KURSBESKRIVNING: STUDENTVERSION, HT13 HISTORIA A, 30 hp Kursens syfte är att studenterna ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas på historiska förlopp. Fokus ligger på politiska processer i termer av statsformering och hur människor har styrt och blivit styrda. ekonomiska processer i termer av produktion, handel och hur människor har försörjt sig. sociala och kulturella processer som strukturerat samhällsordningen och påverkat människors identiteter Historiska processer, strukturer och fenomen studeras genom att vi lyfter fram och jämför händelser och förhållanden i olika regioner och länder. Sveriges och Europas historia är återkommande i dessa jämförelser men kursen ger breda kunskaper om olika världsdelar och länder. Undervisningen sker i form av korta föreläsningar (45 minuter) där lärarna förklarar och problematiserar centrala förlopp, processer och begrepp, och seminarier där studenterna får träna sin förmåga att reflektera och diskutera olika historiska problem och förklaringar. Studenterna ska också delta i basgruppernas förberedande arbete inför seminarierna. Basgrupperna görs om i början av varje moment. Seminarierna utgår från uppgifter som redovisas vid seminarierna efter att de förberetts individuellt och i basgrupperna. Ett minimum av basgruppsträffar är schemalagda. Alla seminarier på kursen är obligatoriska. Frånvaro föranleder i första hand komplettering genom deltagande vid annan seminariegrupps seminarium, i andra hand skriftlig komplettering och, vid upprepad frånvaro, uppföljning med ansvarig lärare. Examination sker genom deltagande i seminarier, muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter, salstentor, hemtentor och pm. 1 (12)
Nedan följer en beskrivning av a-kursens olika moment, deras upplägg och innehåll. Kursbeskrivningen kompletterar kursplanen och uppdateras kontinuerligt. Ändringar kan ske under terminens gång. Aktuellt schema finns på institutionens hemsida och seminarieunderlag och annan information finns på Studentportalen. Där finns också gruppindelningar och sidor där ni laddar upp era inlämningsuppgifter. Observera att vissa moment kan överlappa varandra schemamässigt och att lärarstudenter har extra undervisningstillfällena inlagda under terminen. Moment I Perspektiv, periodiseringar och begrepp: introduktion till historievetenskapen (6 hp) Frågorna Vad är historia? och Hur görs historia står i centrum för det inledande momentet. Vi söker breda, djupa och nyanserade svar på dessa frågor med hjälp av praktiska övningar och föreläsningar. Olika perspektiv, periodiseringar och begrepp introduceras så att studenten kan utveckla sitt kritiska tänkande och sin förmåga att argumentera historievetenskapligt. Momentet ger en grund för kursens kronologiska moment och fortsatta studier i historia. FÖRELÄSNINGAR 1. Historia A: en introduktion (Introduktion till hela Historia A) 2. Perspektiv, praktik, periodisering (Introduktion till Moment 1) 3. Vad är historia? Varför är det viktigt? I en serie av tre föreläsningar diskuterar några av institutionens professorer vad historia är, hur historia görs och varför det är ett viktigt ämne. 4. Vad är historia? Varför är det viktigt? 5. Vad är historia? Varför är det viktigt? 6. Att skriva bra tentor och pm 7. Aktuella historiska perspektiv: klass. Den första av tre föreläsningar om centrala begrepp i kurslitteraturen. 8. Aktuella historiska perspektiv: genus. 9. Aktuella historiska perspektiv: postkolonialism. 10. Perspektiv på historien. 11. Historiepraktik. 12. Mikro/makro-perspektiv 13. Att läsa och förstå stora textmassor 14. Att periodisera det förflutna SEMINARIER Seminarieuppgifterna introduceras på föreläsningarna. 2 (12)
1. Historiegenrer Seminariet utgår från olika beskrivningar av Finska kriget 1808 1809. Syftet är att ge insikt om att det finns flera olika typer av historiska texter, och att belysa vad som kännetecknar en vetenskaplig text. 2. Att skriva bra tentor och pm Detta är en workshop med lärare från Språkverkstaden som utgår från den individuella inlämningsuppgiften. Syftet är att ge verktyg för att kunna skriva väl strukturerade och väl formulerade texter. Studenterna får sedan också individuell återkoppling av Språkverkstaden på sina inlämningsuppgifter. 3. Perspektiv på historien Seminariets syfte är att skapa insikt om att historieskrivning är präglad av författarnas historiesyn och val av perspektiv, samt ge möjlighet att reflektera över det i förhållande till kurslitteraturen. 4. Historiepraktik Seminariet kretsar kring en uppsättning dokument som på olika vis belyser hur psykiskt sjuka behandlades i Sverige under 1800-talets andra hälft, och övningen består i att ni ska fundera och komma med förslag på hur dokumenten skulle kunna användas som källor i historisk forskning. Syftet är att skapa kunskap om hur historiker arbetar med källmaterial. 5. Mikro/makro-perspektiv. Seminariet tar sin utgångspunkt i texter som beskriver första världskriget från olika perspektiv och på olika nivåer. Syftet är att identifiera och diskutera historieskrivning på makro- och mikonivå, samt att diskutera hur giltiga och givande de olika beskrivningarna är. EXAMINATION Närvaro vid alla seminarier. Individuell inlämningsuppgift: Vad är historia? Varför är det viktigt? Gruppvis skriftlig inlämningsuppgift: Periodisering På moment I ges betygen U och G. 3 (12)
Moment II Jordbruk, stadsstater och imperier: tiden fram till 500 e. Kr. (3 hp) Hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? Momentet behandlar jordbrukets uppkomst, utvecklingen av tidiga stater och artikulerade samhällsideologier. Olika samhällstyper såsom de tidiga folkkulturerna, de grekiska stadsstaterna och det romerska imperiet analyseras. Geografiskt är kursen fokuserad på medelhavsområdet. Samtidigt görs studenterna uppmärksamma på utvecklingen även i andra delar av världen, exempelvis genom jämförelser mellan Rom och Kina. Kursens syfte är att lyfta fram ett antal ekonomiska, sociala och politiska grunddrag, vilka gör att forntiden och antikens historia kan knytas samman med senare epoker. Momentet tar sin utgångspunkt i den neolitiska revolutionen och hur denna förändrade förutsättningarna för mänskliga samhällen. Grundläggande teman är jordbrukets fortsatta förändring, uppkomst och utveckling av arbetsdelning, sociala skillnader och hierarkier, samt uppkomsten av politisk makt, stater och imperier, liksom uppkomsten av tidiga samhällsideologier. FÖRELÄSNINGAR 1. Den neolitiska revolutionen och dess konsekvenser (Introduktionsföreläsning) 2. Tidiga civilisationer, Egypten och Mesopotamien 3. Grekland: epoker samt ekonomiska, sociala och politiska huvuddrag 4. Hellenismen och världen utanför Grekland. 5. Rom: från stadsstat till imperium 6. Det romerska kejsardömet 7. Källor till forntidens och antikens historia 8. Imperiers fall SEMINARIER 1. Ekonomiska, sociala och politiska huvudlinjer. Här diskuteras momentets grundläggande processer. Syftet är att utveckla studenternas förmåga att urskilja, beskriva och förklara historiska processer, samt att identifiera och beskriva samhällsstrukturer. Seminariet förbereds i basgrupper. Textunderlag utgörs av kurslitteraturen. 2. Imperiers uppgång och fall. Här är det en specifik typ av process som står i fokus. Syftet med seminariet är att diskutera och jämföra centrala historiska förlopp, hur de kan beskrivas, tolkas och förklaras. Seminariet förbereds i basgrupper, vilka även lämnar in en seminarierapport. Genom detta examineras Burbank & Cooper. Även material ur Blois & Spek samt Blockmans & Hoppenbrouweers kan användas. 3. Forntiden och antiken ur skilda perspektiv. Syftet med detta seminarium är att problematisera synen på forntiden och det antika 4 (12)
arvet. Vad händer om detta betraktas ur olika perspektiv? Seminariet förbereds i basgrupper, vilka även lämnar in en seminarierapport. Genom detta examineras Sjöberg. EXAMINATION Närvaro vid alla seminarier. Inför seminarium 2 och 3 lämnar basgrupperna skriftliga reflektioner via studentportalen. (Individuell komplettering vid frånvaro från basgruppens arbete.) Vid kursens inledning delas en essäfrågeuppgift ut via studentportalen. Den ska bearbetas i basgrupperna. Skriftliga svar lämnas från respektive grupp i studentportalen. Studenter som inte deltagit i gruppens arbete lämnar individuell uppgift efter kursens avslutande. Kursen avslutas med en individuell inlämningsuppgift. Studenterna väljer en av tre essäfrågor som delas ut via studentportalen och som ska vara besvarade inom tre timmar. På moment II ges betygen U och G. 5 (12)
Moment III. Kris, expansion och formation: perioden 500 1500 (6 hp) Var medeltiden verkligen så mörk? I detta moment ses perioden 500 1500 som en dynamisk tidsålder. Politiska, ekonomiska och religiösa välden avlöste varandra i en värld där kontakter och utbyte ökade. Europa bevittnade kristendomens utbredning, statsmakternas födelse och ståndssamhällets framväxt, men också 1300-talets svält- och sjukdomsepidemier. I Mellanöstern uppstod en ny religion, islam, som snart spreds till stora delar av den då kända världen, och Kina under Songdynastin kom nära ett industriellt genombrott. Under 1200- talet drabbades både den muslimska världen och Kina hårt av mongoliska angrepp. Momentet följer de grundläggande processer i form av kriser, expansioner och formation som tillsammans bidrog till att stöpa om de gamla och från antiken bekanta samhällena. Ifråga om politiska processer läggs fokus på den tidiga europeiska statsformeringen dess förlopp, drivkrafter och de olika statstyper som blev resultatet och de fortsatta förloppen kring Eurasiens och Asiens gamla och nya imperier. De imperier som framför allt utforskas är Bysans, de muslimska kalifaten, det karolingiska riket, Sungdynastin i Kina, och mongolväldet. Olika imperiers agerande för att organisera och försvara sina territorier jämförs. Den muslimska världens betydelse som hot, handelspartner och kunskapsförmedlare i förhållande till Europa diskuteras. Studiet av sociala och kulturella processer har sin tyngdpunkt på Europa mellan Iberiska halvön och det bysantinska riket, bland annat berörs framväxten av det feodala samhället och treståndsläran, kristendomens spridning, och kungamaktens etablering. Den framväxande europeiska kulturen jämförs med de omgivande statsbildningarna. Även samhällsordningar och religioner i andra delar av världen används som jämförelsematerial. De ekonomiska processer som studeras är jordbruk och handel. Ifråga om jordbruk ligger betoningen på de agrara strukturerna i Europa. Den tidiga medeltidens ruralisering, jordbrukets expansion under 1100- och 1200-talen, och 1300-talets kris tas upp. När det gäller handel kartläggs framväxten av ett globalt handelsnätverk. Den europeiska expansionen sätts i perspektiv genom jämförelser med Asiens och Afrikas ekonomier: den muslimska världens handelskontakter, den kinesiska ekonomin, och de multietniska handelsnätverken kring Indiska oceanen. FÖRELÄSNINGAR 1. Introduktionsföreläsning I: Övergången från antiken till medeltiden 2. Introduktionsföreläsning II: Kris, expansion och formation: Europa och medeltidens värld 3. Decentraliserad maktutövning: det feodala samhället 4. Medeltida imperier: konsten att organisera territorier 5. Europas agrara ekonomi: expansioner och kriser 6. Kungamakt och tidig statsformering 6 (12)
7. Världen knyts samman: handelsnätverk under medeltiden 8. Mikro- och makrohistoria: Osten och maskarna SEMINARIER 1. Produktion och mänsklig samvaro Syftet med seminariet är att diskutera jordbrukets centrala betydelse för det medeltida samhället, att analysera utvecklingslinjer i jordbruket (t.ex. utvecklingen av godsekonomier och samspelet mellan jordbruksproduktion och befolkningstillväxt) och att diskutera vilken städernas roll var i ståndssamhället och i den medeltida ekonomin. Under seminariet jämförs ojämlikhetens former i olika delar av världen genom varianter av sociala hierarkier, genusrelationer och vardagens realiteter. 2. Statsformering och samhällsomvandling Syftet med seminariet är att identifiera och diskutera linjer, drivkrafter och varianter i statsformeringsprocessen kring de feodala monarkierna, samt att diskutera förändringarnas inverkan på samhället och dess människor. Faktorer bakom kungarikens och imperiers framgångsrika etablering respektive territoriella sönderfall och upplösning lyfts fram. Fokus ligger på Europa, men förståelsen av statsbildningsprocesserna fördjupas genom jämförelser med förhållanden och utvecklingslinjer i andra delar av världen. 3. Handel och imperier Syftet med seminariet är att identifiera den medeltida världens viktigare kontaktnät (utbytet av handelsvaror, innovationer, kunskaper, religioner och biologiskt gods grödor men även sjukdomar) samt diskutera hur dessa kontakter kan tolkas. De stora imperiernas roll för handeln och vice versa analyseras. 4. Historiens mikro- och makronivåer Seminariets syfte är att låta studenterna fördjupa och använda sina kunskaper i mikrooch makrohistoria som vetenskapliga perspektiv och analytiska begrepp och att ge dem tillfälle att träna på att läsa snabbt och aktivt utifrån en bestämd frågeställning, det vill säga att läsa problemorienterat istället för faktaorienterat. EXAMINATION Närvaro vid alla seminarier. Vid seminariet Historiens mikro- och makronivåer examineras boken Osten och maskarna. Betygen U och G ges. För Godkänt krävs att studenterna i sina basgrupper förbereder en skriftlig reflektion kring förelagt tema samt att de närvarar och aktivt deltar i seminariet. Momentet avslutas med en skriftlig salstentamen med betyg U/G/VG. Betyget på salstentamen bestämmer betyg på momentet. 7 (12)
Moment IV. Krut, socker och böcker: 1500 1850 (7,5 hp) Varför utvecklades några små stater i det nordvästra hörnet av Europa till globala imperier som behärskade stora delen av världen? På momentet behandlas denna fråga liksom andra centrala historiska problem, som till exempel varför större och effektivare krigsmakter växte fram under denna period, vilka följderna blev av den transoceana handelns uppkomst och den ökade rörelsen av människor samt hur nya idéer kring samhällens organisering förändrade så väl kulturella föreställningar som interaktionen mellan människor. Momentet om den tidigmoderna tidens historia ca 1500 1850 syftar till att ge studenterna kunskaper om de viktigaste politiska, ekonomiska och sociala processerna under denna period. På momentet fokuserar vi framförallt på tre sammankopplade processer utifrån ett utpräglat globalt perspektiv: statsformering; handel, försörjning och konsumtion; samt sociala hierarkier och kulturella föreställningar. Innehåll Statsformering fokus på statsformeringens drivkrafter och effekter ur ett globalt perspektiv. Likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser är i fokus. Handel, försörjning och konsumtion fokus på hur man försörjde sig i olika delar av världen. Den agrara utvecklingen är viktig här. En annan viktig aspekt är den ökade ekonomiska integrationen med handel mellan världsdelarna och konsumtion av produkter som hade producerats på andra sidan jordklotet. Ett tredje område är den industriella revolutionen, det vill säga införandet av en mekaniserad produktion med en tydlig arbetsdelning. Sociala hierarkier och kulturella föreställningar fokus på hur olika samhällsordningar uppkom, reproducerades och förändrades. Dels handlar det om hur ordningarna fungerade i praktiken, dels hur de legitimerades. Studenterna får också jämföra olika samhällsordningar. Ett annat tema är offentlighetens framväxt och vilka konsekvenser detta fick för samhällsordning och människors identiteter. FÖRELÄSNINGAR 1. Introduktion 1: Statsformering 2. Fallstudie 1: handlar om utvecklingen i ett utomeuropeiskt fall som Kina 3. Fallstudie 2: handlar om utvecklingen i antingen ett europeiskt eller utomeuropeiskt fall. 4. Fallstudie 3: handlar om utvecklingen i ett europeiskt fall som Spanien. 5. Fallstudie 4: handlar om utvecklingen i ett europeiskt fall som Sverige 6. Introduktion 2: Handel, försörjning och konsumtion. 7. Den agrara utvecklingen 8. Den globala handeln 9. Den industriella revolutionen 8 (12)
10. Introduktion 3: Sociala hierarkier och kulturella föreställningar. 11. Hushållsideologier 12. Ståndssamhället och dess manifestering 13. Offentlighetens framväxt SEMINARIER 1. Från lapptäcke till nation: europeisk statsformering 1500 1850 Syftet med detta seminarium är att studenterna ska diskutera likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser under tidigmodern tid. Vidare ska de jämföra olika tolkningar av utvecklingen. Problem som behandlas är framväxten av mer centraliserade stater, krigens betydelse och kopplingarna mellan statsformeringen och reformationen/motreformationen. Ett annat område som behandlas är hur de gamla politiska ordningarna blev utmanade i slutet av 1700- och början av 1800-talet och de politiska konsekvenser detta fick för de europeiska staterna. 2. Imperier: linjer, tolkningar och kontroverser Syftet med detta seminarium är att studenterna ska jämföra de olika imperier som existerade i världen under tidigmodern tid. En central fråga är hur man ska förstå att det var europeiska stater som under framförallt 1800-talet blev så dominerande i världen. Olika förklaringar till den europeiska hegemonins framväxt diskuteras och problematiseras. 3. Från hushåll till marknad och tillbaka Syftet med detta seminarium är att studenterna ska diskutera de skilda förutsättningarna för människors försörjning i världen under tidigmodern tid. Fokus på agrar produktion, men också konsumtion och handel. Kopplingarna mellan produktion, konsumtion och handel lyfts fram och problematiseras. En annan central aspekt är hur den industriella revolutionen ska förklaras. 4. Det ordnade samhället i globala perspektiv I Syftet med detta seminarium är att studenterna ska diskutera olika aspekter av samhällsordningen i Europa under tidigmodern tid. I fokus står hushåll, ståndstillhörighet och kön som sociala kategorier. Tanken är att studenterna ska resonera om hur dessa ordningar fungerade i teorin och i praktiken. Vidare är det centralt att diskutera hur och varför dessa ordningar förändrades. 5. Det ordnade samhället i globala perspektiv II Syftet med detta seminarium är att studenterna ska jämföra olika samhällsordningar under tidigmodern tid. I fokus står det amerikanska slavsystemet, europeiska ståndssamhället och indiska kastsystemet. Samtidigt är det en övning i frågor rörande relationerna mellan makro och mikro i historien, eftersom diskussionerna utgår från olika rättsfall som belyser enskilda aktörers handlingar såväl som existerande normer och strukturer. I samband med seminariet får studenterna lämna in en skriftlig reflektion. 9 (12)
EXAMINATION Närvaro vid alla seminarier. Individuell skriftlig uppgift som lämnas in i samband med det sista seminariet. Momentet avslutas med en skriftlig salstentamen med betyg U/G/VG. På momentet ger betygen U, G och VG. 10 (12)
MOMENT V. Frihet, fascism och fabriker: perioden 1850-2010 (7,5 hp) Vad har moderniseringsprocessen inneburit för världens samhällen? Svar ges genom studier av bland annat vägar mot demokrati eller diktatur, imperialismen och avkolonialiseringen, populärkulturens framväxt och de ekonomiska kriserna under 1900-talet. Kursen är tematiskt uppbyggd kring en rad politiska, ekonomiska och sociala processer och problem. I den politiska delen behandlas särskilt industristaternas vägar mot diktatur och demokrati samt nationalstaternas formering och den moderna nationalismen. Välfärdsstaternas uppkomst och kris diskuteras. De moderna staternas förhållande till varandra belyses, bland annat genom diskussioner av världskrigens, imperialismens och avkolonialiseringens orsaker och konsekvenser I det ekonomiska temat studeras industrialiseringsprocessens orsaker och ojämna utveckling i världen samt industrikapitalismens övergång i finanskapitalism. Här läggs särskild vikt vid att förklara ekonomisk utveckling och underutveckling under 1900-talet. I det sociala deltemat fokuseras särskilt klassamhällets och genusrelationernas förändring mot bakgrund av den ekonomiska strukturomvandlingen i de industrialiserade länderna. Vidare behandlas den demografiska förändring som moderniseringen innebar. Under detta delmoment diskuteras särskilt den moderna människans förändrade livsvillkor, däribland förändringen av barnets roll från ekonomisk till emotionell resurs. Utöver dessa tre breda teman ges studenterna även möjlighet att fördjupa sin förståelse av hur enskilda historiska fenomen och händelser kan förklaras på olika sätt. I seminariet Varför Förintelsen? behandlas både statshistoriska och socialpsykologiska texter om hur Förintelsen kan förstås. FÖRELÄSNINGAR 1. Introduktion 1: Momentintroduktion + Det långa 1800-talet 2. Introduktion 2: Det korta 1900-talet 3. Demokrati eller diktatur? 4. Imperialismen och avkolonialiseringen 5. Den andra industriella revolutionen 6. Industrialiseringens ojämna utveckling 7. Konsumtionssamhället och globaliseringen 8. Demografiska förändringar i modern tid 9. Klassamhällets uppgång och fall 10. Genusrelationernas förändring i modern tid 11. Från arbetare till barn barndomens historia under 1800- och 1900-talet 11 (12)
12. Historiebruk SEMINARIER 1. Moderna statsformeringsprocesser: Industristater i förändring, global maktbalans i förändring Seminariet ger studenterna möjlighet att diskutera de viktigaste politiska processerna under moden tid och därigenom förbereda sig för PM 1. Syftet är att diskutera de moderna industristaterna utveckling till demokratier och diktaturer under mellankrigstiden, dessa staters erövring av världen samt att utifrån David Harvey anlägga ett problematiserande perspektiv på västvärldens samhällsutveckling under 1900-talet. Seminariet förbereds med seminariefrågor. 2. Varför Förintelsen? Seminariet syftar till att studenterna ska lära sig att en enskild historisk händelse kan förklaras på olika sätt, samt att historiska förklaringar kan innebära både att man ser till aktörers sociala och psykologiska bevekelsegrunder och en händelses nödvändiga förutsättningar. Studenterna får möjlighet att öva sin förmåga att diskutera olika orsaksförklaringar, och vad en orsaksförklaring kan innebära, genom exemplet Förintelsen. Seminariet förbereds genom att delar ur Zygmunt Baumans Auschwitz och det moderna samhället samt Christopher Brownings Ordinary men läses. 3. Den moderna ekonomins förändring: Från den andra till den tredje industriella revolutionen Seminariet ger studenterna möjlighet att diskutera de viktigaste ekonomiska processerna under moden tid och därigenom förbereda sig för PM 2. Syftet är att diskutera olika förklaringar till industrialiseringsprocessernas drivkrafter och ojämna utveckling i världen under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras välfärdsstaternas ekonomiska utveckling under 1900-talet samt övergången till konsumtionssamhällen. Under seminariet berörs även politiska konsekvenser av de ekonomiska förändringarna under det sena 1900-talet. Seminariet förbereds med seminariefrågor. 4. Den moderna människans förändring: Från producent till konsument Seminariet ger studenterna möjlighet att diskutera de viktigaste sociala processerna under moden tid och därigenom förbereda sig för PM 3. Syftet med seminariet är att analysera och diskutera klassamhällets uppgång och förändring, de förändrade genusrelationerna och dess förhållande till ett samhälles välfärdssystem, barnens förändrade situation angående arbete och skolgång, samt den demografiska övergången under perioden. Seminariet förbereds med seminariefrågor. EXAMINATION Närvaro vid alla seminarier. Examinationen sker genom författandet av tre (3) skriftliga PM-uppgifter om cirka 3 sidor. PM 1 handlar om politiska processer, PM 2 om ekonomiska och PM 3 om sociala processer. PM-uppgifterna publiceras på studentportalen under kursens gång. 12 (12)