Verksamhetsplan 2014
Brottsförebyggande rådet, 2014. URN: NBN: SE: BRA-538
Innehåll Brås uppdrag... 5 Kunskapscentrum för rättsväsendet... 6 Brås mål och grundvärden... 7 Brås verksamhet... 8 Myndighetens enheter och funktioner... 10 Verksamhetsåret 2014... 11 Statistikverksamhet... 11 Forsknings- och utvecklingsverksamhet... 18 Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete... 30 Internt stöd och utveckling av myndigheten... 33 Översikt över verksamheten 2014, i korthet... 36 Verksamhetsfinansiering... 41 3
4
Brås uppdrag Brottsförebyggande rådet (Brå) är centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Myndigheten ska bidra till kunskapsutveckligen inom det kriminalpolitiska området samt främja brottsförebyggande arbete. En uppgift är att initiera, bedriva och informera om forsknings- och utvecklingsarbete, för att ge regeringen och myndigheterna inom rättsväsendet underlag för åtgärder och prioriteringar, samt löpande bistå regeringen i kriminalpolitiska frågor. En annan uppgift är att ansvara för den officiella rättsstatistiken, vilket innefattar att följa, analysera och rapportera om rättsstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott. Brå tar också fram statistik som bygger på stora surveyundersökningar 1, som Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Brå sprider kunskap och ger kvalificerat metodstöd till brottsförebyggande aktörer för att de ska kunna bedriva ett effektivt, kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete utifrån sina lokala möjligheter. Verksamheten som helhet ska bidra till att utveckla och effektivisera arbetet inom myndigheterna i rättskedjan, bland annat genom att i ökad utsträckning erbjuda metodstöd när behov finns. Kraven på hög kvalitet förutsätter nära kontakter med universitet och högskolor, och Brås vetenskapliga råd. Brås verksamhet styrs främst av regeringens instruktion och årliga regleringsbrev för myndigheten. Styrningen sker bland annat genom de återrapporteringskrav och de uppdrag som anges i regleringsbrevet samt de särskilda uppdrag som ges till myndigheten under verksamhetsåret. Grunden för myndighetens långsiktiga uppdrag utgörs av regeringens kriminalpolitiska mål: att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Myndigheten tar också initiativ till egna projekt och säkerställer att dessa svarar mot ett uttalat behov av metod- och kunskapsutveckling hos rättsväsendets myndigheter genom en tät dialog med dessa. Dialogen förs bland annat genom kontaktpersoner på myndigheterna. Under 2014 görs en nysatsning på det vetenskapliga råd som är knutet till myndigheten, för att öka kontaktytorna med svenska lärosäten och aktuell forskning som bedrivs där. Brå ska även säkerställa att internationell kunskap och forskning inhämtas och sprids till relevanta svenska aktörer. Myndigheten arbetar internationellt framförallt genom EU och FN, samt genom den årliga forskningskonferensen The Stockholm Criminology Symposium, som Brå arrangerar på regeringens uppdrag. Därutöver genomförs även enskilda forskningsprojekt i samarbete med aktörer i andra länder och även med internationella institutioner. 1 Surveyundersökningar (även kallade stickprovsundersökningar eller urvalsundersökningar) görs med en statistisk teknik som innebär att man studerar en del av en population. 5
Kunskapscentrum för rättsväsendet Regeringen har förstärkt Brås ramanslag. Ett huvudsakligt syfte är att stärka myndighetens roll som centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Brå använder framförallt resurserna till utvidgade statistik- och analysinsatser. Brå tar fram och sprider kunskap som håller hög internationell vetenskaplig nivå om brottsligheten, brottslighetens konsekvenser och samhällets åtgärder mot brott. Kunskapen omfattar såväl nationella som internationella erfarenheter. Regeringen understryker vikten av att verksamheten inom rättsväsendet är kunskapsbaserad, liksom Brås roll är att kontinuerligt utveckla relevant och aktuell kunskap om effektiva metoder och arbetssätt. Brå förtydligar sin inriktning på rättsväsendets myndigheter bland annat genom att fördjupa samverkan med dessa för att säkerställa att det stöd Brå bidrar med är efterfrågat. Ett aktivt arbete bedrivs för att identifiera angelägna utvecklingsområden inom rättsväsendets verksamheter, där ytterligare forskning eller andra insatser skulle kunna bidra till en positiv utveckling. Under 2013 sjösattes två nya funktioner på myndigheten för att svara upp mot förväntningarna på Brå och säkerställa att identifierade behov tillgodoses. Funktionen för utveckling av rättsstatistiken (Fur) ska utveckla nya och befintliga löpande statistikprodukter inom rättsstatistiken, mot bakgrund av de nya möjligheter som arbetet inom rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) medger. Arbetet koncentreras initialt till att utveckla en databas för framställning av ny löpande statistik som beskriver ärendeflödet inom rättsväsendet. På sikt kommer funktionen att bedriva parallella projekt för utveckling av nya statistikprodukter, om såväl de brottsutredande och lagförande som de dömande och verkställande verksamheterna inom rättsväsendet. Funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat (Bov) har till uppgift att utifrån befintlig statistik göra så kallade kortanalyser snabbt genomförda och avrapporterade analyser av brottsutvecklingen och av utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet. Funktionen svarar upp mot den ökande efterfrågan av komplement till Brås mer omfattande rapporter, bland annat om hur enskilda brottskategorier utvecklas. 6
Brås mål och grundvärden Brå går in på sitt andra år med Strategi 2015. Strategin anger Brås prioriteringar och styr verksamheten i arbetet med att nå regeringens mål. Strategin definiterar både hur vi ska arbeta och vilka områden och roller som ska förstärkas. Ett antal strategiska åtgärder kommer att priorteras under de kommande åren, för att förverkliga de tre övergripande målen i strategin: 1. Brå är en attraktiv arbetsplats med ett effektivt verksamhetsstöd av hög kvalitet. 2. Brå producerar kunskap som bidrar till ökad effektivitet, ökad kvalitet och utveckling av verksamheten hos myndighetens målgrupper. 3. Brå producerar tillförlitlig och behovsanpassad löpande statistik. Fyra grundvärden ska genomsyra Brås verksamhet, såväl i det dagliga arbetet som i det strategiska: engagemang, integritet, relevans och utveckling. Ledningen och medarbetarna ska tillsammans verka för att leva upp till dessa grundvärden och uppfylla strategins mål. 7
Brås verksamhet Brås kärnverksamhet kan huvudsakligen delas in i tre verksamhetsområden, som sammantaget levererar kunskap och metodstöd i olika form till rättsväsendets myndigheter. Därutöver tillkommer ett flertal väsentliga stödverksamheter. Statistikverksamhet Ett stort verksamhetsområde för Brå är statistik. Relevant statistik av hög kvalitet är avgörande för att man ska kunna följa och bedöma såväl brottsligheten som rättsväsendets verksamheter. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken producerar myndigheten statistik om brottslighet och samhällets reaktioner på brott. I uppgiften ingår att utveckla statistikens innehåll och kvalitet samt göra anpassningar till rättsväsendets och samhällets informationsbehov. Särskilt fokus ligger på utvecklingen av ny statistik, i synnerhet sådan som möjliggörs genom RIF. Statistikverksamheten innebär i stor utsträckning löpande produktion och publicering av den officiella kriminalstatistiken, liksom en IT-intensiv förvaltning och utveckling av tillhörande statistiksystem. Till statistikprodukterna hör även Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistiken över hatbrott och numera även statistik över politikers utsatthet för brott, genom Politikernas trygghetsundersökning (PTU). Därtill kommer ett bitvis omfattande internationellt samarbete för att bland annat bidra till utvecklingen av en mer harmoniserad och internationellt jämförbar kriminalstatistik. Detta sker framförallt inom ramen för verksamhet i EU och FN. Forsknings- och utvecklingsverksamhet I enlighet med regeringens instruktion för Brå är en betydande del av myndighetens samlade verksamhet forskning och utveckling. Kunskaps- och faktaproduktionen bygger i stor utsträckning på tillämpad forskning. Kunskapen, inklusive utvecklingen av nya kunskapskällor, tas fram med vetenskapliga metoder och förhållningssätt, och forskningsrapporterna granskas av externa vetenskapliga experter. Merparten av denna verksamhet bedrivs i projektform och redovisas i rapporter och andra publikationer. Den övervägande delen av Brås produktion sker på uppdrag av regeringen eller efter förfrågan från andra myndigheter, medan en mindre andel initieras av Brå. Viktiga uppgifter är också att ge stöd till andra myndigheter och aktörer genom att leverera, tolka och förklara forskningsresultat och statistik. Medarbetare deltar exempelvis i arbetsgrupper, i utredningar eller som kunskapsförmedlare vid utbildningar och konferenser. Att på regeringens uppdrag och i samarbete med berörda myndigheter följa upp och utvärdera rättsväsendets insatser är en central uppgift för Brå. Brå arbetar i ökande utsträckning nära andra myndigheter med verksamhetsutveckling och utvärdering. På så sätt utvecklar Brå kontinuerligt sin kapacitet, dels att formulera förslag på tillämpbara åtgärder, och dels att identifiera behov av vidare verksamhetsutveckling. I det löpande arbetet ingår också att delta i utvecklingen av rättsstatistiken, besvara remisser, liksom förfrågningar från bland annat journalister och allmänhet, samt att utföra kortare insatser på uppdrag av Justitiedepartementet. 8
Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete Brå sprider kunskap och ger kvalificerat metodstöd till brottsförebyggande aktörer för att de ska kunna bedriva ett effektivt, kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete utifrån sina lokala förutsättningar. För att göra det behöver Brå på olika sätt samla in erfarenheter av lokalt arbete för att sedan kunna sprida kunskapen vidare. Detta sker bland annat genom att ekonomiskt stöd tilldelas strategiskt utvalda utvecklingsprojekt, som följs på nära håll. Andra exempel på kunskapsbaserade, beprövade eller utvärderade brottsförebyggande insatser och initiativ samlas in genom en strukturerad omvärldsbevakning. Kunskapen hämtas från forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs både nationellt och internationellt. De erfarenheter som inhämtas sprids sedan på olika sätt, främst via den del av Brås webbplats som heter Förebygga brott. Därutöver sker spridningen via egna arrangemang, både seminarier och konferensen Råd för framtiden, men även via olika utbildningar och nätverksträffar som anordnas av andra. Under 2014 kommer Brå att särskilt ge sådant metodstöd för utveckling av förbättrade kunskapsunderlag i det lokala brottsförebyggande arbetet. Metodstöd Brå ger utifrån myndighetens kompetensområden forskning, utvärdering och statistik ett betydande bidrag till rättsväsendets verksamhetsutveckling genom att vid behov ge metodstöd till rättsväsendets myndigheter. Metodstödet innebär överföring av kunskap, om arbetssätt och verksamheter, som kan bidra till utveckling och förändring hos berörda myndigheter. Kunskapen som överförs handlar alltså om respektive målgrupps egen verksamhet och syftar till att bidra till en önskvärd utveckling. Metodstödet kan vara mer eller mindre omfattande. Det kan ske genom att Brå sammanställer redan framtagen kunskap och presenterar resultaten i form av ett föredrag för målgruppen, eller överför den genom deltagande i en expertgrupp. Det kan också ske genom att Brå följer och studerar en myndighets verksamhet och löpande återkopplar kunskap till myndigheten i fråga. I sin mest långtgående form är det huvudskaliga syftet med ett projekt att ge just metodstöd, vilket innebär att Brå följer och studerar en verksamhet där ett nytt arbetssätt testas. Brå ger då, utifrån sin kunskap, stöd i utvecklingen av arbetssättet och återkopplar löpande ny kunskap till myndigheten. Stora delar av Brås verksamhet inkluderar därmed någon av ovanstående former av metodstöd, eller är renodlade sådana. Inom ramen för Brås lokala brottsförebyggande uppdrag ger Brå stöd till rättsväsendets lokala brottsförebyggande aktörer och till dem som dessa samverkar med, främst kommunerna. Stödverksamheter Brås arbete med forskning och analys, statistik och lokalt brottsförebyggande arbete bistås av en rad för myndigheten helt avgörande verksamheter, som definieras som stödverksamheter. Detta omfattar kommunikation, personal- och organisationsutveckling, juridik, IT samt övrigt förvaltningsstöd som ekonomi och kontorsservice. 9
Myndighetens enheter och funktioner Myndighetens verksamhet är organiserad i enheter och funktioner, med en betydande samverkan över enhetsgränserna. Enheten för rättsstatistik (Ers) ansvarar i huvudsak för att producera och utveckla Sveriges officiella kriminalstatistik med tillhörande system. Funktionen för utveckling av rättsstatistiken (Fur) är knuten till denna enhet. Enheten för statistiska undersökningar (Esu) ansvarar för de periodiska undersökningar som genomförs med särskild datainsamling. Funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat (Bov) är knuten till denna enhet. Enheten för utvärdering och polisforskning (Upo) genomför främst utvärderingar och studier av reformer och verksamheter i och i anslutning till rättsväsendet. Enheten för forskning och utveckling (FoU) är i stor utsträckning inriktad på traditionell brottslighet och samhällets åtgärder mot sådan brottslighet. Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet (EkoOrg) är i stor utsträckning inriktad på nya eller tidigare outforskade former av brottslighet och samhällets åtgärder mot sådan brottslighet. Enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete (Uba) ger kvalificerat stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Enheten för kommunikation (Kom) ansvarar för kommunikationsstöd internt och externt, samt för Brås omfattande produktion av rapporter. Enheten för IT (IT) ansvarar för myndighetens interna IT-system, samt den tekniska förvaltningen av systemen för kriminalstatistiken och annan statistik. Enheten för förvaltningsstöd (FS) ansvarar för myndighetens övergripande styrning och utveckling inom områdena ekonomi, registratur och arkiv, kontorsstöd och säkerhet. Funktionen för juridiskt stöd har ett övergripande ansvar för juridiska frågor inom myndigheten och ansvarar för myndighetens remissyttranden. Funktionen för personal- och organisationsutveckling utvecklar strategier, policyer och processer inom personal- och arbetsmiljöområdet. 10
Verksamhetsåret 2014 I detta kapitel presenteras Brås planerade verksamhet under 2014 i detalj, uppdelad i fyra övergripande block: statistikverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete, samt internt stöd och utveckling av myndigheten. Verksamheten inom respektive block är i sin tur uppdelad i tematiska avsnitt. Statistikverksamhet Regeringens instruktion och regleringsbrev definierar stora delar av den omfattande statistiska verksamhet som genomförs på myndigheten. Verksamheten presenteras under rubrikerna Produktion av officiell kriminalstatistik, Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik, Surveybaserad statistik samt Andra statistiska verksamheter. Produktion av offentlig kriminalstatistik Löpande produktion av den officiella kriminalstatistiken Brå ansvarar för att löpande producera och förvalta Sveriges officiella kriminalstatistik och det tillhörande systemet för rättsstatistik (SOR). Den officiella kriminalstatistiken består av sex slutliga statistikprodukter som årligen publiceras på myndighetens webbplats och i ett urval i årsboken Kriminalstatistik. Därutöver publicerar Brå även preliminära uppgifter om anmälda och uppklarade brott samt återfall i brott med kortare periodisering samt årlig statistik över konstaterade fall om anmält dödligt våld på webbplatsen. I arbetet med kriminalstatistiken ingår även en löpande förvaltning av statistikprodukterna och statistiksystemet. Förvaltningen kan omfatta nödvändiga uppdateringar eller åtgärder av brister i statistiken, men även mindre utvecklingsinsatser och effektiviseringsåtgärder. Under 2014 kommer Brå främst att genomföra förvaltningsåtgärder av produktionsstoppande karaktär som är nödvändiga till följd av systemomläggningar inom RIF. Det kan även bli aktuellt att genomföra sådana förvaltningsåtgärder som bedöms vara angelägna mot bakgrund av resultaten i genomförda kvalitetsstudier. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Startår: Löpande. Redovisningsår: Löpande. Prioriterat kvalitetsarbete inom den officiella kriminalstatistiken Under 2014 fortsätter myndigheten ett långsiktigt arbete med att förbättra kvaliteten i den officiella kriminalstatistiken. Arbetet tar sin utgångspunkt i de lagar, förordningar och riktlinjer som reglerar produktionen av officiell statistik samt de förbättringsområden som Statskontoret identifierat i en tidigare granskning av Brås statistikverksamhet. Bland annat kommer Brå att genomföra en förstudie i syfte att se över sekretesskyddet i kriminalstatistiken, och belysa olika praktiska metoder för röjandekontroll av statistiken. Förstudien ska utgöra ett underlag för att kunna fastställa principer, riktlin- 11
jer och rutiner för röjandekontroll av befintliga och framtida statistikprodukter. Brå fortsätter även med den serie kvalitetsstudier som inletts för att få större kunskap om kvaliteten i statistikens grunduppgifter och dess påverkan på statistiken. Två kvalitetsstudier har sedan tidigare genomförts med fokus på polisens användning av brottskoder vid registreringen av polisanmälningar samt beslutskoder vid nedläggningar av brott. Under 2014 avser Brå att påbörja ytterligare två kvalitetsstudier av statistikprodukterna, om misstänkta personer respektive om lagföringsbeslut. En särskild studie kommer därtill att inledas för att kartlägga användningen av och analysera ändamålet med den löpande statistiken över lagföringsbeslut gällande narkotikabrott. Tänkbara alternativa produktionsmetoder och presentationssätt för narkotikastatistiken kommer att utredas. Därutöver kommer Brå att fortsätta arbetet med att systematisera planeringen och uppföljningen av statistikproduktionen och därigenom stärka kontakterna med statistikens användare. Dessutom planerar myndigheten att analysera de konsekvenser som systemutvecklingen inom RIF har på den löpande kriminalstatistiken, med särskilt fokus på hur produkterna inom brottsstatistiken påverkats av de senaste systemomläggningarna hos polis och åklagare. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Startår: Löpande. Redovisningsår: Löpande. Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) etapp 2 Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) är ett samarbete mellan rättsväsendets myndigheter, med målet att förbättra och utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna. Under 2014 fortsätter Brå uppdraget med den andra etappen av RIF, tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket. Målet med den andra etappen är i huvudsak att vidareutveckla det informationsutbyte som etablerats i och med slutförandet av etapp 1. Det ska exempelvis utökas till att omfatta fler ställningstaganden, och kvaliteten och spårbarheten i den informationen som redan utbyts strukturerat ska förbättras. En annan målsättning med etappen är att skapa förutsättningar för att kunna fasa ut dagens brottskoder. Under hela 2014 befinner sig arbetet i en detaljeringsfas, vilket bland annat omfattar ett arbete med att fastställa etappens mål och ambitionsnivå. Vidare kommer en förstudie bedrivas vad gäller utbytet av uppgifter om tvångsmedel. Brå har ett centralt ansvar för att realisera kunskapsmålet med RIF och en viktig uppgift för myndigheten är därför att säkerställa att etappen medger goda möjligheter till fortsatt utveckling av kriminalstatistiken i den riktning som förväntas från regeringen och andra viktiga målgrupper. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Samarbetspartner: rättsväsendets myndigheter. Startår: 2012. Redovisningsår: 2016. 12
RÄLS Rättsväsendets leveranser till SOR (etapp VIII) Inom projektet RÄLS hanterar Brå all den anpassning av det interna statistiksystemet som följer av systemomläggningarna inom RIF. Projektets primära mål är att minimera negativa konsekvenser på statistikproduktionen, exempelvis produktionsstopp, bristande kontinuitet i statistiska mått och svårigheter att hantera historiska data, så att myndigheten fortlöpande kan publicera kriminalstatistiken utan större problem. Men en annan viktig och långsiktig målsättning är att skapa goda förutsättningar för en kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad produktionsprocess, som upprätthåller krav på både integritetsskydd och informationssäkerhet. I denna riktning planeras för året ett arbete med att utveckla nya verksamhetsregler, rutiner och ITstöd för granskning av uppgifter kontaktförbud från Åklagarmyndigheten och andra nytillkomna uppgifter i RIF-format som inte granskas i dag. Under det första halvåret 2014 kommer projektet även fokusera på anpassningen till nya releaser av Polisens system Pust, med syfte att hantera defekter i utbytet. Det är ett högprioriterat arbete, eftersom defekterna har en negativ inverkan på såväl kvaliteten i den löpande kriminalstatistiken, som på förutsättningarna till att utveckla ny verksamhetsstatistik. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Samarbetspartner: rättsväsendets myndigheter. Startår: 2014. Utveckling av ny statistik samt en databas för verksamhetsuppföljning i rättsväsendet Brå har sedan 2013 i uppdrag av regeringen att utveckla ny löpande verksamhetsrelevant statistik, nya typer av indikatorer och nya former för verksamhetsuppföljning, mot bakgrund av den potential som RIF kommer att innebära. I och med driftsättningarna inom etapp 1 har grunden lagts för nyutveckling av statistik som belyser den första delen av rättskedjan. Brå har därmed startat upp ett flerårigt utvecklingsprojekt med målsättningen att från och med andra halvåret 2015 publicera ny löpande statistik som beskriver flödet av ärenden genom rättsväsendet med olika mått på utfall, exempelvis handläggningstider. Den nya statistiken, som till en början avgränsas till flödet inom polis och åklagarväsende, ska också omfatta nya och tillförlitligare mått på polisens och åklagarnas förmåga att klara upp brott och lagföra personer. Mot bakgrund av möjligheterna som ges av etapp 1 avser Brå även att utveckla ny statistik över de brottsutsatta individer som kommer i kontakt med rättsväsendet i egenskap av målsägande, exempelvis hur de fördelar sig på kön, ålder och geografisk region samt olika brottstyper. Vidare avser Brå att utveckla ny och mycket efterfrågad statistik över kontaktförbud (tidigare besöksförbud), som är en av samhällets viktigaste insatser mot våld i nära relationer. Projektet bedrivs vid den funktion för utveckling av rättstatistiken (Fur) som inrättats på Brås enhet för rättstatistik, för att omhänderta all utveckling av ny statistik som möjliggörs genom RIF. I syfte att skapa optimala förutsättningar för utvecklingen av de nya statistikprodukterna, liksom för en framtida löpande produktion, ska projektet även ta fram en ny lösning för datalagring. Tanken är att datalagret på sikt ska kunna utgöra grunden för all nyutveckling av statistiken. Inom ramen för 13
projektet ligger även att utveckla konkreta förslag på löpande produktionsprocesser, inklusive IT-stöd för de nya statistikprodukterna. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Startår: 2013. Redovisningsår: 2015. Surveybaserad statistik Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) mäter sedan 2005 utsatthet för olika typer av brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av mötet med rättsväsendet. De centrala resultaten redovisas förutom på nationell nivå även på regional nivå och i vissa fall för större kommuner. I början av 2014 redovisas resultatet från den åttonde undersökningsomgången i publikationen NTU 2013 (avseende 2012). Därefter förbereds och genomförs den nästföljande datainsamlingen, NTU 2014 (avseende 2013), och en första delrapportering av utsatthet för brott 2013 görs hösten 2014. Under året görs också uttag av data och särskilda analyser till underlag av olika slag, rapporter och presentationer som produceras på Brå. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens användare. Startår: Årligen. Redovisningsår: Årligen. Nationell kartläggning av brott i nära relationer Brå fick 2012 i uppdrag av regeringen att utveckla och genomföra en nationell kartläggning av brott i nära relationer. I uppdraget ingår även att göra en bedömning av utbredningen och karaktären av den typ av brottslighet som ingår i frågeavsnittet och som även bygger på andra datakällor med information om brott i nära relationer. Ett nytt frågeavsnitt i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har utvecklats och är särskilt utformat för att fånga upp misshandel, sexuellt våld, hot och trakasserier som inträffar i parrelationer. Frågeavsnittet ingick i datainsamlingen för NTU 2013 (avseende 2012) som genomfördes våren 2013, och resultaten presenteras i maj 2014. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt forskare och andra aktörer inom området. Startår: 2012. Politikernas trygghetsundersökning (PTU) Brå fick 2011 i uppdrag av regeringen att utveckla och genomföra en periodiskt återkommande undersökning som mäter omfattningen och utvecklingen av exempelvis hot, våld och trakasserier mot politiskt förtroendevalda. Förutom utsatthet mäts även oro, konsekvenser av utsatthet och rutiner för att hantera utsatthet. En första datainsamling, ett fullskaletest, genomfördes 2012. Den första ordinarie insamlingen genomfördes därefter under våren 2013, då cirka 14 000 ledamöter i riksdag, kommunfullmäktige, landstings- 14
fullmäktige eller regionfullmäktige tillfrågades om utsattheten 2012. Resultatet av denna insamling redovisas i maj 2014. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen, Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Startår: 2013. Andra statistiska verksamheter Analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat Det finns ett ökande behov av analyser av hur enskilda och övergripande brottskategorier utvecklas. På motsvarande sätt ökar behovet av att kunna följa och bedöma flödet genom rättsväsendet och myndigheternas prestationer. Därför inrättades 2013 i statistikverksamheten en funktion för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat. Funktionens uppgift är att utifrån befintlig statistik göra kortanalyser av brottsutvecklingen och av utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet. Eftersom uppgiften är att utföra snabba analyser och beskrivningar av aktuella områden går det inte att specificera exakt vilka projekt som kommer att genomföras under 2014. Vissa analyser ska dock återkomma regelbundet, t.ex. en kortfattad redogörelse för brottsutvecklingen i Sverige, dels på övergripande nivå, dels för enskilda brottskategorier. En sådan redogörelse, om olika typer av brott mot person, kommer att presenteras under våren 2014, och under hösten 2014 presenteras en om brott mot egendom samt så kallade spaningsbrott. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, rättsväsendets myndigheter och allmänheten. Startår: 2014. Redovisningsår: Löpande under året. Prognoser över verksamhetsvolymerna i rättsväsendet Sedan 2008 har Brå tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården, på regeringens uppdrag, arbetat med att göra årliga prognoser över in- och utflödet i rättsväsendets framtida verksamhetsvolymer. År 2013 tillkom dessutom Ekobrottsmyndigheten i samarbetet. Brås roll är främst att stödja de övriga myndigheterna i att utveckla prognos- och analysmetoderna och att bidra till att analysmetoderna håller hög kvalitet. En rapport med 2013 års prognoser publiceras i början av 2014, och därefter påbörjas arbetet med de prognoser som ska ingå i 2014 års rapport, som offentliggörs i början av 2015. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen och riksdagen samt Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Ekobrottsmyndigheten. Samarbetspartner: Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Domstolsverket och Ekobrottsmyndigheten. Startår: Årligen. Redovisningsår: Årligen. 15
Hatbrott Brå har sedan 2006, på uppdrag av regeringen, tagit fram en årlig statistik över hatbrott. Statistiken redovisar antalet polisanmälningar med främlingsfientliga/rasistiska och antireligiösa motiv, liksom hatbrott motiverade av gärningspersonens inställning till en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Även uppgifter om andelen uppklarade brott samt uppgifter om målsägande och gärningspersoner ingår i statistiken. Dessutom redovisas uppgifter från frågeundersökningarna Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Politikernas trygghetsundersökning (PTU) och Nationella skolundersökningen om brott (SUB). År 2012/2013 testades en ny, effektiviserad produktionsprocess som även kommer att användas i 2014 års produktion och framöver. Brå är kontaktpunkt för hatbrottsarbete gentemot ett internationellt organ på området, Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR). Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen och riksdagen samt Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och andra aktörer inom området. Startår: Årligen. Redovisningsår: Årligen. Statistik över anmälda brott samt utsatthet för brott och trygghet på delområdesnivå Myndigheten har 2014 fått ett förnyat uppdrag från regeringen att publicera årliga uppgifter över antalet anmälda brott samt uppgifter om utsatthet för brott och trygghet i stadsdelar som omfattas av lokala partnerskap enligt förordningen (2008:348) om urbant utvecklingsarbete. Statistikuppgifterna kommer att publiceras den 31 mars 2014, i samband med publiceringen av den slutliga brottsstatistiken. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen och riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt kommuner. Startår: 2014. Handläggningstider i rättskedjan Med regleringsbrevet för år 2013 fick Brå i uppdrag att i mars 2014 redovisa handläggningstider i rättskedjan utifrån Rättsväsendets uppföljningssystem (RUS). Motsvarande uppdrag gavs även i regleringsbrevet för år 2014, att redovisa i mars 2015. Regeringsuppdragen gäller handläggningstiderna i rättskedjan för brottstyperna misshandel, rån, våldtäkt, stöld och utpressning. Eventuella förändringar jämfört med tidigare analyser ska lyftas fram. Brå ska också särskilt redovisa handläggningstiderna för mål och ärenden som avser unga gärningspersoner. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polisen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Startår: 2013 respektive 2014. Redovisningsår: 2014 respektive 2015. 16
Statistikservice Till de löpande huvuduppgifterna som statistikansvarig myndighet hör att framställa specialanpassad statistik och mikrodata från de register som ligger till grund för den officiella statistiken, liksom annan statistik på begäran från statistikens användare. I myndighetens statistikservice ingår dels att ge information, genom att besvara telefon- och e-postförfrågningar och att erbjuda seminarier för statistikens huvudanvändare, dels att lämna ut mikrodata från Brås statistikregister till forskning och att sammanställa specialanpassad statistik på beställning av statistikens användare. Efterfrågan på specialbeställningar är svår att förutse och planera, men förväntas öka i och med satsningen på den förstärkta analysverksamheten inom myndigheten. Myndigheten fortsätter även initiativet att effektivisera och förbättra det arbete med specialbeställningar och ökad tillgänglighet som påbörjades under 2012. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Statistikens användare. Startår: Löpande. Redovisningsår: Löpande. Internationellt samarbete Som statistikansvarig myndighet medverkar Brå aktivt i det internationella samarbetet för att skapa en mer harmoniserad och internationellt jämförbar kriminalstatistik. Myndigheten representerar Sverige i arbetsgrupper, främst inom EU, men även inom FN och andra internationella organ. Inom ramen för det internationella samarbetet ansvarar myndigheten även för genomförandet av såväl löpande som enskilda uppdrag rörande statistik om brott och rättsväsendet, på begäran eller initiativ från olika internationella organ. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Statistikens användare. Samarbetspartner: EU, FN och andra internationella organ. Startår: Löpande. Redovisningsår: Löpande. 17
Forsknings- och utvecklingsverksamhet Brås forsknings- och utvecklingsverksamhet presenteras i detta kapitel utifrån forskningens inriktning och huvudsakliga målgrupper, under rubrikerna Brottsligheten, Polis- och Åklagarverksamhet, Senare led i rättskedjan, samt Andra och övergripande områden. Utöver dessa lyfter vi fram ett antal projekt under rubriken Internationell verksamhet och EU-ansökningar. Brottsligheten Ungdomsindikatorer Sedan ett antal år har ett flertal myndigheter, däribland Brå, regeringens uppdrag att följa ungdomars levnadsvillkor, ur olika perspektiv beroende på myndigheternas respektive ansvarsområden, efter givna indikatorer. I denna omgång ligger fokus på att utveckla indikatorerna. Syftet är att bland annat att kvalitetsutveckla, effektivisera och förenkla den årliga uppföljningen av indikatorer samt att öka relevansen och spridningen. Ungdomsstyrelsen ansvarar för uppdraget och Brå ingår i arbetet. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen. Startår: 2013. Nätkränkningar I dagsläget saknas systematisk kunskap om olika former av hot, kränkningar och trakasserier mot enskilda individer som sker via nätet och andra elektroniska kommunikationsmedel. Studien kommer att ge en övergripande bild av dessa polisanmälda hot och kränkningar och eventuella skillnader i förhållande till olika grupper, exempelvis barn/ungdomar kontra vuxna, pojkar/män kontra flickor/kvinnor att belysas. Studien kommer också att fokusera på rättsväsendets arbete med dessa fall, exempelvis hur många som leder till någon form av lagföring och vilka motiveringar som anges för att de övriga fallen läggs ner, samt olika problem som kan uppstå under rättsväsendets arbete med att utreda och lagföra de polisanmälda hoten och kränkningarna. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen och rättsväsendets myndigheter. Startår: 2013. Redovisningsår: 2015. Utredning av barn som begått brott Brå fick våren 2013 i uppdrag av regeringen att utvärdera förändringarna i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), som rör utredningar av brott begångna av barn under 15 år. I uppdraget ingår att redogöra för om den nya lagstiftningen lett till att fler sådana brott utreds och om socialtjänstens underlag för att avgöra insatser till dessa barn förbättrats. Vidare ingår i uppdraget att se över om lagändringen gjort att reglerna om utredningar mot barn under 15 år tillämpas mer enhetligt över 18
landet, om inblandade myndigheters ansvar har tydliggjorts och om brottsoffers intresse av ersättning för skada tas tillvara på ett bättre sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2014. Initiativ: Regeringen. Målgrupper: Regeringen, polisen, socialtjänsten och åklagarmyndigheten. Startår: 2013. Personrån en studie av brotten, gärningspersonerna och offren Det finns ett behov av en uppdaterad bild av personrånens struktur, utveckling och karaktär. I denna studie kommer denna brottstyp att analyseras utifrån dess struktur, men även gärningspersonerna bakom brotten kommer att lyftas fram för att hitta mönster vid upprepade brott. Vad gäller brottsoffren utgör denna studie en del i ett utvecklingsarbete för att analysera den skillnad som påvisats i många av Brås rapporter, mellan den självrapporterade utsattheten för brott och den bild som framträder i den officiella kriminalstatistiken. Det är viktigt att få en bättre förståelse för hur dessa material förhåller sig till varandra, varför datakällorna skiljer sig åt och på sikt minska denna skillnad. En primär målgrupp för studien är polisen, som också kommer att kunna använda resultaten för att utveckla sina arbetsmetoder gällande denna brottstyp. Initiativ: Brå. Målgrupp: Polisen och Åklagarmyndigheten. Startår: 2013. Tre städer Under 2012 fick Brå ett regeringsuppdrag att beskriva den organiserade brottslighetens struktur i de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Regeringsuppdraget avrapporterades till regeringen i maj 2012. I det nya projektet Tre städer används det insamlade datamaterialet från regeringsuppdraget till en rapport om organiserad brottslighet som tydligare svarar mot kunskapsbehovet hos rättsväsendets myndigheter än den promemoria som togs fram inom ramen för regeringsuppdraget. Projektet är det fjärde inom ramen för Brås forskningsprogram om illegala entreprenörer. Initiativ: Brå. Målgrupp: Regeringen, Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, och Försäkringskassan. Samarbetspartner: Polismyndigheten i Skåne, Polismyndigheten i Västra Götaland, Polismyndigheten i Stockholms län. Startår: 2012. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner Sedan mitten av 2000-talet har Brå studerat olika former av otillåten påverkan det vill säga trakasserier, hot, skadegörelse, våld och korruption i syfte att påverka myndighetspersoner och andra, som vittnen och målsäganden. En rad rapporter inom detta ämne har publicerats (se exempelvis Brå 2005:18, Brå 2008:8, Brå 2009:7, Brå 2009:13, Brå 2012:12, Brå 2013:15). Viktiga frågor som beskrivits i dessa rapporter är vilka myndighetspersoner som löper störst risk att drabbas, i vilka situationer det sker och vilka typer 19
av påverkare som använder olika påverkansmetoder. Mot bakgrund av detta har förebyggande och motverkande förslag formulerats. I dagsläget saknas emellertid uppdaterade studier om hur vanligt otillåten påverkan är. För att få en nulägesbild och visa på förändringar över tid är det därför angeläget att följa upp Brås enkätstudie från 2005. Resultatet av undersökningen ger de deltagande myndigheterna en uppdaterad bild av problemet. Genom fördjupade intervjuer ger vi myndigheterna nödvändig kunskap och verktyg för att motverka och vidareutveckla arbetet mot otillåten påverkan. Initiativ: Brå. Målgrupper: Regeringen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polisen, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt arbetslöshetskassorna. Samarbetspartner: rättsväsendets myndigheter och kontrollmyndigheter. Startår: 2014. Redovisningsår: 2015. Det dödliga våldets utveckling Dödligt våld är en brottstyp som får stor uppmärksamhet i Sverige liksom i andra länder. Brottstypen har också en särskild relevans i den kriminologiska forskningen och den är central vid studier av brottsutveckligen. Brå gör kontinuerligt djupgående analyser av det dödliga våldets struktur och utveckling. Under 2014 kommer Brås databas att uppdateras med de senaste årens fall och utvecklingen analyseras. Brå har också ett samarbete med Finland och Nederländerna beträffande databaser över denna brottstyp som möjliggör jämförelser. Som en del i arbetet kommer skillnader och olikheter i det dödliga våldets struktur i de tre samarbetsländerna att belysas och analyseras. Initiativ: Brå. Målgrupp: Rättsväsendets myndigheter. Startår: 2014. Redovisningsår: 2015. Försäkringsbedrägerier en selektionsstudie Undersökningen handlar om vilka gärningar och gärningspersoner som filtreras fram och vilka som filtreras bort i olika kontrollsystem för försäkringsbedrägerier. Fokus ligger på sakförsäkringar, även om enskilda fall och ärenden av relevans kan beröra även allmänna försäkringar. Studien omfattar såväl företag och privatpersoner som försäkringstagare. Datainsamlingen sker med kvalitativa metoder. Relevanta dokument, såsom försäkringsbolagens och polisens beslutsunderlag, polisanmälningar, förundersökningsprotokoll och domar, kommer att analyseras. En annan källa är intervjuer med företrädare för försäkringsbranschen samt aktörer inom rättsväsendet, främst poliser och åklagare. Genom att bidra till en ökad förståelse för vilka brott som filteras fram är undersökningen en värdefull kunskapsbas för att formulera strategier för att effektivisera kontroll- och rättskedjan mot försäkringsbedrägerier. Initiativ: Brå. Målgrupp: Försäkringsbolag, Polisen, Åklagarmyndigheten. Samarbetspartner: Svensk Försäkring. Startår: 2014. Redovisningsår: 2015. 20
Skolundersökningen om brott Brå genomför regelbundet en nationell skolundersökning om brott (SUB). Undersökningen utgör ett viktigt kunskapsunderlag om brottslighet bland ungdomar i årskurs 9 i Sverige, och omfattar såväl ungdomars utsatthet för brott som brottsutövande bland ungdomar. Kunskapen kan användas som underlag för t.ex. olika prioriteringar och satsningar. Den senaste datainsamlingen genomfördes 2012, och resultaten publicerades 2013. Under 2014 sker planering och utveckling av kommande insamling. Initiativ: Brå. Målgrupp: Rättsväsendets aktörer, socialtjänsten och andra som intresserar sig för ungdomsfrågor. Startår: 2014. Redovisningsår: 2016 (preliminärt). Polis- och åklagarverksamhet Uppföljning och analys av regeringens satsning på Polisen Brå fick under 2012 i uppdrag av regeringen att följa upp och analysera resultatet av regeringens satsning på att öka antalet poliser till 20 000 under åren 2006 2010. I uppdraget ingår att kartlägga hur resurstillskotten styrts och använts inom Polisen och att analysera utvecklingen av Polisens resultat. En bedömning av resursökningarnas betydelse för resultatet ska göras. En första rapport, som presenterades 1 juni 2013, följdes av två ytterligare rapporter i mitten av december. Slutrapporten ska lämnas till regeringen den 1 oktober 2014. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polisen, åklagare och kommuner. Startår: 2012. Olaga förföljelse (stalkning) och utökat kontaktförbud Brå fick i regleringsbrevet för 2012 i uppdrag att följa upp och utvärdera reformen om förbättrat skydd mot stalkning, som trädde i kraft den 1 oktober 2011. Syftet med utvärderingen är att undersöka tillämpningen av brottet olaga förföljelse och hur bestämmelserna om kontaktförbud tillämpas i praktiken. I uppdraget ingår att, i den mån det är möjligt, uppmärksamma genomslaget för elektronisk övervakning av särskilt utvidgade kontaktförbud och utvärdera om det område som förbudet gäller är väl avvägt. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polisen, åklagare och domstolar, samt andra myndigheter och grupper som arbetar med frågor rörande våld mot kvinnor. Startår: 2013. Redovisningsår: 2015. Larm- och skyddspaket Brå har i regleringsbrevet för 2014 fått i uppdrag att följa upp hur de larmoch skyddspaket som Rikspolisstyrelsen tillhandahåller sedan 2010 används och fungerar. Syftet med larm- och skyddspaketen är att förstärka skyddet för personer som konstaterats vara utsatta för förföljelse och hot. Brå ska studera hur tillhandahållandet av larm- och skyddspaketen fungerar och om det finns skillnader mellan olika delar av landet. I uppdraget ingår också att 21
undersöka i vilken utsträckning larm- och skyddspaketen kommit till praktisk användning och vilken betydelse detta har haft för att avvärja fara i enskilda fall. Brå ska även undersöka hur larm- och skyddspaketen påverkar brottsoffrens upplevelse av trygghet och förtroende för rättsväsendet. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen och Polisen. Startår: 2014. Redovisningsår: 2015. Malmösatsningen En fallstudie av Malmösatsningen mot grov organiserad brottslighet ska genomföras. Studien är främst inriktad mot myndighetssamverkan. Brå undersöker hur samverkan mellan deltagarna, till exempel Skatteverket, Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan, organiserats. Datainsamlingen sker med kvalitativa metoder. Relevanta dokument, såsom beslutsunderlag, direktiv och inriktningsdokument, kommer att analyseras. En annan källa är intervjuer med företrädare för de deltagande myndigheterna, såsom handläggare, utredare, poliser och åklagare. Metodstöd ges genom att goda exempel lyfts fram, samt genom att hinder och möjligheter vad gäller samverkan identifieras. Projektet är det åttonde inom ramen för Brås forskningsprogram Åtgärder mot organiserad brottslighet. Initiativ: Polismyndigheten i Skåne län, Rikspolisstyrelsen, Brå. Målgrupp: Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan. Samarbetspartner: Rättsväsendets myndigheter, kontrollmyndigheter och förvaltningar som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Startår: 2013. Kameraövervakning i Stockholm Brå fick i juni 2012 en förfrågan från Stockholmspolisen om att utvärdera deras nya satsning på kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen. Projektet, som inleddes i juli 2012, ska pågå under tre år. Utvärderingen inrymmer både frågor om hur implementeringen fungerat och vilka effekter på brott och trygghet kamerorna får. Initiativ: Polismyndigheten i Stockholms län. Målgrupp: Polisen, på både lokal och nationell nivå. Startår: 2012. Redovisningsår: 2013, 2014 och 2015. Södertäljesatsningen Brå genomför en fallstudie av Södertäljesatsningen mot organiserad brottslighet. Studien är inriktad på att, i realtid, följa satsningens olika faser, med fokus på problemformulering, samverkan och måluppfyllelse. Brå ska sondera hur samverkan sker på de olika nivåerna och hur myndigheterna arbetar för att uppfylla målen på sina respektive nivåer, samtidigt som de delar ett övergripande mål. Goda exempel ska lyftas fram och hinder och möjligheter identifieras. Den slutliga rapporten ska fungera som en manual för bra rutiner inför liknande insatser i framtiden. Projektet inkluderar även direkt 22
metodstöd, till exempel genom att Brå bidragit med att utforma och utveckla Södertäljesatsningens uppföljningsmall, som används för att utvärdera respektive ärende. Projektet är det sjunde inom ramen för Brås forskningsprogram Åtgärder mot organiserad brottslighet. Initiativ: Polismyndigheten i Stockholms län, och Brå. Målgrupper: Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, och Försäkringskassan. Samarbetspartner: rättsväsendets myndigheter, kontrollmyndigheter och förvaltningar som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Startår: 2011. Hot spots-arbete i två städer Brott i stadsmiljöer begås inte på slumpmässiga platser. På vissa platser begås många brott och på andra inga alls. Platser med många brott kallas hot spots. Internationell forskning tyder på att ett platsbaserat polisarbete som riktas mot hot spots kan förebygga brott mer effektivt och till en lägre kostnad jämfört med traditionellt polisarbete. Under år 2011 kartlade Brå vilken potential det finns för polisen i Sverige att förebygga brott genom att fokusera sitt arbete på hot spots. På grundval av den studien inledde Brå under 2012 tillsammans med polisen två försöksprojekt om systematiskt platsbaserat arbete. De rör personrån i Stockholm och våld på allmän plats i Eskilstuna. Projekten innebär både att polisen ges ett metodstöd och att Brå utvärderar stödets implementering och effekter. Därefter kommer erfarenheter och resultat från studien att spridas genom sju regionala konferenser. Initiativ: Brå. Målgrupp: Polisen, på både lokal och nationell nivå, och kommuner. Startår: 2011. Senare led i rättskedjan Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform Den 1 juli 2010 höjdes straffen generellt för allvarliga våldsbrott, genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt skulle beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. En mängd faktorer ska nu beaktas i straffmätningen, såsom återfall och om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering. Regeringen har gett Brå i uppdrag att utvärdera vilket genomslag denna reform haft och granska om den fått avsedd effekt. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, domstolarna samt Åklagarmyndigheten. Startår: 2013. Sysselsättning i anstalt Brå har i regleringsbrevet för 2014 fått i uppdrag att kartlägga sysselsättningen för intagna i kriminalvårdsanstalt. I uppdraget ingår att kartlägga omfattningen och karaktären på sysselsättningen för olika grupper av in- 23
tagna vid olika anstalter, däribland anstalter i olika säkerhetsklasser, samt vilka faktorer som styr vilken sysselsättning som de intagna anvisas. Utvecklingen och tillgången till arbetsmarknadsutbildning under verkställigheten ska belysas särskilt. I uppdraget ingår att göra en bedömning av i vilken utsträckning sysselsättningen underlättar de intagnas återanpassning i samhället och i övrigt har positiva effekter. Vidare ingår att belysa hur sysselsättningen kan utvecklas samt vid behov föreslå förändringar. Kvinnors situation ska belysas särskilt mot bakgrund av regeringsuppdrag (Ju2012/3982/KRIM) om åtgärder för att främja dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden. Vidare ska en jämförelse göras mellan situationen i Sverige och i andra relevanta länder. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen och Kriminalvården, samt frivilliggrupper som engagerar sig i intagnas förhållanden i fängelser. Samarbetspartner: Kriminalvården. Startår: 2014. Redovisningsår: 2015. Andra och övergripande områden Vårdnadshavares närvaro i rättsprocessen Brå fick med regleringsbrevet för 2013 i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning vårdnadshavare närvarar i rättsväsendets åtgärder när deras barn misstänks för brott. Det gäller närvaro såväl vid polisförför som i domstolsförhandlingar. Även betydelsen av sådan närvaro för barnet och för rättsprocessen ska belysas. Studien riktar sig till regeringen samt till rättsväsendets myndigheter och socialtjänsten. Studien kommer att innehålla aspekter som kan utgöra metodstöd. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polisen, åklagare, domstolar samt socialtjänsten. Startår: 2013. Nationell riskbedömning avseende finansiering av terrorism i Sverige Brå ska i samverkan med 15 andra myndigheter ta fram en nationell bedömning av risken för finansiering av terrorism i Sverige. Riskbedömningen ska ligga till grund för Sveriges nationella strategi och handlingsplan för åtgärder mot terroristfinansiering. Finansinspektionen ska samordna arbetet. Den nationella riskbedömningen ska rapporteras till regeringen den 28 mars 2014. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Bolagsverket, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Lotteriinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Revisorsnämnden och Sveriges advokatsamfund. Samarbetspartner: Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Bolagsverket, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Lotteriinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Revisorsnämnden och Sveriges advokatsamfund. Startår: 2013. Redovisningsår: 2013 och 2014. 24