Strategisk plan för hälso- och sjukvårdens utveckling till år 2013

Strategisk plan för hälso- och sjukvårdens utveckling till år 2013 2009-04-29 Förändringsförslag som kan vidareutvecklas till beslutsförslag.

Förväntningar på planen Jag förväntar mig kraftfulla förslag. Och då handlar det inte om att slå ihop två hälsocentraler och dra ned på öppettiderna på familjeläkarjourerna, det krävs betydligt större saker, säger Ann-Margret Knapp. Arbetarbladet 15 oktober 2008 Vi vet att vi har en för stor sjukvårdskostym i länet. Men för att ändra på det krävs politiskt mod och det har tyvärr saknats. Vi måste rannsaka oss själva och konstatera att vi inte klarat av att fatta de beslut som borde ha fattats, säger Ann-Margret Knapp. Gefle Dagblad 25 oktober 2008

Heliga kor? Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Tommy Berger, s, räknar med att Svante Lönnbark tar i ordentligt. Vi har inte angett något exakt belopp men jag förväntar mig att de åtgärdsförslag han tar fram ska ge betydligt mer än 150 miljoner kronor, säger han. Svante Lönnbark har fått ett öppet mandat att lägga fram i princip vilka förslag som helst. Inget är att betrakta som heligt. Även de idéer som hittills ansetts politiskt omöjliga till exempel nedläggning av akutsjukhuset i Hudiksvall skulle kunna bli aktuella. - Det finns inga restriktioner i uppdraget, säger Tommy Berger. Gefle Dagblad 18 oktober 2008

Landstingsstyrelsens uppdrag Uppdrag till landstingsdirektören den 4 september 2008 att utarbeta en strategisk plan: En långsiktig och resonerande analys av landstingets utbud i relation till kostnadsutveckling, regionkollegor, omvärld och vår egen organisation. Förändringsförslag som är möjliga att utveckla till beslutsförslag. Konsekvensanalyser angående kvalitet, patientsäkerhet och ekonomi.

Landstingsstyrelsens uppdrag I uppdraget ingick att analysen skulle ta sin utgångspunkt i följande förhållanden: Den demografiska utvecklingen där allt fler äldre ska försörjas av allt färre yngre, en ökande kostnadsutveckling, statsbidrag som inte följer kostnadsutvecklingen, regionbildning, divisionsorganisationens förutsättningar, produktivitet, kostnadseffektivitet i verksamheten samt politiskt prioriteringsarbete (poliprio).

Landstingsstyrelsens scenarioarbete Scenario 2013: Onkologiskt centrum Ny politisk organisation Ny hälso- och sjukvårdsorganisation p g a verksamhetsförändringar Nytt finansieringssystem för hälso- och sjukvården (staten, skatt, försäkringar, individuella resurser) Förändringar i utbudsstrukturen genom vårdval och kvalitetskrav, kostnader och utomlandsvård (+ och -) Fler äldre-äldre och multisjuka Utvecklad geriatrik Scenarioarbete i Ljusdal 2008-11-25

Landstingsstyrelsens scenarioarbete Forts,: Stor pensionsavgång = kompetensförlust En till ekonomin anpassad sjukvårdskostym Sjukhus med annat innehåll decentraliserad sjukvård nischade sjukhus inom länet och med andra län Avancerad hemsjukvård Kommunens roll kommunaliserad hemsjukvård landstinget och kommunerna jämbördiga parter Samordnad utveckling av it-stöd för patienter och i hemmen (landstinget och kommunerna) Bättre patientsäkerhet

Ett renodlat tjänstemannaförslag Den strategiska planen ska presenteras för landstingsstyrelsen under april månad. Det beskedet lämnade den nya majoriteten vid dagens styrelsesammanträde (25/3). Planen ska utgöra ett underlag för arbetet med budget- och planeringsförutsättningar för åren 2010-2012 inför beslutet i landstingsfullmäktige i juni. Pressinformation 2009-03-25

Den strategiska planen Förändringsförslagen har tagits fram av divisionernas ledningsgrupper med flera och de har bedömts av landstingets medicinska råd. Förslagen är logiska i relation till de utvecklingstendenser som finns och den regionbildning som pågår. Förändringsförslagen är genomförbara utan försämrad patientsäkerhet. Förändringsförslagen möjliggör ökad kvalitet, ökad likvärdighet i länet, ökad effektivitet. Patienternas närhet till viss specialiserad vård minskar och det kan upplevas som försämrad kvalitet.

Den strategiska planen Utformningen av vårdvalsmodellen är en nyckelfråga för utvecklingen av den nära vården möjligt att premiera hög täckningsgrad och att vikta ersättningen så att t ex multisjuka äldre gynnas. Förslagens omstrukturering av vården i länet ökar förutsättningarna att öka tillgängligheten och infria vårdgarantin. De nya statliga stödet på 63 miljoner kronor (år 2010) är välkommet men räcker inte för att täcka minskade skatteintäkter. Ny SKL-prognos för skatteintäkter presenterades den 23 april.

Utgångspunkter Landstinget Gävleborg idag : Låg nettokostnadsökning Trendbrott under 2008 - läkemedel - inhyrd personal -köpt vård Minskning av antalet anställda (okt-mars) Låga investeringskostnader Förbättringar i Öppna jämförelser Divisionsorganisationen och LOV och framöver: Åtgärdsbehov för att klara ekonomin 2009 Minskade skatteintäkter de kommande åren Entrepenadsättning av kost/städ/transport/bilpool Bollnäs sjukhus i annan regi Vårdvalsreform Regionsamverkan

Ständiga förbättringar Fokusområden i den pågående effektiviseringsarbetet: Lean Förbättrad tillgänglighet till specialistvården (K50) Inköpsprocessen Verksamhetsnära administration Balanserade styrkort Fortsatt kvalitetsarbete genom Öppna jämförelser Kvalitet på registrering av diagnoser och åtgärder

Decentralisering och centralisering Ger möjlighet att bygga en hälso- och sjukvård för framtiden Vårdens bas ofta och nära Samverkan mellan aktörer Hur och Var Vårdens spets - sällan och samlat Samverkan mellan landsting

Utveckling av närsjukvården Avsiktsförklaring: Vi ska aktivt styra utvecklingen av närsjukvården enligt Leon-principen det är effektivt att göra insatserna på lägsta möjliga omhändertagandenivå Vi ska erbjuda så mycket specialistvård som möjligt så nära befolkningen som möjligt ute på våra hälsocentraler och även i hemmet Specialister på plats, konsultstöd, telemedicin, bra ITstöd, ny teknik, nya metoder, nya mediciner är våra medel vi ska ligga i frontlinjen i landet inom detta område! Likvärdig vård i ett län med stora avstånd förutsätter en utvecklad närsjukvård med ett brett utbud

Utveckling av närsjukvården Avsiktsförklaring, forts: Närsjukvårdsutvecklingen ska ge ökad tillgänglighet och förbättra servicen för patienterna i sitt närområde En positiv effekt är kompetensväxlingen mellan specialister och familjeläkare Profilering/nischning av familjeläkare är en önskvärd utveckling innebär mer vård nära befolkningen

Utveckling av närvården Vårdplatser i samverkan mellan kommun och landsting: Funktion och huvudmannaskap behöver diskuteras med respektive kommun Söderhamn och Västerbacken är en förebild: Det finns andra goda exempel i länet Rosengården, i Ljusdal m fl Det görs kraftansträngningar från kommuner för att minska antalet utskrivningsklara patienter

Vårdval Gävleborg Vårdvalssystem innebär fri etablering Samma basuppdrag för alla Vårdpengen följer patientens val av hälsocentral Fast vårdkontakt annan än allmänläkarspecialist Modellen ska leda till en ökad mångfald Tilläggsuppdrag kan variera, även geografiskt Exempel: hemsjukvård, barnhälsovård, mödrahälsovård Ersättningssystem: Ca 80 procent i fast ersättning Täckningsgradsersättning: Målet 80 procent av alla besök Målrelaterade ersättningar Konkurrensneutralitet och kostnadskontroll

Vårdval Gävleborg Uppdragsgivaren sätter målen för VAD hälsocentraler inom Vårdval Gävleborg ska uppnå. Leverantören bestämmer HUR och VEM som löser uppgiften på det för patienten bästa och mest kostnadseffektiva sättet. KREATIVITET DYNAMIK OLIKHET MÅNGFALD INNOVATION - UTVECKLING

Längre sträckor Medicinsk säkerhet medger längre transporttid

Ambulansens utveckling För 25 år sedan var transporten huvuduppgiften och syrgas var den enda behandling patienten kunde få. Förr: Idag: Ambulansen är idag en rullande akutmottagning som ger avancerad vård på plats. Transportavstånd som tidigare ansågs otänkbara är därför fullt rimliga rent medicinskt. Idag har ambulansteamet flera hundra behandlingsalternativ. Behandling påbörjas snabbt och teamet håller hela tiden kontakt med läkare på sjukhuset. Största möjliga trygghet gäller för alla i vårt län. Även de som inte bor nära ett sjukhus eller en hälsocentral.

Större underlag Medicinsk kvalitet kräver ökat befolkningsunderlag

Medicinska rådets scenario Sjukhusen idag: Hudiksvall Bollnäs Gävle Sandviken Vård i framtiden: Väl utvecklad närvård/närsjukvård Elektiv (planerad) vård aktörer/driftform orter (Bollnäs/Sandviken) Akutsjukvård i framtiden: Hudiksvall avsevärt minskad akutsjukvård Gävle utökat samarbete inom regionen, minskad bredd, minskat djup inom vissa områden Tillspetsat: ½ Hudiksvall och ¾ Gävle. Inte verksamhetsvolym eller antal anställda, utan bredd (funktioner/utbud) och djup (specialisering)!

Förändringsförslagens funktion Skapa en logisk och stabil grund för den fortsatta utvecklingen av vården i länet: Stimulera en utökning av närsjukvårdens innehåll Minska verksamheternas sårbarhet Ge nödvändig kostnadsanpassning Möjliggöra långsiktigt kloka investeringar Skapa goda utbildnings- och rekryteringsmöjligheter Skapa en trovärdig struktur som ger framtidstro Grund för arbete med effektivisering och förbättrad kvalitet!

Gemensamma nämnare i förändringsförslagen Decentralisering för ökad närhet och bättre effektivitet (Leon-principen): Utökning av behandlingar och besök inom närsjukvården Utveckling av närvården Vårdsplatser i samverkan med kommunerna Centralisering / nischning för ökad kvalitet och bättre effektivitet: Akutverksamhet Viss slutenvård Vårdplatser Operationsverksamhet

Förändringsförslag A Gävle Verksamhetsförändringar jämfört med idag: Utökad akutverksamhet Utökad planerad verksamhet Utökat antal vårdplatser Samlokalisering av akutmottagning och familjeläkarjour

Verksamhetsförändringar jämfört med idag: Förlossning, BB och sluten kvinnosjukvård upphör Sluten barn- och ungdomssjukvård (inkl neonatalvård) upphör Akut kirurgi, ortopedi, öron upphör natt/helg primärjour upphör natt/helg Familjeläkarjour nätter/helger tillkommer Utökad planerad verksamhet Dialysenhet öppnas Vårdplatser internmedicin inkl vissa subspecialiteter utökas kirurgi reduceras, eventuellt även ortopedi IVA-platser ökas i antal ÖNH:s vårdplatser upphör barn- och ungdomssjukvård samt kvinnosjukvård upphör enligt ovan Förändringsförslag A Hudiksvall

Förändringsförslag A Bollnäs Verksamhetsförändringar jämfört med idag: Internmedicinsk akutverksamhet upphör Förändrad dialysverksamhet Operationsverksamhet upphör Vårdplatser upphör internmedicinska vårdplatserna inkl vissa subspecialiteter (48 idag) omfördelas med 33 till Gävle och 15 till Hudiksvall IVA-platser (3 idag) upphör operation 22 vårdplatser

Förändringsförslag A Ljusdal, Söderhamn, Sandviken Verksamhetsförändring jämfört med idag: Specialistmottagningar flyttas och ersätts till del av specialiststöd inom närsjukvården Dagkirurgi i Sandviken flyttas till Gävle Kardiologlab. flyttas från Sandviken till Gävle

Förändringsförslag A Gävle Verksamheter som ska finnas: Akutverksamhet dygnet runt: kirurgi, ortopedi, ÖNH, ögon, anestesi, onkologi barn- och ungdomssjukvård, kvinnosjukvård vuxenpsykiatri, BUP internmedicin med subspecialiteter, PCI infektion Planerad verksamhet (operationer/dagsjukvård/mottagningar) kirurgi, ortopedi, ögon, ÖNH, anestesi, onkologi, hud barn- och ungdomssjukvård, kvinnosjukvård vuxenpsykiatri, BUP, habilitering internmedicin med subspecialiteter neurologi, reumatologi, geriatrik, infektion Vårdplatser Bild- och funktionsmedicin, laboratoriemedicin

Förändringsförslag A Hudiksvall Verksamheter som ska finnas: Akutverksamhet dygnet runt, alla dagar: internmedicin med vissa subspecialiteter anestesi vuxenpsykiatri Akutverksamhet vardagar dag- och kvällstid: kirurgi, ortopedi Familjeläkarjour nätter/helger Planerad verksamhet (operationer/dagsjukvård/mottagningar) kirurgi, ortopedi, ögon, öron, anestesi barn- och ungdomssjukvård, kvinnosjukvård vuxenpsykiatri, BUP (akut dagtid), habilitering internmedicin med vissa subspecialiteter reumatologi dialysenhet forts. nästa bild!

Förändringsförslag A Hudiksvall Verksamheter som ska finnas, forts: Vårdplatser intermedicin med vissa subspecialiteter vuxenpsykiatri kirurgi, ortopedi Bild- och funktionsmedicin, laboratoriemedicin

Förändringsförslag A Bollnäs Verksamheter som ska finnas: Familjeläkarjour dygnet runt + observationsplatser Planerad verksamhet (mottagningar/dagsjukvård/behandlingsenhet) kirurgi, ortopedi, ögon, öron barn- och ungdomssjukvård, kvinnosjukvård vuxenpsykiatri, BUP (akut dagtid), habilitering internmedicin med vissa subspecialiteter reumatologi dialysenhet Bild- och funktionsmedicin, laboratoriemedicin

Förändringsförslag A Effekter Effekt av centralisering/nischning: ca 88 miljoner kronor Kostnadsbesparing: ca 76 miljoner kronor utökat primärvårdsuppdrag: 12 miljoner kronor Personalförändring: ca 150 tjänster Vårdplatsförändring: Minskning med ca 14 vårdplatser totalt: Gävle ca + 78 platser Hudiksvall ca 19 platser Bollnäs 73 platser

Förändringsförslag B Gävle Verksamhetsförändringar jämfört med A: Utökad akutverksamhet (volym) även vardagar/kvällar Hudiksvall Verksamhetsförändringar jämfört med A: Akut kirurgi, ortopedi, öron upphör helt Familjeläkarjour dygnet runt Bollnäs Verksamhetsförändringar jämfört med A: Endoskopi upphör

Förändringsförslag B Effekter Effekt av centralisering/nischning: ca 103 miljoner kronor Kostnadsbesparing: ca 76 miljoner kronor utökat primärvårdsuppdrag: 27 miljoner kronor Personalförändring: ca 130 tjänster Vårdplatsförändring: Minskning med ca 10 vårdplatser totalt: Gävle ca + 88 platser Hudiksvall ca 25 platser Bollnäs 73 platser

Förändringsförslag C Hudiksvall Verksamhetsförändringar jämfört med B: Ingen planerad ortopedisk operationsverksamhet Bollnäs Verksamhetsförändringar jämfört med B: Planerad operationsverksamhet (ortopedi) med vårdplatser

Förändringsförslag C Effekter Effekt av centralisering/nischning: ca 72 miljoner kronor Kostnadsbesparing: ca 45 miljoner kronor utökat primärvårdsuppdrag: 27 miljoner kronor Personalförändring: ca 70 tjänster Vårdplatsförändring: Minskning med ca 11 vårdplatser totalt: Gävle ca + 74 platser Hudiksvall ca 29 platser Bollnäs ca 56 platser

Anpassningar inom Diagnostik Inga strukturella förändringar: Närsjukvårdsperspektivet: Planerade röntgenundersökningar sker nära patienten Volymer följer specialistvården ökad tyngdpunkt i Gävle Fortsatt utveckling av processer och arbetsmetoder

Konsekvensbedömningar Medicin Geografisk tillgänglighet Boende i södra Hälsingland får längre resor till slutenvård Patienter i behov av planerade mottagningsbesök och planerad dagsjukvård (boende i Söderhamns-, Ljusdals-, Sandvikens- och Hofors kommuner) får längre resväg till sina mottagningar i Hudiksvall, Bollnäs och Gävle Patienter i norra Hälsingland i behov av dialys får närmare till sin dialysenhet

Konsekvensbedömningar Medicin Patientströmmar Patienter som söker akut i Bollnäs och som är i behov av medicinsk akutvård, kommer att remitteras till Gävle eller Hudiksvall Antaganden: Boende i Bollnäs/Ovanåker kommer att remitteras till Gävle sjukhus och Söderhamns befolkning till Hudiksvalls sjukhus Patienter med stora akuta hjärtinfarkter går som tidigare till Gävle Patienter med misstänkt stroke går via ambulans till närmaste sjukhus. En ökning av patientresor i form av sjukresor och ambulanstransporter från Södra Hälsingland till Gävle och Hudiksvall

Konsekvensbedömningar Medicin Kvalitet Sjukvårdsinsatser skall samordnas mellan specialistvård, primärvård och kommuner För att minska framförallt äldre multisjukas behov av akutsjukvård är närsjukvårdens insatser och en proaktiv geriatrik centralt Med väl fungerande hemtjänstinsatser, god diagnostik och behandling i närsjukvården bör i vissa fall allvarliga sjukdomstillstånd av sviktkaraktär kunna minskas

Konsekvensbedömningar Medicin Patientsäkerhet Längre resor, som blir följden av en koncentration, kan i enstaka fall ha betydelse för patientsäkerheten. Med en tydlig organisation kring struktur och samverkan där alla sjukvårdsinsatser inkl. utvecklad ambulanssjukvård är samordnade bör dessa konsekvenser kunna undvikas Rekrytering Koncentrerad verksamhet ökar rekryteringsmöjligheter för läkare. På kort sikt finns viss risk för att vi tappar medarbetare p g a koncentration av verksamheten till Gävle och Hudiksvall Nedläggningshot innebär rekryteringssvårigheter

Kvinnosjukvården Konsekvensbedömningar BKPH Vårddagar fördelade i länet (2006) Gävle 61 % Hudiksvall 39 % Antal förlossningar (2008) Gävle 1798 (varav 101 från norduppland) Hudiksvall 856 Mottagningsverksamheterna kommer att finnas kvar som idag

Konsumtionsmönster av förlossningar 2008 Bilden visar antal/andel förlossningar per sjukhus samt antal/andel föderskor per kommun totalt 2008 och i genomsnitt per dag Gävle Hudiksvall Totalt Per dag Totalt Per dag Procentuellt fördelning per kommun Ljusdal 3-145 0,4 6% 4% 3% 12% 32% Hudiksvall Nordanstig Ovanåker - - - - 32 0,1 330 78 21 0,9 0,2 0,1 1% 1% 2% 6% 5% 1% 2% 39% 3% 11% 68% Bollnäs Söderhamn Ockelbo Hofors Sandviken 141 0,4 35 0,1 61 0,2 76 0,2 289 0,8 56 169 - - - 0,2 0,5 - - - 4% Gävle 1032 2,8 1 - Norduppland 101 0,3 - - Hudiksvall Gävle Totalt 2008* 1 798 4,9 856 2,3 Totalt 2007 (1 750) (4,8) (981) (2,7) * inklusive Asylsökande, skyddad identitet och utomlänskommuner

Kvinnosjukvården Konsekvensbedömningar BKPH Längre resor för kvinnor i norra Hälsingland Vid behov av slutenvård Vid förlossning Förväntade patientströmmar Kvinnor från Södra Hälsinglad Gävle Kvinnor från Norra Hälsingland Gävle eller Sundsvall

Kvinnosjukvården Konsekvensbedömningar BKPH Patientsäkerheten bedöms vara på samma nivå som idag Rekryteringar Positiva för Gävle Svårare till ÖV i Hälsingland Arbetsmiljö Påverka enskilda medarbetare pga av arbete i hela länet Möjlighet att följa arbetstidslagen ökar Utbildning Ingen fullständig utbildning av ST-läkare kan bedrivas i Hudiksvall

Konsekvensbedömningar BKPH Barn- och ungdomssjukvården Vårddagar fördelade i länet (2006) Gävle 60 % Hudiksvall 40 % Barn från Norra Hälsingland konsumerar 28 % av totala antalet vårddagar Mottagningsverksamheterna kommer att finnas kvar som idag (under förutsättning att beslut fattas om sammanslagning av ÖV i södra Hälsingland)

Konsekvensbedömningar BKPH Barn- och ungdomssjukvården Längre resor för familjer i norra Hälsingland Vid behov av slutenvård Förväntade patientströmmar Barn/familjer från Södra Hälsinglad Gävle Barn/familjer från Norra Hälsingland Gävle eller Sundsvall Utveckling av dagsjukvård i Hudiksvall och Gävle Ambitionen är att minska slutenvård enligt riktlinjerna i NOBAB:s standard

Konsekvensbedömningar BKPH Barn- och ungdomssjukvården Patientsäkerheten bedöms vara på samma nivå som idag Ökad kompetens inom perinatala vid en koncentration Rekryteringar Positiva för Gävle Svårare till ÖV i Hälsingland Arbetsmiljö Påverka enskilda medarbetare pga av arbete i hela länet Möjlighet att följa arbetstidslagen ökar Utbildning Ingen fullständig utbildning av ST-läkare kan bedrivas i Hudiksvall

Gemensamt KK och BUS Konsekvensbedömningar BKPH Förlaget innebär: Fler vårdplatser och förlossningssalar Utökat lokalbehov i Gävle Barn- och ungdomssjukvården och Kvinnosjukvården har ett ömsesidigt beroende till varandra!

Konsekvensbedömningar Operation Geografisk tillgänglighet Specialistsjukvården samlas, vilket genererar ändrade patientflöden både vad gäller den akuta och den elektiva verksamheten men ger längre resvägar. De akuta ambulanstransporterna kan förväntas öka något till antal och även längd (destination beroende på vårdbehov och vårdnivå; akut, närakut, o s v), vilket det finns beredskap/utrymme för. Behov av övernattningsmöjligheter och större tidsåtgång för patienter och anhöriga i samband med vårdinsatser.

Konsekvensbedömningar Operation Patientströmmar Akuta och elektiva flöden påvekas utifrån sjukhusens respektive profil (mer planerad verksamhet i Hudiksvall). Samverkan inom en större region ger möjlighet att utveckla spetskompetens inom vissa områden, och inom dessa områden ta emot patienter från hela regionen. Omvänt kan man från länet också skicka patienter för bästa behandling till andra län/sjukhus. Under de tider akut operationsverksamhet ej bedrivs i Hudiksvall transporteras större traumaincidenter till Gävle eller Sundsvall.

Konsekvensbedömningar Operation Patientströmmar, forts Ögon: 75 akuta patienter ytterligare till Gävle kväll/natt (från 17.00-8.00) samt helg. ÖNH: 100-120 akuta patienter ytterligare till Gävle kväll/natt (från 17.00) samt helg. Ortopedi: 450 akuta operationer ytterligare till Gävle, nattetid (från kl 21.00) samt helg. Kirurgi: ca 320 akuta operationer ytterligare i Gävle, nattetid (från kl 21.00) samt helg.

Konsekvensbedömningar Operation Kvalitet och patientsäkerhet Goda möjligheter att stärka båda aspekterna; exempelvis genom att ingrepp av liten volym, som utförs sällan koncentreras till en specialiserad/profilerad utbudsort. Närhet och samverkan med FoU ger ytterligare möjlighet att utveckla de respektive områdena och gör verksamheterna attraktiva för spetskompetenta och forskningserfarna.

Konsekvensbedömningar Operation Rekrytering Generellt stärks Gävles position, det kompletta akutsjukhuset ger goda möjligheter till rekrytering och utveckling Befaras att befintlig kompetens framförallt i Bollnäs och till delar också Hudiksvall utarmas. Inom olika verksamhetsområden varierar attraktionskraften i elektiv respektive akut vård mycket, vilket påverkar rekryteringssituationen/ort/sjukhus mycket. Lokaler Om-/nybyggnad av operationsavdelningarna i Gävle och Hudiksvall är oundgängligt (anpassas utifrån volymer, ingreppstyper, dagkirurgi/elektiv, akut). Intensivvårdsavdelningarna och uppvakningsavdelningarna lokalanpassas.

Konsekvensbedömningar Operation Effektiviseringar Samordning av vården på färre och större enheter möjliggör rationellare och kostnadseffektivare organisering av verksamheten. Personalen kan nyttjas mer effektivt i o m flexiblare planering och samordning. Bättre möjligheter till kompetensutveckling av personal. Struktur En nyckel för en god utveckling är tydlig struktur på akuta och planerade flöden i länet.

Konsekvensbedömningar Primärvård Kvalitet Vårdinsatserna måste samordnas och kontinuerliga vårdplaneringar förstärkas. Flera olika yrkesprofessioner ställer höga krav på samordning av resurserna så att bästa möjliga vård och omsorg kan erbjudas patienterna. Patientströmmar Ett ökat antal patienter kommer att tas om hand av primärvård. Detta innebär en förskjutning av lab/rtgsamt läkemedelskostnad till primärvård. Patientsäkerhet Mångprofessionell vårdplanering samt kommunikation mellan specialistvård, primärvård och kommun krävs för att förbättra vårdkedjan utifrån individens behov.

Konsekvensbedömningar Primärvård Rekrytering En viktig bas i vår nuvarande läkarförsörjningsstrategi är våra AT/ST-läkare. Koncentrationen av slutenvården i alternativ B och C innebär troligen att möjligheten till att randning försvåras ytterligare vilket kan påverka våra möjligheter att rekrytera till Hälsingland. Alternativen innebär att randning endast kan ske vid Gävle sjukhus vilket dels ger svårigheter lokalmässigt sätt och dels kan påverka valet av tjänstgöringsort då randning innebär att du som AT/ST-läkare under längre tider skall pendla långa sträckor.

Konsekvensbedömningar Primärvård Övrigt Tyngden på hemsjukvården kommer att öka. Vi kommer att vårda fler sjuka och äldre hemma. Ett ökat behov av familjeläkare i hemsjukvården på grund av vårdtyngden. Kostnaderna för hjälpmedel kommer att stiga.

Konsekvensbedömningar Diagnostik Allmänt De olika alternativen ger förändringar volymmässigt mellan Gävle, Hudiksvall och Bollnäs. Däremot kvarstår behovet av undersökningar och analyser på dessa orter vilket gör att inga stora struktureffekter uppnås. Lokaler och investeringar Förslaget innebär inga förändringar i lokaler eller medicinsk utrustning inom Laboratoriemedicin. De ökade volymerna i Gävle inom röntgen ger behov av tidigareläggning av vissa investeringar samt viss nyinvestering i Gävle gällande medicinsk utrustning som har relativt lång upphandlingstid. Befintliga lokaler räcker inte, det behövs ytterligare ett antal rum i anslutning till nuvarande lokaler.

Konsekvensbedömningar Diagnostik Personalbehov och rekrytering Med utökat akutuppdrag inom röntgen i Gävle nätter och helger beräknas verksamheten övergå från jourberedskap till treskift. Övergång till treskift samt i övrigt ökade volymer medför ökat behov av personal i Gävle. Viss omfördelning kan eventuellt ske från andra orter men förändringen bedöms även medföra nyrekrytering. Inom laboratoriemedicin bedöms nuvarande kapacitet i Gävle klara ökad volym. Möjligheten till distansgranskning av röntgenbilder gör att fysisk omflyttning av läkarresurser inte är nödvändig. Däremot kan förändringen påverka framtida rekrytering.

Konsekvensbedömningar Diagnostik Personalbehov och rekrytering, forts. Generellt råder stor brist inom yrkesområdena röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och radiologer som berörs av förändringarna inom division Diagnostik. Verksamheten koncentreras i större utsträckning i förslagen, vilket ger fördelar när det gäller personal till Gävle. Det omvända gäller dock i Bollnäs och Hudiksvall där krympning av verksamheten förstärker svårigheten att rekrytera personal till dessa orter. Patientsäkerhet Tidsfaktorn är viktig då röntgen i Gävle har en ställtid avseende medicinteknisk utrustning, lokaler och personalresurser för att kunna ta emot de ökade volymerna utan risk för arbetsanhopning och ökade väntetider.

Konsekvensbedömningar Operation förslag B Geografisk tillgänglighet Den akuta verksamheten koncentreras helt till Gävle och Hudiksvall får en elektiv vårdprofil, vilket genererar ändrade patientflöden både vad gäller den akuta och den elektiva verksamheten. Generellt ytterligare längre resvägar, dock till delar beroende av tidpunkt och insats (akut styrs alltid till Gävle och elektivt i större utsträckning till Hudiksvall). De akuta ambulanstransporterna kan förväntas öka ytterligare till antal och även längd (destination beroende på vårdbehov och vårdnivå; akut, familjeläkarjour, o s v), vilket det finns beredskap/utrymme för. Kan bli än större behov av övernattningsmöjligheter och ökad tidsåtgång för patienter och anhöriga i samband med vårdinsatser.

Konsekvensbedömningar Operation förslag B Patientströmmar Gävles position som komplett akutsjukhus ger ytterligare möjligheter att stärka båda områdena, såväl som Hudiksvalls sjukhus utifrån den elektiva vårdprofilen. Alla större traumaincidenter till Gävle eller Sundsvall Ortopedi: ca 420 akuta operationer ytterligare till Gävle (d v s total ökning ca 930 från nuläget). Kirurgi: ca 400 akuta operationer ytterligare i Gävle (d v s total ökning 730 från nuläget).

Konsekvensbedömningar Operation förslag B Kvalitet och patientsäkerhet Akutverksamheten är konstant över dygnet, vilket förbättrar förutsättningarna för en kvalitativ och säker vård. Längre avstånd för akutflöden vad gäller de opererande verksamheterna, vilket man dock kan hantera genom att vidareutveckla arbetsmetoder och bygga ändamålsenligare lokaler (exempelvis natt-, dygnsvård på uppvakningsenheterna) Rekrytering En tyngre elektiv vårdprofil gör Hudiksvall attraktivare, annars befarat svårrekryterat. Samverkan Samverkan och förtydligande av vårdnivåer kan förenklas av en organisation som är konstant över tid.

Konsekvensbedömningar Operation förslag C Geografisk tillgänglighet Förändrade flöden för den elektiva verksamheten, framförallt vad gäller ortopedin. Patientströmmar Elektiva ortopediska flöden till Bollnäs istället för Hudiksvall. Kvalitet och patientsäkerhet Den ortopediska verksamheten i Bollnäs är välfungerande och kan bibehållas. Risk när kringspecialiteter saknas, till exempel medicinakut.

Konsekvensbedömningar Operation förslag C Rekrytering Kompetensen i Bollnäs kan bevaras, gäller framförallt den ortopediska verksamheten. Vårdplatser Ortopedisk verksamhet i Bollnäs med tillhörande vårdplatser.

Effektiviseringsarbetet Förändringsförslagen skapar en bra plattform: 72-103 miljoner kr Fokusområden för att uppnå ytterligare besparingar: 50 miljoner kr inköpsutveckling 30 miljoner kr verksamhetsnära administration 50 miljoner kr effektiviseringar med hjälp av Lean 20 miljoner kr effektiviseringar administration (Lean) 27 miljoner kr ökad tillgänglighet / vårdgaranti (K50) --------------------------------------------------------------------------- Totalt: 249-280 miljoner kr