En dag om läsning 1 Kultur i Väst 6 september 2016
Bakgrund till projektet Sjunkande läskompetens enl. PISA 2009 Generationsväxling: ökad digital läsning Ökat fokus på IKT i skola och på bibliotek Ökade kunskapsklyftor bland elever i skolan Fakta och fiktion oklar förståelse Litteraturundervisning erfarenhetspedagogik Litteraturen på undantag? Litteraturutredning tillsatt mars 2011
Nyckelbegrepp Fakta och fiktion Fiktionsläsning Personlighetsutveckling Omvärldsorientering Unga vuxna
Lgy 11: 4.8 SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.
Vad säger forskningen? Narrativ fantasi läsarens förmåga att kunna sätta sig in situationer och livsöden bortom den gena erfarenheten (Nussbaum 1997) Litteraturläsning är ett tankeexperiment. Läsaren testar olika roller och prövar konsekvenserna (Hakemulder 2000) Den långsamma djupläsningen (deep reading) är nödvändig för metakognition (Wolf 2007) Fiktionens funktion är att abstrahera och simulera sociala upplevelser och erfarenheter (Mar & Oatley 2008) Reading literary fiction improves Theory of Mind (Kidd & Castano 2013)
Vad ville vi undersöka? Hur unga vuxna läsare tar emot fiktionslitteraturen och reflekterar kring den samt hur de relaterar sina läsupplevelser till sin personlighetsutveckling och omvärldsorientering
Mer specifikt Hur bedömer unga vuxna sina reaktioner på specifika fiktionstexter; sin allmänna inställning till fiktionslitteratur i relation till övriga medievanor etc.? Hur samtalar yngre vuxna i grupp kring upplevelser av fiktionslitteratur ur ett personlighetsutvecklande och omvärldsorienterande perspektiv?
Vilka ville vi undersöka? Ålder: Unga vuxna 16 25 år Undvika av klassrumssituation Skolelever: yrkesförberedande program, högskoleförberedande program, folkhögskola Kön: jämn fördelning Socioekonomiska faktorer: programval Spridning mellan etniska grupper
Uppläggning av datainsamling? Textläsning reaktioner Enkäter (reaktioner, skattning av litteratur- och medievanor) Fokusgruppintervjuer Individuella intervjuer
Kaninernas himmel av Inger Edelfeldt Grannar av Raymond Carver Utflykt av Inger Edelfeldt Konsten att mörda av Cora Sandel Skor av Etgar Keret Texturval Utdrag ur Min kamp 1 av Karl-Ove Knausgård
Lässtrategier Skriftliga reaktioner/miniessäer på Kaninernas himmel och Grannar. Fem olika lässtrategier kunde urskiljas: Estetisk Emotionell Etisk/psykologisk Självreflekterande Kreativ
Emotionella reaktioner: Jag frös ganska mycket medan jag läste novellen; det verkar finnas ett kallt klimat i texten Estetiska reaktioner: Hela texten ger en underlig känsla, som om ögonens intryck krockar med förnuftets intryck Etiska/psykologiska reaktioner: Flickan anklagar sig själv för sin mors död. Självreflekterande reaktioner: Uh, jag är så totalt noll intresserad av att göra karriär Kreativa reaktioner: Den första bild jag ser är en kyrka och en kyrkogård uppifrån. Blå himmel. Gulnat gräs efter en hel sommar. De platser jag ser framför mig när jag läser är nästan alltid platser från mitt eget liv
En samtida berättelse om Förintelsen Högläsning av novellen, eleverna följer med i texten med egna ex. Skriftliga, spontana reaktioner. Enkät skattning av förståelse, fiktionsvanor, övriga medievanor Resultat: a/ Förintelsen betraktas som en isolerad händelse i det förflutna. Endast elever med invandrarbakgrund kunde skapa analogier till politiska konfliker idag. b/ Ingen förmåga att uppfatta metaforer och stilistik. c/ Berättelsen gav ingen kunskapsmässig behållning.
Fokusgruppintervju - läsning Samtal i gruppen: innehåll och gruppdynamik Nio fokusgrupper (3 + 3 + 3); tio teman. Exempel på tematiska frågor: Vilken betydelse har fiktionsläsning för dig? Vad är den viktigaste behållning fiktionslitteratur kan ge?
Vilken betydelse har fiktionsläsning för dig? Fantasi är en form av kunskap (Nathalie) Jag är inte direkt instängd i mig själv, att ha tillgång till andras fantasier känns väldigt viktigt (Leslie) Om jag ska koncentrera mig på någonting, inför en tävling eller så, så brukar jag sitta ner och lyssna på musik och läsa samtidigt för att lugna nerver och koncentrera mig på uppgiften som väntar. (Karl)
Vad är den viktigaste behållning fiktionslitteratur kan ge? Det ska gärna vara så att man går runt i sin egen lilla bubbla när man håller på att läsa den för att den är så himla bra, så man vill bara hålla på med att läsa den. (Nilla, högskoleförberedande program) Jag tror ju att den största behållningen är fantasin. En fantasi är alltid ens egen. Ingen kan ta den ifrån dig någon gång. (Nathalie, yrkesförberedande)
Vad är den viktigaste behållning fiktionslitteratur kan ge? Det som en bok ger, som inte en film ger, är ju tystnaden du får. I en film tänker du alltid på det som händer i filmen, det kanske är något som är fel eller så. Men i en bok har du egna tankar och då blir det som en tystnad, som får dig att tänka igenom allting som händer i boken men också vad som händer med dig själv. Det har i alla fall hänt mig att när jag har läst en bok så mitt i allting så har jag slutat läsa och börjat tänka på något annat. Det har fått mig att tänka på vad jag gör egentligen och så där. Ja. (Rasmus, folkhögskola)
Vad är den viktigaste behållning fiktionslitteratur kan ge? Till skillnad från verklighetsbaserade böcker så kan fiktion ge svar på vad som kan vara en möjlighet / / Till exempel om man råkar på en människa som blir utsatt. Då ställs man ju inför den frågan när man ser någon som råkar illa ut. Då får man den där flashbacken från allt man har läst och allt man har sett i huvudet. Hur skulle jag kunna göra? Hur är jag som person? Skulle jag kunna ställa upp? Det är det som fiktion ger: Möjligheter som inte finns i verkligheten. (Anna, folkhögskola)
Slutsatser Elever i gymnasieskolan har en tydligare förmåga att relatera till erfarenhet (literary-transfer) än att förstå texten på dess egna villkor (performanskompetens) Men: Länkning mellan den litterära fiktionsverkligheten och den egna livserfarenheten förutsätter kapacitet att analysera den litterära texten liksom förmåga att klä sina tankar i ord.
Slutsatser Eleverna är fullt beredda att lära sig något av fiktionen, men spontant söker de i läsningen underhållning och avkoppling snarare än incitament för verklighetsorientering och personlighets utveckling.
Slutsatser förmågan att reflektera kring kontexter, som skiljer sig från de välkända, kan inte anses vara välutvecklad. Samband mellan låg fiktionsläsning och hög internetanvändning på reflektion kring etiska dimensioner i texten. Hög grad av fiktionsläsning ger utslag på reflektion, empati och etik, igenkänning och identifikation samt uppskattning av berättelsen.
Slutsatser Jämförelse mellan resultaten av de nationella proven i svenska 2000 med en testgrupp år 2012 visar att den existentiella reflektionen och den medvetna personlighetsutvecklingen är långt mindre representerad i det senare materialet. [ ] Läsning är avkoppling och underhållning, något man tar till för att glömma stressen för ett tag och det tycks för de allra flesta av 2012-eleverna vara hela meningen med, och motivet till, att läsa.
Vad kan man göra? Omdisponera innehållet i svenskundervisningen så att läsoch skrivkompetens, källkritik, presentationsteknik etc. ingår i alla ämnen. Öka antalet timmar litteraturundervisning i svenskämnet. Använd klassikerna, exempelvis Litteraturbankens klassikerskola.
Vad kan man göra? Förklara textens språkliga dimensioner, bildspråk, berättarperspektiv och hur dessa kan bidra till läsningen. Låt barn och elever möta många olika typer av texter, gärna allåldersböcker för högläsning. Samtal är nödvändiga! Ställ initierande frågor, men låt barn och elever formulera sig själva. Pröva metoder som högläsning, dramatisering.
Vad kan man göra? Läsecirklar på bibliotek. Pröva tematisk, strategisk läsning och diskutera hur olika innehåll och upplevelse kan bli. Läsecirklar/fokusgrupper på bibliotek: unga vuxna lär av varandra.
Tack för uppmärksamheten! Om du har några frågor är du välkommen att kontakta mig via min e-postadress kersti.nilsson@hb.se