Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

Relevanta dokument
Vem är jag utan cannabis?

Om barns och ungas rättigheter

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

De förstår alla situationer

LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER FRÅN TRESTAD2 SATSNINGEN MOT CANNABIS I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Problemformulering och frågor

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Vem är jag utan cannabis?

PID -preventiva insatser mot droger

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Mini Maria Centrum Göteborg

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

Ett första cannabissamtal

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec Åldersgruppering år: 8 st år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

Öppenvård, handläggare

Gammal kärlek rostar aldrig

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Sammanställning - handlingsplan

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

Vad är delaktighet för dig?

Fokusgruppssamtal. En möjlighet till fördjupande kunskap utifrån ungas perspektiv

Mellan dig och mig Mårten Melin

Erik på fest Lärarmaterial

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

Medarbetarenkät <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Projektets hemsida:

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis:

Kalles mamma får en psykos

Kvalitetsindex. Rapport Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Personal Ex-it HAP Borlänge. Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

Spridningsseminarium om arbetet mot cannabis i Trestad2 två Göteborgsstudier:

Att leva med schizofreni - möt Marcus

TÖI ROLLSPEL A Sidan 1 av 6 Socialtolkning

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Att ta avsked - handledning

RF:s Elevenkät Bakgrundsinformation

Sommarpraktik - Ungdom

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Finansierad av: Tell-Us

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Svenska åk 9 E. Elevexempel. Uppgi0. Centralt innehåll. Kommentar Beskrivning. Kunskapskrav

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Lärarmaterial. svarta damen. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Boksamtal. Författare: Torsten Bengtsson

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Den försvunna diamanten

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Visioner för nattvandrare

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Inför föreställningen

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Standard, handläggare

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen Martin Thornell,

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 2015.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Alna. Dilemma Alna modell

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Vem är jag utan cannabis?

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Konstdokumentärfilm: Festen Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.36

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Transkript:

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

Bakgrund Trestad2 ed naeonellt projekt i cannabisområdet om preveneon, Ediga insatser och vård och behandling Få studier om behandling i prakeken Studie om behandling för personer med cannabisberoende: Beskriva och tydliggöra behandlingsmodellen Utvärdera ujallet av behandling Bidra Ell utvecklingsarbetet och kunskapsspridning

Varför är det vikegt med erfarenheter från prakeken? Klienten Hur man skapar kunskap från praktiken? Forskning (effektstudier) PrakEken Vilken typ av kunskap behövs?

Från riktlinjerna Ell prakeken NaEonella riktlinjerna Common Factors- teori Kontext eller förhållningssätt Metod Metod Belysa förhållningssädet och know- how Skapa kunskap om prakeken

En övergripande bild av metoden Behov (och undergrupper) Insatser Mo?va?onsfas Avvänjningsfas Återskapande av livet- fas Kortsik?ga u@all Långsik?ga u@all Äldre klienter med ed långt missbruk Längre moevaeonsfas (och längre behandlingsed) Svårare avvänjningsfas Åldersrelaterade frågor kring återskapande av livet Missbruk minskas/ kontrolleras Större sociala förändringar t.ex. familjen De väletablerade Svårare moevaeonsfas (Ingen undergrupps- specifik informaeon) LäDare återskapande av livet- fas (Ingen undergrupps- specifik informaeon) (Ingen undergrupps- specifik informaeon) Psykologiska problem Beror på problemaeken Avvänjningsfas krävs samverkan FortsaD samverkan Psykologiska problem kan upplevas som värre utan cannabis FortsaD psykologiskt stöd Unga vuxna Hög ambivalens, mer edukaeva insatser Högre förekomst av skunk, spice mm. Kan gå lädare, mer anhörigarbete (Ingen undergrupps- specifik informaeon) (Ingen undergrupps- specifik informaeon) Personer med ed blandmissbruk Mer komplex kartläggning av missbruk Beror på bland - missbruk Beror på bland - missbruk Missbruk minskas/ kontrolleras (Ingen undergrupps- specifik informaeon) De som har slutat Vad gäller återhållsamhet (Ingen insats) Klient anpassat stöd i drogfriheten, ÅterfallsprevenEonsprogrammet Olika ujallsmåd t.e.x. ÅP- strategier har övats T.e.x. klienten känner sig tryggare De som kommer från samverkans- partners Svårare moevaeonsfas (Ingen specifik informaeon) Kan vara svårare p.g.a. socialproblemaek. Eventuell samverkan. Mer fokus på den sociala situaeonen Större sociala förändringar Generella arbetssäk: t.e.x. konenuerlig individanpassning, alliansskapande, kombinaeon av insatser

En tema?sk beskrivning av förhållningssäket om klienter: Behandling som ed steg i klientens liv Missbruk är ed komplext fenomen Tydligheten med behandlings- syce Individ- anpassning och helhetssyn Klienten är expert/ Respekt för klienten Hemligheter och outsider- känsla om behandlares roll och behandling: Alliansen och UJorskandet av förtroende var klienten befinner sig Förmedlare av hopp och tålamod Värdet av den teoreeska verktygs- lådan Anhörig- perspekevet Språk och kulturella frågor Allmänna förhållningssäd Grundläggande kunskaper om cannabis: De psykologiska effekterna Det akuta och kroniska ruset Cannabispreparat typer och effekter Cannabisspecifika förhållningssäd om klienter: ED bred spektrum av cannabis- användare Svårigheter med ad sluta Den långsamma utsöndringen av THC Den smygande effekten AD inte ingå i diskussion kring cannabis KogniEv påverkan och inlärnings- strategier SituaEonsrelaterade kunskaper AD utreda klientens grad av missbruk AD få klienten ad uppfada sid beroende AD läsa av när någon är redo för avvänjningen AD ta del av HAP AD hålla klienten kvar ecer avvänjningen Återuppbyggnad av idenetet utan cannabis ED bra bemötande från början AD koppla in externa insatser AD vara upprikeg med de som fortsäder missbruka AD använda andra klienters berädelser AD hålla kvar mål och fokus AD återskapa ed drogfrid liv AD avsluta behandlingen

En u@orskning av två teman AD återskapa ed drogfrid liv / idenetet utan cannabis Hjälper klienten ad uppmärksamma och fylla tomrummet A# de måste hi#a någon1ng a# fylla det [tomrummet] med. Och det är ju så individuellt. Det kan vara träning, det kan vara a# läsa, det kan vara musik, det kan vara hi#a en tjej, you name it. Och då bollar man: vad är du själv intresserad av? Är det någon1ng i di# liv som du känner a# det här skulle jag vilja göra nu? Och så försöker man mo1vera 1ll någon förändring.

En u@orskning av två teman AD återskapa ed drogfrid liv / idenetet utan cannabis Hjälper klienten hantera nya kognieva förmågor och sociala situaeoner Och ad skapa en idenetet utan cannabis För hans del handlar det mycket nu om iden1tet. Vem är jag utan rökat? För han menar a# rökat har påverkat hans s1l, kläder. Eller han kopplar samman dem. Musik, filmer och sådant där. Mycket är väldigt tajt sammankopplat med cannabisrökningen. Men så pratade vi om det också, för han hade någon tanke om a# om jag nu slutar med cannabis, ska jag då sluta klä mig såhär då också? Då pratade vi just om hans intresse för kläder, borde det vara kvar fast han lägger av med rökat? Men han kom runt det där. Det är klart a# jag kan för det är jag.

En u@orskning av två teman Anhörig- /nätverksperspekevet Anhöriga och nätverk som en resurs som stödjer vägen ur missbruket men också stödjer den anhöriga Samverkansansvar behöver vara tydligt Olika säd ad bjuda in och arbeta: Vi brukar all1d fråga om det finns andra omkring som är e# stöd, a# bjuda in dem. Känns det inte aktuellt nu, tar man upp det igen, ska du ta med dig din man nästa gång? Ibland kommer anhöriga först, ringer hit och kommer själva, sedan kommer huvudpersonen på slutet.

En u@orskning av två teman Anhörig- /nätverksperspekevet Jag kan ta e# exempel, det var en pappa som kom hit med en kille, han jobbade på [arbetsplatsen], pappan jobbade också på [arbetsplatsen]och de bodde ihop. Killen var kanske 22 23, och pappan hade mer eller mindre släpat hit honom då. Han sa# med kepsen nere såhär och sa# och 1#ade i golvet, och pappan pratade då. Och pappan var jä#eorolig för sonen som var ute och festade på helgerna och aldrig hade några pengar och han visste a# killen missbrukade cannabis. Och så pratade pappan på jä#emycket om hur orolig han var och hur bekymrad han var för sonen. Och sonen sa ingen1ng. Han sa# bara och 1#ade ner såhär. Och sen euer e# tag så frågade jag den här grabben, vi hör ju här a# din pappa är orolig för dig, frågan är väl då, kan du göra något för a# han ska bli mindre orolig? Och så 1#ade han upp och så sa han ja, får väl lägga av då. Jag får sluta med droger. Sa han fak1skt. Och då har man ju en ingång där. Du vill sluta, vill du ha hjälp med det? Ja. Och då började vi göra upp och träffas.

Så vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Hur kan rapporten vara Ell nyda för er? Skapa en ny (och mer holisesk) ram för behandlingsarbete Belysa och levandegöra kunskap om behandling för cannabisberoende i prakeken Bekräca och/eller tydliggöra din egen prakek (och eventuellt ser du någoneng nyd?)

Tack! Rapporten Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: Delrapport 1 Behandlares perspekev: Metod och förhållningssäd går ad ladda ner från: www.grkom.se/fouivast