Ål i Göta älv Uppvandrande ål i Lilla Edets kraftstation. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren från 2011 till 2015 med tillbakablickar på tidigare perioder Rapport 2016:38
Rapportnr: 2016:38 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Ingvar Lagenfelt Omslag Ingvar Lagenfelt: Vanliga storlekar hos ål från Lilla Edet sätts ut. Lindquist B. Björns Fiskevård är föreståndare för insamlingsstationen. Foton: författaren om ej annat anges. Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenavdelningen Rapporten finns som PDF på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter. Citeras som: Lagenfelt I. 2016. Ål i Göta Älv: Uppvandrande ål i Lilla Edets kraftstation. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren från 2011 till 2015 med tillbakablickar på tidigare perioder. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rapport 2016:38. 22 sidor. ISSN: 1403-168 X
Sammanfattning Denna rapport är en sammanställning av fångsten av uppvandrande ål i ålsamlarna vid kraftstationen i Lilla Edet i Göta älv. Ålsamlarna är placerade vid det från havet första vandringshindret i huvudfåran. Även vid nästa hinder, Olidans kraftstation i Trollhättan, fångas och räknas uppvandrande ålar. Från Olidan transporteras ålarna förbi det tredje vandringshindret från havet, Vargön, till Vänern. Under år 2015 fångades totalt 371 uppvandrande småålar. Åren 2011 till 2014 fångades mellan 176 och 1920 stycken ålar motsvarande 1,8 till 19,8 kg per år med längder från 9-10 cm upp mot 19-20 cm. Insamlingen av uppvandrande ål vid lilla Edet mellan åren 1982-1989 har givit mellan 3,5 och 30 kg per säsong i en annan typ av samlare. Under åren mellan 1938 och 1989 har ål fångats med lite olika samlare och vid ändrad utformning av kraftstationen vilket gör det svårt att tolka historiska data. Spridningen i fångsterna är dessutom stor från något kilogram och över ett ton per år. 1
Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 2 Inledning... 3 Ålens situation... 3 Vattensystemet... 4 Metodik... 5 Ålsamlarnas placering och konstruktion... 5 Omvärldsparametrar... 10 Resultat... 11 Resultat åren 2011-2015... 11 Äldre data... 14 Jämförelse med fångsten i samlare i Trollhättan... 15 Kommentarer... 18 Referenser och arbetsmaterial... 20 Bilaga... 21 Ålyngelinsamling i Lilla Edet 1938-1989... 21 Jämförelse mellan ålyngelinsamling i Trollhättan respektive Lilla Edet, perioden 1938-1989... 22 Ålyngeluppsamlingen i Lilla Edet och Trollhättan (Hojum) under prövotiden 22
Inledning Rapporten innehåller en redovisning för ett av de båda områden i Göta älv där det pågår uppsamlingen av uppvandrande ålar. Insamlingen av ål i Lilla Edet 2015 har finansierats av Vattenfall Vattenkraft AB och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Kraftstationen vid Lilla Edet är det första vandringshinder ålarna möter på sin vandring till uppväxtområdena. Inför sammanställningen har arkivdata och äldre sammanställningar från åren från och med 1938 till och med 1989 digitaliserats. Data från före 1973 är inte kvalitetskontrollerade men ingår som preliminära. Insamling, uppströmstransport och kvantifiering av mängden ål görs också vid nästa vandringshinder som utgörs av de båda kraftstationerna i Trollhättan, Olidan och Hojum. Denna insamling redovisas i en separat rapport (Lagenfelt 2016). Redan från början fanns fiskvägar vid Lilla Edet. Kungl. Maj:t bestämde 1918-12-20 att ägaren till Lilla Edets kraftstation skulle vara skyldig att framgent underhålla fiskvägar för ål och laxfisk. I en tidig dom anges att för ålens framkomst skulle ålyngelledare finnas vid såväl höger som vänster strand nedanför dammen. Ålens situation Ålens utsatta situation började uppmärksammas relativt nyligen och avspeglas i förvaltningen efter en lång period med dramatisk nedgång i antalet ålar som når uppväxtområdena från lekområdena i Sargassohavet. Kunskapen om ålens situation ledde till att EGs rådsförordning nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål antogs år 2007. Varje medlemsstat har ålagts att ta fram en förvaltningsplan för ål som ska minska den antropogena mortaliteten hos arten. Detta innebär att förvaltningen omfattar tyngdpunkten i ålens uppväxtområde som sträcker sig från norra Afrika och norrut upp i Norge. Sverige lämnade sin plan hösten 2008 och har rapporterat 2012 och 2015 enligt planen (Dekker 2012, Dekker 2015). Målsättningen i planen är att i förhållande till den bästa tillgängliga uppskattningen av utvandring av blankål som skulle ha funnits om inte människan hade påverkat beståndet skall minst 40 % av blankål nå ut i havet och få möjlighet att vandra mot Sargassohavet (Anon. 2008). Uppskattningen enligt den senaste ålförvaltningsplanen 2015 är att vi kanske nått 15 % av denna mängd (Dekker 2015). För mer information hänvisas till referenserna ovan. 3
Vattensystemet Göta älv med Vänern har en stor yta och därmed också en mycket stor potential som uppväxtområde för ål. Den totala sjöytan i Vänern med angränsande sjöar är 7280 km 2, vilket är cirka en femtedel av den totala sjöytan i Sverige. Avrinningsområdet är 50 000 km 2 och medelvattenföring i Göta älv är cirka 550 m 3 /s och den maximala över 1000 m 3 /s. Från Vänern till mynningen av Göta älv är sträckan strax över 9 mil. Det finns kraftstationer på tre ställen nedströms Vänern (Figur 1). Vid Vargöns kraftstation sker regleringen av Vänerns vattennivå och fallhöjden är 4 5,2 meter. I Trollhättan finns två parallella kraftstationer, Olidan med ålsamlare och Hojum. Här sker huvuddelen av kraftproduktionen som utnyttjar fallhöjden på 32 meter. I Lilla Edet är fallhöjden cirka 6,5 meter. Fallhöjden varierar något över tid med vattenståndet men är totalt cirka 44 m från Vänern. Figur 1. Karta över Göta älv med Lilla Edet.
Metodik Ålsamlarnas placering och konstruktion Tre tillfälliga ålsamlarna är placerade vid det nedersta vandringshindret i Göta älvs huvudfåra vid Lilla Edet. Från samlarna transporteras ålarna uppströms några hundra meter. I avsnittet äldre data hänvisas till samlare som funnits tidigare i samma område men i vilka samlandet har varit ur bruk sedan 1989. Samlarna benämns höger strand och vänster strand. Samlarna har periodvis fungerat som ålyngelledare utan att ålarna samlats och vägts eller räknats. Samlare med nummer 4 sitter på den gamla samlaren kallad höger strand men kunde av säkerhetsskäl endast användas under ett år och den gav dessutom ingen fångst. Samlare vänster strand var placerad några meter nedströms nuvarande samlare nummer 1. Vandringsmediet och lutningen i de tidigare samlarna var inte det samma som det i de nu aktuella. Tabell 1. Längd och lutning på respektive ålsamlare åren 2011 2015: i tabellen ges 2011 års data. Samtliga förlängdes med 75 cm år 2012 för att underlätta hanteringen. Se också figur 5. Vänster har tidigare också kallats ny och höger har kallats gamla. nr längd lutning år placering 1 2 m lodrät 2011-2015 Strandnära södra sidan 2 3 m 40 2011-2015 Nya laxtrappan 3 3 m lodrät 2011-2015 Turbinutlopp, nära mittfåra 4 6 m lodrät 2011 Gamla laxtrappan/gamla ålledaren V äldre ledare Vänster strand Före 1989 H äldre ledare Höger strand Före 1989 5
Figur 2. Placering av ålledare/ålsamlare vid kraftverksanläggningen i Lilla Edet. Modifierad från Figur.1 till artikel Lilla Edets kraftstation Nordisk Familjebok B XXXVIII sista Uggleupplagan. Siffrorna markerar ålledare de senaste åren. H markerar Gamla laxtrappan där också ålyngelledare funnits. Och V indikerar placering av tidigare ålledare.
De moderna ålyngelledarna konstruerades av standard PVC-rör, 160 mm diameter, vari det drogs två olika parallellt liggande vandringsmedier i form av plastöverdraget metallnät med olika maskstorlekar (Figur 3). Vandringmediet COLBOND Enkamat 7018 för de mindre individerna kompletterades med det grövre plastade nätet PERMATHENE NAG 350 och kokosfibrer för att det skulle ge en mer vandringsvänlig miljö även för de lite större individerna (figur 4). Ålsamlarna förlängdes något, cirka 75 cm, under försöken 2012 för att underlätta hanteringen vid vittjningen. Figur 3. Konstruktionsritning, ålledare för temporärt bruk med samlare (grafik Stefan Larsson, westwaters). Figur 4. I rören kombinerades två vandringsmedier för att passa olika storlekar på ål och en kokosmatta fungerar som fukthållare. Vänster: Enkamat, Plastöverdraget nät i 3 dimensioner, ca 20mm maska COLBOND EN- KAMAT 7018 här använt som vandringsmedie. Höger PERMATEHENE NAG 350-vandringsmedie, Plastöverdraget nät, ca 30mm maska, kombinerat med kokosmatta. 7
Figur 5. Överst: Nya Laxtrappan och ålledare nr 1 och 2. Nederst vänstra bilden samlare 3 och högra bilden samlare 4 på Gamla laxtrappan och den gamla ålledaren.
Figur 6. Överst: Gamla laxtrappan. Underst: Detaljer av ålsamlaren i den gamla ålyngelledaren. Ledaren är inlagd i laxtrappan och på bilderna ser man till höger allra sista delen där ålarna passerade ut genom översta delen av dammen (utsläpp) och bilden till vänster är tagen i samlaren där ålarna tänktes komma ur ledaren. Vilka storlekar på ål som kan använda ledaren kommenteras i nedan, liksom typen av vandringsmedium. Ålarna som fångades lyftes förbi kraftstationen och släpptes, om det var mer än några stycken i fångsten, i Göta älv knappt 600 meter uppströms anläggningen. Vid fångst av enstaka individer flyttades dessa bara uppström kraftstationens dammar. 9
Omvärldsparametrar Ålinsamlingen startas ungefär vid en vattentemperatur på ca 15ºC. Insamlingssäsongen varar därefter in i september (tabell 2). Vittjningsschemat styrs bland annat av temperaturen och av hur åluppvandringen ser ut för tillfället. Under värmeböljan 2014 vittjades ofta då temperaturen steg över 20 C. Tabell 2. Datum och temperatur för fångstperiodens avgränsning i Lilla Edet. första vittjningen maximal temperatur sista vittjning Antal vittjningar datum temperatur datum temperatur datum temperatur 2011-06-24 13,6 ºC -08-06 20,8 ºC -08-31 14,8 ºC 18 2012-06-27 14,0 ºC -08-27 19,0 ºC -09-24 14,5 ºC 15 2013-06-26 15,6 ºC -08-02 20,4ºC -09-24 14,4 ºC 23 2014-06-20 17,0 ºC -07-30 24 ºC -08-31 Uppgift 33 saknas 2015-06-06 17,6 ºC B -08-23 18,6 ºC -09-29 14,3 ºC 22 A Inkl. tomma. B Sjönk sedan till 15,9 ºC.
Resultat Resultat åren 2011-2015 Det första undersökningsåret 2011 fångades 1920 ålar. Flest ålar fångades den 12 augusti då sammanlagt 814 individer (drygt 40 % av totalantalet) kunde räknas in. Under 2012 fångades sammanlagt 176 uppvandrande småålar. Maximala fångsten vid ett vittjningstillfälle var den 20 augusti som gav 55 individer (motsvarande nästan en tredjedel av hela fångsten det året). År 2013 var totala fångsten 763 ålar. Den största fångsten vid ett tillfälle, den 2 augusti, var 241 ålar. Fångsten under år 2014 blev totalt 1318 stycken (Figur 7). 2015 fångades totalt 371 st. varav 116 st. den 1 september Figur 7. Antal ålar i Lilla Edet de fem åren. Fördelningen av fångsterna mellan de olika ålyngelledarna skilde sig mellan åren. Samlare 2 och 3 har under åren legat på växelvis 1 / 2 eller 1 / 3 av fångsten medan samlare 1 längs stranden samlat de minsta mängderna utom år 2015 (Figur 8, Tabell 4). Större delen av de olika årens fångster verkar ha samband med en topp i temperaturen (Figur 7). Under åren 2011, 2012, 2013 samt 2015 verkar detta stämma i samband med att temperaturen når över cirka 15 C. År 2014 passerar temperaturen 15-20 C vid tre tillfällen under året. I samband med vardera av dessa tre temperaturhändelser visade ålvandringen en hög aktivitet (Figur 7). 11
Figur 8. Fördelningen i fångst i tid under året och mellan de olika ålyngelledarna åren 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015. Både temperaturskalan till vänster och antalsskalan till höger är olika i de olika figurerna. Under år 2014 var vittjningarna mycket täta under första delen av säsongen. Tyngdpunkten i fångsterna som helhet är koncentrerade under en kort period respektive år. Tyngdpunkten i fångsten under 2014 var under andra halvan av juni och 2015 under andra halvan av augusti (Figur 9). Första vittjningen där ål fångas ligger mellan 20 juni och 25 juli. Sista ålen fångas mellan 28 augusti och 23 september de olika åren (Figur 9, jämför Tabell 2,).
Tabell 4. Fördelningen i procent av fångsten mellan de olika samlarna. Samlare 1 Samlare 2 Samlare 3 Samlare 4 2011 4,2 33,5 62,2 0 2012 12,4 62,4 25,3-2013 16,1 55,3 28,6-2014 28,5 39,0 32,5-2015 39,4 12,4 48,2 - viktat 14,4 40,5 45,1 Figur 9. Vandringssäsongerna åren 2011 till 2015. Antalet individer i fångsten kumulativt illustrerat från 0 % till 100 % av årsfångsten. De minsta individerna som fångades var cirka 8-10 cm och de längsta ligger ofta mellan 22-23 cm. De minsta under senaste året var mellan 9 och 11 cm långa och de största cirka 27 cm långa. Om man baserar data på de fem senaste åren föreligger inget starkt samband mellan mängden uppvandrande ål i Lilla Edet och maximala vattentemperaturen under året (figur 10). Det minst dåliga sambandet antyder en optimaltemperatur. 13
Figur 10. Maximal registrerad vattentemperatur under säsongen och totalvikten av den insamlade ålen åren 2011 till 2015. Figur 11. Fångsterna av uppvandrande ål åren 1982 till 2015 vid kraftstationen i Lilla Edet angivna i kilogram. För åren 2011-2015 har vikten räknats om från antal individer och är fördelad på olika samlare. Äldre data Mellan åren 1982 och 1989 fördes statistik över fångsten i ålsamlarna på ömse sidor om kraftstationen. Fångsterna var av samma storleksordning som under åren 2011 2015 och varierade mellan några kg och 30 kg (Figur 11). Samlaren på höger strand tog den större delen av fångsten, mellan 58 och 97 %. Under åren 1982-1989 fanns ingen samlare vid kraftstationen utan båda samlarna låg vid stränderna (Johlander 2004).
Figur 12. Fångsterna av uppvandrande ål åren 1938 till 2015 vid kraftstationen i Lilla Edet angivna i kilogram, sammantaget för alla aktiva samlare utan hänsyn tagen till placering respektive år. För åren 2011-2015 har vikten räknats om från antal individer. Samma information för åren 1938-1989 återges med linjär lodrät axel i bilaga. Jämförelse med fångsten i samlare i Trollhättan Från och med 1938 finns samlad information från två samlare i Trollhättan. Den ena samlaren, den på från vänster strand i Lilla Edet, flyttades till Hojum och om den andra, från höger strand, noteras bara att den lades ner. Under åren 1938 1989 när både samlare i Lilla Edet och Olidan varit i drift har medelfångsten i Olidan legat på drygt 1,2 ton och i Lilla Edet 0,16 ton. Under 10 av dessa år, 1964 1973, har ål dessutom insamlats i Hojum, nära Olidan, med samma anordning som fanns i Lilla Edet tidigare. Fångsten i Hojum var cirka 100 kg per år under denna period. Just dessa år var den i medeltal 840 kg i Olidan och 85 kg i den kvarvarande samlaren i Lilla Edet (Johlander 2004). Figur 13. Fångsten i ålsamlarna under de år, 1964 1973, när Lilla Edet samlaren kördes parallellt med de båda samlarna i Trollhättan. 15
Området vid samlarna i Lilla Edet och den i Olidan 20 kilometer uppströms belägna fällan berörs av samma vattenflöden och samma temperaturer. Ålarna som fångas i Lilla Edet vandrar vidare mot Olidan. Någon form av samvariation i övergripande data, till exempel i årliga totalfångsten, borde vara möjlig att säkerställa. Men inga samband mellan årsfångsten i Lilla Edet med fångsten i Olidan kunde beläggas (Figur 14). Minst dåligt samband ges av jämförelser med samma år. Sambandet blir ännu svagare vid jämförelse mellan föregående eller efterkommande års fångster. Att fångsten inte samvarierar på årsbasis framgår också av den årsvisa jämförelsen för perioden 1982-2015 (Figur 15). Data finns också grafiskt i bilaga. Figur 14. Samvariationen mellan fångsten i Lilla Edet (gånger 5) och Olidan under samma år. Samvariationen mellan fångsterna föregående och efterkommande år ger ännu sämre samband.
Figur 15. Fångsterna av uppvandrande ål åren 1982 till 2015 vid kraftstationen i Lilla Edet angivna i kilogram, övre delen. För åren 2011-2015 har vikten räknats om från antal individer och är fördelad på olika samlare (Figur 11). I nedre delen har fångsten vid insamling i Olidan infogats som jämförelse. 17
Kommentarer De tre nu aktiva samlarna (nr 1, 2 och 3 enligt Figur 2) i Lilla Edet har samma vandringsmedium, erosionsskyddsmatta, men lite olika längder och placering. Samma vandringsmedium fanns också i ledaren nr 4. De allra minsta ålarna som fångas är genomgående cirka 9 cm och den största fångade 28 cm. Större individer kan ha svårighet att vandra i vandringsmediets maskor. Ett försök med vandringsmedietest på plats fick ingen finansiering. I Ätran har ett försök med tre olika typer av vandringsmedium genomförts. I testerna ingick, förutom erosionsskyddsmatta, Diadrain 25H som är ett material som används vid anläggning av tak med växande växttäcke, samt plastat hönsnät. Substraten testades i testramper med två olika lutningar: 30 och 45. Enkamaten är erosionsskyddsmatta och finns i olika typer. Vilken typ som testades framgår inte. Erosionsskyddsmattan gav det sämsta resultatet av de testade medierna men det är inte säkert att resultatet är jämförbart med kombinationen som använts i föreliggande insamling (Christiansson m.fl. 2014). Storleksfördelningen hos ålyngel i området nedanför kraftstationen och dammarna vid Lilla Edet är inte systematiskt studerad. Vid nattliga observationer har främst små individer observerats i områden i kanten på dammluckor där vatten strilat (Larsson 2011). Storleksfördelning av ål i älven bör undersökas närmare. Ett sätt är att genomföra elfisken, både i älven och i biflöden. Som komplement bör finmaskiga ålryssjor kunna användas. Inga relevanta resultat av provfisken hittades från Göta älvs huvudfåra. I biflödena noteras vid enstaka tillfällen ål vid elfisken riktade mot fångst av laxfiskar. Under dessa elfisken påträffades under 2014 och 2015 enstaka ålar på olika ställen i Säveån. Som mest fanns maximalt ett dussin på en lokal nedströms första vandringshindret i ån (Dellefors 2016, Dellefors 2015). Vid ett tillfälle 2014 genomfördes elfisken från båt på åtta lokaler i Göta älvs huvudfåra och i Säveåns nedersta del nära mynningen i Göta älv (Carlstein, Sundbaum 2014). Här påträffades enstaka ålar med längder mellan 65 och 570 mm i Säveån. I älvens huvudfåra fångades inga ålar på de tre provlokalerna nedströms Lilla Edet. På de två områdena mellan Lilla Edet och Trollhättan fångades tre ålar med längder mellan 490 och 620 mm och i de två områdena ovanför Trollhättan fångades två stora ålar.
Figur 16. Försök av en liten ål (i rutan) att klättra in i ålsamlare nr 2 (Foto Stefan Larsson). För de största individerna vid varje provtagning och vid de olika samlarna gjordes en beräkning av längdintervall vid alla tillfällen. Medellängden hos de minsta individerna varierade mellan 9-12 cm längd och de största var 13-28 (2014) Inga åldersanalyser har genomförts på ålar från Lilla Edet. Ålar i det minsta längdintervallet saknas i stort sett i det material som finns från Olidan. Ål med längder mellan 13 och 28 cm som åldersbestämdes i Olidan var mellan 4 och 14 år! Ålyngelledare och samlare inrättades tidigt i Lilla Edet med en eller två ledare. Även driftförhållande kan ha påverkat insamlingen. Strömbilden har blivit kraftigt förändrad genom tillkomsten av den nya utloppskanalen från aggregat G 4 (ej med i figur 2!) och ändras även vid ändringar i vilka generatorer som är används. Statistik över den tidigaste insamlingen av ålyngel vid Lilla Edet har inte gått att finna. Möjligen lyfte kraftverkspersonalen förbi det yngel som kom i samlarna utan att notera mängden ål. Från år 1938 redovisas insamling i Lilla Edet av stationsföreståndaren i Trollhättan (Johlander 2004). Insamlandet lades ned 1989 av ekonomiska skäl. Kostnaderna för insamlingen bedömdes vara för hög. Betydligt fler ålyngel kunde i stället inköpas för utsättning i Vänern för samma medel! Som bilagor bifogas information sammanställd i samband med prövotidsutredningen för ombyggnaden av kraftstationen för att göra denna långa tidsserie av ålinsamling tillgänglig. 19
Referenser och arbetsmaterial Anonymous 2008, Förvaltningsplan för ål. Bilaga till regeringsbeslut 2008-12- 11 Nr 21 2008-12-09 Jo2008/3901 Jordbruksdepartementet. Anonymous 1938. Nordisk familjebok konversationslexikon och realencyklopedi, Digital faksimilutgåva av första och andra utgåvan, 20 + 38 band, 1876-1926 Projekt Runeberg vid Linköpings universitet. Carlstein M. Sundbaum K. 2014 Inventering av fisk i Göta älv och Säveån med båtelfiske 26-28/6 2014. F.A.S.T. Fiskeresursgruppen. Christiansson J. Nilsson A, Olsson P, Heiss M. och Calles O. 2014. Test av olika åtgärdsutformningar för att optimera ålyngelfångst vid vattenkraftverk. Elforsk rapport 14:38 Dellefors C. 2016. Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2015. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapportansvarig: Johan Andersson Rapportnr:2016:27. ISSN: 1403-168X Dellefors C. 2015. Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2014. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapportansvarig: Johan Andersson Rapportnr: 2015:21. ISSN: 1403-168X Dekker W. 2012. Assessment of the eel stock in Sweden. First post-evaluation of the Swedish Eel Management Plan. Aqua reports 2012:9. Swedish University of Agricultural Sciences, Drottningholm. Dekker W. och Casselman J. M. (coordinators). 2014. The 2003 Québec Declaration of Concern About Eel Declines 11 Years Later: Are Eels Climbing Back up the Slippery Slope? Fisheries 39(12): 613-614. Johlander A. 2004. Ålyngel vid Lilla Edets kraftverk: Vandring, insamling samt åtgärder under prövotiden PM 11 / 2004-10-27, inför miljödomstolens slutliga bedömning av fiskefrågorna. Fiskeriverket Utredningskontoret Göteborg, Vattenfall. Dnr 336-1022-98. Stencil Lagenfelt I. 2016. Ål i Göta Älv: Uppvandrande ål vid Olidans kraftstation i Göta älv år 1901 till 2015. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2016:37. 25 sidor. ISSN: 1403-168 X Larsson S. 2011. Ålyngelvandring i Lilla Edet 2011. PM, Havs och Vattenmyndigheten, Vattenfall. Stencil 17 sidor.
Bilaga Diagram kopierade ur bilagor från: Johlander A. 2004. Ålyngel vid Lilla Edets kraftverk: Vandring, insamling samt åtgärder under prövotiden PM 11/2004-10-27, inför miljödomstolens slutliga bedömning av fiskefrågorna. Fiskeriverket Utredningskontoret Göteborg, Vattenfall. Dnr 336-1022-98. Ålyngelinsamling i Lilla Edet 1938-1989 Jämförelse mellan ålyngelinsamling i Trollhättan respektive Lilla Edet, perioden 1938-1989 Ålyngeluppsamlingen i Lilla Edet och Trollhättan (Hojum) under prövotiden Ålyngelinsamling i Lilla Edet 1938-1989 Fångst [kilo] 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 År Årlig mängd insamlad ål vid Lilla Edets kraftverk, perioden 1938-1989. Se också figur 12. 21
Jämförelse mellan ålyngelinsamling i Trollhättan respektive Lilla Edet, perioden 1938-1989 5000 Kg 4000 Trollhättan Lilla Edet 3000 2000 1000 0 Årlig mängd insamlad ål i Trollhättan och vid Lilla Edets kraftverk, perioden 1938-1989 År Ålyngeluppsamlingen i Lilla Edet och Trollhättan (Hojum) under prövotiden Fångst [kg] 35 30 25 20 15 10 5 0 Hojum Gamla Nya 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Ålyngeluppsamlingen i Lilla Edet (Gamla och Nya) och Trollhättan (Hojum) under åren 1982-1998.