Handslaget 2004 2007 1
Innehåll Handslaget inleddes den 1 januari 2004. Idrotten hade fått ett uppdrag av regeringen att öppna dörrarna för fl er. Stockholms Idrottsförbund fi ck som distriktsförbund uppdraget att organisera samarbete mellan föreningarna och skolan. Handslagets ramverk från Riksidrottsförbundet var tydligt, men gav oss som distriktsförbund stor frihet att själva utforma vår verksamhet. Vi ville vara obyråkratiska och ge stor frihet till och lita på föreningarna. Vi ville att stora idrotter skulle dra fram de små och att lagidrotter och individuella idrotter skulle fi nnas i samma nätverk. Vi visste att barn måste få pröva på idrotterna tidigt, innan de väljer bort och bestämmer sig för att inte vara med. Därför ville vi inte satsa på äldre årsgrupper. Vi konstaterade också att det var viktigt att snabbt få fram regler och skjuta lite från höften. Felaktigheter skulle vi rätta till under resans gång. När vi nu i efterhand ser resultatet kan vi vara stolta. Vi har hittat en modell som har engagerat, inspirerat och lockat fram viljan att utveckla ny idrottsverksamhet för barns dagliga fysiska aktivitet. Stockholms Idrottsförbund Solna augusti 2007 SOLNA AUGUSTI 2007 TEXT: STOCKHOLMS IDROTTSFÖRBUND FOTO: LINUS SÖDERLING, MIKAEL NASBERG, HELENA BJÖRCK, ULF BACKLUND LAYOUT: KARIN DANIELSSON Så här utvärderar Stockholms Idrottsförbund och nätverken Handslaget... 4 Stockholms Idrottsförbunds Handslag... 6 Nätverken... 8 Föreningarna Vinnare... 11 Skolorna Vinnare... 13 Kommunerna Vinnare... 15 Mål och måluppfyllelse... 16 Skapa fl er tillfällen för barn att få tillgång till daglig, fysisk aktivitet genom idrottsaktiviteter i anslutning till skoldagen... 16 Ge barn en chans att välja en idrott som passar just dem... 18 Skapa ett bestående intresse för egen idrottsaktivitet hos fl er unga människor... 20 Bilda nätverk för långsiktigt samarbete mellan kommunen, skolan och idrottsrörelsen... 22 Utbilda fl er idrottsledare... 24 Har vår förhoppning infriats så att vi kunnat öka samarbetet mellan kommuner, skola och idrotten?... 26 Statistik... 28 Föreningars och skolors aktivitet i nätverken... 28 Utveckling av antalet aktiva föreningar i nätverken... 29 Utveckling av antalet idrotter/föreningar per nätverk... 31 Utveckling av antalet aktiva skolor i nätverken... 32 Utveckling av antalet skolor per nätverk... 33 Förhållandet idrott och aktiva skolor under år 4.... 34 Ekonomi... 36 Utbildning... 38 Slutord... 39 2 3
Så här utvärderar Stockholms Idrottsförbund och nätverken Handslaget Handslaget i Stockholmsdistriktet fick en kort startsträcka. Därför behövde informationen vara tydlig och bred och administrationen enkel. Alla ansökningar skulle hanteras på ett rättvist sätt utan att projektet skulle begravas i administration. Det regionala arbetet har letts av en styrgrupp med två företrädare för Stockholms Idrottsförbunds styrelse, en projektledare, en företrädare från ett specialdistriktsförbund (SDF), en från ett specialidrottsförbund (SF) samt en representant från SISU Idrottsutbildarna Stockholm. Projektet har också haft en referensgrupp, som bestått av projektledaren och representanter från de olika nätverken. Projektledaren har haft det operativa ansvaret. Efter regionala informationsträffar i alla stadsdelarna i Stockholms stad och i distriktets övriga kommuner, uppmanades alla att skicka in en beskrivning av hur de tänkt organisera Handslaget. Ansökan, som kallats verksamhetsbeskrivning, har innehållit en verksamhetsplan och en ekonomisk plan. Ansökan har även fungerat som ett avtal där alla ingående parter undertecknat en överenskommelse om den planerade verksamheten. Nätverken har alltså lämnat in en ny verksamhetsbeskrivning inför varje Handslagsår. I den här utvärderingen framgår att alla regioner i distriktet haft verksamhet under hela Handslagsperioden eller under en del av Handslagets fyra år. Ersättningen har till stor del grundats på verksamhetens volym. Under Handslagets fyra år har Stockholms Idrottsförbund haft en större inledande informationsträff där alla skolor och idrotter fått en inbjudan att delta. Stockholms Idrottsförbund har haft sammanlagt 13 konferenser tillsammans med nätverkens styrgrupper. Utöver det har vi arrangerat fyra konferenser med grupper som bestått av bland andra skolledare och SDF-ordförande. Handslagets utveckling har till lika stor del präglats av styrgruppens idéer som av de samtal som förts under konferenserna. Konferenserna, som även fungerat för informationsspridning, har till stor del varit en inspirations- och utvecklingsplattform, där målet med dialogen hela tiden varit att utveckla Handslaget. Nätverken har efter varje avslutat år med Handslaget redovisat sin verksamhet. Redovisningarna har beskrivit aktiviteterna, föreningarna, ledarna, skolorna och ekonomin. Utvärderingen är förutom dessa årliga rapporter baserad på: Intervjuer utförda av styrgruppens medlemmar Ögonblicksskildringar av nätverksrepresentanter Guldkorn berättade av representanter bland nätverkens sammankallande Minnesanteckningar från Stockholms Idrottsförbunds 13 konferenser C-uppsatser gjorda av elever från Lärarhögskolan och GIH SISU Idrottsutbildarna Stockholms utvärdering angående ledarutbildningarna En del nätverks egna utvärderingar Vi har valt att redovisa den här utvärderingen i tre delar: Första delen beskriver modellen som Stockholms Idrottsförbund valde att organisera Handslagsverksamheten i. Där beskrivs nätverkens uppbyggnad och hur föreningarna, skolorna, kommunerna och framför allt barnen blivit vinnare. Andra delen beskriver vår måluppfyllelse. Den tredje delen innehåller statistik som förstärker och visualiserar bilden av förändringar som präglat Handslaget. 4 5
Stockholms Idrottsförbunds Handslag Här är alla vinnare Skolan + Idrotten + Kommunen = Sant Stockholms Idrottsförbund hade en vision: Det finns en idrott för varje barn. Handslaget startades år 2004 med mål att hjälpa barn hitta just sin idrott. Därför bildades nätverk för samarbete mellan skolorna, idrottsföreningarna och kommunerna i distriktet. Receptet fysisk aktivitet för låg- och mellanstadiebarn i anslutning till skoldagen. Stockholms Idrottsförbunds Handslag vill Skapa fler tillfällen för barn att få tillgång till daglig, fysisk aktivitet genom idrottsaktiviteter i anslutning till skoldagen Ge barn en chans att välja en idrott som passar just dem Skapa ett bestående intresse för egen idrottsaktivitet hos fler unga människor Skapa en idrottsverksamhet som traditionellt inte betalas av skolan eller kommunen Bilda nätverk för långsiktigt samarbete mellan kommunen, skolan och idrottsrörelsen Utbilda fler idrottsledare Vi vill att barn, som ännu inte hittat sin idrott, ska ges chansen att upptäcka glädjen i fysisk aktivitet. Det är barnen värda. Ledordet är mångfald. Barnen får träffa olika idrottsföreningar och prova på en mängd idrotter, både i lag och individuella. Resultatet fler barn får ett bestående intresse för idrott i Stockholmsdistriktets idrottsföreningar. Kommun Företrädare för skolan och idrotten Satsning Region Administration Engagemang Förening Mångfald Spetskompetens Idrottsledare Organisation Engagemang Skolan Arena Barn Trygghet Kompetent skolpersonal Engagemang 6 7
Nätverken Hur organiseras en verksamhet som Handslaget i Stockholmsdistriktet? Stockholms Idrottsförbund valde att starta ett nätverk i varje kommun, och ett i varje stadsdel i Stockholms stad. I varje nätverk ingår minst tre idrotter, tre föreningar, ett antal skolor och företrädare från idrotts- och skolförvaltningen. Varje nätverk har bildat en styrgrupp där en idrottsföreträdare är sammankallande. Under Handslagets fyra verksamhetsår har 39 unika nätverk 39 nätverk bildats från Upplands Väsby och Vallentuna i norr till Botkyrka och Nynäshamn i söder. Varje nätverk har sin egen tolkning av uppdraget och förutsättningarna för verksamheten ser mycket olika ut, beroende på befolkningsunderlag, föreningstäthet, skolornas geografi, infrastruktur och parternas engagemang. Resultatet är 39 verksamheter som lett till en mångfald av positiva upplevelser för barn i Stockholmsdistriktet. Visst kan det vara tuff t ibland att ge alla barn den uppmärksamhet som de vill ha eftersom de är så många. Men de fl esta tycker det är jättekul. Hört i nätverken Nio föreningar har deltagit i arbetet med att låta elever prova på olika idrotter inom Handslagets ram. Några av föreningarna kommenterar själva verksamheten så här: Ridklubben: De barn som deltagit har fungerat bra och flera stycken börjar rida till hösten. Tennisklubben: Fungerat jättebra! Cirka hälften av de deltagande eleverna har anmält sig till vår verksamhet. Kanotklubben: Handslaget har lett till en mycket stor efterfrågan på vår verksamhet. Det är en ökning med cirka 300%. Som representant för idrotten har jag upplevt ett mycket stort och positivt deltagande från såväl idrottsföreningar, politiker, tjänstemän, rektorer och lärare utan vars hjälp detta aldrig kunnat genomföras. Under våren har 18 idrottsklubbar representerande 12 olika idrotter varit verksamma på 22 skolor. Totalt har 82 ledare varit verksamma. 8 9
Föreningarna vinnare Barnen kallar oss Handslaget. Dörren är öppen. Handslaget har öppnat dörrarna för barnen in i idrotten, tack vare att föreningarna har möjlighet att träffa nya barn i anslutning till skoldagen. Föreningarna representerar alla idrotter i form av utbildade ledare, som kommer lastade med engagemang och kunskap till skolorna och presenterar idrott. Målet är att alla idrotter kommer med i verksamheten, inte minst de mindre uppmärksammade idrotterna. Handslagets satsning står för en barnvänlig pedagogik den stimulerar även de barn som ännu inte funnit sin idrott till att hitta glädjen i fysisk aktivitet. Det betyder bland annat: Nya metoder för idrotter som samverkar för idrottslig mångfald Idrott för barn och inte för små vuxna, där aktivitet och glädje står i centrum Fysisk aktivitet som består av lekfull verksamhet, inte traditionella träningspass Våra barn är värda att mötas av utbildade ledare. För att detta ska lyckas är en ordentlig utbildningssatsning med de ansvariga inom Handslagets verksamhet avgörande. Därför har snart 600 ledare genomgått Handslagets ledarutbildning. Därför är idrottsföreningarna vinnare. Unga ledare verksamma i skolan utbildas till Handslagsledare. Vilken förening är med hemma hos dig? Gå in på www.stockholmsidrotten.se Följande idrotter har ingått i Stockholms Idrottsförbunds Handslag Amerikansk fotboll Badminton Bandy Bangolf Baseball/Softball Basket Bob/Rodel Boule Bordtennis Bowling Boxning Brottning Budo Bågskytte Curling Cykel Danssport Fotboll Friidrott Frisbee Fäktning Golf Gymnastik Gång Handboll Handikapp Innebandy Ishockey Judo Kanot Klättring Konståkning Korpen Mångkamp Motorcykel Orientering Racerbåt Ridsport Ringette Rodd Rugby Segling Simning Skidor Skolidrott Skridskor Sportskytte Squash Taekwon-do Tennis Tyngdlyftning Volleyboll 10 11
Skolorna vinnare Här har rektorn gjort barnen och personalen på sin skola till vinnare. Skolorna som deltar i verksamheten har skapat luckor i elevernas scheman under skoldagen för att ge plats åt Handslaget. Aktiviteterna ska bedrivas i tid och rum så nära skoldagen som möjligt och i första hand ske kontinuerligt under en längre eller kortare period. Flera skolor har utnyttjat möjligheten att erbjuda andra mindre vanliga idrotter under särskilda temadagar. Tillsammans med den ordinarie idrottsundervisningen, som inte får bytas ut, ger Handslaget barn mer fysisk aktivitet. Arbetsklimatet och glädjen på skolorna ökar och därmed förbättras resultaten. Vilka får möjligheten? Handslagets målgrupp i Stockholm är låg- och mellanstadiebarn med betoning på mellanstadiet. Stockholms Idrottsförbunds mål är att barn som ingått i Handslagets verksamhet under mellanstadiet ska få fortsatt möjlighet till fysisk aktivitet via Handslaget under skoltid även efter årskurs 6. Handslaget skapar ny idrottsverksamhet inte verksamhet som traditionellt ska betalas av eller ingå i skolans ordinarie verksamhet. Över 200 rektorer har insett möjligheten. Onsdag den 18:e maj samlades omkring 200 barn i åldrarna 10 12 år för en temadag med fotboll, innebandy, ishockey, skridskoåkning, orientering och en avslutande tipspromenad på schemat. Det blev en dag som vi alla kommer att minnas en lång tid. 12 13
Kommunerna vinnare När Stockholms Idrottsförbund uppmanade kommunerna i länet att samla sina föreningar och skolor till Handslaget var samtliga positiva. I varje kommun, och stadsdel i Stockholms stad, bildades nätverk och styrgrupper med representanter från skol- och idrottsförvaltningarna. Vad innebär det? Jo, att varje kommun och stadsdel fick en given väg till skolan och föreningslivet. Kring sammanträdesborden har styrgrupperna skapat aktiviteter och aktivitetsytor för barnen. Aktiva barn blir kommunernas framtid. Kommunerna och stadsdelarna blir vinnare när stora och små trivs och mår bra. Handslagets kraft och positiva anda har lett fram till samarbeten inom kommunerna med så väl polisen och Brottsförebyggande rådet som med socialtjänsten. Därmed är också kommunerna vinnare. När tusentals barn börjar idrotta ökar behovet av aktivitetsytor rejält. Stockholms Idrottsförbund har under Handslagets fyra år tagit initiativ till att skapa 33 nya aktivitetsytor för över 20 idrotter. Bland annat har initiativen bidragit till: Allvädersbanor för friidrott Kulan-planer för basket, fotboll, volleyboll, innebandy och handboll utomhus Föreningslokaler Orienteringskartor Specialytor för tennis, bandy och Amerikansk fotboll Alpina anläggningar med lift och bike-park Elbelysning på olika anläggningar Barn i rörelse kommunens väl. KOMMUNERNAS HANDSLAG med föreningarna och skolorna har givit barn möjligheter att bli mer fysiskt aktiva. Aktivitetsytorna lockar till rörelse. Nyutbildade ledare skapar attraktiv verksamhet. Det här är plattformen för kommunerna att skapa idrottspolitiska program. Så blir barnen vinnare igen. 14 15
Mål och måluppfyllelse Skapa fler tillfällen för barn att få tillgång till daglig, fysisk aktivitet genom idrottsaktiviteter i anslutning till skoldagen Hört i nätverken Under det fjärde Handslagsåret uppgick antalet tillfällen med fysisk aktivitet för barn i anslutning till skoldagen till närmare 25 000. Det innebär att varje skola som valt att ingå i Handslagets verksamhet i genomsnitt haft cirka 100 extra tillfällen av fysisk aktivitet under läsåret. Innebär det att målet är nått? Ja, förmodligen, men inte nödvändigtvis. Det visar att vi har skapat fler tillfällen men betyder det automatiskt även att fler barn har blivit aktiva? Nätverken fick, inom givna ramar, fria händer att utforma verksamheten vilket gjort att tolkningen av uppdraget värderades på olika sätt. Nätverken har haft utrymme att utnyttja lokala förutsättningar på ett optimalt sätt. Ofta har det gynnat verksamheten men ibland har det varit svårt för det lokala nätverket att finna nya vägar och metoder. Resultatet har ibland inneburit att antalet aktiva barn vid olika aktivitetstillfällena varit lågt. Orsaker kan vara att vissa skolor ibland använt sig av ett anmälningsförfarande som inte har lockat alla barn. En annan orsak kan vara att en del nätverk har lagt aktiviteterna på avstånd från skolan, både i tid och plats. Eftersom ansvaret för verksamheten delas av så många, har det inte varit möjligt att räkna antalet aktiva barn. Varje idrott har sin ledare och barnen lämnas inte alltid av samma person från skolan. Många barn har varit aktiva vid många tillfällen och andra vid få. Ibland har barnen provat en mängd olika aktiviteter på en temadag. Det bästa har varit att vi har kunnat aktivera inaktiva barn och fått in föreningslivet i skolan. Vi har fått möjlighet att erbjuda barnen att prova-på olika idrotter och i många fall sådana som de aldrig hade kommit i kontakt med annars Sällan eller aldrig har skolan genomfört ett projekt som varit så positivt och som uppskattats så mycket av både barn och föräldrar. Det har gett energi att gå vidare. Handslaget har fått idel lovord och den utvärdering som vi gjorde i slutet på vårterminen visade på att de flesta var mycket nöjda och ett stort antal föräldrar lovordade projektet och hoppades verkligen att det skulle bli en fortsättning. Det var en häftig känsla att upptäcka helt nya talanger bland barnen. På pistolskyttet kom en helt ny grupp fram. Många som i vanliga fall inte legat så långt fram gjorde nu succé. Häftigt! Det roligaste var nog klättringen där de flesta killarna var ganska kaxiga innan de klättrade och sedan visade det sig att tjejerna var mycket bättre. Klättrade både högre, snabbare och med större lugn modigare helt enkelt. 16 17
Ge barn en chans att välja en idrott som passar just dem Skolan skräddarsyr något för varje årskull. Det har inneburit nästan 100 procent deltagande av eleverna. Antalet idrotter som ingått i verksamheten har stadig ökat. Av idrotterna som ingår i RF-familjen saknades endast 21 när år 4 avslutades. Det innebär att 47 idrotter medverkade i verksamheten under Handslagets fjärde år. Idrotter som bara finns i ett nätverk har halverats från år 3 till år 4 och uppgick under det fjärde året till fem idrotter. De idrotter som saknas har liten eller ingen verksamhet för barn i Stockholmsområdet. Övriga idrotter har haft ledarbrist och har därför inte kunnat vara verksamma. Kravet från Stockholms Idrottsförbund har varit att varje barn ska få möjlighet att prova på minst tre olika idrotter, något som samtliga nätverk har uppfyllt i de flesta fall med bred marginal. I genomsnitt har varje nätverk haft närmare 10 olika idrotter. De 10 idrotterna har representerats av såväl lagidrotter som individuella idrotter. Barnen har därför haft chans att välja en idrott som passar. Men ibland behöver de hjälp att välja. Vi önskar att både utbudet och presentationen av idrotter hade varit ännu större. 47 idrotter medverkade under Handslagets fjärde år. Hört i nätverken Min kamrat, som är en hängiven orienterare, hade stakat ut framtiden för sin son. När pojken hade provat fotboll och en del andra aktiviteter var tiden mogen för introduktion av orientering. När jag nyfiket undrade hur det gått för sonen fick jag ett svar med en blandning av sorg och stolthet. Nä, det blir nog inte orientering. Han har börjat med bågskytte. Han fick testa på en Handslagsaktivitet i skolan och tyckte det var jätteroligt. Vi valde att göra alla aktiviteter obligatoriska för alla i 3:an och 4:an. Då fick alla möjligheten att prova på alla olika aktiviteter. Vi valde också att ha ganska små grupper på 15 elever för att de skulle få mycket stöd och vägledning av ledarna. 18 19
Hört i nätverken Skapa ett bestående intresse för egen idrottsaktivitet hos fler unga människor Om vi har skapat ett bestående intresse för fysisk aktivitet är svårt att avgöra. I alla fall efter bara fyra års verksamhet. Några mätpunkter är dock givna. Föreningarna har angivit hur många nya medlemmar som Handslaget har genererat. Under det tredje och fjärde året anslöt sig 3000 barn per år, vilket blir över 160 nya medlemmar per nätverk under andra halvan av projekttiden. Det är intressant att se alla de exempel på små sovande föreningar som har vaknat till liv och fått en rejäl skjuts i verksamhet. Det kan gälla den lilla brottarföreningen i Huddinge, den kämpande speedwayklubben med verksamhet långt från den täta bebyggelsen eller rodelåkarna i Nacka. Här är alla vinnare. Om barnen fått ett bestående intresse får framtiden utvisa. En sak är dock tydlig och klar - många barn har hittat idrotter och roliga sätt att aktivera sig på som de annars inte skulle ha hittat. De kanske inte ens kände till att idrotten fanns i deras närmiljö. Nu behövs en fortsättning på Handslaget. Det är viktigt att de barn som har hittat sin idrott även stimuleras att fortsätta. Därför behöver stödet utökas så att dessa barn inte lämnar idrotten. Och för att skapa en bestående förändring krävs uthållighet. Några nätverk har valt att ha fritidshem som utgångspunkt för Handslaget, och det finns fördelar med detta. Men för att skapa ett bestående intresse över tid behöver dessa nätverk utvidga sin verksamhet. Vi på skolan är mycket nöjda och ser detta som ett viktigt inslag i våra elevers dagliga verksamhet. Sett till anmälningar och deltagarantal har vi gjort en ökning och vi har haft ett större deltagarantal på flicksidan. En oförglömlig syn var när alla dessa små tjejer och killar gled ut på isen i full hockeymundering. Vi försökta knäppa bilder men när de sedan skulle publiceras gick det inte att identifiera spelarna. Ett antal av barnen anmälde sig på föreningarnas hemsidor redan vid första tillfället. Inriktningen har varit att fånga intresset hos icke aktiva barn idag. Svårt att definiera antalet då detta har vägts in i aktiviteter som vi har sedan tidigare. Beräknat 15 personer per aktivitet har varit inaktiva tidigare. Samtliga föreningar har efter aktiviteterna sett ökat antal medlemmar vilket gör att styrelsen ser detta som mycket lyckat. 20 21
Bilda nätverk för långsiktigt samarbete mellan kommunen, skolan och idrottsrörelsen Ambitionen att bilda nätverk i alla Stockholms läns kommuner och i alla stadsdelar i Stockholms stad är uppnådd. I alla delar av Stockholm har föreningar, skolor och kommunala förvaltningar tillsammans producerat Handslagsverksamhet. En del nätverk har bara varit verksamma under ett eller två år. Vissa har kommit igång sent och andra har gjort ett uppehåll för att senare komma igång i ny form med nya idéer. Orsaken till att nätverken inte kan permanenta sin verksamhet är en eller fler: De saknar en stark sammankallande och drivande person Bristande samarbete och deltagande Engagemanget eller orken är inte tillräckligt stor i: - Skolan. Rektor måste visa sitt tydliga engagemang. - Idrottsföreningarna. Föreningarnas styrelser måste ta ställning i praktiken. - Idrotts- eller skolförvaltningen. De måste visa ett tydligare stöd till verksamheten. Brist på ledare Lokalbrist Otillräcklig information De tydligaste svaren på vad som varit avgörande i de aktivaste närverken är mötet och samtalet. Alla tre parter har tvingats till konferensbordet för att enas kring ett gemensamt intresse. Förståelse för hur tankarna går, förståelse för vad orden i respektive krets betyder och förståelse för varandra har varit avgörande. Tre starka krafter har då kunnat enas om en ambition. De nätverk som ännu inte har utvecklat verksamheten i full skala har inte prioriterat det avgörande mötet. Handslaget har krävt ett engagemang och en öppenhet för att lyckas. Den första känslan av att vi var på väg att skapa en förändring var när vi började förstå varandra. Mötet mellan de olika världarna idrotten, skolan och kommunens företrädare öppnade oanade möjligheter. Vi är alla resurser inom olika områden. Nu förstår vi att vi alla har samma mål men med olika utgångspunkt. Korpen startade samarbete med skolhälsovården för att nå överviktiga barn. Barnen har erhållit rörelserecept av skolsköterska och slussas till Club Korpen-aktiviteter. Cirka 140 recept har kommit till Korpen under 2006-2007. Nya aktivitetsgrupper för barn från 6-15 år har startats i bland annat vattenaktiviteter, dans, äventyrsgympa med flera. Lärarna och eleverna går i led cirka 2 kilometer från skolan till hallen. Tränarna har fått fin kontakt med eleverna och lärarna kan ta en kopp kaffe medan eleverna tränar och har roligt. Hört i nätverken 22 23
Utbilda fler idrottsledare Hört från ledarna Under Handslagets fyra år har 569 ledare utbildats. Av dessa är 252 flickor och 317 pojkar. Ledarna som utbildat sig har representerar 40 olika idrotter och 37 olika nätverk. Flest deltagare på kurserna har handbollen, friidrotten och fotbollen haft. Utbildningens innehåll har diskuterats flitigt under åren. Diskussionerna har gällt utbildningskrav, grenspecifikt innehåll, kurslängd, nivån på utbildning, fortbildning och fördjupning. Kravet från Stockholms Idrottsförbund har varit att alla barn ska mötas av en utbildad ledare. Det är varje barn värt. Utbildningen ska ge ett ledarskap i allmänhet. Handslagets verksamhet skall inte bedrivas som träningspass den ska betraktas som upplevelse och vara en introduktion till fysisk aktivitet. Därför har det varit viktigt med en grundläggande barn- och ungdomsledarutbildning, en utbildning där ledarskapet och rörelseglädjen prioriteras före den grenspecifika idrotten. Inför Handslagets första år inledde Stockholms Idrottsförbund en ambitiös utbildningssatsning med hjälp av GIH i Stockholm. Därefter tog SISU Idrottsutbildarna i Stockholm över ansvaret för ledarutbildningen. De flesta ledarna har fått goda vitsord från skolans personal men det finns även de som tycker att kvaliteten på ledarna är för ojämn. Man vill ha fler professionella ledare. Därför är en fortsatt satsning på utbildningen viktig. Önskar att jag valt att bli idrottslärare Behoven av utbildning ser olika ut i nätverken och föreningarna. En förening har ett stort behov av att ge unga ledare en mycket praktisk barnledarutbildning. En annan vill kanske utveckla sina ledare och verksamheten genom att ge dem input och ny kunskap. Ytterligare någon behöver utbildning i sin idrott. I en och samma kurs kan finnas allt från 14-åringen som aldrig tidigare varit ledare till den 50-åriga ledaren med exempelvis IH-utbildning och 20-30 års ledarerfarenhet. Jag fick en pratstund med en av ledarna som själv gick på gymnasiet. Han tyckte att det var väldigt roligt att komma ner till roddklubben och vara med nybörjare. Att ge dessa ungdomar chansen att prova på rodd. Han tränar och har tidigare tävlat i rodd själv. Det märktes att han brann för detta och tyckte det var roligt att träffa barnen. Ledaren har genomgått SISU:s grundläggande barn och ungdomsledarutbildning och Svenska Roddförbundets stegkurser. Verkligen glad att jag har deltagit i kursen. Föreläsningarna var riktigt bra. Boken om utvecklingspsykologi borde jag ha läst innan jag fick egna barn. Kursen har förändrat min syn på mitt agerande på och vid sidan av planen. Det var en bra, väldigt givande och lärorik kurs i sin helhet. Duktiga lärare och utbildare som lär ut. Bra att man fick ta del av allas funderingar och tankar. 24 25
Hört i nätverken Har vår förhoppning infriats så att vi kunnat öka samarbetet mellan kommuner, skola och idrotten? En del kommuner har tagit initiativ till idrottspolitiska program. Där finns fungerande lokala nätverk och engagemang från förvaltningarna med ansvar för skola och idrott. Det krävs politiska beslut för att ta fram idrottspolitiska program och på sikt måste satsningen på barns möjlighet till fysisk aktivitet blir en angelägenhet i kommunernas budgetering. Nästa steg kan vara att kommunen anställer en person som samordnare för nätverk mellan skolan och idrotten. Först då blir verksamheten en del av det kommunala folkhälsoarbetet. Politikerna i kommunen har, både före valet med rödgrön majoritet och i den nya alliansen de senaste fyra åren visat ett mycket stort intresse för Handslaget. Vi fick redan två veckor efter valet möjlighet att presentera Handslaget. Vissa nätverk har kommit långt i samarbetet mellan idrott, skola och idrottsförvaltning. Där har idrotten fått ett ökat förtroende och kommunen satsar exempelvis personalresurser och ställer i ordning aktivitetsytor. I en del närverk har man inte kommit lika långt. Strävan och uppfattningen hos samtliga är att kommunen måste prioritera denna typ av verksamhet på sikt. Det går inte att bara förlita sig på ideella krafter. Det krävs en idrottspolitisk plan. Nätverken kan presentera verksamhetens omfattning vad gäller aktivitet och ekonomi. De kan även visa de positiva effekterna i idrottsföreningarna och i skolan, och har även underlag för att diskutera utvecklingsmöjligheter med kommunens politiker. 26 27
Statistik Föreningars och skolors aktivitet i nätverken Under Handslagets avslutande fjärde år har totalt närmare 25 000 aktivitetstillfällen genomförts, vilket ger ett snitt på cirka 690 aktivitetstillfällen per nätverk. Det är en ökning med cirka 6 500 tillfällen jämfört med år 3. Jämför vi aktiviteternas modell kan vi notera att antalet temadagar i innerstaden inte är lika omfattande som i kranskommunerna. Däremot ökar den kontinuerliga verksamheten i Stockholms stad mer än i kranskommunerna. Tittar vi på redovisningen av antalet nyanslutningar till föreningarna under de två sista Handslagsåren, ser vi att över 3000 barn per år anslutit sig som nya medlemmar i någon förening, relativt jämnt fördelade mellan Stockholm och övriga kommuner i länet. Utveckling av antalet aktiva föreningar i nätverken Utvecklingen i Handslagets verksamhet som redovisas nedan visar att antalet aktiva idrotter i verksamheten ökat för varje år. Bara under det sista året syns en ökning med 24 idrotter/föreningar. Diagrammet visar hur aktiva föreningarna i nätverken har varit under åren. Vi ser en tydlig utveckling i antalet föreningar i nätverkens aktiviteter. Diagrammet redovisar nätverkens genomsnittsvärde av idrotter/föreningar per år. Totalt har 327 idrotter/föreningar ingått i verksamheten under år 4. År 3 och 4 har totalt över 6 000 barn anslutit 28 sig som nya medlemmar i någon förening. 29
Utveckling av antalet idrotter/föreningar per nätverk Det första diagrammet visar utvecklingen av antalet idrottsföreningar under hela Handslagsperioden i varje nätverk, i distriktets kranskommuner. I det andra visas samma uppgifter för verksamheten i Stockholms stad. Sammanlagt har föreningarna under åren representerat 52 olika idrotter, vilket innebär att endast 16 idrotter inte har tagit del av Handslagets medel i Stockholm. Antalet idrotter som bara finns representerade i ett nätverk i distriktet har år fyra minskat från tio till endast fem idrotter. Notera att skalan skiljer sig i de två diagrammen. 30 31
Utveckling av antalet aktiva skolor i nätverken Utvecklingen av antalet aktiva skolor per nätverk redovisas nedan. Diagrammen visar att antalet aktiva skolor i verksamheten ökar. Diagrammet redovisar nätverkens genomsnittsvärde av antal skolor per år. Totalt har 250 skolor ingått i verksamheten under år 4. Utveckling av antalet skolor per nätverk Det första diagrammet visar utvecklingen av antalet skolor under hela Handslaget i varje nätverk i distriktets kranskommuner. I det andra visas samma uppgifter för verksamheten i Stockholms stad. Notera att skalan skiljer sig i de två diagrammen. 32 33
Förhållandet idrott och aktiva skolor under år 4 Nedan illustreras hur förhållandet mellan antal skolor och antal idrotter/föreningar skiljt sig mellan nätverken. Notera att en del nätverk haft ett stort antal skolor som besökts av ett mindre antal föreningar/idrotter. I andra nätverk har ett stort antal föreningar/idrotter bedrivit verksamhet i ett mindre antal skolor. Notera att skalan skiljer sig i de två diagrammen. 34 35
Ekonomi Den ekonomiska prioriteringen har förändrats under åren. Något som kan liknas vid en gemensam plattform har vuxit fram. Av diagrammen nedan framgår vad merparten av pengarna har använts till. Det som inte rymts under dessa poster är resor och transporter och ett antal övriga utgifter som lokalhyror, kostnader för marknadsföring, föräldrainformation och i vissa fall mellanmål. Kostnaden för varje aktivitetstillfälle har under perioden minskat med 25 procent till 585 kronor per tillfälle. Då är alla kostnader inräknade. Av den totala kostnaden går cirka 61 procent till ledararvode. Den siffran har stabiliserats efter de inledande två åren. Efter Handslagsår 2 enades vi om att maximera det administrativa stödet till 10 procent av den totala verksamhetskostnaden. Då sjönk genomsnittskostnaden till knappt 10 procent. Orsaken till den högre kostnaden de första åren är de resurser som krävdes för att bygga upp nätverken. Kostnaden för utbildning var i början av Handslaget procentuellt sett högre. Men den faktiska siffran för år 2 och år 4 är nästan den samma. Under år 3 sjönk antalet utbildningstillfällen något. Förklaringen till varför ledarna som var verksamma under år 3 inte var lika utbildningsbenägna är troligen att många av dem utbildade sig under de första två åren. Under år 4 kom nya och fler ledare med i verksamheten varpå utbildningsbehovet ökade igen. Utbildningsbehovet är procentuellt sett inte lika stort som tidigare år. Antalet ledare ökar dock konstant. Att kostnaderna för utrustning sjunker bekräftar att det krävdes en del investeringar under de första åren. Därefter har den faktiska kostnaden ökat något men inte i samma utsträckning som ökningen av verksamhet. 36 37
569 utbildade ledare Utbildning Antalet utbildade ledare uppgår efter år 4 till totalt 569. De allra flesta är i åldersgruppen 16 till 20 år. Ledarna som utbildats kommer från 33 olika nätverk. De nätverk som inte representeras i statistiken har till stor del använt sig av redan utbildade ledare. Ledarna som utbildat sig med hjälp av pengar från Handslaget representerar 35 olika idrotter. Av de 35 idrotter som har haft representanter på kurserna har basketen, friidrotten och fotbollen haft flest deltagare. 38 39
Slutord Att engagera nya grupper med barn och ungdomar ställer krav. Krav på en bra organisation, och krav på en bra förankring hos alla aktörer och beslutsfattare. Inom Handslaget har aktörerna och beslutsfattarna varit föreningars styrelseledamöter, rektorer på grundskolor och kommunernas idrotts- och skolchefer. Föreningarna måste ha tillgång till idrottsanläggningar eller andra aktivitetsytor och tillgången på kompetenta ledare måste vara god för att kunna bedriva den utökade verksamheten. Problem inom dessa två områden är enligt flera engagerade ledare de största hindren för att kunna bedriva en lyckad verksamhet. Även svårigheten att bedriva Handslaget under skoldagen, utan att störa ordinarie undervisning, har varit ett hinder för många. Men den utökade verksamheten ställer även krav på ett stort lokalt engagemang hos eldsjälar med stor kompetens. Att hitta drivande krafter och stötta dem har varit både mödosamt och tidsödande. För att nå målet som innebar ett samarbete mellan skolan och idrotten i varje kommun och i varje stadsdel i Stockholms stad, beslöt vi oss för att bilda nätverk. Utan nätverken hade vi inte kunnat genomföra Handslaget. Vi har skapat väldigt mycket verksamhet, något vi ska vara stolta över. Ledarna i nätverken har givit barnen i skolorna fler tillfällen till fysisk aktivitet och ett bredare utbud. Det har till största delen varit helt ny verksamhet. Ledarna har till stor del varit unga ledare, som fått utbildning genom Handslagets kurser. Ledarna har utbildats i att se lekens betydelse och att barn attraheras av olika idrotter. Stockholmsdistriktet består av 22 kommuner, som alla har unika förutsättningar. Innerstaden har till exempel närheten och därmed möjlighet till snabb transport. Däremot saknar de tillgång till kranskommunernas anläggningar och andra aktivitetsytor, vilket betytt att stora lagsporter och idrotter som orientering, skidor och vattensport haft svårt i innerstaden. I kranskommunerna har de långa avstånden varit ett problem. Dels förflyttningar till specifika aktivitetsytor och dels resor för idrottsledarna, som måste ta sig mellan skolorna. En del områden har haft hinder av mer social karaktär medan andra har haft svårigheter att bygga broar mellan olika kulturer. Men de nätverk som direkt vågade hoppa på tåget blev snabbast framgångsrika. Efter hand tog en del nätverk kontakt med varandra och inledde samarbeten. Några av nätverkens sammankallande delade med sig av sin organisationsförmåga så att fler närverk utvecklades. Andra nätverk, som saknade idrotter i sin närhet, inspirerade föreningar i grannområden att utvidga sin satsning. Många lyfter fram samtalet som den stora framgångsfaktorn. Samtalet mellan idrottsledare och skolpersonal har ökat förståelsen hos alla. Två grupper med olika ledarinriktning har haft ett gemensamt mål. De erfarenheter och den kunskap som idrotten och skolan givit varandra har lagt grunden för ett lyckat Handslag. De kommunala företrädare som värderat och deltagit i detta har sett en enorm aktivitetsutveckling i sin kommun. Stockholms Idrottsförbund har givit så många föreningar som möjligt en chans att samarbeta med skolorna och på så sätt skapat fler tillfällen till daglig fysisk aktivitet genom idrott. Men var går gränsen för möjligheterna? Är det så att modellen inte passar alla distriktets kommuner eller idrotter? Är det så att de nätverk, som inte undanröjt alla hinder för att utveckla sin verksamhet, faktiskt behöver mer hjälp eller andra förutsättningar? Frågor som ännu inte har något svar. Vi kan vara stolta över att de flesta idrotter som är aktiva i Stockholmsdistriktet faktiskt har varit aktiva inom Handslagssatsningen. En del idrotter har inlett en ungdoms- och rekryteringssatsning tack vare Handslaget. Men andra kanske kan bli aktivare. Här borde fler av de stora, starka föreningarna kunna hjälpa de mindre som saknar tillräckligt med ledare och kraft. Merparten av kommunerna i distriktet har satsat på Handslaget i någon form. En del har sett stora vinster i Handslaget och har även satsat både ekonomiskt och personellt. Andra kommuner kan göra mer. Kommunernas beslutsfattare utlovade en fortsatt verksamhet i valrörelsen 2006. Förtroendet för idrotten hos skolan, Målet var att vi tillsammans skulle ge alla barn och ungdomar en chans att själv välja en idrott som passar kommunen och allmänheten har ökat. Vi behöver fler aktivitetsytor för att barnen ska kunna idrotta i sin närmiljö. Aktivitetsytor som ger barnen möjlighet att välja idrott. Vi behöver fler och bättre lokaler i och kring skolorna. Handslaget har varit mycket framgångsrikt. Satsningen har fått ett stort genomslag bland Stockholms idrottsföreningar och skolor och barnen har blivit mer fysiskt aktiva. Det är viktigt att aktiviteten får leva vidare och på sikt bli en del av idrottsrörelsens ordinarie verksamhet. Målet var att vi tillsammans skulle ge alla barn och ungdomar en chans att själva välja en idrott som passar. Alla de idrotter som medverkat i Handslaget har bidragit till att nå målet. Målet att visa och presentera idrotterna har också nåtts. Men innebär det att barnen och ungdomarna faktiskt har fått en chans att välja? Innebär det att vi skapat ett bestående intresse för egenvald idrottsaktivitet? Det krävs ett stort engagemang och stor uthållighet om vi ska nå de målen. Att skapa förändring tar tid. Det handlar inte bara om att trycka på en knapp eller att visa muskler och valmöjligheter. Att se om Handslaget har förändrat ett beteende och skapat ett bestående intresse får framtiden utvisa. Men en sak är säker. Om barnen hittat glädjen i fysisk aktivitet med hjälp av idrotten har vi kommit en bra bit på väg. 40 41
42 43
Det finns en idrott för varje barn. Låt oss ge barnen en chans att hitta den. Stockholms Idrottsförbund Smidesvägen 5 171 41 Solna stockholms.idrottsforbund@stockholmsidrotten.se www.stockholmidrotten.se 44