Microbiology in activated sludge processes

Relevanta dokument
Microbiology in activated sludge processes

Microbiology in activated sludge processes. Sara Hallin Dept. Forest Mycology and Plant Pathology SLU

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Microbiology in activated sludge processes

Biological N and P removal in activated sludge processes

Biological N and P removal in activated sludge processes

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Biological N and P removal in activated sludge processes

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Biological N and P removal in activated sludge processes

drift av små, privata avloppsreningverk

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

Flytslam i Lövsta avloppsreningsverk

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Entreprenörsfredag Borås

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Användning av kol och energikällor

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Implementering av LSP-konceptet i långtidsluftade aktivslamanläggningar inom massaindustrin

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Utredning av årstidsvariationer vid Bravikens externa reningsanläggning för avloppsvatten

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Ozonering av aktivt slam ett sätt att förbättra sedimenteringsegenskaperna

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?

A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

MBBR - Nu och i framtiden

Effekten av organisk belastning på avskiljningsegenskaperna hos aktivt slam

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM


Kan mikroalger rena avloppsvatten?

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Kapitel Var är vi i kursen???

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum


Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk

HUBER Membranteknologi

Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt avloppsvatten

Hur reningsverket fungerar

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Mikroorganismer i avloppsrening

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Analys av bakteriesammansättning i dricksvattenledningsnät i Sydvattens distributionsområde

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Utvärdering av avloppsvattenreningen vid Hallsta Pappersbruk

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

Energieffektiv vattenrening

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

Biodiversitet

Styrning av reningsverket vid Fors kartongfabrik

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Country report: Sweden

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Avloppsrening & Vattenrening. Sofia Andersson

Biorening i små reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Etablering av biologisk fosforavskiljning i

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Svenskt Vatten Utveckling

Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten

Per Ericsson Norrvatten

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Enkel modellering av ett biologiskt reningsverk

Effek%vare biogasproduk%on

Dricksvattenkvalitet och distribution

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Fade to Green. stegen mot grönare hudvårdsprodukter. Tomas Byström Produktutvecklare. Grönt ljus för Grön kemi?

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Transkript:

Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin Department of microbiology SLU Sara Hallin

Wastewater treatment Historically. Sanitation problems 1850-1930 Environmental problems 1930-2000 Recycling 2000- Biological treatment was introduced in the 1950 s. The activated sludge processes dominates and is the largest biotechnology industry in the world.

Activated sludge processes Aeration basin and settling tank. The concept: 1. Microorganisms (biomass) grow in the aeration tank and degrade organic matter while consuming oxygen. 2. The retention time for microorganisms exceed that for the sewage Floc formation is essential for settling. Nitrogen removal: Biological Phosphorus removal: Chemically or biologically.

Microorganisms in activated sludge processes Microorganisms are the activated sludge process! Bacteria, archaea, fungi, viruses, protozoa, algea and metazoa Microorganisms enter the treatment plant from the sewage system.

Tree of Life

Prokaryotes Prokaryotes are single celled organisms that do not have a nucleus, mitochondria or any other membrane bound organelles. Instead, everything is openly accessible within the cell, some free floating, some bound to the walls of the cell membrane, Prokaryotes come in two sorts, Archaea and Bacteria. As different, if not more different, from each other, than they are from protozoans, fungi, plants and us.

Evolution and systematics Domain Class Order Family Genera Species

BACTERIA 1987: 12 phyla 1999: 36 phyla 2008: 40 phyla

Origins of microbial diversity Mo s have much longer evolutionary history Initially access to all habitats on Earth Survived the largets span of conditions Short generation times Inter-species gene transfer Prokaryotes Cyanobacteria, O 2 in atmosphere Eukaryotes Algae Plants & Animals 4 3 2 1 0 Billion years from now

Origins of microbial diversity Mo s altered Earth Introduction of O 2 major revolution: more oxidized forms formation of ozone layer terrestrial habitats! More niches were created increased diversity

All Bacterial genomes, 2007, 340 species Color code: Proteobacteria Firmicutes Actinobacteria Cyanobacteria Spirochaetes Bacteroidetes Chlamydiae Chlorobi Deinococcus-Thermus Acidobacteria Chloroflexi Aquificae Fusobacteria Planctomycetes Thermotogales

Biofilms in papermill: Acholeplasmataceae Novel bacteria (38%) Spirochaetaceae Corynebacteriaceae Acholeplasmataceae Spirochaetaceae Novel bacteria (62%) Flavoba cteriaceae

All organisms Chemical energy Light energy Chemotrophs Phototrophs Litotrophs Organotrophs Heterotrophs Autotrophs Autotrophs Mixotrophs

Metabolism

Aerobic respiration

Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER + VÄTEJONER VATTEN Fullständig reaktion: KOLFÖRENING + SYRE KOLDIOXID + VATTEN BIOKEMISKT BUNDEN ENERGI

Fermentation: GLUKOS ETANOL + KOLDIOXID BIOKEMISKT BUNDEN ENERGI Fermentation av socker till etanol och koldioxid. En del av kolet i sockret har oxiderats till koldioxid medan en del har reducerats till etanol (vanlig sprit).

Aerob Respiration (organotrof) Glukos Redox - Fermentation (organotrof) Glukos Glukolys 2 Pyruvat 2 ATP 2 NADH Glukolys 2 Pyruvat 2 ATP 2 NADH Fermentationsreaktioner 8 NADH Citronsyra 2 GTP 2 FADH cykeln 6 CO 2 NADH FADH ATP ATP ATP NAD + NADH Laktat Pyruvat AcCoA ATP Acetaldehyd NADH NAD + Etanol Acetate O 2 H 2 0 +

Biochemical events in activated sludge Organics (C, H, O, N, P, S) + Oxygen + Biomass Catabolism Mineralised products Energy (ATP) Reducing Power Precursors CO 2 +H 2 O+SO 4 2- PO 4 3- +NO 3 - Anabolism Biomass Waste

Traditionell ASP Organiskt material bryts ner av mikroorganismer i luftningsbassängen. Slammet (biomassa och organiskt material)avskiljs från det renade vattnet i sedimenteringsbassängen..

Sedimentering Flocken är fundamentet i aktivt slam. Snabb och effektiv sedimentering Icke sedimenterbara partiklar adorberas till flocken. Biologisk aktivitet är koncentrerad till flocken.

Flockar skapas av flera olika sorters mikroorganismer. Slemproducerande bakterier klistrar ihop flocken Filamentbildande bakterier är flockens armering. Bakterier är en förutsättning för flockbildning. Flockbildande förmåga är självreglerande i systemet.

Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 1. Dispergerad tillväxt Inga riktiga flockar bildas då mikroorganismerna förekommer som enskilda celler Utgående vatten är grumligt, dålig sedimentering

Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 1. Dispergerad tillväxt Inga riktiga flockar bildas då mikroorganismerna förekommer som enskilda celler Utgående vatten är grumligt, dålig sedimentering 2. Mikroflockar Små, svaga flockar som lätt slås sönder. Uppstår då BOD i inkommande vatten är låg i förhållande till SS-halten Utgående vatten är grumligt, lågt SVI

Slamvolymindex (SVI) SVI 1000 slamvolym( SV) susp. halt( SS)

Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 1. Dispergerad tillväxt Inga riktiga flockar bildas då mikroorganismerna förekommer som enskilda celler Utgående vatten är grumligt, dålig sedimentering 2. Mikroflockar Små, svaga flockar som lätt slås sönder. Uppstår då BOD i inkommande vatten är låg i förhållande till SS-halten Utgående vatten är grumligt, lågt SVI 3. Flytslam Spontan denitrifikation i sedimenteringsbassängern a vid långa uppehållstider Slamtäcke i sedimenteringsbassänger

Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 4. Viskös slamsvällning Mycket extracellulära polymerer. Vanligt i verk för industriellt avloppsvatten med låg halt av fosfor eller kväve Dålig sedimentering, slam i utgående vatten

Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 4. Viskös slamsvällning Mycket extracellulära polymerer. Vanligt i verk för industriellt avloppsvatten med låg halt av fosfor eller kväve Dålig sedimentering, slam i utgående vatten 5. Filamentös slamsvällning Mycket filamentbildande bakterier som sammanbinder flockar eller skapar flockar med hålrum, t ex Microthrix Högt SVI, och i svåra fall slamflykt, men klar vattenfas

Exempel på slamsvällning

Microthrix parvicella Type 021N

Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 4. Viskös slamsvällning Mycket extracellulära polymerer. Vanligt i verk för industriellt avloppsvatten med låg halt av fosfor eller kväve Dålig sedimentering, slam i utgående vatten 5. Filamentös slamsvällning Mycket filamentbildande bakterier som sammanbinder flockar eller skapar flockar med hålrum, t ex Microthrix Högt SVI, och i svåra fall slamflykt, men klar vattenfas 6. Skumning Hydrofoba, skumbildande bakterier tex Nocardia och Microthrix Stabilt skum på ytan av bassänger, slam i utgående vatten, skumning i rötkamrarna, hälsorisk

Filamentbildande bakterier Det finns ca 30 kända filamentbildare i ASP 10 st står för 90 % av incidenterna Geografiska skillnader Få har "riktiga" namn Slamsvällning Microthrix parvicella Nostocoida limicola Typ 021N Typ 0803 Thiothrix Skumbildning Microthrix parvicella Nocardia eller Nocardia amaraeliknande organismer (NALO) Typ 021N Aktinomyceter

Vad skall man göra? Lär känna slammet för att hålla koll på filamenten: 1. Bestäm slamvolymindex (SVI) SVI>150 indikerar risk! SVI 1000 SV SÄ

Vad skall man göra? 2. Mikroskopera slammet regelbundet och bestäm a) filamenthalt b) typ av filament

Filamentbildande mikroorganismer i aktivslamflockar

Vad skall man göra? De vanligaste sätten att förska hålla nere filamenthalten är att: 1. Minska slamåldern 2. Öka eller minska luftningen. 3. Införa selektorer/kontaktzoner. 4. Bekämpa med toxiska ämnen. Ingen av dessa metoder är generellt tillförlitliga. Kunskapen om filamentbildande bakteriers svar olika parametrar är bristfällig.

Minskad filamenthalt efter ozonbehandling Total Filament Growth Extended Filament Growth 6 Control Experimental 6 Control Experimental 5 5 4 Jenkins Scale 4 3 Jenkins Scale 3 2 2 1 1 0 Aug Sep Oct Nov Dec Jan Sep Oct Nov Dec Jan

Bättre slamkvalitet oförändrad N-rening efter ozonbehandling SQI NH4 After Final Settler 600 500 Control Experimental 4,0 3,5 Control Experimental 3,0 400 2,5 ml/g 300 mg/l 2,0 200 1,5 1,0 100 0,5 0 Sep Oct Nov Dec Jan Feb 0,0 Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb