Rektor Lars Nilsson Magnus Petersson BUDGETUNDERLAG 1 / 9 2013-02-08 dnr V 2012/782 Regeringen Utbildningsdepartementet Budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden 2014-2016 Göteborgs universitet ska enligt beslutade direktiv upprätta ett budgetunderlag för perioden 2014-2016. Budgetunderlaget ska senast 22 februari 2013 lämnas till regeringen (utbildningsdepartementet). Budgetunderlaget är disponerat enligt följande: 1. Sammanfattande bedömning av verksamheten 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå a) Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser b) Utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen c) Utbildning i hantverk, kulturvård och samhällsutveckling d) Behov av att avräkna fler helårsstudenter mot konstnärliga utbildningsområden inom lärarutbildningarna 3. Forskning a) Fullföljande av satsning på särskild infrastruktur b) NORDICOMs verksamhet 4. Ekonomisk utveckling 5. Investeringar i anläggningstillgångar 6. Lokalförsörjning 7. Räntekonto och kredit i Riksgälden 8. Avgiftsbelagd verksamhet 9. Förslag till beslut 10. Tabellbilagor 1-6 Sammanfattande bedömning av verksamheten Verksamheten vid Göteborgs universitet har under de senaste åren präglats av fördjupad reflektion och förnyelsearbete. Både utbildning och forskning har utvärderats. Under 2012 slutfördes flera stora utvecklingsarbeten. Beslut fattades om en ny vision med mål och strategier för perioden 2013-2020 Vision 2020. Visionen är sprungen ur en tradition Styrelsesammanträde 2013-02-20, punkt 12
av ett uttalat samhällsansvar, närhet till stadens och regionens liv och öppenhet mot omvärlden. Visionen baseras på en värdegrund där stark integritet, öppenhet, engagemang och studentinflytande är viktiga honnörsord. Visionen ska nu brytas ned till rullande treåriga handlingsplaner som fortlöpande ska följas upp och utvärderas. En ny arbetsordning och delegationsordning trädde i kraft från 1 juli 2012 och vid årsskiftet 2012/2013 var en ny organisation på plats. Med dessa förändringsarbeten är grunden lagd för fortsatt verksamhetsutveckling och en stärkt konkurrenskraft. Antalet helårsstudenter har minskat med drygt 700 i förhållande till 2011. Antalet uppgår 2012 till 25 578 och kommer att ytterligare minska under de kommande åren. Samtidigt genomförs en omstrukturering med utbyggnad av yrkesinriktade program inom bland annat livs- och hälsovetenskaperna. Inom forskningen har utfallet av externa forskningsbidrag varit positivt för 2012 och forskningsbidragen har ökat med drygt 70 mnkr eller 6 procent jämfört med 2011. Forskningen förväntas ytterligare stärkas under de kommande åren och förslagen i Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation kommer att stärka basfinansieringen från och med 2014 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser Det finns två dominerande utvecklingstendenser som har påverkat hur universitetets utbildningsutbud har förändrats de senaste åren. Den första tendensen är att andelen helårsstudenter i utbildningsprogram har ökat och uppgick 2012 till 66 procent av universitetets utbildningsutbud. Den andra tendensen är att andelen helårsstudenter på den avancerade nivån har ökat och denna andel uppgick 2012 till 23 procent. Orsakerna till denna, sett över tid, tämligen stora förändringen i utbildningsutbudet är i första hand relaterad till efterfrågan. Det ökade antalet sökande direkt från gymnasieskolan söker företrädesvis utbildningsprogram beroende på att den studieformen upplevs ha större arbetsmarknadsrelevans. Därtill har också antalet utbildningsprogram på den avancerade nivån ökat, bland annat som en konsekvens av införandet av masterexamen under 2007. Förväntan om och tilltron till ökad anställningsbarhet har också spelat roll för utökningen av utbildningsutbudet på avancerad nivå. En annan drivkraft har varit universitetets strävan mot att stärka sin internationella profil rekryteringen av internationella studenter sker huvudsakligen till avancerad nivå samt att borga för en god rekryteringsbas till utbildning på forskarnivå. Utökningen av utbildning på avancerad nivå har i det närmaste uteslutande ägt rum genom omfördelning av utbildningsvolym från grundnivå. Bedömningen är att utbildningsvolymen i utbildningsprogram kommer att öka ytterligare under perioden 2014 2016 och andelen helårsstudenter på program kommer sannolikt 2016 att uppgå till 70 procent vilket är i linje med universitetets strategi och vision om att bland annat visa på tydliga utbildningsvägar mot yrkeslivet. Det är också bedömningen att utbildningsvolymen på avancerad nivå kommer att öka under perioden 2014 2016 för att 2016 uppgå till minst 25 procent av universitetets samlade utbildningsutbud. Vid sidan om att visa på tydligare vägar mot yrkeslivet, ligger också nämnda utveckling i linje med universitetets ambitioner att stärka de
utbildningsmiljöer som systematiskt arbetar med internationalisering. Utbudet av utbildningar på engelska förväntas således att öka och härigenom stärks också universitetets globala attraktionskraft. Andelen av universitets utbildningsutbud som ges på distans uppgick 2009 till ca 10 procent och har därefter legat tämligen konstant. Universitetet ser dock ett behov av att öka andelen. Anledningarna är flera dels för att borga för att förbättra möjligheterna till livslångt lärande, dels för att nationellt och internationellt bättre tydliggöra universitetets tillgänglighet. Bedömning är att utbildningsvolymen avseende utbildning på distans uppgår till 12 procent 2016. En strategisk utmaning avseende utbildningsutbudet vid universitet är att balansera behovet av utbildning för sökande direkt från gymnasieskolan mot behovet att möta efterfrågan från yrkesverksamma som ska bredda eller fördjupa sin kompetens, utan att utbildningsvolymen totalt sett ökar. Andra strategiska utmaningar är att öka utbildningarnas särskilt gäller det den avancerade nivån attraktionskraft på en konkurrensutsatt global utbildningsmarknad samt, vilket gäller alla nivåer, utbildningarnas flexibilitet i relation till olika målgruppers skilda och skiftande behov. Utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen Regeringen har bedömt att en ökning av sjuksköterskeutbildning behövs för att möta framtida efterfrågan. För budgetåret 2013 utökas antalet nybörjarplatser nationellt med totalt 415 platser och Göteborgs universitet har tilldelats 50 platser för programnybörjare från och med 2013. Finansieringen av utbyggnaden ska ske genom interna omprioriteringar inom lärosätet. Universitetet har, tillsammans med företrädare för sjukvården inom Västra Götalandregionen och företrädare för den kommunala sjukvården inom Göteborgsregionens kommunalförbund, utarbetat en flerårsplan för en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar som motsvarar efterfrågan hos vårdhuvudmännen. Universitetet har ett nationellt utbildningsuppdrag men kan konstatera att cirka 80 procent av de examinerade studenterna anställs inom regionen. Det är också viktigt att förslaget till utbyggnad ger en stabilitet och kontinuitet i kombinationen av utbildningar inom grundnivå och avancerad nivå. En utbyggnad av utbildningen måste också balanseras med sjukvårdens möjligheter att erbjuda kvalitativa praktikplatser.
Förslag till utökning av nybörjarplatser för sjuksköterskor 2013-2016 Planeringstal/nybörjarplatser Nybörjar 2012 2013 2014 2015 2016- platser Grundutbildning - sjuksköterskor (3-årig) ökning jämfört med 2012 10 20 20 20 20 antal nybörjarplatser per år 180 190 200 200 200 Grundutbildning - röntgensjuksköterskor (3 årig) ökning jämfört med 2012 3 3 3 3 3 antal nybörjarplatser per år 25 28 28 28 28 Specialistutbildning - sjuksköterskor (1-årig) ökning jämfört med budget för 2013 1) 5 8 27 27 27 antal nybörjarplatser per år 155 170 173 173 173 1) Universitetet ökar antalet platser med 10 för specialistutbildningar i budget 2013 genom omfördelning. 50 Planeringen av utbyggnaden av grundutbildningen av sjuksköterskor med 20 nybörjarplatser, som påbörjas från och med höstterminen 2013, bygger på att Västra Götalandsregionen anser att den nuvarande utbildningsvolymen av grundutbildade sjuksköterskor täcker behovet av nyrekryteringar och som ersättning för kommande pensionsavgångar. Situationen inom den kommunala sjukvården inom Göteborgsregionen motiverar en utbyggnad i enlighet med ovan. Planeringen av utbyggnaden av grundutbildningen för röntgensjuksköterskor med 3 nybörjarplatser bygger på en bristsituation inom Västra Götalandsregionen. Behovet grundas på en expansion inom imaging, diagnostik och interventionell behandling samt på relativt stora pensionsavgångar inom en femårsperiod. Planeringen av utbyggnaden av specialistutbildningen med 27 nybörjarplatser sker succesivt. Förslaget innebär att den särskilda satsning som gjorts av regeringen under åren 2012-2014 permanentas. Det råder en stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor både inom Västra Götalandsregionen och inom den kommunala sjukvården. Fullmäktige inom Västra Götalandsregionen har, för att möta bristen på specialistutbildade sjuksköterskor, beslutat att göra en satsning inom detta område under budgetperioden 2013-2015. De sjuksköterskor som utbildas till specialistsjuksköterskor inom definierade bristområden ska erbjudas möjlighet till vidareutbildning med finansiering. Arbete pågår för närvarande inom regionen med att identifiera vilka specialistutbildningar som ska prioriteras inom ramen för nämnda satsning. Ambitionen är att ett beslut ska tas under februari 2013.
Den föreslagna utbyggnaden inom grund- och specialistutbildning ger sammantaget 50 nybörjarplatser från 2015. Utbyggnaden ger ett utökat utbildningsuppdrag inom detta område på 96 helårsstudenter. Utbyggnaden finansieras genom medel för tillfälliga platser under 2013-2014 och därefter genom intern omfördelning. Utbildningar i hantverk, kulturvård och samhällsutveckling Göteborgs universitet erbjuder sedan 2004 högre utbildning i Bygghantverk, Trädgårdens och Landskapsvårdens hantverk samt i Slöjd- och kulturhantverk. Hantverksprogrammen har formats som svar på en uttrycklig efterfrågan av specialiserad hantverkskompetens för att restaurera och sköta kulturhistoriska byggnader och miljöer. Utbildningsmiljön är lokaliserad i Mariestad och bedrivs i nära samverkan med företag och samhällsbyggande institutioner. Avancerad hantverkskompetens behövs emellertid inte bara för vården av kulturfastigheter, utan har en allt viktigare roll i utvecklingen av ett modernt hållbart byggande och svarar mot satsningar och framtidsbilder inom flera politikområden exempelvis näringsliv, turism och landsbygdsutveckling. Verksamheten fick 2005 högskolestatus efter en noggrann prövning. Vid övergången till universitetet anslog utbildningsdepartementet finansiering till 100 platser. Söktrycket på utbildningarna är högt och för att svara mot olika aktörers behov uppgår verksamheten idag till 160 studenter. Göteborgs universitet har gjort kraftfulla prioriteringar för att stödja hantverksutbildningarna i Mariestad och satsat strategiskt på områdets forskning. I samarbete med Mariestads kommun, genomförs en omfattande anläggningsinvestering. Som stöd för det tredje uppdraget har också ett nationellt Hantverkslaboratorium etablerats genom en bred sammanslutning med Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan, Statens Fastighetsverk, Länsantikvarieföreningen, Hembygdsförbundet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Västra Götalandsregionen och Mariestads kommun, samt hantverksföretag och branschorganisationer. För att säkra den framgångsrika satsningen på högre utbildning och forskning inom kulturmiljövårdens hantverksområden, söker Göteborgs universitet stöd till en balanserad och långsiktigt bärkraftig finansiering för hela sin verksamhet på 160 studentplatser. Om detta kan uppnås kan de angivna utbildningarna bidra till en än tydligare nationell utveckling av området. Universitetet söker därför om ett särskilt anslag för verksamheten. Behov av att avräkna fler helårsstudenter mot konstnärliga utbildningsområden inom lärarutbildningarna Göteborgs universitet har varit mycket framgångsrikt i ansökan om examensrätt för den nya lärarutbildningen. Universitetet har examensrätt för 23 ämnen på ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan och för 20 ämnen på ämneslärarprogrammet, inriktning årskurs 7-9. Utmärkande för Göteborgs universitet är att det är det lärosäte i landet som kan erbjuda det mest kompletta utbudet av estetiska ämnen på ämneslärarprogrammet och har i praktiken ett nationellt ansvar för att utbilda behöriga lärare inom dessa ämnen.
Universitetet har också examensrätt för förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet och yrkeslärarprogrammet. I universitetets ansökan om examensrätter skrevs estetiska lärprocesser fram som ett prioriterat område. Institutionerna inom det konstnärliga fakultetsområdet medverkar i hög utsträckning i dessa ämnen och lärarprogram. Detta är unikt för Sverige. När regeringen skapade de konstnärliga prislapparna (U93/3191/UH) så fanns det under processen till proposition (SOU 1992:44) och riksdagsbeslut en diskussion om hur lärarutbildningen i bild och musik skulle finansieras. Det slutade med att riksdagen beslutade att samma ersättning för lokaler och undervisning skulle ges till dessa lärarutbildningar som för konstnärlig utbildning i design och musik. Denna resurstilldelningsmodell har sedan dess tillämpats från regeringen vid tilldelningen lärarutbildningsutbildningsplatser inom det konstnärliga området. De utbildningsplatser som universitetet tilldelats för lärarutbildningen svarar dock inte mot den verksamhet som Göteborgs universitet bedriver inom området. För att fortsätta att möjliggöra den positiva utvecklingen med fortsatt hög kvalitet behöver nu rådande begränsningar i avräkningen av helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden justeras. Som ett led i universitetets expansion och profilering önskar Göteborgs universitet få avräkna ett utökat takbelopp motsvarande 10 helårsstudenter inom konst samt 10 inom teater. Forskning Fullföljande av satsning på särskild infrastruktur Universitetet har fått ett större ansvar för anskaffande av forskningsinfrastruktur. Inte minst de senaste årens ökade forskningsmedel leder till ett ökat behov av satsningar på mer investeringar i infrastruktur. I budgetunderlaget för 2013-2015 redovisade universitetet behov av satsning på ett nytt forskningsfartyg. Det finns ett stort behov att ersätta nuvarande fartyg (Skagerak) som byggdes 1968. Ett nytt fartyg kommer att innebära en kvalitetshöjning av både utbildning och forskning med en modern infrastruktur och utrustning. Upphandlingsarbete är igångsatt och under våren 2013 kommer beslut att tas om tilldelning av upphandlingskontrakt. Planeringen innebär en leverans av nytt forskningsfartyg i slutet av 2014. Universitetet fick en utökning av låneramen med 50 mnkr för budgetåret 2013 och behöver för ett fullföljande av denna satsning på infrastruktur ytterligare en höjning med 50 mnkr för budgetåret 2014. NORDICOMs verksamhet NORDICOM är ett kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet som arbetar på såväl nationell som nordisk nivå. Arbetet syftar till att utveckla mediekunskapen och bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet. Verksamheten följer medieutvecklingen, utarbetar mediestatistik, kartlägger mediemarknaden samt analyserar aktuella trender. En stor del av kunskapsförmedlingen sker via NORDICOMs webbsida Medieutveckling och mediestatistik.
Kostnaderna för senaste verksamhetsåret 2012 uppgick till 3,6 mnkr och finansierades av anslag från Kulturdepartementet (utgiftsområde 17) med 2,6 mnkr, försäljningsintäkter 0,6 mnkr och övriga intäkter 0,8 mnkr. Kulturdepartementets anslag för 2012 innefattar ett engångsbidrag om 0,4 mnkr för modernisering av NORDICOMs infrastruktur. Intäkter och kostnader för verksamheten ingår i bifogat tabellmaterial. Ekonomisk utveckling Finansieringen av universitetets verksamhet beräknas bli förbättrad genom de föreslagna utökade anslagsmedlen till forskning och utbildning på forskarnivå. I regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation aviseras en förstärkt basfinansiering för universitetet på 88 mnkr till 2016. Även pågående utbyggnad av bland annat läkar- och tandläkarutbildningarna stärker ekonomin. De sammantagna kostnaderna kommer att fortsätta att öka. Dels genom att nya resurser ger ökade verksamhetskostnader, dels genom att fortsatta strategiska satsningar och kvalitetshöjande åtgärder kommer att öka kostnadsförbrukningen. De ökade kostnaderna finansieras, utöver angivet beräknat finansieringsutrymme, genom en planerad disposition av balanserat kapital. Vid utgången av 2012 har universitetet ett balanserat myndighetskapital på 864 mnkr. I myndighetskapitalet ingår statskapital, donationsfastigheter och resultatandelar i holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till 840 mnkr. Under 2011 påbörjades en analys som fortsatt under 2012. Analysen har gällt det balanserade kapitalet och syftet är att försöka klassificera kapitalet i bundet och fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbestämd användning. Det kan exempelvis gälla strategiska satsningar av olika slag, åtagande om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt mm. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen visar att ungefär 55 procent av det samlade balanserade är att betraktas som bundet kapital. En framtagen plan för perioden 2013-2015 visar på planerad disposition av balanserat kapital om ungefär 100 mnkr per år. Universitetet har också satt upp som tumregel att runt 5 procent av omsättningen (300 mnkr) bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Investeringar i anläggningstillgångar Universitetet disponerar för närvarande en låneram på 650 mnkr. Upptagna lån i Riksgälden var 480 mnkr vid utgången av 2012. Under 2013 och under perioden 2014-2016 kommer universitetet att fortsätta med strategiska infrastrukturella satsningar i forskningsmiljöer och i studiemiljöer. Som en del av detta pågår anskaffning av nämnda forskningsfartyg där utbetalningar kommer att ske under 2013 och 2014. Till detta kommer löpande ersättningsanskaffningar av utrustning och inventarier i verksamheten. Mot bakgrund av ovanstående har universitetet behov av en fortsatt utökning av låneramen med 50 mnkr till 700 mnkr. Detta redovisades redan i budgetunderlaget för 2013-2015.
Lokalförsörjning Universitetet disponerar en lokalyta på 381 700 kvm vid utgången av 2012. Lokalytan har under året ökat med 600 kvm. Den ingående lokalytan för 2013 är 374 004 kvm, vilket är en minskning med 7 696 kvm. Förändringen beror inte på förändring i universitetets lokalbestånd, utan på ett nytt system för areamätning. Det nya systemverktyget innebär att uppföljningen har blivit säkrare. Lokalhyra och övriga lokalkostnader ökar med knappt 1 procent jämfört med 2012. De totala lokalkostnadernas relativa andel av verksamhetens totala beräknade kostnader minskar med en procentenhet till 11 %. Följande förutsättningar utgör grunden för den redovisade lokalförsörjningen: Universitetets verksamhetsplanering för perioden och gällande hyresavtal under perioden Planerade förhyrningar samt om- och tillbyggnader enligt universitetets lokalplan, några exempel: o 2014 nya lokaler för Svensk Nationell Datatjänst (SND) samt studentbostäder o 2015 uppsägning av tentamenslokal o 2016 effektivisering av lokalytan när nya campusområdet vid Näckrosdammen blir klart Räntekonto och kredit i Riksgälden Universitetet bedömer att räntekontokrediten kan vara oförändrad under planperioden. Avgiftsbelagd verksamhet Universitetet lämnar en redogörelse för efterfrågade uppgifter gällande avgiftsbelagd verksamhet. Det gäller uppdragsverksamheter (främst uppdragsutbildning och uppdragsforskning) och offentlig rättslig verksamhet (högskoleprovet). När det gäller uppdragsverksamheten lämnas en särredovisning av tjänsteexporten. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna upprättat budgetunderlag för perioden 2014-2016 och insända underlaget till Regeringen, utbildningsdepartementet, att ge rektor i uppdrag att fördela resurser för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen i enlighet med redovisat förslag, samt att förklara denna paragraf för omedelbart justerad Pam Fredman Magnus Petersson Lars Nilsson
Tabellbilagor Tabell 1: Total budget Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar Tabell 5: Lokalförsörjning Tabell 6: Avgifter
Tabellbilaga till budgetunderlag för verksamhet vid Göteborgs universitet Tabell 1 Total budget Total budget (tkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 2012 2013 2014 2015 2016 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 3 618 967 3 691 315 3 763 841 3 764 513 3 818 605 Avgifter 455 988 465 000 474 000 479 500 480 000 Bidrag 1 301 670 1 350 000 1 360 000 1 370 000 1 380 000 Finansiella intäkter 49 918 50 000 50 000 50 000 50 000 Summa intäkter 5 426 544 5 556 315 5 647 841 5 664 013 5 728 605 Verksamhetens kostnader Personal 2-3 240 559-3 400 000-3 490 000-3 495 000-3 550 000 Lokaler -635 561-645 000-648 000-648 000-645 000 Drift/Övrigt -1 300 854-1 388 000-1 384 441-1 384 013-1 386 605 Avskrivningar -190 074-175 000-180 000-190 000-195 000 Finansiella kostnader -11 574-13 400-15 400-17 000-22 000 Summa kostnader -5 378 622-5 621 400-5 717 841-5 734 013-5 798 605 Verksamhetsutfall 47 922-65 085-70 000-70 000-70 000 Transfereringar, saldo 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 47 922-65 085-70 000-70 000-70 000 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 3 864 712 799 627 729 627 659 627 589 627 1 Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 Personalkostnaderna inkluderar förväntade avtalskonsekvenser fr o m 1 oktober 2013. 3 Summan för Göteborgs universitet inkluderar statskapital, donationskapital, resultatandelar i hel- och delägda företag samt verksamhetens balanserade kapital.
Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 2012 2013 2014 2015 2016 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp 1 1 788 883 1 826 949 1 827 936 1 825 518 1 833 210 Beräknad avräkning 2 (A) 1 788 883 1 826 949 1 827 936 1 825 518 1 833 210 Särskilda åtaganden (B) 3 3 747 17 306 17 306 17 306 17 306 ALF - TUA (C) 4 122 234 118 013 121 200 124 500 128 200 Transferering -2 661-3 000-3 000-3 000-3 000 Anslag (A+B+C) 5 1 912 203 1 959 268 1 963 442 1 964 324 1 975 716 Avgifter 127 099 129 600 132 100 133 700 133 800 Bidrag 46 439 48 200 48 500 48 900 49 200 Finansiella intäkter 8 977 9 000 9 000 9 000 9 000 Summa intäkter 2 094 718 2 146 068 2 153 042 2 155 924 2 167 716 Verksamhetens kostnader Personal -1 215 334-1 275 100-1 295 000-1 300 000-1 310 000 Lokaler -344 698-349 800-351 400-351 400-349 800 Drift/Övrigt -442 698-472 400-472 500-472 500-472 500 Avskrivningar -67 586-62 200-64 000-65 000-66 000 Finansiella kostnader -3 787-4 400-4 500-4 500-6 500 Summa kostnader -2 074 103-2 163 900-2 187 400-2 193 400-2 204 800 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 20 615-17 832-34 358-37 476-37 084 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Fr o m 2013 innehåller posten anslag till NCM (3 768 tkr) samt kvalitetsbaserad resursfördelning (13 538 tkr) 4 Ny fördelning av TUA mellan utbildning och forskning har tagits fram av Folktandvården, VGR. Detta tillsammans med en ny metod att beräkna anslagsdelen per capita till utbildning inom ALF som tagits fram av Sahlgrenska sjukhuset, VGR utör förändringen mellan 2012 och 2013. 5 Alla anslagsbelopp inkluderar den aviserade anslagsminskningen pga den förväntade effektiviseringseffekten efter införandet av e-förvaltning.
Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 2012 2013 2014 2015 2016 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 1 362 281 1 376 929 1 378 009 1 367 499 1 367 499 Enl proposition 2012 13:30-0 57 000 57 000 88 000 ALF - TUA 2 361 730 372 925 383 200 393 500 405 200 Nordicom (Kulturdepartementet) 2 593 2 193 2 190 2 190 2 190 Transferering -19 840-20 000-20 000-20 000-20 000 Anslag 1 706 764 1 732 047 1 800 399 1 800 189 1 842 889 Avgifter 328 889 335 400 341 900 345 800 346 200 Bidrag 1 255 231 1 301 800 1 311 500 1 321 100 1 330 800 Finansiella intäkter 40 941 41 000 41 000 41 000 41 000 Summa intäkter 3 331 825 3 410 247 3 494 799 3 508 089 3 560 889 Verksamhetens kostnader Personal -2 025 224-2 124 900-2 195 000-2 195 000-2 240 000 Lokaler -290 864-295 200-296 600-296 600-295 200 Drift/Övrigt -858 154-915 600-911 941-911 513-914 105 Avskrivningar -122 488-112 800-116 000-125 000-129 000 Finansiella kostnader -7 787-9 000-10 900-12 500-15 500 Summa kostnader -3 304 517-3 457 500-3 530 441-3 540 613-3 593 805 Årets kapitalförändring/ Årets r esultat 3 27 308-47 253-35 642-32 524-32 916 1. Med anslag avses de medel som har anvisats universitetet i budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. Hänsyn har även tagits till Forsknings- och innovationspropositionen 2012/13:30. I anslaget ingår anslag till konstnärlig forskning med 3 000 tkr fr o m 2013 samt ytterligare 3 000 tkr fr o m 2014. Anslagsbeloppen inkluderar den aviserade anslagsminskningen på -1 920 tkr per år fr o m 2014 pga den förväntade effektiviseringseffekten efter införandet av e-förvaltning. Anslaget till Havsmiljöinstitutet på 10 511 tkr inkluderas t o m 2014, eftersom någon fortsättning inte har aviserats i propositionerna fr o m 2015. 2. Ny fördelning av TUA mellan utbildning och forskning har tagits fram av Folktandvården, VGR. Detta tillsammans med en ny metod att beräkna anslagsdelen per capita till utbildning inom ALF som tagits fram av Sahlgrenska sjukhuset, VGR utgör förändringen mellan 2012 och 2013. 3 Till årets resultat tillkommer resultatandelar från hel- och delägda företag med -4 261 tkr för 2012.
Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar I nvesteringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 434 423 480 218 535 218 635 218 665 218 Beräknad nyupplåning 192 597 230 000 280 000 220 000 190 000 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 35 212 35 000 20 000 20 000 20 000 Beräknad amortering 146 802 175 000 180 000 190 000 195 000 UB lån i Riksgäldkontoret 480 218 535 218 635 218 665 218 660 218 Föreslagen låneram 2 600 000 650 000 700 000 700 000 700 000 Beräknad ränteutgift 6 731 7 700 9 000 10 000 13 400 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,5 1,4 1,4 1,5 2,0 Summa räntor och amorteringar 153 533 182 700 189 000 200 000 208 400 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Anskaffning av ett fartyg för att ersätta M/S Skagerack påbörjas 2013 och fortsätter uder 2014. En utökad låneram om ytterligare 50 mnkr är nödvändig för att anskaffning ska kunna slutföras.
Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång 381 100 374 004 374 004 375 304 374 904 ökning under året 600 0 1 300 0 0 minskning under året 0 0 0 400 2 000 vid årets utgång (A) 381 700 374 004 375 304 374 904 372 904 Förbättringsutgift på annans fastighet 2 127 117 107 97 87 nyinvesteringar 11 10 10 10 10 avskrivningar 23 20 20 20 20 Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 3 620 626 634 637 640 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 4 1 624 1 674 1 689 1 699 1 716 Lokalkostnader (C) 636 645 648 648 645 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 5 1 665 1 725 1 727 1 728 1 730 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 12% 11% 11% 11% 11% 1 Skillnaden mellan utgående värde 2012 och ingående värde 2013 beror på att ett nytt system för mätning av areor införts fr o m 2013. Universitetet har alltså inte minskat sin totala area med motsvarande antal kvadratmeter. 2 En redovisning lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. 3 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 4 Beräknas som B/A. Se not 1. 5 Beräknas som C/A. Se not 1.
Tabell 6 Avgifter Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat 2012 227 995 220 067 7 928 varav tjänsteexport 22 600 22 600 0 2013 234 000 227 000 7 000 varav tjänsteexport 23 000 23 000 0 2014 234 000 227 000 7 000 varav tjänsteexport 23 000 23 000 0 Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 2012 2 585 3 322-737 2013 2 700 3 400-700 2014 3 000 3 700-700 1 I tjänsteexporten ingår intäkter och kostnader för studieavgiftsskyldiga studenter med 8 302 tkr respektive -8 443 tkr för 2012.