INSTUDERINGSFRÅGOR (med svar) 1. Vad är Nürnbergkoden för något, varför tillkom den? De etiska riktlinjer rörande medicinska experiment som upprättades i samband med Nürnbergrättegångarna vid andra världskrigets slut. Syftet var att se till att den typ av forskningsetiska övertramp som nazisterna gjorde sig skyldiga till inte skulle upprepas. 2. Nämn två (men bara två) krav som Nürnbergkoden ställde upp. Till kraven hörde att informerat samtycke måste inhämtas; att medicinska experiment måste syfta till att generera samhällsnyttiga resultat; att allt onödigt lidande måste elimineras; att risker för deltagarna inte får överstiga nyttan för människor med att genomföra experimentet; att forskningen måste genomföras av personer med erforderlig vetenskaplig kompetens; att forskaren måste ha en beredskap att avsluta ett experimentet om det finns skäl att tro att det skulle resultera i allvarlig skada om han(!) fullföljde. (Vilka två som helst av (exempelvis) dessa hade varit ett korrekt svar.) 3. Vem/vilka har formulerat Helsingforsdeklarationen? World Medical Association (ofta: Världsläkarförbundet ) 4. Vilka av följande är nu aktuella forskningsetiska riktlinjer/regelverk?: Nürnbergkoden, Helsingforsdeklarationen, Codex, Biomedicinkonventionen, Humanistiskt-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådets forskningsetiska principer. Helsingforsdeklarationen samt Biomedicinkonventionen. Nürnbergkoden är inaktuell och HSFR finns inte längre (och dess riktlinjer är inte längre gällande). 1
Codex är inget regelverk utan en webbportal, under Vetenskapsrådet, med (bl.a.) många länkar till riktlinjer och regelverk. 5. Vad var Tuskegeestudien respektive Vipeholmsstudien? Nämn två (men bara två) likheter mellan dessa studier. Tuskeegestudien (1932-72) avsåg att kartlägga naturalförloppet hos syfilis. I den amerikanska södern rekryterades i samband med vårdbesök 400 fattiga och icke läskunniga svarta män. Deras sjukdom studerades utan att de fick veta vad de led av och utan att behandlas för sjukdomen. Vipeholmsstudien (1947-51) syftade, mot bakgrund av den dåliga tandhälsan i Sverige, till att ge bättre kunskaper om uppkomsten av fr.a. karies. Över 600 personer med utvecklingsstörning, som vistades på Vipeholmsanstalten i Lund, blev föremål för forskningen. Den mest ökända delstudien var en provokationsstudie, där forskningspersonerna åt godis under olika kontrollerade betingelser, varefter sockerintagets effekter på tandhälsan studerades. Till likheterna mellan de två studierna hör att de båda involverade sårbara studiepopulationer, med begränsade möjligheter att själva ta ställning till sitt deltagande, och att man i de båda lät forskningspersonerna komma till (fysisk) skada. 6. Vad är s.k. deceptionsforskning för något? Forskning där deltagaren (eller den som tillfrågas om deltagande) avsiktligt vilseleds avseende studiens syfte, metod e.d. (Aktualiseras fr.a. när det finns skäl att tro att full och helt ärlig information gör det svårt att erhålla giltiga/trovärdiga resultat.) 7. Beskriv (den regionala) etikprövningsnämndens funktion. EPN är en myndighet vars uppdrag är att pröva om ansökningar gällande planerade forskningsprojekt kan godkännas utifrån etikprövningslagen (och nämnden kan uppställa specifika villkor för godkännande). 2
8. Vad är etikprövningslagen för något? En svensk lag (sjösatt 2004) som reglerar när en forskningsstudie måste etikprövas, samt beskriver under vilka villkor studien kan godkännas. 9. Vilken forskning måste enligt etikprövningslagen prövas? Forskning som uppfyller minst ett av följande villkor: - den innefattar behandling av känsliga personuppgifter (eller personuppgifter om vissa lagöverträdelser) - den involverar ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson - den avser att påverka forskningspersonen (fysiskt eller psykiskt) - den innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen (fysiskt eller psykiskt) - den innefattar studier på biologiskt material som tagits från en levande människa och kan härledas till denne - den innefattar studier på biologiskt material som tagits från avliden av medicinska skäl, och kan härledas till denne. (Exakta formuleringar ges i lagens 3-4, men ovanstående, och formuleringar som i sak uttrycker detsamma, hade godkänts.) 10. Ska studentarbeten etikprövas? Motivera ditt svar. Ett arbete på grundnivå och avancerad nivå ska inte etikprövas, om studien genomförs bara för ett utbildningssyfte, och det alltså inte finns någon ambition att dess resultat ska redovisas i vetenskapliga sammanhang (vetenskapliga publikationer, vetenskapliga kongresser etc.). Men om det finns en avsikt att publicera i ett vetenskapligt sammanhang, och arbete görs i samarbete med eller under ledning av en forskare, är presumtionen att det ska räknas som forskning, i etikprövningslagens mening. Då ska den etikprövas om den uppfyller något av villkoren som uppställs i 3-4. 11. Vad säger den s.k. utilitarismen? 3
Utilitarismen är en konsekvensetisk teori. Den säger, grovt, att vi i varje stund är moraliskt skyldiga att utföra den handling som får de sammanlagt bästa konsekvenserna (oavsett vem eller vilka dessa kommer till del). (Teorin ger naturligtvis specifika rekommendationer bara om den kompletteras med någon teori om vilka konsekvenser som ska ses som bra.) 12. Beskriv tre (men bara tre) vanliga invändningar mot utilitarismen. - Att den är alltför krävande vardagsmoralen tvingar oss inte till tillnärmelsevis så stora uppoffringar som utilitarismen kan tyckas göra, och det kan förefalla orimligt att vi dygnet runt ska behöva maximera det goda i världen. - Att den är alltför tillåtande enligt utilitarismen helgar ändamålen medlen och den tillåter man på olika sätt offrar oskyldiga individer, så länge sådant agerande medför tillräckligt goda konsekvenser för andra. Det har somliga uppfattat som orimligt, och de tänker sig att vissa handlingar inte borde få lov att utföras ens i de goda konsekvensernas namn. - Att det är orimligt att inte beakta hur det goda är fördelat för utilitarismen kan en persons extrema lycka (låt oss säga) uppväga mångas lidande. 13. Tror en konsekvensetiker att det finns absoluta rättigheter? Motivera ditt svar. Jämför ovan. En (ren) konsekvensetiker förnekar att det finns absoluta rättigheter. Alla s.k. mänskliga rättigheter bör vi enligt denne få lov att kränka, så länge konsekvenserna blir bättre av att vi gör det. Rätten till liv, hälsa, kroppslig integritet, yttrandefrihet, osv. inga av dem är enligt konsekvensetikern heliga. (Däremot skulle en konsekvensetiker samtidigt kunna anse att konsekvenserna faktiskt blir bäst om vi låtsas som om det finns absoluta rättigheter, och väsentligen alltid respekterar dessa.) 14. Kan onyttig forskning vara etiskt godtagbar. Förklara. 4
Forskning kan naturligtvis vara etiskt godtagbar i ett visst avseende och samtidigt inte godtagbar i ett annat. Om vi med onyttig forskning menar sådan som inte resulterar i kunskaper vi har nämnvärd användning för i verksamheter vi bryr oss om, är det rimligen ett slöseri med resurser (intellektuella, ekonomiska, etc.) som kunde använts på andra sätt oetiskt. Men den onyttiga forskningen kan samtidigt vara genomförd på ett sätt som uppfyller alla de forskningsetiska regler som ställts upp, respekterar de människor och djur som deltar, etc. Jfr resonemanget hos Helgesson, s. 80 (och föregående sidor). 15. Definiera begreppet personuppgift. En personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en (fysisk) person som är i livet. 16. Vilka personuppgifter räknas enligt Personuppgiftslagen som känsliga. Uppgifter som avslöjar/rör - ras eller etniskt ursprung - politiska åsikter - religiös eller filosofisk övertygelse - medlemskap i fackförening - hälsa - sexualliv 17. Vad handlar de s.k. Vancouverreglerna om? Om vad man måste ha bidragit med för att få lov att räknas som en (med)författare till en vetenskaplig artikel. 18. Ska enligt Vancouverreglerna en handledare stå med som medförfattare på den handleddas artikel? 5
Inte per automatik, utan bara om hon eller han bidragit på de sätt som villkoren för medförfattarskap anger. Se Helgesson, s. 127. 19. Ett informerat samtycke till forskningsmedverkan ska vara frivilligt. Nämn tre (men bara tre) saker som har ansetts göra ett samtycke mindre frivilligt? Beroendeförhållanden mellan forskningsdeltagare och forskare; otillbörligt stora ersättningar; vädjanden om att en person ska delta; krav om att den som inte vill delta förklarar sig. (Vilka tre som helst av exempelvis dessa hade varit ett korrekt svar.) 20. Vad menas med brett samtycke ( broad consent )? Samtycke till medverkan i opreciserad eller endast svagt preciserad forskning. (Exempel: Jag samtycker till att ni använder mina uppgifter för framtida forskning om metabola sjukdomar. ) 21. Nämn tre (men bara tre) sätt på vilka personer som själva inte är förmögna att samtycka till forskningsmedverkan kan få ett särskilt skydd av forskningsetiska riktlinjer och lagstiftning. Skyddet kan bestå i ställföreträdande samtycke (eller samråd); krav på att forskningen inte kan genomföras med samtycke; krav på att den samtyckesoförmögna personen har direkt personlig nytta av medverkan; krav på att risker och obehag ska vara obetydliga/minimala. (Vilka tre som helst av exempelvis dessa hade varit ett korrekt svar.) 6