades och kompletterades vid behov, golvet i koret lades 15 cm högre än långhuset och på samma nivå som i sakristian. Ett fönster på norra väggen ombyggdes till en nisch för kamin, kyrkans fönster som saknade karm kompletterades med karm, befintliga ytterbågar återanvändes alternativt nytillverkades efter behov, innanfönster, panel utmed ytterväggarna, bänkarna moderniserades med lutning av ryggstöden och breddning av sittbänkarna, nya karmar av ek till sydportalen alternativt nygjordes nu även dörrarna, ny innerdörr till sakristian, bänkarna ommålades i ljust grått med marmorerade speglar i violett, dörrarna som var ekådrade ommålades i gråblått med marmorering och predikstolen ommålades, arkitekt Gustav Holmdahl, färgsättning av Gunnar Torhamn, målningsarbete utfört av Mauritz Ekholm, Malmslätt. (ATA, K) 1927-1928 Teknisk installation ny kamin i nisch vid södra väggen, kakelugnen i sakristian uppmurades på nytt alternativt ersattes av en ny. (ATA) 15

1935 Vård/underhåll, träkonstruktionen i tornet som var skadat av röta reparerades och lanterninen kläddes in med kopparplåt. Ingenjör F Brodin, Linköping. (ATA) 1950 Teknisk installation elektrisk värme, belysning och klockringning. AEG, Norrköping. (ATA, SvK) 1939-1961 Ändring ombyggnad, bänkar borttogs mitt på den norra sidan i likhet med den södra sidan. (ÖLM) 1949 En ristad sten som fanns på kyrkogården intogs i vapenhuset och placerade mot den västra väggen. (ATA) 1963 Ändring ombyggnad, de 4-5 bakre bänkraderna borttogs. (ATA) 1960-1969 Ändring ombyggnad, exteriör, fasaderna omputsades med kalkcementbruk innehållande glimmer. (ÖLM, SvK) 1960-1969 Teknisk installation elektrisk värmeanläggning. AEG, Norrköping. (ATA) 1970 Ändring ombyggnad, interiör, takvalvets puts nedhöggs och nytt putsskikt av kalkbruk på en armering av trådnät utfördes, omputsning och ommålning av väggarna med kalkfärg, ommålning av snickerier enligt ursprunglig färgsättning. Altartavlan konserverades. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping, konservator Bertil Bengtsson, Linköping. (BR) 1970 Ändring fast inredning, orgeln från 1852 reparerades av Nils-Olof Berg, Nye. (RAU) 1974-1988 Ändring ombyggnad, exteriör, långhusets tegelpannor ersattes av nytt tegel från Heby tegelbruk. (K) 1988 Renovering, exteriör, fasaderna omputsades och avfärgades och vissa plåtarbeten sågs över. Ingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping. (ATA) 2004 Fast inredning predikstolen ommålades. Sannolikt borttogs 1926 års målningsbehandling. Olof Gustavssons Måleri AB, Askeby. ( ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se BC Cnattingius, Bengt, Ledbergs kyrka. Linköpings stifts kyrkor 1961. BC-ÖLM Cnattingius, Bengt, Manuskript i Östergötlands länsmuseums arkiv. K Kyrkan RAU Unnerbäck, R., Axel, Orgelinventarium. Sthlm 1988. SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 16

BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Ledberg [KE35] utgör område av riksintresse för kulturmiljövården. Ledberg kyrkomiljö - Odensfors, K14, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Mörkfors, Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum. Utvecklingen i Östergötland 1760-1860. Ingår i kyrka i bruk. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 1996. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla 1946. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Ledberg Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 5f Rappestad, 8F 6f Flistad, Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i augusti 2006. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 17